Academic literature on the topic 'Sakrätt'

<p>Vi har i denna uppsats försökt belysa och diskutera problematiken med traditionskravet för industrin. Genom en rättsdogmatisk undersökning har vi sökt finna svar på frågorna: vilken effekt har traditionsprincipen för den tunga industrin i dagens samhälle, uppfyller traditionskravet fortfarande de bakomliggande syftena, vilka realistiska alternativ finns det till detta sakrättsliga moment och är det önskvärt att avskaffa traditionsprincipen till förmån för något annat sakrättsligt moment vid köp inom tung industri? Under rubriken</p><p>2. Borgenärsskydd genom separationsrätt görs en beskrivning av sakrättsmomenten tradition, avtal och registrering och vilka områden dessa reglerar idag. I 3. Typfall försöker vi genom fyra olika scenarion åskådliggöra och diskutera problemen traditionskravet för med sig för industrin. Till sist argumenterar vi för och emot de olika sakrättsmomenten under 4. Analys.</p><p>Vi kom fram till att traditionskravet inte är det mest lämpliga sakrättsmomentet vid omsättningsköp och säkerhetsöverlåtelse. Vid till exempel tillverkningsavtal är traditionskravet omöjligt att upprätthålla. Traditionsmomentet borde istället bli underordnat avtalet vid omsättningsköp och registreringsförfarandet vid säkerhetsöverlåtelser. Inom konsumentköp tillämpas redan avtalet som sakrättsmoment, detta till viss del på grund av den tidigare okunskapen hos konsumenter att tradition var det som gällde för skydd mot säljarens borgenärer. Denna okunskap verkar även finnas hos näringsidkare vilket starkt talar för en övergång till avtal som sakrättsmoment vid omsättningsköp. Registreringsförfarandet måste moderniseras då det nuvarande förfarandet är otidsenligt och innehåller många onödiga formkrav. Vi ger förslag i uppsatsen på hur en modernisering kan se ut, till exempel kan Internet begagnas. Ett modernt registreringsförfarande ger dessutom bra publicitet och borde således användas vid säkerhetsöverlåtelser då detta är eftersträvansvärt för dessa transaktioner.</p>

<p>Trots principen om avtalets subjektiva begränsning kan det finnas skäl till att utöka ett aktieägaravtals verkningar mot förvärvande tredje man för att skydda beaktansvärda intressen. Då rättsläget är oklart är det av intresse att undersöka huruvida en tolkning med laganalogins hjälp mot sakrättens samt skiljerättens område kan klargöra rättsläget.</p><p>För att ge läsaren tillräcklig bakgrund för analysen beskrivs rättsläget vad gäller aktieägaravtal och de bakomliggande teorierna rörande den analogiska tillämpningen.<strong> </strong>Därefter analyseras undantag till avtalets subjektiva begränsning, varefter en diskussion följer där frågan huruvida analogier kan dras besvaras.<strong></strong></p><p>Resultatet av denna framställning är att en analogisk tillämpning kan göras mot de två undersökta rättsområdena, dock endast i begränsad utsträckning vad gäller skiljerättens område. En kombinerad applicering av möjliga analogier från sakrättens och skiljerättens områden på aktieägaravtal leder till ett resultat där aktieägaravtalets bundenhet mot både förvärvande tredje man samt kvarstående parter klargörs.</p><br><p>Despite the doctrine about privity of contract, there can be reasons to recognise effects of a shareholder’s agreement against acquiring third party to protect legitimate interests. Since the legal position is uncertain, it is of interest to examine whether an analogy of law towards indefeasible rights and arbitration agreements can clarify this uncertainty.</p><p>To give the reader enough background information for the analysis, the legal position regarding shareholder’s agreement and the basic theories about the application of analogies are described. Thereafter exceptions to the privity of contracts are analysed, after which a discussion where the question whether analogies can be made is answered.         <strong></strong></p><p>The result of this thesis is that an application by analogy can be made towards the two examined areas, but only to a limited extent regarding arbitration agreements. A combined application of analogies possible from indefeasible rights and arbitration agreements creates a result where the validity of a shareholder’s agreement towards both acquiring third party and remaining parties is clarified.</p>