Dissertations / Theses on the topic 'Sakprosa'

Abstract The aim of this study is to explore how some teachers work with reading comprehension of factualtexts in grade two. The study also analyzes how these teachers teach reading strategies and how theymotivate their students to read factual texts. The data were collected through observations andinterviews and the findings shows that the socio-cultural perspective is the basis of the teachers´classroom. The teachers use reading comprehension strategies in their teaching but the students arenot aware of these strategies when they read and understand a text on their own. The teachers use avariety of activities, e.g. videos, photos and texts, to motivate their students to read factual texts.

Uppsatsens syfte är att undersöka och synliggöra sakprosans ställning och användningsområden i svenskämnet. Med utgångspunkt i PIRLS-resultaten och styrdokumenten ville vi undersöka vad behöriga svenskämneslärare ansåg om sakprosa i undervisningssammanhang och hur sakprosa användes i relation till skönlitteraturen. Resultatet baseras på de enkät¬svar som samlats in där frågorna i enkäten riktat sig till lärarnas professionella men också personliga syn på sakprosan som undervisningsmedel. Svaren har satts i relation till pedagogiska metoder och teorier, och analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv. I undersökningen framkommer det att det inte finns en gemensam syn på användandet av sakprosa i undervisningen eller dess innebörd. Samtliga svar riktar sig på läsning av sakprosa i textform och termen sakprosa används mycket begränsat i undervisningen. Det framkommer även att skönlitteraturen anses vara ett mer interaktivt läromedel och väljes därför oftast framför sakprosan i svenskämnet. Sakprosan hänvisas till andra skolämnen och att användningsområdet är större och viktigare inom dessa. En diskuss-ion om sakprosan i svenskämnet måste äga rum för att reda ut de oklarheter och delade uppfattningar som präglar svenskämnet. Dessutom är sakprosan i behov av forskning inom såväl metodik som teori då den befintliga är både gles och ålderstigen.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning visar kring hur elevers språkutveckling påverkas då skönlitteratur och sakprosa väljs för högläsning. Då läsförståelsen sedan tidigare år setts sjunka hos eleverna i skolan vidtogs åtgärder såsom Läslyftet för att förbättra elevernas språkutveckling. Läsförmågan och läsförståelsen grundläggs i skolans tidiga årskurser. Både skönlitteratur och sakprosa bidrar med innehåll som utvecklar elevernas språkliga förmåga. Elevens färdighetsförmåga ligger inte i fokus för denna studie, utan istället ett bredare spektrum för vad högläsning bidrar med. Utifrån olika slags litteratur utmanas eleven att förstå och förklara innehållet där den språkliga förmågan utvecklas på olika sätt. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat har inhämtats via högskolebibliotekets databaser för att granskas och analyseras. I resultatet framkommer att sakprosa kommer i skymundan då skönlitteratur övervägande väljs för högläsning. Både skönlitteratur och sakprosa bidrar med olika egenskaper för språkutvecklingen och bör således få ta likvärdigt stor plats i undervisningen. Just dialogisk högläsning mellan lärare och elever främjar språkutvecklingen där eleven sätter ord på sina tankar och funderingar i dialog kring litteraturen.

The study is based on a qualitative research which aims to investigate the discussions that can be identified from teachers' questions, in connection with the discussion of fiction and non- fiction text. This has been done by examining different speech genres that occurs in the discussions as well as the text movability that teachers encourage. The data was collected through observations and interviews. The first part of the study showed that teachers dominated the discussions on the basis of a specific speech genre but at the same time they showed elements of other genres. We identified that the most occurring genres was the teaching Examination and Text Oriented Talk, both for discussions of fiction and non-fiction texts. The speech genres that occurred less were the Culturally Oriented Talk and Informal Book Talk, particularly in the non-fiction texts were they did not occurred in the discussions. The study also reveals that both rhetorical and non-rhetorical questions were used by teachers throughout the discussions of fiction and non-fiction texts. The teachers questions has been shown to be important for how the discussions were formed and this indicates that an awareness of the issues are of high relevance. This awareness was something that many teachers appeared to lack. Furthermore the study shows that the teachers' purpose in text conversations have a crucial importance for the calls that were executed, both in the fiction and non-fiction conversations. It can therefore be concluded that the results of how to talk about texts in fiction and nonfiction largely consistent. The second part of the study showed that text movability included summarize and to draw out main points in the text to a greater extent encouraged by the teachers through their issues associated to the discussions for non-fiction text. When it comes to the literary conversations the study showed that the teachers issues regarding the act itself did not allow the students to summarize the whole text. What was also part of the text movability was to talk about words and concepts more prominent in discussions of non-fiction texts. Related to the discussions on non fiction the teachers asked issues to a greater extent about new words and concepts compared to the issuses that were asked about the literary texts. Regarding associative movability connected to prevoius experiences, the issues occurring to this type of discussions from the teachers questions regarding both literary texts and non-fiction texts. Finally, we can conclude that our results differed regarding what type of text movability teachers encouraged to discussions on fiction and non-fiction texts.

Läslyftet är ett fortbildningsprojekt som Skolverket startade 2013. Genom en dokumentstudie analyseras en av Läslyftets moduler, Lässtrategier för sakprosa, som har som syfte att behandla lässtrategier för sakprosa och visa hur en explicit undervisning om läsning kan utveckla elevernas förståelse. Sakprosa avser all text som inte är fiktiv och kan innehålla texter som argumenterande, berättande, och diskuterande. Med ämnesspecifika lässtrategier menas i första hand de strategier som utgår från texter inom ett specifikt ämne, medan generella lässtrategier är applicerbara på texter inom flera ämnen. Vad vi vill ta reda på är vad denna explicita undervisning, alltså de metoder och arbetssätt som erbjuds i Läslyftets modul, går ut på. Studiens syfte är att undersöka vilka ämnesspecifika och generella aspekter av läsande som lärare erbjuds i Läslyftets modul. De teoretiska perspektiven som har använts som analysverktyg är ämneslitteracitet (disciplinary literacy), bygga ämneskunskap (envisioning knowledge) och reciprok undervisning (reciprocal teaching). Vi kommer fram till att det är generella strategier, snarare än ämnesspecifika, som ges mest utrymme i modulen. Diskussioner förs om att fokus läggs på olika nivåer av text inom svenskämnena, om multimodala texter och om de förväntningar på lärare som framkommer i modulen.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka huruvida effekter från Läslyftet blir framträdande i utsagor om den egna praktiken bland svensklärare på gymnasiet, som deltagit i fortbildningen. Vi analyserar och jämför därför hur tre verksamma svensklärare med erfarenhet av Läslyftet och fyra verksamma svensklärare utan den erfarenheten, omtalar sin undervisning i gymnasieelevers läsförståelse av sakprosa. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och analyserades med ett analysverktyg beträffande lärarstilar som vi utformat utifrån aktuell forskning. Genom att studera den här forskningen fann vi tre olika förhållningssätt till vem som bär ansvaret för elevers utveckling av läsförståelse i sakprosa, två förhållningssätt till utmaningar i elevers läsning av sakprosa samt två sätt att förhålla sig till utveckling och utmaning undervisningen. Dessa olika förhållningssätt utformade vi till sju lärarstilar. Genom att applicera dessa lärarstilar på informanternas utsagor kunde vi jämföra huruvida lärarstilar med anknytning till Läslyftet blev mer framträdande bland de lärare som tagit del av fortbildningen. Resultatet visar att lärarstilarna med anknytning till Läslyftets utgångspunkter förekommer i större utsträckning bland de informanter som har erfarenhet av Läslyftet.

I denna kandidatuppsats undersöks uppfattningen av översatta texter hos en grupp med italienska som förstaspråk i syfte att redovisa om ett preferensmönster finns gällande tilltal, idiomatiska uttryck, meningsbyggnad och meningslängd. Texter som är undersökningens material i denna studie översätts enligt Nidas principer om formell och dynamisk ekvivalens och definieras enligt Tourys teorier. Undersökningen genomförs genom ett antal öppna frågor som ställs till respondenterna under semistrukturerade intervjuer. Slutsatserna dras från diskussionen av respondenternas svar kopplad till teorin samt redovisning av resultat för preferensmönstret. Studien visar att kontext, forum och målgruppen är avgörande för valet av översättningsstrategin.Förslag på vidare forskning ges i det slutliga kapitlet med formulering av hypotes gällande behovet att bestämma översättningsstrategi och tillämpning av normer enligt texttyp och målgrupp.
This bachelor’s thesis is a study of perception of translated texts in a group of people with Italian as their first language. The aim of this work is to investigate whether a pattern in the preference of form of address, idiomatic expressions and syntax can be identified. The texts that are used in this study are translated according to Nida’s principles of formal and dynamic equivalence and are defined according to Toury’s theories.The study is conducted thanks to a set of open questions asked to the responders in semi-structured interviews. The conclusions are derived from the analysis of the responders’ answers in relation to the theories mentioned and the pattern of preferences revealed. The study shows that context, forum and target group are crucial for the choice of which translation strategy it will be used,Finally, we outline a proposal for further research to test the hypothesis that translation strategies and application of norms should be chosen according to the type of text and the target group.Nyckelord

The aim of this Master’s thesis is to examine how opinions and values are expressed in BTJ’s reviews of children’s literature. According to debates reviewed and interviewed librarians, many consider BTJ to be too directing when it comes to the libraries’ purchases of books. Therefore I find it important to study how the reviews are written. Two questions are asked: In what ways do the reviews communicate opinions and values? Has the communication of opinions and values changed over time? The theoretical starting-point is taken from theories about non-fiction and rhetoric. The method is a rhetorical text analysis focusing on the ways in which the reviewers persuade the readers of their message. Reviews of 40 children’s books from the years of 1976, 1986, 1996 and 2006 are analysed through a model of four rhetorical aspects. The result shows that there are many possibilities to express opinions and values in the reviews. This can be made through the choice of subjects, the arrangement of the text and the use of rhetorical figures. The historical perspective shows that there has been a small increase in the use of rhetorical resources from 1976 to 2006. This probably has to do with the fact that the reviews have been lengthened over time.
Uppsatsnivå: D

Syftet med föreliggande arbete är att få en inblick i hur svenskläraren kan och bör arbeta med respons på elevers sakprosetexter i svenskämnet för att eleven ska ha så stor nytta av responsen som möjligt. Förutom en överblick av den forskning som gjorts i ämnet har en enkätundersökning om gymnasieelevers uppfattning, tankar och känslor i ämnet sammanställts. Resultaten pekar bl.a. på att eleverna har en alltför stor fokusering på formsidorna av språket som skulle kunna avhjälpas med mer kommentarer på innehållet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken ställning sakprosan har i undervisningen när några lärare utvecklar elevers läsförståelse på låg- och mellanstadiet. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med fem lärare i på låg- och mellanstadiet från fyra olika skolor. Materialet behandlas ur ett sociokulturellt perspektiv och utgår från rådande läsforskning och resultat i den internationella undersökningen PIRLS 2011. Resultatet visar att lärarna använder flera väl beprövade metoder och modeller för undervisning i läsförståelse, som till exempel genrepedagogik, vägledd läsning och strukturerade boksamtal. Lärarna är väl uppdaterade när det gäller läsutvecklande metoder och läsförståelse, medan lärarnas undervisning i läsförståelse utifrån sakprosatexter kan utvecklas vidare. Sakprosatexterna väljs i första hand utifrån sakinnehållet och läsbarheten hos dessa texter kommer i andra hand.

Denna uppsats kommenterar min översättning från engelska till svenska av kapitel sju ur The IT support handbook av Mike Halsey. Källtextanalysen visar att texten är pedagogisk men jargongartad på grund av sin breda målgrupp. Syftet är att ge lättläst information och instruktioner. På grund av detta valdes Vermeers Skoposteori och Nords instrumentella översättning som översättningsprincip. Jag använder Nords kategorier för översättningsproblem och översättningssvårigheter för att diskutera arbetet. Svårigheterna är beroende av översättare och situation. Kategoriseringen tyder på att översättningsstudenter kan ha goda språkliga färdigheter men bristande sakkunskap. Lösningarna på främst konventionsrelaterade och lingvistiska problem visar att måltexten anpassats till mottagaren, vilket resulterat i en instrumentell översättning. Samtidigt tilläts vissa främmande drag från källkulturen som kulturella referenser kvarstå, eftersom dessa redan inkorporerats i målkulturen.
This essay covers my translation from English to Swedish of chapter seven of Mike Halsey’s The IT support handbook. The source text is pedagogical and easy to read, while also including a lot of jargon due to its broad target group. The purpose is giving easy to read information and instructions. The translation principle chosen is Vermeer and Nord’s skopos theory and instrumental translation. I use Nord’s categories of translation problems and difficulties for discussion. The difficulties suggest that translation students can have reliable linguistic skills but insufficient subject knowledge. The solutions for mainly convention-related and linguistic problems show how the target text has been adapted to its readers, resulting in an instrumental translation. Some cultural references remain in the target text however, since they were already incorporated into the target culture.

Denna uppsats består av en längre översättning av förordet samt de tre första kapitlen ur den populärvetenskapliga boken The Forger’s Spell (2009) från engelska till svenska. Till det följer ett avsnitt med kommentarer på översättningsproblem som uppstod under processen. Syftet med denna uppsats är att etablera en lämplig översättningsprincip sett till faktorer som textens genre, position i polysystemet och stilistiska drag samt att skapa en målspråksanpassad översättning. Det översättningsteoretiska ramverket består av Even-Zohars (2012) polysystemteori, där översatt sakprosa befinner sig på en sekundär position i det svenska litterära systemet, vilket pekar mot en målspråksinriktad översättning. Vidare bygger det också på Nidas (2012) dynamiska ekvivalensteori, vars mål är att skapa en ekvivalent läsupplevelse för målspråksläsaren. Ramverket, tillsammans med en analys av källtexten låg till grund för översättningsprincipen som var att skapa en målspråksinriktad översättning. Något som framkom i processen var det faktum att denna översättning innebar en överföring mellan tre kulturer och några intressanta problem uppstod relaterat till detta. Syftet med uppsatsen uppfylldes, en teoretiskt förankrad princip etablerades och en översättning utformades nära utefter den, vilket resulterade i en målspråksanpassad, dynamiskt ekvivalent översättning.
This essay contains a longer translation of an excerpt from English to Swedish of the popular science book The Forger’s Spell by Edward Dolnick, with comments on translation issues that surfaced during the process. The purpose of the essay was to establish a translation principle, suitable for the book’s genre, position within the polysystem, stylistic features as well as creating a target language-oriented translation. The theoretical framework for the essay consisted of Even-Zohar’s polysystem theory, by which translated non-fictional prose has a secondary position within the Swedish literary system. This points to it being translated in a target language-oriented manner. It also builds upon Nida’s dynamic equivalence, by which the goal is to create an equivalent reading experience for the target language reader as the source language reader had. This framework, combined with a textual analysis performed on the source text laid the foundation of the translation principle, which was to create a target language-oriented translation. The fact this translation meant a transmission of three different cultures emerged during this process, and some interesting problems related to this needed solving. The purpose of the essay was fulfilled, a theoretically grounded translation principle was established, and a translation was produced closely from it which resulted in a target language oriented, dynamically equivalent translation.

I dagens samhälle är i stort sett alla texter multimodala. Forskning visar att elever har svårt med läsförståelse när det gäller texter med flera modaliteter. Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på vad lärare har för strategier när de tillsammans med elever läser texter bestående av flera modaliteter där text samt illustrationer, tabeller, symboler och grafer kombineras, samt om de läser texterna på olika sätt beroende på om de fått kompetensutveckling/utbildning eller inte.  Undersökningen bygger på gruppintervjuer med totalt fem verksamma klasslärare i årskurs 4–6 med lärarutbildning och minst tio års erfarenhet. Tre av lärarna har dessutom fått kompetensutveckling inom området multimodala texter.  Resultatet visar att lärare har specifika strategier när de läser multimodala texter tillsammans med eleverna och att dessa grundas på tradition, tidigare erfarenhet samt kunskaper som lärarna fått genom kompetensutveckling. Det framgår också att de lärare som inte fått kompetensutveckling saknar de kunskaper som krävs för att på ett bra sätt undervisa i hur man läser multimodala texter.
Nowadays, almost all texts are multimodal. Research show that pupils have a hard time understanding texts with several modalities. The aim of this thesis is to figure out teachers’ strategies in reading multimodal texts which consists texts combined with illustrations, charts, symbols and graphs, and examine if they are reading multimodal texts differently depending whether they have completed in-service courses or not.  The analysis is based on group interviews with teachers from five different classes teaching 4th to 6th grade. All teachers have a teachers-degree and they have at least ten years of experience. Three of them have taken part in in-service courses within the area of multimodal texts.  The results show that it appears that teachers have strategies while reading multimodal texts with their pupils and those strategies are founded in tradition, experience and knowledge obtained through in-service courses. It also appears that teachers who do not have completed in-service courses, lack the skills needed to teach in how to read multimodal texts.

Det litterära reportaget skiljer sig från nyhetsjournalistiken i att det använder en litterär narrativ form för att återge ett verkligt innehåll. Till skillnad från skönlitteratur gör det litterära reportaget ett dokumentärt anspråk som förbinder reportageförfattaren med historien som berättas, och det som berättas måste förutom att vara sant också berättas på ett sätt som hedrar det dokumentära anspråket. Det dokumentära anspråket ger upphov till narrativa begränsningar och i reportage om historiska händelser framträder dessa narrativa begränsningar tydligt eftersom reporterns tidsmässiga och rumsliga belägenhet begränsar möjligheten att införskaffa erfarenheter av den historia som berättas. Den här uppsatsen undersöker de narrativa formbegränsningar som det dokumentära anspråket ger upphov till. Syftet är att genom en narratologisk analys av historiska reportage undersöka de narrativa strategier författarna använder sig av för att dramatisera ett verklighetsbaserat innehåll. Den narratologiska analysen operationaliseras genom att Gérard Genettes narratologiska kategorier appliceras som analytiska kategorier i en kvalitativ innehållsanalys av tio stycken historiska reportage. Analysen visar att de narratologiska begränsningarna framträder tydligt med avseende på kategorierna modus och röst. Medan berättarens möjligheter att laborerar med berättelsens tempus påverkades i mindre utsträckning. För att motverka de narratologiska begränsningarna använder sig författarna av ett antal strategier för att återskapa sinnesintryck. I analysen framkommer också att författarna använder skriftliga källor dels för att skapa mindre distans mellan berättare och historia, men också för att stärka den dokumentära läsupplevelsen.

The aim of this paper is to investigate the implementation of genres, pertaining to non-fiction, in four different universal classification schemes BC2, UDC, DDC, SAB. It is not the aim of this paper to answer the question why certain genres are more implemented than others, or vice versa. Instead it is intended to be an investigation into the concept of non-fiction genres with the aim of attracting attention to the many interesting aspects of this concept for library- and information science research. An analysis of the schemes general auxiliary tables is performed by comparison with a specific genre-system devised by Ottar Grepstad. This genre-system is organised by dividing different genres into groups according to linguistic criteria. The analysis gives us a characterisation of the individual schemes, and it also gives us, in a comparison of all of the schemes, an idea of which specific genres and types of genres that are the most general, or the most ignored ones. The results of the analysis show that genres of two specific types dominate in all of the schemes. Of these two the guiding type of genre is the most frequent one, consisting of such genres as handbooks, manuals, guides, dictionaries and encyclopaedias. The argumentative and investigative type of genre was also found to be dominating. Frequent examples of this type of genre were genres pertaining to scientific work such as theses and reports. The other types of genres could only be found to a much lesser extent, with the exception of some genres of the educational type. Narrative and descriptive types of genres were not implemented to any greater extent, and most genres within these types were not implemented at all.
Uppsatsnivå: D

Based on students’ declining reading comprehension there is a need to develop systematic explicit instruction in teaching reading. This study is based on theories of metacognition, reading comprehension, reading instruction and Legitimation Code Theory and has the reading triangle as a model for teaching expository texts. The model has been tested in one class with eighth-grade students. The students have estimated their own reading comprehension and how they worked before, during and after reading an expository text, both before and after work with the reading triangle. The students in this survey have been taught and have worked with texts based on three levels of the reading triangle. The materials in the study are students’ self-assessments, texts with underlining and comments and interviews with the students and their teacher. The results show that the model, the reading triangle, as a part of an approach to develop literacy, with modelling and metacognitive textual conversations, can contribute to an understanding of the students’ reading process and knowledge of how global and local aspects of texts – such as purpose, text structure and choice of words – are connected with and influence reading comprehension. The study shows that the link between local and global levels must be explicit, since a focus on details can be detrimental to the overall understanding of texts. The use of the reading triangle in the classroom can also help the teaching move between the concrete and the abstract, enabling students to use the acquired knowledge and insights in new texts and reading situations.

SammandragUtgångspunkten för vårt examensarbete är att vår lärarutbildning inte har inkluderat hur visom blivande lärare kan integrera det ämnesövergripande kunskapsområdet sex- ochsamlevnad i svenskämnet i gymnasieskolan. Syftet med denna undersökning är därför attundersöka hur lärare kan arbeta med att integrera sex- och samlevnad i svenskämnet pågymnasiet. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyraverksamma svensklärare som integrerar sex- och samlevnad och undersökt hur de besvarar dedidaktiska frågorna ”Vad?”, ”Vem?”, ”Hur?” och ”Varför?”. Undersökningens viktigasteresultat är att sex- och samlevnad går att integrera i svenskämnet utifrån olikasvenskämneskonceptioner vilket visar på den bredd som sex- och samlevnadsämnet erbjuder.Slutsatsen utifrån föregående är att beroende på ämneskonception blir sex- ochsamlevnadsinnehållet mer eller mindre synligt ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare är ettviktigt resultat att samtliga lärares undervisning tar utgångspunkt i olika textvärldar för attutveckla elevernas förmåga och färdighet att läsa, skriva och tala men inte elevernas förmågaeller färdighet att lyssna. Utifrån föregående dras slutsatsen att elevernas utveckling avfärdigheten och förmågan att lyssna lyser med sin frånvaro samtidigt som den står tydligtframskriven i syftesformuleringen för svenskämnet. Ytterligare ett viktigt resultat är attsamtliga lärares beskrivningar av elevernas intresse respektive motstånd till ämnesområdet ärbaserat på vad eleverna kommunicerar muntligt. Av detta drar vi slutsatsen att undervisningenkan bli bristande sett till aspekter som rör flerstämmighet. Avslutningsvis är vårt förslag påvidare forskning ett studentinitierat utvecklingsarbete med syfte att utvecklalärarutbildningens innehåll. Vi menar att lärarutbildningen borde innehålla en obligatoriskUVK-kurs om heter ”Att lyssna till flera stämmor” som innehåller metodik gällandeflerstämmighet och lysskompetens.

I denna uppsats analyseras två informationsbroschyrer för ensamkommande flyktingbarn, en svensk och en tysk. Syftet är att ta reda på hur sändarna beskriver de asylsökande, och om det finns skillnader i hur de olika länderna tilltalar flyktingbarnen. I studien utgår jag ifrån att broschyrerna konstruerar hypotetiska ensamkommande flyktingbarn som modelläsare. Dessa står i ständig kontakt med mottagarländernas statliga företrädare. Sålunda skapas även en relation mellan dessa parter, vilket påverkar hur flyktingbarnen tilltalas. Studien grundar sig på den antropologiskt inriktade språk- och kontextteorin systemisk-funktionell grammatik (SFG) som möjliggör att studera texter som realiseringar av sociala betydelser. Broschyrerna tolkas utifrån att kontext, text och grammatik hänger tätt samman och är beroende av en socialt skriven diskurs. Broschyrerna återspeglar viktiga situationskontextuella aspekter i ideationella erfarenhetsmässiga och interpersonella metafunktioner. Dessa metafunktioner tolkas sedan utifrån SFG:s satsgrammatiska redskap. I studiens ideationella analys diskuteras processer och de deltagare som ingår i dessa. Materiella processer med flyktingbarn eller statliga företrädare som aktörer visar att barnens första tid i respektive mottagarland är föränderlig och dynamisk. Sändarna betonar flyktingbarnens handlingskraft och utnyttjar den för att integrera barnen i samhället. Genom plats och- och tidsomständigheter avgränsas ursprungslandet från mottagarländerna. Analysen visar även på att sändarna förmedlar en osäkerhet hos barnen genom många villkor som uttrycks genom adverbiella konditionala bisatser. Här omtalas vilka krav som barnen måste uppfylla. I den interpersonella analysen behandlas modus och modulering. Denna del av analysen beskriver kvantitativa och kvalitativa skillnader mellan broschyrerna. T.ex. ingår svenska statliga företrädare oftare i moduselementet och tilldelas därigenom även semantiskt en inflytelserik ställning för barnen. Flyktingbarnen hänvisas till statliga myndigheter. Vidare de svenska statliga företrädarnas förpliktelser inskränker barnens rättigheter. I den tyska broschyren är förhållandena omvända. Tyska statliga företrädare får ett mindre utrymme än barnen i subjektspositionen, och i modulerade handlingar lyfts barnens rättigheter fram och blir till företrädarnas skyldigheter.  Analysens huvudresultat är sålunda att de utgivande institutionerna upprättar skiftande relationer till ensamkommande flyktingbarn fastän de har liknande erfarenheter. Migrationsverket identifierar sig inte ovillkorligt med barnen, utan visar auktoritet och konstruerar maktförhållanden. Däremot, den tyska sändaren BumF är en icke-statlig organisation som kämpar för ensamkommande flyktingbarns rättigheter. BumF tar därför parti för barnen och tonar ner hierarkier. Då båda sändarnas syfte är att vägleda nyanlända barn pekar resultaten av denna studie på att sannolikheten är större att den tyska broschyren lyckas med detta.
In diesem Aufsatz werden zwei Informationsbroschüren für unbegleitete minderjährige Flüchtlinge analysiert, eine schwedische und eine deutsche. Ziel ist es herauszufinden, wie die Sender Asylsuchende beschreiben, ob Unterschiede im Hinblick darauf bestehen, wie die unterschiedlichen Länder Flüchtlingskinder anreden. In der Studie gehe ich davon aus, dass die Broschüren hypothetische unbegleitete minderjährige Flüchtlinge als Modelleser konstruieren. Diese stehen in ständigem Kontakt mit den staatlichen Vertretern der Empfängerländer. Folglich wird auch zwischen diesen beiden Parteien eine Beziehung geschaffen, was Einfluss auf die Anrede der Flüchtlingskinder nimmt. Die Studie gründet sich auf der anthropologisch ausgerichteten Sprach- und Kontexttheorie systemisch-funktionale Grammatik (SFG), die es ermöglicht, Texte als Realisierungen sozialer Kontexte zu studieren. Die Broschüren werden ausgehend davon analysiert, dass Kontext, Text und Grammatik eng miteinander verbunden und abhängig von einem sozial geschriebenen Diskurs sind. Die Broschüren spiegeln wichtige situationskontextuelle Aspekte in den ideationellen, erfahrungsgemäßen und interpersonellen Metafunktionen wider. Diese Metafunktionen werden dann ausgehend von SFG:s satzgrammatischen Werkzeugen interpretiert. In der ideationellen Analyse der Studie werden Prozesse und Teilnehmer, die in diese eingehen, diskutiert. Materielle Prozesse mit Flüchtlingskindern oder staatlichen Vertretern als Akteure zeigen, dass die erste Zeit der Kinder im jeweiligen Empfängerland veränderlich und dynamisch ist. Die Sender betonen die Handlungskraft der Kinder und nutzen diese, um die Kinder in die Gesellschaft zu integrieren. Durch Platz- und Zeitumstände wird das Ursprungsland von den Empfängerländern abgegrenzt. Die Analyse zeigt auch, dass die Sender durch zahlreiche Bedingungen, die durch adverbiale konditionale Nebensätze ausgedrückt werden, eine Unsicherheit bei den Kindern vermitteln. Hier wird beschrieben, welchen Anforderungen die Kinder entsprechen müssen. In der interpersonellen Analyse werden Modus und Modulierung behandelt. Dieser Teil der Analyse beschreibt quantitative und qualitative Unterscheide zwischen den Broschüren. Beispielsweise gehen schwedische staatliche Vertreter häufiger in das Moduselement ein und dadurch wird ihnen auch semantisch eine einflussreiche Stellung für die Kinder zuteil. Die Flüchtlingskinder werden auf staatliche Behörden verwiesen. Weiterhin schränken Verpflichtungen der schwedischen staatlichen Vertreter die Rechte der Kinder ein. In der deutschen Broschüre sind die Verhältnisse umgekehrt. Deutsche staatliche Vertreter bekommen weniger Raum als die Kinder in Subjektposition und in modulierten Handlungen werden die Rechte der Kinder hervorgehoben und zu Verpflichtungen der Vertreter. Die Hauptergebnisse der Analyse sind folglich, dass die herausgebenden Institutionen unterschiedliche Beziehungen zu unbegleiteten minderjährigen Flüchtlingen errichten, obwohl sie ähnliche Erfahrungen haben. Das Migrationsverket identifiziert sich nicht bedingungslos mit den Kindern, sondern zeigt Autorität und konstruiert Machtverhältnisse. Hingegen ist der deutsche Sender BumF eine nicht-staatliche Organisation, die für die Rechte unbegleiteter minderjähriger Flüchtlinge kämpft. BumF ergreift deshalb Partei für die Kinder und spielt Hierarchien herunter. Da es das Ziel beider Sender ist, neuangekommenen Kindern den Weg zu weisen, deuten die Ergebnisse dieser Studie darauf hin, dass die Wahrscheinlichkeit größer ist, dass dies der deutschen Broschüre gelingt.

Att språket spelar en nyckelroll för att nå skolframgång och för att – i ett större perspektiv – kunna verka aktivt i samhället är man inom utbildningsväsendet enig om. Vikten av att eleven utvecklar ett adekvat språkligt register med vilket kunskapen uttrycks – och i synnerhet ett diskursivt sådant – kan alltså inte förnekas, och genrepedagogiken har ur detta perspektiv haft ett särskilt inflytande i svensk skola, med dess explicita modellering i skrivande och metaspråkliga dekonstruktion av texter. Mot denna bakgrund är det därför relevant att undersöka hur läromedel i svenska instruerar i diskursivt skrivande, eller med andra ord vilka förutsättningar för metaspråklig förståelse om diskursivt skrivande som eleven erbjuds i mötet med läromedlen.      Syftet med föreliggande examensarbete har därför varit att utveckla en förståelse för hur vi som lärare kan förhålla oss till läroböcker i svenska, utifrån avsikten att utveckla elevernas skriftspråkliga repertoar i diskursiv riktning. Teoretiska utgångspunkter är SFL:s funktionella språkmodell, där språk betraktas som bestående av olika lager, samt betydelsen av metaspråklig förståelse i skrivprocessen och explicit skrivundervisning. Materialet utgörs av skrivkapitlet i en lärobok riktad mot gymnasiekursen Svenska 1 och analyseras genom kvalitativ innehållsanalys i två steg. Först analyseras bokens görande, det vill säga dess metaspråkliga beskrivningar av diskursiva texter, för att i nästa skede tolkas mot teorier där metaspråklig förståelse, explicit undervisning och sambandet mellan språkets form och funktion är centralt.    Resultatet visar att lärobokens metaspråkliga instruktioner ger tämligen mycket stöd för vad de olika texterna ska innehålla och hur innehållet ska disponeras, men att textens komponenter ofta inte dekonstrueras till lokal nivå, vilket alltså medför en otydlighet i hur man språkligt realiserar innehållet och hur en viss stil kan uppnås. Slutsatsen är att läraren behöver vara beredd på att komplettera lärobokens huvudsakliga fokus på innehåll och struktur, med en inzoomning på textens lokala nivå för att synliggöra och konkretisera skrivandets hantverk. Inte minst kan det krävas ett särskilt fokus på hur olika textaktiviteter framställs och hur en formell stil kan åstadkommas, samt på relationen mellan form och funktion.

Syftet i denna studie är att beskriva hur faktatexter används i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lärare ser på texternas funktion i skolan. Att dela in texter i olika genrer är ett sätt för oss som människor att kategorisera texter och dess funktion i samhället. Skolan som institution är inget undantag och elever lär sig redan från unga år att göra detta. Eleverna lär sig tidigt vad de kan förvänta sig av skolans material då skolans traditioner och samhället noga ”valt ut” vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förväntningar påverkar elevernas syn på hur en text bör se ut och det skapar även en ”klyfta” mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma på fritiden. Sakprosan är i mycket hög grad socialt inbäddad och de följer tydliga normer. Det krävs en hel del fackkunskaper hos läsaren för att kunna förstå sakprosans textinnehåll då innehållet är mycket komplext och informationstätt. Sakprosan upprättar en kontakt mellan text och läsare och texten riktar sig direkt till ett du och uttrycker därmed makt. Denna studie är en kvalitativ studie där insamling av material legat som grund till forskningsbakgrunden samt till teori - och resultat delen. Analysdelen i denna studie har sin grund i en textanalys samt intervjuer som skett med aktuell lärare för en årskurs 3 samt med fyra av hennes elever. Alla dessa delar ligger som grund i diskussionsdelen. Resultatet av denna studie visar att begreppet sakprosa är högst ovanligt att använda vid benämning av icke fiktiva texter i skolan. På ett enkelt sätt kan begreppet sakprosa hänvisa till alla texter som inte är skönlitteratur, fiktionstexter och uppdiktade texter. Studien visar på att det analyserade materialets auktoritet är mycket dålig då innehållet inte uppfyller de krav för vad en bra faktatext bör vara. Texten är enligt studien inte en fullvärdig faktatext och den bör kompletteras med andra material för att bli fullvärdig. Texter och inlärning är som tidigare nämnt komplext och där med bör den aldrig ses som en enkelriktad väg.