Academic literature on the topic 'Sakprosa'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Sakprosa.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Sakprosa"

1

Købmand Petersen, Bjarne. "Begrepet »sakprosa»." HumaNetten, no. 34 (June 23, 2015): 12–25. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20153402.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Tønnesson, Johan L. "Nyere sakprosaforskning i Norge : En kort presentasjon." Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling 2, no. 3 (March 22, 2017): 29–38. http://dx.doi.org/10.7146/ntik.v2i3.25966.

Full text
Abstract:
I Norge, som i Sverige, har "sakprosa" vist seg å være et virksomt begrep i forskning og kulturliv. Gjennom forskningen økes kunnskapen og bevisstheten om det tekstlige ved ytringer som vanligvis oppfattes kun som fag og sak. Sakprosaforskningen tilstreber ikke å gi begrepet noen essensiell status, men det er foreslått en arbeidsdefinisjon som skiller mellom litterær og funksjonell sakprosa og forstår sakprosa som "tekster som adressaten har grunn til å oppfatte som direkte ytringer om virkeligheten". Gjennom to forskningsprosjekter og opprettelsen av to sakprosaprofessorater har forskningsfeltet blitt institusjonalisert, og det er utgitt en lang rekke publikasjoner siden starten i 1994, særlig om vitenskapelige, pedagogiske tekster, medietekster og politiske taler, men også om typiske brukstekster. I 2009 ble det nordiske tidsskriftet Sakprosa opprettet med norsk hovedredaktør, og det er utviklet en norsk forskningsbibliograf
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Schnell, Alf Jørgen. "Singelsamfunnets stigning i sakprosa og skjønnlitteratur." Plan 52, no. 04 (December 18, 2020): 22–23. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3045-2020-04-06.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Wedberg, Kristian. "Den store forfatters tale: Om Solstads sakprosa." Sakprosa 5, no. 2 (December 17, 2013): 20. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.629.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hem, Erlend. "På tide at noen forklarer hva sakprosa er." Tidsskrift for Den norske legeforening 133, no. 21 (2013): 2283. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.13.1035.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Uvsløkk, Geir. "Formidlingsfellesskap i oversatt sakprosa: Pax Artes – et lite stykke Frankrike." Sakprosa 12, no. 2 (April 16, 2020): 1–29. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.7643.

Full text
Abstract:
Artikkelen er en undersøkelse av hvordan involverte aktører har arbeidet for å skape interesse for fransk filosofi blant humanistisk orienterte lesere i Norge via serien Pax Artes – både gjennom lovord og kritikk. For å gjøre rede for dette ser jeg nærmere på rollene til de navngitte aktørene som er involvert i fem oversettelser av franske filosofer, samt resepsjonen av disse utgivelsene. Det teoretiske rammeverket som brukes, er en forståelse av samspillet rundt utgivelsene som et «formidlingsfellesskap», samt anvendelser av Genettes begrep «paratekst» og Bourdieus begrep «symbolsk kapital»: Jeg undersøker hvordan serien, oversettelsene og de involverte aktørene tilskrives symbolsk kapital – eller kritiseres – i parateksten. Gjennom en kombinasjon av grundig akademisk håndverk, gjennomtenkt formgivning og seriøs kritikk forsøker aktørene å formidle et sentralt, men i utgangspunktet komplisert filosofisk tankegods, til et bredere publikum enn det rent akademiske.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Iversen, Harald Morten, and Hildegunn Otnes. "Kalleberg, Kirsten og Astrid Elisabeth Kleiveland (red.): Sakprosa i skolen." Norsk pedagogisk tidsskrift 94, no. 06 (January 25, 2011): 515–17. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2987-2010-06-08.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Michelsen, Maja. ""Her er det veldig mye informasjon”." Sakprosa 2, no. 1 (May 26, 2010): 29. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.102.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Andersen, Ida. "Opplysningens retorikk." Sakprosa 8, no. 1 (December 21, 2015): 31. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.1145.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Fossanger, Hilde. "Stillingsannonsen som brandingtekst – modelleserkonstruksjoner og handlingstyper i en stillingsannonse for Forsvarsdepartementet." Sakprosa 3, no. 1 (January 6, 2011): 20. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.118.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Sakprosa"

1

Eklund, Emelie. "Att läsa sakprosa : En studie om läsundervisning av sakprosa i årskurs 2." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-120585.

Full text
Abstract:
Abstract The aim of this study is to explore how some teachers work with reading comprehension of factualtexts in grade two. The study also analyzes how these teachers teach reading strategies and how theymotivate their students to read factual texts. The data were collected through observations andinterviews and the findings shows that the socio-cultural perspective is the basis of the teachers´classroom. The teachers use reading comprehension strategies in their teaching but the students arenot aware of these strategies when they read and understand a text on their own. The teachers use avariety of activities, e.g. videos, photos and texts, to motivate their students to read factual texts.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Nilsson, Malin, and Jessica Kabrell. "Sakprosa i svenskundervisningen för årskurs 4-6." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34594.

Full text
Abstract:
Uppsatsens syfte är att undersöka och synliggöra sakprosans ställning och användningsområden i svenskämnet. Med utgångspunkt i PIRLS-resultaten och styrdokumenten ville vi undersöka vad behöriga svenskämneslärare ansåg om sakprosa i undervisningssammanhang och hur sakprosa användes i relation till skönlitteraturen. Resultatet baseras på de enkät¬svar som samlats in där frågorna i enkäten riktat sig till lärarnas professionella men också personliga syn på sakprosan som undervisningsmedel. Svaren har satts i relation till pedagogiska metoder och teorier, och analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv. I undersökningen framkommer det att det inte finns en gemensam syn på användandet av sakprosa i undervisningen eller dess innebörd. Samtliga svar riktar sig på läsning av sakprosa i textform och termen sakprosa används mycket begränsat i undervisningen. Det framkommer även att skönlitteraturen anses vara ett mer interaktivt läromedel och väljes därför oftast framför sakprosan i svenskämnet. Sakprosan hänvisas till andra skolämnen och att användningsområdet är större och viktigare inom dessa. En diskuss-ion om sakprosan i svenskämnet måste äga rum för att reda ut de oklarheter och delade uppfattningar som präglar svenskämnet. Dessutom är sakprosan i behov av forskning inom såväl metodik som teori då den befintliga är både gles och ålderstigen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Nytzén, Karina, and Daniel Paulsson. "Elevers tillägnande av språket vid högläsning av skönlitteratur och sakprosa." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45080.

Full text
Abstract:
Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning visar kring hur elevers språkutveckling påverkas då skönlitteratur och sakprosa väljs för högläsning. Då läsförståelsen sedan tidigare år setts sjunka hos eleverna i skolan vidtogs åtgärder såsom Läslyftet för att förbättra elevernas språkutveckling. Läsförmågan och läsförståelsen grundläggs i skolans tidiga årskurser. Både skönlitteratur och sakprosa bidrar med innehåll som utvecklar elevernas språkliga förmåga. Elevens färdighetsförmåga ligger inte i fokus för denna studie, utan istället ett bredare spektrum för vad högläsning bidrar med. Utifrån olika slags litteratur utmanas eleven att förstå och förklara innehållet där den språkliga förmågan utvecklas på olika sätt. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat har inhämtats via högskolebibliotekets databaser för att granskas och analyseras. I resultatet framkommer att sakprosa kommer i skymundan då skönlitteratur övervägande väljs för högläsning. Både skönlitteratur och sakprosa bidrar med olika egenskaper för språkutvecklingen och bör således få ta likvärdigt stor plats i undervisningen. Just dialogisk högläsning mellan lärare och elever främjar språkutvecklingen där eleven sätter ord på sina tankar och funderingar i dialog kring litteraturen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Silver, Sarah, and Nora Kharami. "Vad tänker vi på när vi hör sniglar och snäckor? : En kvalitativ studie av vilka textsamtal som sker i samband med diskussion av skönlitteratur och sakprosa." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31629.

Full text
Abstract:
The study is based on a qualitative research which aims to investigate the discussions that can be identified from teachers' questions, in connection with the discussion of fiction and non- fiction text. This has been done by examining different speech genres that occurs in the discussions as well as the text movability that teachers encourage. The data was collected through observations and interviews. The first part of the study showed that teachers dominated the discussions on the basis of a specific speech genre but at the same time they showed elements of other genres. We identified that the most occurring genres was the teaching Examination and Text Oriented Talk, both for discussions of fiction and non-fiction texts. The speech genres that occurred less were the Culturally Oriented Talk and Informal Book Talk, particularly in the non-fiction texts were they did not occurred in the discussions. The study also reveals that both rhetorical and non-rhetorical questions were used by teachers throughout the discussions of fiction and non-fiction texts. The teachers questions has been shown to be important for how the discussions were formed and this indicates that an awareness of the issues are of high relevance. This awareness was something that many teachers appeared to lack. Furthermore the study shows that the teachers' purpose in text conversations have a crucial importance for the calls that were executed, both in the fiction and non-fiction conversations. It can therefore be concluded that the results of how to talk about texts in fiction and nonfiction largely consistent. The second part of the study showed that text movability included summarize and to draw out main points in the text to a greater extent encouraged by the teachers through their issues associated to the discussions for non-fiction text. When it comes to the literary conversations the study showed that the teachers issues regarding the act itself did not allow the students to summarize the whole text. What was also part of the text movability was to talk about words and concepts more prominent in discussions of non-fiction texts. Related to the discussions on non fiction the teachers asked issues to a greater extent about new words and concepts compared to the issuses that were asked about the literary texts. Regarding associative movability connected to prevoius experiences, the issues occurring to this type of discussions from the teachers questions regarding both literary texts and non-fiction texts. Finally, we can conclude that our results differed regarding what type of text movability teachers encouraged to discussions on fiction and non-fiction texts.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ruthér, Tore, and Anna Musicanti. "Generella eller ämnesspecifika lässtrategier i Läslyftet? : En undersökning av Läslyftets modul för lässtrategier för sakprosa." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42722.

Full text
Abstract:
Läslyftet är ett fortbildningsprojekt som Skolverket startade 2013. Genom en dokumentstudie analyseras en av Läslyftets moduler, Lässtrategier för sakprosa, som har som syfte att behandla lässtrategier för sakprosa och visa hur en explicit undervisning om läsning kan utveckla elevernas förståelse. Sakprosa avser all text som inte är fiktiv och kan innehålla texter som argumenterande, berättande, och diskuterande. Med ämnesspecifika lässtrategier menas i första hand de strategier som utgår från texter inom ett specifikt ämne, medan generella lässtrategier är applicerbara på texter inom flera ämnen. Vad vi vill ta reda på är vad denna explicita undervisning, alltså de metoder och arbetssätt som erbjuds i Läslyftets modul, går ut på. Studiens syfte är att undersöka vilka ämnesspecifika och generella aspekter av läsande som lärare erbjuds i Läslyftets modul. De teoretiska perspektiven som har använts som analysverktyg är ämneslitteracitet (disciplinary literacy), bygga ämneskunskap (envisioning knowledge) och reciprok undervisning (reciprocal teaching). Vi kommer fram till att det är generella strategier, snarare än ämnesspecifika, som ges mest utrymme i modulen. Diskussioner förs om att fokus läggs på olika nivåer av text inom svenskämnena, om multimodala texter och om de förväntningar på lärare som framkommer i modulen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Johansson, Moa, and Stefanie Rådeby. "Utsagor om Läslyftets uttryck i praktiken : En kvalitativ studie om svensklärares undervisning av sakprosa på gymnasiet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37023.

Full text
Abstract:
Föreliggande uppsats syftar till att undersöka huruvida effekter från Läslyftet blir framträdande i utsagor om den egna praktiken bland svensklärare på gymnasiet, som deltagit i fortbildningen. Vi analyserar och jämför därför hur tre verksamma svensklärare med erfarenhet av Läslyftet och fyra verksamma svensklärare utan den erfarenheten, omtalar sin undervisning i gymnasieelevers läsförståelse av sakprosa. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och analyserades med ett analysverktyg beträffande lärarstilar som vi utformat utifrån aktuell forskning. Genom att studera den här forskningen fann vi tre olika förhållningssätt till vem som bär ansvaret för elevers utveckling av läsförståelse i sakprosa, två förhållningssätt till utmaningar i elevers läsning av sakprosa samt två sätt att förhålla sig till utveckling och utmaning undervisningen. Dessa olika förhållningssätt utformade vi till sju lärarstilar. Genom att applicera dessa lärarstilar på informanternas utsagor kunde vi jämföra huruvida lärarstilar med anknytning till Läslyftet blev mer framträdande bland de lärare som tagit del av fortbildningen. Resultatet visar att lärarstilarna med anknytning till Läslyftets utgångspunkter förekommer i större utsträckning bland de informanter som har erfarenhet av Läslyftet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Paparella, Karin. "Stilistiska normer i översatt sakprosa : En kvalitativ undersökning med fokus på preferensmönster hos en målgrupp med italienska som förstaspråk." Thesis, Stockholms universitet, Tolk- och översättarinstitutet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182416.

Full text
Abstract:
I denna kandidatuppsats undersöks uppfattningen av översatta texter hos en grupp med italienska som förstaspråk i syfte att redovisa om ett preferensmönster finns gällande tilltal, idiomatiska uttryck, meningsbyggnad och meningslängd. Texter som är undersökningens material i denna studie översätts enligt Nidas principer om formell och dynamisk ekvivalens och definieras enligt Tourys teorier. Undersökningen genomförs genom ett antal öppna frågor som ställs till respondenterna under semistrukturerade intervjuer. Slutsatserna dras från diskussionen av respondenternas svar kopplad till teorin samt redovisning av resultat för preferensmönstret. Studien visar att kontext, forum och målgruppen är avgörande för valet av översättningsstrategin.Förslag på vidare forskning ges i det slutliga kapitlet med formulering av hypotes gällande behovet att bestämma översättningsstrategi och tillämpning av normer enligt texttyp och målgrupp.
This bachelor’s thesis is a study of perception of translated texts in a group of people with Italian as their first language. The aim of this work is to investigate whether a pattern in the preference of form of address, idiomatic expressions and syntax can be identified. The texts that are used in this study are translated according to Nida’s principles of formal and dynamic equivalence and are defined according to Toury’s theories.The study is conducted thanks to a set of open questions asked to the responders in semi-structured interviews. The conclusions are derived from the analysis of the responders’ answers in relation to the theories mentioned and the pattern of preferences revealed. The study shows that context, forum and target group are crucial for the choice of which translation strategy it will be used,Finally, we outline a proposal for further research to test the hypothesis that translation strategies and application of norms should be chosen according to the type of text and the target group.Nyckelord
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Pettersson, Cecilia. "BTJ övertygar : En retorisk analys av lektörsomdömen om barnlitteratur." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18462.

Full text
Abstract:
The aim of this Master’s thesis is to examine how opinions and values are expressed in BTJ’s reviews of children’s literature. According to debates reviewed and interviewed librarians, many consider BTJ to be too directing when it comes to the libraries’ purchases of books. Therefore I find it important to study how the reviews are written. Two questions are asked: In what ways do the reviews communicate opinions and values? Has the communication of opinions and values changed over time? The theoretical starting-point is taken from theories about non-fiction and rhetoric. The method is a rhetorical text analysis focusing on the ways in which the reviewers persuade the readers of their message. Reviews of 40 children’s books from the years of 1976, 1986, 1996 and 2006 are analysed through a model of four rhetorical aspects. The result shows that there are many possibilities to express opinions and values in the reviews. This can be made through the choice of subjects, the arrangement of the text and the use of rhetorical figures. The historical perspective shows that there has been a small increase in the use of rhetorical resources from 1976 to 2006. This probably has to do with the fact that the reviews have been lengthened over time.
Uppsatsnivå: D
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Redell, Katrina. "Hur ska svenskläraren kommentera elevtexter? En inblick i hur sakprosetexter kan kommenteras konstruktivt." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29970.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande arbete är att få en inblick i hur svenskläraren kan och bör arbeta med respons på elevers sakprosetexter i svenskämnet för att eleven ska ha så stor nytta av responsen som möjligt. Förutom en överblick av den forskning som gjorts i ämnet har en enkätundersökning om gymnasieelevers uppfattning, tankar och känslor i ämnet sammanställts. Resultaten pekar bl.a. på att eleverna har en alltför stor fokusering på formsidorna av språket som skulle kunna avhjälpas med mer kommentarer på innehållet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Bengtsson, Anna. "Förstår man inte så är det ju inte lönt. - Lärare om sitt arbete med läsförståelse och sakprosatexter." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29909.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken ställning sakprosan har i undervisningen när några lärare utvecklar elevers läsförståelse på låg- och mellanstadiet. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med fem lärare i på låg- och mellanstadiet från fyra olika skolor. Materialet behandlas ur ett sociokulturellt perspektiv och utgår från rådande läsforskning och resultat i den internationella undersökningen PIRLS 2011. Resultatet visar att lärarna använder flera väl beprövade metoder och modeller för undervisning i läsförståelse, som till exempel genrepedagogik, vägledd läsning och strukturerade boksamtal. Lärarna är väl uppdaterade när det gäller läsutvecklande metoder och läsförståelse, medan lärarnas undervisning i läsförståelse utifrån sakprosatexter kan utvecklas vidare. Sakprosatexterna väljs i första hand utifrån sakinnehållet och läsbarheten hos dessa texter kommer i andra hand.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Sakprosa"

1

Arild, Bye, ed. Kamp: Sakprosa i utval (1897-1961). Oslo: Aschehoug, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Johnsen, Egil Børre. Den andre litteraturen: Hva sakprosa er. [Oslo]: Cappelen akademisk forlag, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Vestfolds litteraturhistorie 1000-2000: Sakprosa og skjønnlitteratur. Oslo: Novus forlag, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Johannesen, Georg. Litteraturens norske nullpunkt: Syv pamfletter om norsk sakprosa. Oslo: Cappelen, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Goda exempel: Värderingar och världsbild i tidigmodern svensk sakprosa och tillfällesdikt. Uppsala: Historiska Institutionen vid Uppsala universitet, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Børre, Johnsen Egil, and Eriksen Trond Berg 1945-, eds. Norsk litteraturhistorie: Sakprosa fra 1750 til 1995. Oslo: Universitetsforlaget, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Nynorsk frekvensordbok: Dei vanlegaste orda i skriftleg nynorsk : henta frå aviser, sakprosa og romanar, 1978-84. Bergen: Alma Mater, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

L, Tønneson Johan, and Gedde-Dahl Trine, eds. Den Flerstemmige sakprosaen: Nye tekstanalyser / Johan L. Tønnesson (red.) ; Trine Gedde-Dahl ... [et al.] ; [illustrasjoner: Ingse Revold]. Bergen: Fagbokforlaget, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Sakprosa"

1

Tønnesson, Johan. "Kapittel 4. Har kreativitet noen plass i stilarten «sakprosa»? Rolf Pippingsutløsning fra 1938 revisited." In Kreativ akademisk skriving. Universitetsforlaget, 2019. http://dx.doi.org/10.18261/9788215031613-2019-05.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ryen, Jostein Andresen, and Tove Stjern Frønes. "Kapittel 6. Å forstå det man leser – å trekke slutninger i skjønnlitteraturog sakprosa." In Like muligheter til god leseforståelse? Universitetsforlaget, 2020. http://dx.doi.org/10.18261/9788215040066-2020-06.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography