To see the other types of publications on this topic, follow the link: Sakrätt.
Dissertations / Theses on the topic 'Sakrätt'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 43 dissertations / theses for your research on the topic 'Sakrätt.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Karimi, Vala. "Andras pengar - om separationsrätt vid sammanblandning." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-95853.
Full text
2
Riihonen, David. "Företagshypotekets omfattning enligt 2 kap. 1 § FHL." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-121376.
Full text
3
Lissman, Sofi. "Sale-and-leaseback : förslag om övergående till avtalsprincip och pantregisterlag samt förslag om tillträde till Kapstadskonventionen och dessa förändringars inverkan på sale-and-leaseback." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-127636.
Full text
4
Hammarström, Andreas. "Separationsrätt till sammanblandade penningmedel som innehas av annan." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-133540.
Full text
5
Malhotra, Jessica. "Ägarförbehåll vid kreditköp : en sakrättslig studie." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-133560.
Full text
6
Pindre, Olga. "Pantsättning av ränteswappar." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-95816.
Full text
7
Nyman, Jonas. "Rekonstruktion och lönegaranti : skall statens regressfordran ingå i ett fastställt offentligt ackord?" Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-95989.
Full text
8
Renman, Erik, and Andreas Bergström. "Tradition - ett föråldrat sakrättsmoment?" Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-486.
Full textAbstract:
<p>Vi har i denna uppsats försökt belysa och diskutera problematiken med traditionskravet för industrin. Genom en rättsdogmatisk undersökning har vi sökt finna svar på frågorna: vilken effekt har traditionsprincipen för den tunga industrin i dagens samhälle, uppfyller traditionskravet fortfarande de bakomliggande syftena, vilka realistiska alternativ finns det till detta sakrättsliga moment och är det önskvärt att avskaffa traditionsprincipen till förmån för något annat sakrättsligt moment vid köp inom tung industri? Under rubriken</p><p>2. Borgenärsskydd genom separationsrätt görs en beskrivning av sakrättsmomenten tradition, avtal och registrering och vilka områden dessa reglerar idag. I 3. Typfall försöker vi genom fyra olika scenarion åskådliggöra och diskutera problemen traditionskravet för med sig för industrin. Till sist argumenterar vi för och emot de olika sakrättsmomenten under 4. Analys.</p><p>Vi kom fram till att traditionskravet inte är det mest lämpliga sakrättsmomentet vid omsättningsköp och säkerhetsöverlåtelse. Vid till exempel tillverkningsavtal är traditionskravet omöjligt att upprätthålla. Traditionsmomentet borde istället bli underordnat avtalet vid omsättningsköp och registreringsförfarandet vid säkerhetsöverlåtelser. Inom konsumentköp tillämpas redan avtalet som sakrättsmoment, detta till viss del på grund av den tidigare okunskapen hos konsumenter att tradition var det som gällde för skydd mot säljarens borgenärer. Denna okunskap verkar även finnas hos näringsidkare vilket starkt talar för en övergång till avtal som sakrättsmoment vid omsättningsköp. Registreringsförfarandet måste moderniseras då det nuvarande förfarandet är otidsenligt och innehåller många onödiga formkrav. Vi ger förslag i uppsatsen på hur en modernisering kan se ut, till exempel kan Internet begagnas. Ett modernt registreringsförfarande ger dessutom bra publicitet och borde således användas vid säkerhetsöverlåtelser då detta är eftersträvansvärt för dessa transaktioner.</p>
9
Clovemo, Sofie. "Flygplansinvesteringar : säkerhetsrätten i flygplan och dess tillbehörsproblematik." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-109233.
Full text
10
Morling, Felix. "Aktieägaravtalets giltighet mot tredje man : Kan laganalogi göras mot sakrätt och skiljeavtal vid partssuccession?" Thesis, Jönköping University, JIBS, Commercial Law, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12259.
Full textAbstract:
<p>Trots principen om avtalets subjektiva begränsning kan det finnas skäl till att utöka ett aktieägaravtals verkningar mot förvärvande tredje man för att skydda beaktansvärda intressen. Då rättsläget är oklart är det av intresse att undersöka huruvida en tolkning med laganalogins hjälp mot sakrättens samt skiljerättens område kan klargöra rättsläget.</p><p>För att ge läsaren tillräcklig bakgrund för analysen beskrivs rättsläget vad gäller aktieägaravtal och de bakomliggande teorierna rörande den analogiska tillämpningen.<strong> </strong>Därefter analyseras undantag till avtalets subjektiva begränsning, varefter en diskussion följer där frågan huruvida analogier kan dras besvaras.<strong></strong></p><p>Resultatet av denna framställning är att en analogisk tillämpning kan göras mot de två undersökta rättsområdena, dock endast i begränsad utsträckning vad gäller skiljerättens område. En kombinerad applicering av möjliga analogier från sakrättens och skiljerättens områden på aktieägaravtal leder till ett resultat där aktieägaravtalets bundenhet mot både förvärvande tredje man samt kvarstående parter klargörs.</p><br><p>Despite the doctrine about privity of contract, there can be reasons to recognise effects of a shareholder’s agreement against acquiring third party to protect legitimate interests. Since the legal position is uncertain, it is of interest to examine whether an analogy of law towards indefeasible rights and arbitration agreements can clarify this uncertainty.</p><p>To give the reader enough background information for the analysis, the legal position regarding shareholder’s agreement and the basic theories about the application of analogies are described. Thereafter exceptions to the privity of contracts are analysed, after which a discussion where the question whether analogies can be made is answered. <strong></strong></p><p>The result of this thesis is that an application by analogy can be made towards the two examined areas, but only to a limited extent regarding arbitration agreements. A combined application of analogies possible from indefeasible rights and arbitration agreements creates a result where the validity of a shareholder’s agreement towards both acquiring third party and remaining parties is clarified.</p>
11
Aldegren, Victor. "Ett nytt sakrättsligt system för lösöre : Överväganden med anledning av ett eventuellt införande av avtalsprincipen." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-241779.
Full textAbstract:
Traditionsprincipen, det vill säga ett krav på besittningsförändring för uppnående av borgenärsskydd, har länge varit en central del av svensk sakrätt. Denna princip har under lång tid varit flitigt diskuterad, både försvarad och kritiserad. Genom avskaffandet av kravet på tradition vid konsumentköp tappade principen en del av sin ställning vid köp av lösöre. I och med det förslag som kommer att lämnas genom en utredning senare i år finns tecken på att traditionsprincipen kan komma att tappa ytterligare mark. Utredningens uppdrag är nämligen att lägga fram ett förslag om huruvida traditionsprincipen ska ersättas med avtalsprincipen vid köp av lösöre även i kommersiella relationer. Huruvida det är önskvärt att traditionsprincipen avskaffas på detta område eller inte är en fråga som diskuterats i sådan utsträckning att någon ytterligare ingående diskussion på området knappast är av intresse. Av denna anledning presumeras det i denna uppsats att en förändring av rätten blir genomförd. Syftet med uppsatsen är istället att studera från ett praktiskt perspektiv vad som händer med svensk sakrätt, och det besittningskrav som är centralt i denna, om traditionsprincipen vid köp av lösöre avskaffats. Då svensk sakrätt i dagsläget genomsyras av krav på besittning kommer i denna uppsats fyra exempel på rättsliga institut där besittning har en central betydelse att behandlas, i syfte att åskådliggöra vilken effekt den föreslagna förändringen skulle medföra och vilka ytterligare förändringar denna skulle möjliggöra eller nödvändiggöra. De områden som behandlas är lämnande av säkerhet i lösöre, återvinning i konkurs, beviskrav vid utmätning, och godtrosförvärv.
12
Hemselius, Daniel. "Konsignation ur ett sakrättsligt perspektiv : om definition av handelsformen och förutsättningarna för konsignantens sakrättsliga skydd." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-120816.
Full text
13
von, Zweigbergk Väggö Alexander. "Nyttjanderättens ställning vid frivillig överlåtelse av fast egendom : Särskilt om den sakrättsliga undersökningsplikten." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-280863.
Full text
14
Vestlund, Micaela. "Möjligheten till sakrättsligt skydd vid överlåtelse av andel i handelsbolag samt överlåtelse mellan bolag och bolagsman. Vad krävs?" Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-111142.
Full textAbstract:
En sakrättsligt giltig överlåtelse kräver ett utförande av ett sakrättsligt moment. De vanligaste sakrättsliga momenten är tradition, denuntiation samt registrering. Traditionsprincipen har betraktats blivit etablerad i svensk rätt genom HD:s dom i NJA 1925 s. 130. I rättsfallet har HD angett att det vid överlåtelse av lösöre krävs tradition, alternativt registrering av överlåtelsen enligt Lag (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva. I det fall tradition eller registrering saknar betydelse, till exempel vid överlåtelse av enkla fordringar, utgör denuntiation det sakrättsliga momentet. Denuntiation är även det sakrättsliga momentet för borgenärsskydd när den överlåtna egendomen finns hos tredje man. I både rättspraxis och doktrin har omtalats att det viktigaste för att åstadkomma ett sakrättsligt giltigt förvärv är, att överlåtaren blir avskuren sin rådighet över den överlåtna egendomen. Det råder delade meningar om möjligheten att åstadkomma en sakrättsligt giltig överlåtelse av egendom mellan parter i bolagsförhållande. Problemet som uppstår i en sådan överlåtelse är hur man åstadkommer ett rådighetsavskärande för det bolag som bolagsmannen representerar. HovR har ansett att rådighetsavskärning blir omöjligt i de fall överlåtelse har skett till en person som är ensam representant för bolaget.1 HD har dock uttalat att ”[d]en omständighet att ett bolag har överlämnat en pant till någon som har rätt att företräda bolaget hindrar inte att en sakrättsligt giltig pantsättning kan ha ägt rum. Åtminstone […] då den som tagit emot panten själv är den avsedde panthavaren […] och alltså inte tar emot panten i egenskap av företrädare för panthavaren...”.2 Nial & Hemström har ansett att HD:s uttalande i domen bör kunna appliceras även vad gäller överlåtelse i handelsbolag. Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag är till större delen dispositiv och gäller endast till den del bolagsmännen inte ingått avtal om annat. I 2 kap 20 § HBL anges att varje bolagsman solidariskt svarar för bolagets förpliktelser. Det innebär att en bolagsborgenär har rätt att, vid bolagets konkurs, antingen vända sig till bolaget eller direkt till en av bolagsmännen med sin fordran. Det innebär även att en bolagsman, till den del borgenären inte får betalt ur bolagets konkurs, måste betala med sin privata egendom. Det solidariska ansvaret kan inte åsidosättas genom inbördes avtal mellan bolagsmännen utan är tvingande. Ett undantag från regeln om solidariskt ansvar genom inbördes avtal blir inte gällande mot tredje man. Det solidariska ansvaret bör inte utgöra något hinder mot att en sakrättsligt giltig överlåtelse mellan 1 RH 1985:6 och RH 1990:116. 2 NJA 2000 s. 88.3handelsbolag och bolagsman sker, men det sakrättsliga skyddet får kanske inte samma betydelse som vid överlåtelse mellan parter som inte har ett bolagsförhållande. I och med att en bolagsborgenär har rätt att rikta sina krav direkt mot bolagsmannen och att bolagsmannen i en sådan situation måste prestera, med avdrag för vad bolaget kan utge, innebär en indirekt begränsning i det sakrättsliga skyddet. Bolagsborgenären har kanske inte rätt att erhålla just den överlåtna egendomen, om den inte är behäftad med panträtt eller liknande, men han har likväl rätt att utfå betalning ur bolagsmannens privata egendom. Slutsatserna av utredningen av möjligheten till sakrättsligt giltiga överlåtelser mellan handelsbolag och bolagsman blir att det är av största vikt att överlåtarens förfoganderätt över den överlåtna egendomen avskärs. Det är med andra ord rådighetsavskärandet som är det centrala i en sådan transaktion. Utöver rådighetsavskärning är det av största vikt att en besittningsförändring sker. Egendom som överlåts till bolagsman, men som likväl efter överlåtelsen som före förvaras hos bolaget, blir inte sakrättsligt giltig gentemot bolagets borgenärer. Vad gäller överlåtelser av andelar i handelsbolag denuntieras bolaget och samtycke krävs från samtliga, eller i vart fall en av de förvaltningsberättigade, bolagsmännen. För sakrättsligt skydd krävs endast denuntiation till bolaget, men för att förvärvaren ska kunna inträda som ny bolagsman och åtnjuta de rättigheter och skyldigheter som det medför krävs samtycke.
15
Abrahamsson, Hillevi, and Maria Schwerin. "Legalisering av sidotjänster : En studie av den nya Fastighetsmäklarlagen." Thesis, Karlstad University, Division for Business and Economics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6219.
Full text
16
Engberg, Patrik, and Fredrik Bergqvist. "Rådighetsavskärandet och förhindrandet av borgenärsbedrägliga transaktioner : Om sakrättens syften och kraven på tradition och denuntiation - generellt och vid närståendetransaktioner." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-10398.
Full textAbstract:
Skydd mot en överlåtares/pantsättares borgenärer kräver att ett sakrättsligt moment skall ha genomförts. Två av de vanligaste momenten är tradition och denuntiation. Trots att båda dessa moment har en lång historia och vidsträckt tillämpning, är deras innebörd inte helt klar. Det har, i såväl praxis som doktrin, länge varit oklart om det, för att momenten skall anses genomförda, skall ställas krav på att förvärvaren erhåller rådighet över den överlåtna/pantsatta egendomen eller om det räcker med att överlåtarens/pantsättarens rådighet avskärs. Frågan är viktig, eftersom parter som handlar med varandra måste veta vilka åtgärder de skall företa för att undgå att den förvärvade egendom tas i anspråk av överlåtarens/pantsättarens exekutionsborgenärer. Oavsett om kravet för sakrättsligt skydd är beroende av förvärvarens erhållna rådighet eller av överlåtarens/pantsättarens avskurna dito uppkommer problem i situationer, i vilka åtgärder för att uppfylla kraven är svåra att företa. Exempel på sådana situationer är rättshandlande mellan olika konstellationer av närstående parter. För att öka förståelsen för hur sakrättsligt skydd uppkommer är det av intresse att kartlägga vilka syften som föranlett utformningen av de befintliga sakrättsmomenten. Ett identifierat syfte kan ge ledning i frågan om vad som bör krävas för att sakrättsligt skydd skall uppstå. Åtgärderna som företas skall helt enkelt leda till ett uppfyllande av de bakomliggande syftena. I denna framställning har de nuvarande kraven på sakrättsligt moment, både vad gäller närståendetransaktioner och övriga transaktioner, sökts genom analys av praxis. Vilka syften som ligger bakom momenten har identifierats genom förarbeten, praxis och litteratur. En analys har genomförts av hur väl kraven, som ställs på momenten, svarar mot syftena bakom momenten och vissa förslag till förändringar har lagts fram för de situationer som vi anser föranleder problem. Slutsatserna av denna studie är att de krav som ställs på momenten på ett relativt bra sätt uppfyller de syften som vi identifierat som de bakomliggande till momenten. Kraven på rådighetsavskärande upprätthålls hårt även vid närståendetransaktioner, vilket leder till att sakrättsligt giltiga transaktioner kan vara nästintill omöjliga att uppnå i vissa situationer. Syftet bakom momenten har ansetts viktigare än möjligheten att i dessa fall företa sakrättsligt skyddade transaktioner.
17
Haithem, Khudher Sarah, and Sanne Westin. "Traditionsprincipen : - Bör traditionsprincipen ersättas av avtalsprincipen?" Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-41192.
Full textAbstract:
Sammanfattning Genom Dir. 2013:28 gav regeringen ett uppdrag till Lösöreköpskommittén den 14 mars 2013 att utreda om det finns långsiktiga och konkreta samhällsekonomiska fördelar med att avskaffa traditionsprincipen till förmån för avtalsprincipen. Utredningen har tillkallats bland annat på grund av att köpares okunskap, gällande kravet på tradition, förorsakar ett omedvetet risktagande från dennes sida i form av att en köpt vara lämnas kvar i säljarens besittning. När en köpare kvarlämnar en förvärvad vara i säljarens besittning riskerar han enligt lag att förlora rätten till varan, liksom erlagd betalning, med anledning av att köpet inte är skyddat mot säljarens borgenärer. Detta kan innebära att säljarens borgenärer således har möjlighet att ta en kvarlämnad vara i anspråk för betalning av säljarens skulder. Traditionsprincipen har sedan länge tillämpats trots att den saknar stöd i lag. Principens huvudregel är att en köpare vinner sakrättsligt skydd mot säljarens borgenärer genom att besitta egendomen. Därmed är ett köpeavtal inte tillräckligt för att köparen ska få sakrättsligt skydd mot säljarens borgenärer vid en konkurs eller utmätning. Vid en övergång till avtalsprincipen får en köpare erhålla skydd för sitt förvärv mot säljarens borgenärer redan då köpeavtalet kommer till stånd. Detta hindrar därmed att en köpt, men kvarlämnad, vara tas i anspråk för betalning av säljarens skulder. Köparen får trots det endast separationsrätt till en vara under förutsättningen att den uppfyller individualiseringskravet. För att en köpare ska få separationsrätt av en egendom krävs det att denne ska framlägga bevisning till stöd för sin rätt. Detta kan medföra att köparen riskerar att gå miste om varan om han efter köpet lämnar kvar varan i säljarens besittning då han inte kan styrka sin äganderätt. Övergången till avtalsprincipen för även med sig nackdelar i form av att köparen kan likväl riskera att gå miste om en köpt vara, dels för att dennes medvetenhet om kravet på individualisering inte är fullständig, och dels att det inte finns tillräckligt med bevisning för att hävda sin rätt till egendomen. I enlighet med svensk rätt krävs det att parterna i ett avtal har vidtagit ett sakrättsligt moment för att en köpare av lös egendom ska vara skyddad mot säljarens borgenärer. Frågan gällande vilket sakrättsligt moment som disponeras varierar beroende på vilken typ av egendom som avtalet gäller. Vid förvärv av lösöre får förvärvaren enligt huvudregeln skydd mot säljarens borgenärer först då varan traderats till förvärvaren. Kravet på besittningsövergång följer av traditionsprincipen som har effekten att varor som inte traderas kan tas i anspråk av säljarens borgenärer. Vid en tillämpning av avtalsprincipen kommer den svenska rättsordningen att stå i bättre överensstämmelse med andra länders rättssystem. Avtalsprincipen kan komma att främja den fria omsättningen både ur ett svenskt och europiskt perspektiv. Med den aktuella ordningen innebär en förskottsbetalning och finansiering av tillverkning hos säljaren en framstående risk som köparen tar. Då Sverige är enda landet i Europa som tillämpar traditionsprincipen på ett strikt sätt så kan det innebära att svenska leverantörerna kan ses som en osäker avtalspart gentemot leverantörer från andra länder, vilket kan leda till konkurrenssnedvridning. Avskaffandet av traditionsprincipen till förmån för avtalsprincipen skulle tillföra att den sakrättsliga systematiken påverkas positivt. Med den aktuella ordningen tillämpas både traditionsprincipen och avtalsprincipen för lösöre. Vid en övergång till avtalsprincipen undviks att två principer tillämpas i olika fall beroende på egendomsslags och därmed förbättras överskådligheten. Köparen som har erlagd förskottsbetalningen kan de lege lata inte få någon säkerhet för sin finansiering på samma sätt som den kreditgivande leverantören kan få genom återtagandeförbehåll.
18
Hjertaker, Astrid. "Återtagandeförbehåll : Säljarens sakrättsliga ställning vid förfogandemedgivande." Thesis, Karlstads universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72695.
Full text
19
Bertilsson, Mattias. "Återtagandeförbehåll : Och möjligheten till ett eventuellt införande av ett sakrättsligt moment." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-164954.
Full textAbstract:
Återtagandeförbehåll är en säkerhetsrätt som ger en säljare rätt att återta såld vara från en köpare om förutsättningarna för förbehållet är uppfyllda. Upplägget förhandlas fram mellan köpare och säljare och gäller således dem emellan. Det kan dock i vissa fall även bli gällande mot tredje man. För att en säljare ska kunna skydda sin rättighet att återta såld vara mot tredje man behöver säljaren ett sakrättsligt skydd, vilket ger säljaren en bättre rätt till den sålda varan än tredje man. Som exempel är det sakrättsliga skyddet aktuellt ifall köparen försätts i konkurs innan köpeskillingen har betalats till fullo, eller om köparen säljer vidare varan utan att tillfråga säljaren. Konflikter mellan avtalspart och tredje man är sakrättens kännetecken och enligt huvudregeln erhålls ett sakrättsligt skydd i samband med ett sakrättsligt moment. Ett sådant moment saknas dock när det gäller återtagandeförbehåll. Säljarens bättre rätt har blivit prövad flera gånger i domstol och rättspraxis har vuxit fram där det går att utläsa vilka förutsättningar som krävs för att ett återtagandeförbehåll ska medföra ett sakrättsligt skydd för säljaren. Fokus i uppsatsen ligger på att diskutera möjligheten att införa ett register över återtagandeförbehåll såsom sakrättsligt moment, samt de för- och nackdelar ett sådant införande skulle medbringa. För att kunna föra en diskussion om ett eventuellt återtagandeförbehållsregister är det nödvändigt att gå igenom grundläggande sakrättsliga principer samt förklara gällande rätt vad gäller återtagandeförbehåll. Ett eventuellt register för återtagandeförbehåll skulle medföra vissa fördelaktiga samhällsekonomiska effekter. Bland annat skulle utrymmet för osäkerhet och orättvisor mellan de säkerhetsrätter med sakrättsligt moment och de utan, bli mindre. Kreditrisken för säljaren skulle minska ifall återtagandeförbehåll gav ett starkare skydd än idag, vilket skulle främja kredithandeln i och med att risken är en av de bidragande faktorerna vid prissättning. Om ansvaret för registret tillfaller den privata sektorn skulle registrering av ett återtagandeförbehåll kunna vara kopplat till kreditundersökningar och andra tjänster som tillsammans skulle skapa synergieffekter. Kostnaderna kopplade till utvecklingen och underhållet av ett eventuellt register kan hållas nere med hjälp av nyttjandet av blockkedjeteknik och redan existerande registersystem. Det finns dock alternativ till återtagandeförbehåll som framstår som bättre, vilket skulle tala mot ett införande av ett återtagandeförbehållsregister.
20
Björkman, Annie, and Anna Stuart. "Sakrättsliga anspråk och obligationsrättsliga invändningar i kontraktskedjor : Vindikation och retention." Thesis, Jönköping University, JIBS, Commercial Law, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7572.
Full textAbstract:
<p>Förmögenhetsrättens allmänna del består av två delar, sakrätten och obligationsrätten. Denna allmänna del hanterar problem som är gemensamma för olika typer av avtal. Problemen som uppstår berör ofta både krav på betalning och krav på egendom varför det är av vikt att se till både obligationsrätten och sakrätten.</p><p>Den typ av avtal som utreds i uppsatsen är depositionsavtal, vilka är föga reglerade i lagtext. Handelsbalken, där deponering delvis är reglerat, kan upplevas som svårförståelig för gemene man eftersom texten inte förändrats sedan sjuttonhundratalet. Deponering av gods förekom dock redan på den tiden och på grund av det är lagtexten fortfarande fullt tillämpningsbar. I en deponeringssituation deponerar deponenten godset hos depositarien, som har till uppgift att förvara och vårda godset enligt avtal parterna emellan. Deponenten är fortfarande ägare av godset och kan därmed när som helst tillämpa sin vindikationsrätt, det vill säga hämta ut godset. Enligt lag har dock depositarien retentionsrätt i godset, vilket innebär en rätt att hålla inne godset till dess att betalning erhållits för depositariens nödvändiga kostnader.</p><p>Lämnar depositarien godset vidare till tredje man uppstår en kontraktskedja i vilken parterna har olika anspråk och skyldigheter mot varandra. Lämnar depositarien ifrån sig godset utan deponentens vetskap föreligger det ett kontraktsbrott. Tredje man besitter då deponentens gods trots att det inte föreligger något avtal parterna emellan. Deponenten har en möjlighet att tillämpa vindikationsrätten direkt mot tredje man. Tredje man har dock haft utlägg för nödiga kostnader och har därmed en fordran på depositarien. Fordran leder till att tredje man har retentionsrätt i godset. Retentionsrätten, en obligationsrättslig rättighet, är i scenariot starkare än den sakrättsliga vindikationsrätten. Följden blir att deponenten inte kan få ut godset förrän tredje man ersatts för nödvändiga kostnader.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Problematiken har utökats då lagen avtalas bort och standardavtal istället tillämpas. I standardavtalet NSAB 2000 regleras det att tredje man har panträtt istället för retentionsrätt i godset. Panträtt är en mycket starkare säkerhetsrätt än retentionsrätt eftersom panträtt ger realisationsrätt. Rätt att hålla inne annans gods har därmed övergått till en rätt att sälja annans gods.</p><p>Problem som uppstår i kontraktskedjor, där rättigheter ställs mot varandra och det föreligger anspråk och skyldigheter mot olika parter, behöver utredas. Ett annat problem är att handelsbalken, vilken reglerar området, är ålderdomlig och svår att tillämpa. Handelsbalken har fått en sekundär betydelse då den avtalas bort och området istället regleras genom standardavtal.</p>
21
Sandberg, Johan. "Återbäringsskyldighet för ett aktiebolags värdeöverföringsmottagare och avtalskontrahent : bör bolagets rätt till återbäring vara ett sakrättsligt skyddat anspråk?" Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-7099.
Full textAbstract:
<p>Sakrätten är ett rättsområde som är sparsamt reglerat i svensk lag. Vad som gäller i de sakrättsliga konflikterna är huvudsakligen reglerat i praxis och doktrin. När det gäller aktiebolag som är inblandade i sakrättsliga konflikter med en kontrahents kontrahent eller med en kontrahents borgenärer, är rättsläget tämligen oklart. I denna uppsats ämnar jag lämna en redogörelse för huruvida jag anser att ett aktiebolags rätt att återfå egendom på grund av en värdeöverföringsmottagares eller en kontrahents återbäringsskyldighet bör vara sakrättsligt skyddat och därmed om ogiltighet bör ha sakrättsliga verkningar. Frågan om det finns ett sakrättsligt skydd är likställd med frågorna om det existerar en vindikationsrätt eller en separationsrätt hos bolaget. Jag ämnar även utreda rättsläget gällande sakrättsliga verkningar, eftersom det inte är givet i vilka situationer ett aktiebolag kan hävda sakrättsligt skydd, samt att en sådan utredning kan vara nödvändig för min redogörelse för hur jag anser att det bör vara. Vid en bedömning huruvida ogiltighet bör ha sakrättsliga verkningar eller inte, är det nödvändigt att väga de intressen som finns mot varandra. På bolagets sida är det huvudsakligen intresset av att skydda borgenärerna som inverkar på bedömningen, men i förekommande fall även aktieägarskyddet. På andra sidan finns det ett intresse hos värdeöverföringsmottagarens/konkursgäldenärens borgenärer vid separationsfrågan och vid vindikationsfrågan framträder huvudsakligen omsättningsskyddet som en faktor som kan inverka på bedömningen.</p>
22
Björn, Vægter. "Specificatio, Accessio & Confusio : En jämförelse mellan DCFR och svensk rätt avseende bearbetning, sammanfogande och sammanblandning av lös egendom." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-426362.
Full text
23
Svensson, Daniel, and Rasmus Mellkvist. "Separationsrätt vid sammanblandad egendom." Thesis, Karlstads universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-45420.
Full textAbstract:
One of the most complicated areas of the law is rem. The reason behind such a statement is the fact that the legislature never completed a collective overhaul of the area. Rem is intended to deal with and clear up third party conflicts where multiple party’s have claims on the same property. Equally legitimate interest collides and it is more or less impossible to in advance determine whose interest is the most worth. It seems there has been a tendency from the legislature to ignore the rem and instead deal with concrete problems as they arise. Lag (1944:181) om redovisningsmedel is one of those phenomenon’s where middleman’s have been given the possibility to separate mixed property for their principals. In the preparatory work to the law multiple requisites has been left open for the courts to determine. The law is not intended to be applied conversely and it is therefore possible to obtain the right to separate property outside of the laws applicability. This bachelor thesis primary focus is to investigate if Lag om redovisningsmedels shape gives satisfying predictability. In addition to this an examination of unique cases has been done where the right to separate mixed property has been given outside of the area of Lag om redovisningsmedels applicability. The method of legal dogmatic is being used to interpret and analyze the compiled material. The research shows that the legal system to which rem belongs to is unclear. Lagen om redovisningsmedels requisites are far from clear and the current state of the preceding judgments are ambiguous. The courts haven’t despite the unique cases NJA 1994 s. 506 and NJA 2009 s. 500 managed to establish a general principle. It’s a necessity for the business life to be able to predict the consequences of their actions and thus dare to entrust others with their property. With a limited amount of legislation about mixed property it is important that preceding judgments can create satisfying predictability. The fact that in multiple of cases the judges divert amongst themselves about the grounds of judgment creates only more uncertainty. It is however possible to recognize that theft and practical reasons can lead to a more outstretched possibility to separate mixed property. The Supreme Court has however expressed that these conditions hasn’t led to a general principle about which circumstances has a higher value of protection. The underlying thoughts from the legislative has been to hand over the responsibility for the development of the area to the courts. The current state of this area of the law is throughout uncertain and no satisfying predictability can be found.<br>Rättsområdet benämnt som sakrätt utgör ett av juridikens mest komplicerade områden. Anledningen till ett sådant påstående är det faktum att lagstiftaren aldrig genomfört en samlad systematisk översyn av området. Sakrätten är avsedd att behandla och utreda tredjemanskonflikter där flera parter har anspråk på samma egendom. Jämbördigt legitima intressen kolliderar och det är mer eller mindre omöjligt att på förhand avgöra vems intresse som är värt mest. Det verkar ha funnits en tendens att ignorera sakrätten från lagstiftarens sida och istället tagit tag i konkreta problem när de dykt upp. Lag (1944:181) om redovisningsmedel utgör ett sådant fenomen där sysslomän getts möjligheten att avskilja egendom för huvudmans räkning. I förarbetena till lagen har dock flertalet av rekvisiten lämnats till rättskiparen att fastställa. Lagen är dock inte avsedd att tillämpas é contrario och det är därför möjligt att erhålla separationsrätt även utanför lagens tillämpningsområde. Uppsatsens huvudsakliga fokus ligger på att undersöka om Lag om redovisningsmedels utformning ger en tillfredsställande förutsebarhet. Därutöver undersöks unika fall där separationsrätt medgetts utanför lag om redovisningsmedels tillämpbarhet. Den rättsdogmatiska metoden har använts för att tolka och analysera framtaget material. Utredningen visar på att rättsläget beträffande sammanblandad egendom genomgående är oklart. Lagen om redovisningsmedels rekvisit är långt ifrån uttömmande och rättspraxis är mångtydigt. Domstolarna har inte trots de unika fallen NJA 1994 s. 506 och NJA 2009 s. 500 lyckats fastställa en allmän princip. Det är nödvändigt för affärslivet att kunna förutse konsekvenserna av sina förehavanden och således våga anförtro annan sin egendom. Med en begränsad lagstiftning avseende sammanblandad egendom är det viktigt att de prejudikat som skapas ger en tillfredsställande förutsebarhet. Faktumet att det i ett flertal domar råder skiljaktiga meningar bland justitieråden påvisar ytterligare osäkerhet. Det går emellertid urskilja att stöld och praktiska skäl kan leda till en mer långtgående separationsrätt. Högsta domstolen har dock uttalat att dessa förutsättningar inte lett till någon generell princip om vilka omständigheter som är att anse som mer skyddsvärda. Utgångspunkten från lagstiftarens sida har varit att överlämna ansvaret för rättsutvecklingen på rättskiparen. Rättsläget är dock genomgående oklart och någon tillfredsställande förutsebarhet kan inte konstateras.
24
Svensson, Henrik. "Traditionsprincipen : en studie av dess lämplighet i kommersiella förhållanden." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1949.
Full textAbstract:
<p>För att en köpare av lösa saker, så kallat lösöre, skall erhålla ett sakrättsligt skydd gentemot säljarens borgenärer, har det länge krävts att köparen skall ha kommit i besittning av den köpta egendomen. Detta är ett uttryck för den så kallade traditionsprincipen. Intill dess att en besittningsövergång av den köpta egendomen har skett, kan den tas i anspråk för betalning av de skulder säljaren har till sina borgenärer genom utmätning och konkurs. I dessa fall inskränker sig köparens rätt till att omfatta en fordran avseende återbetalning av köpeskillingen, med en risk att bli lottlös. År 2002 infördes en ny paragraf i konsumentköplagen. Denna paragraf uttrycker att köparen är sakrättsligt skyddad redan genom ingåendet av avtalet, vilket innebär att traditionsprincipen har övergivits till förmån för avtalsprincipen i konsumentförhållanden. Detta föranleder frågan om det vore lämpligt att även i kommersiella förhållanden överge traditionsprincipen och skulle avtalsprincipen kunna vara en lämplig ersättare? För att besvara denna fråga utgår jag från ändamålet med principerna. Jag företar en undersökning av principerna, där bland annat syften och innebörd undersöks, men även konsumentreglering och utländska rättssystem berörs. Uppsatsens syfte är att utreda lämpligheten i ett frångående av traditionsprincipen i kommersiella förhållanden till förmån för en möjlig tillämpning av avtalsprincipen.</p>
25
Hultman, Beatrice. "Identitetsbegreppets utformning i samband med surrogation och återvinning." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-682.
Full textAbstract:
<p>Identitet har länge varit föremål för diskussion, både inom filosofi och inom juridik. Min avsikt var att försöka utröna om det finns ett sammband mellan hur filosofer respektive jurister identitesbegreppet, vad gäller ting jag har använt en text skriven av en nutida filosof för att försöka utröna hur filosoferna ser på identitesbegreppet. För att kunna utröna hur jurister ser på begreppet har jag studerat ett antal rättsfäll. jag har inte kunnat hitta några direkt synbara kopplingar mellan hur begreppet"identitet"används inom filosofin respektive inom juridiken. De har helt enkelt för olika utgångspunkter och för olika värden att tillvarata. Filosofin måste tillvarata den rent logiska tankegången emedan juristen i första hand har tingens värde och även, när det gäller sakrätt, bogenärsintressen att beakta.</p>
26
Johansson, Åsa. "Godkännande av svenskt äganderättsförbehåll och tyskt Eigentumsvorbehalt : när saken som omfattas därav befinner sig i Tyskland respektive Sverige." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-733.
Full textAbstract:
<p>I uppsatsen utreds vilka former av äganderättsförbehåll som finns i Sverige respektive i Tyskland samt vad som kännetecknar dessa. Vidare undersöker författaren om de olika formerna av förbehåll blir obligationsrättsligt respektive sakrättsligt giltiga när saken, som omfattas därav, exporteras från Sverige till Tyskland respektive från Tyskland till Sverige.</p>
27
Maksinen, Kristina. "Tredjepartslogistik ur ett sakrättsligt perspektiv." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1399.
Full textAbstract:
<p>It has become fairly common for a company to outsource one or several of its logistic activities to a party separate from the business of the company itself. Since the original agreement usually involves two parties, the seller and the buyer, the logistics company is called the third party. The relationship between the outsourcing company and the third party varies in form and in depth but can sometimes be very close, almost to be considered a joint venture. When the co-operation between the two parties includes more than just one separate logistic service and the third party adapts its business to a certain extent to his principals needs, it constitutes third party logistics. </p><p>If the logistics company, or a party employed by it, becomes insolvent when having the entrusted goods in his possession questions may arise concerning the right to the property. The company in bankruptcy in most cases has no claims of its own to the property. It is normally the creditors of the insolvent party who claim that the property ought to be a part of the bankrupt’s estate. According to the principal rule the owner of property always has the right to separation of his property. There are however several cases when thisright of separation is set aside to protect other interests. </p><p>The goods kept by the third party are very often homogenous products since one of the advantages of engaging a third party is connected to large-scale transportation or large-scale stock-keeping. In such a situation the goods can be mixed with similar goods for practical reasons. When the owner has the ability of identifying his goods among the others by presenting a mark or a separate container in which his goods are placed his right to separation remains. However, if he doesn’t have the ability to do so he loses that right and is left with nothing but a right to claim a certain value in the bankruptcy. This often means the same thing as being left with nothing. </p><p>The logistics business has developed into consisting of more than traditional logistic activities such as for example transportation. A third party logistics company often takes part in the packaging or distribution process. This way the third party sometimes becomes a part of the manufacturing chain. This has lead to another situation in which the original owner of the goods may lose his right to the goods. In spite of having contributed with all the material and instructions to manufacture a product, the principal may lose his right to the goods if they are transformed to such a large extent that they can be seen as something completely different from the material given at first. Even when the two parties have agreed that the right to the final product should be given to the original owner of the material the conflict might anyhow remain between him and the third party’s creditors. </p><p>These issues involving creditors’ claims are implied by force. Therefore there is usually no way for the outsourcing company to protect itself against them by means of a contract. One of the objects of this dissertation is to shed light upon these problems. Another object of my work is to map out the current legislation and precedent in order to evaluate it to see how well it serves its purposes.</p>
28
Eckerby, Veronica. "Avkastning : En studie av begreppet avkastning samt rätten till avkastning i olika rättsförhållanden." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-4845.
Full textAbstract:
<p>Vad är avkastning? Trots att de flesta är bekanta med ordet är det ett svårdefinierat begrepp.</p><p>Avkastning kan även definieras på olika sätt i olika sammanhang. Detta kan illustreras med hjälp av ett exempel i form av en investering i en andel i ett aktiebolag. Bolagets vinst kan komma aktieägarna till del på två sätt, dels i form av utdelning, dels i form av att aktien ökar i värde. Ett snävt synsätt på avkastning skulle omfatta endast utdelningen, medan ett vidare begrepp inkluderar värdeökningen.</p><p>Normalt tänker man sig att avkastningen av viss egendom tillfaller egendomens ägare, och att denne är fri att förfoga över densamma. Fråga uppkommer dock om vem som har rätt till avkastningen i en rad olika situationer, såsom vid panträtt, köp, återtaganderätt. Rätten till avkastning i de olika fallen har behandlats på olika sätt av lagstiftaren. Denna uppsats behandlar hur rätten till avkastning från ett visst förmögenhetsobjekt har reglerats i svensk rätt, med utgångspunkt i en rad olika rättsförhållanden.</p><p>Inledningsvis behandlas begreppet avkastning med utgångspunkt i ekonomisk litteratur. För att avgöra vad som kan anses utgöra avkastning studerar, och diskuterar, författaren även vilka funktioner möjligheten till avkastning fyller. Därefter integreras det ekonomiska perspektivet med juridiska aspekter, i syfte att klargöra vilka inkomster som, i juridiskt hänseende, behandlas som avkastning. Författaren diskuterar härvid även samspelet mellan det ekonomiska livet och juridiken.</p><p>Efter begreppsdiskussionen behandlas hur rätten till avkastning regleras i de olika rättsförhållandena köp, panträtt, retentionsrätt samt återtaganderätt. Utifrån regleringens innehåll och de aspekter på avkastning som framkommit tidigare i uppsatsen, diskuterar författaren huruvida en enhetlig tanke står att finna bakom valet av reglering. Därefter utreds vilka intressen som bör beaktas vid bedömningen av rätten till avkastning, i de fall där lagstiftning saknas. Slutligen gör författaren en avvägning mellan dessa intressen i några rättsförhållanden för vilka lagstiftning angående rätten till avkastning saknas.</p>
29
Schueler, Max. "Panta mera? : Panträtt i luftfartyg efter Sveriges tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-389749.
Full text
30
Rutegård, David. "En sakrättslig och straffrättslig inventering av besittningsbegreppet : särskilt om besittningsbegreppets innebörd då besittaren är en juridisk person." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2486.
Full textAbstract:
<p>Med besittning avses i juridisk mening att någon faktiskt och rättsligt kontrollerar egendom, vilket inbegriper att det hos besittaren finns en vilja att besitta egendomen. Rättsfaktumet besittning ges långtgående rättsföljder inom såväl sakrätten som straffrätten, varför det är intressant att utreda vilka omständigheter som konstituerar besittning inom respektive rättsområde. Vidare har detta betydelse för besittningsbegreppets innebörd då besittaren är en juridisk person. Förfäktar man att en juridisk person har en rättskapande vilja medför det att rekvisiten för att en juridisk person skall anses utöva besittning är desamma som en fysisk dito. Anser man däremot att en juridisk person endast är en fiktiv skapelse, utan vilja, förutsätter detta att en fysisk ställföreträdare utövar besittning för den juridiska personen, vilket i sin tur borde leda till att rekvisiten för att en juridisk person skall räknas som besittare i juridisk mening väsentligen skiljer sig från dem som gäller för fysisk persons besittning. Svensk doktrin ställer sig kallsinnig till att en juridisk person har en egen vilja. Likväl förutsätter såväl doktrinen som lagstiftaren att en juridisk person kan utöva besittning på samma sätt som en fysisk dito. Förklaringen till detta är högst sannolikt juridisk-praktiskt; en konsekvent tillämpning av det fiktiva juridisk personbegreppet skulle i förlängningen leda till oönskade resultat.</p>
31
Larsson, Linn. "Förfoganderättsinskränkningar vid fastighetsöverlåtelse : med fokus på överlåtelseförbud i onerösa avtal." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15099.
Full textAbstract:
The purpose of this thesis is to investigate if a transfer restriction in a conveyance of real property for consideration is legally binding. In doctrine the legal situation is described as unclear. It will also be investigated if the restriction is binding in relation to the acquirer´s creditors and in relation to a new owner of the property. A transfer restriction in a conveyance of real property for consideration is legally binding between the parties and in relation to a new owner of the property. Even though the restriction is binding between the parties and in relation to a new owner, it is not binding in relation to the acquirer´s creditors. The Supreme Court has stated that it is a general legal principle that a transfer restriction in a conveyance for consideration is not binding in relation to the acquirer´s creditors. In this thesis it will also be argued that the legal situation is inconsequent. The reason for the inconsistency is that a restriction which stipulates a pre-emption right in a conveyance of real property for consideration is not legally binding. A pre-emption right and a transfer restriction mean the same thing for the acquirer. Both conditions limit the acquirer´s right to transfer the property.
32
Bengtsson, Ola. "Pantsättning utan besittning." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-721.
Full textAbstract:
<p>Den som lånar ut ett belopp mot säkerhet i panträtt har ett förhållandevis gott skydd mot kreditförluster. Den som inte själv innehar pantegendomen med besittningsrätt, utan måste lita på att den som innehar egendomen inte lämnar ut den till gäldenären eller någon annan eller på annat sätt avhänder sig egendomen, löper eventuellt större risk att lida rättsförluster. Uttryckt på ett annorlunda vis kan man säga att en denuntiationspanthavare löper större risk än en besittningspanthavare. Mitt syfte är att identifiera och analysera de risker en denuntiationspanthavare utsätter sig för jämfört med de risker en panthavare med besittning till pantegendomen utsätter sig för.</p><br><p>Creditors are generally interested in getting the money back. In this thesis I have analyzed the variation in risk of loss, for creditors.</p>
33
Friman, Anton. "Separationsrätt till virtuell egendom : En utredning av möjligheterna till sakrättsligt skydd för virtuell egendom i datorspel genom separationsrätt på grund av bibehållen och förvärvad äganderätt." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-175493.
Full textAbstract:
Virtuell egendom avser objekt som existerar inom ramen för ett datorspel. Denna typ av egendom innehar fyra grundläggande egenskaper; avsaknad av fysisk form, beständighet,rivalitet och interaktivitet. Kombinationen av egenskaper kan anses vara unik för virtuell egendom. Däremot delas flera egenskaper med annan egendom. Avsaknaden av fysisk formdelas framför allt med immaterialrätter. De andra tre egenskaperna delas med till exempel lösöre. Virtuell egendom saknar alltså fysisk form. Det finns flera grunder för att virtuell egendom ändå ska uppfattas som egendom. Först och främst finns det en rättighet att knyta virtuell egendom till, nämligen ett ägande. Vidare syftar virtuell egendom ofta till att efterhärma fysisk egendom. Egendomen förefaller således kunna omfattas av egendomsbegreppet medstöd av objektfiktion. Stöd för att virtuell egendom kan omfattas av egendomsbegreppet finns också i rättspraxis. Virtuell egendom är lös egendom. Det kan inte sättas likhetstecken mellan virtuell egendom och någon annan existerande egendomstyp. Det kan däremot inte heller med säkerhet slås fast att virtuell egendom utgör sui generis. Detta eftersom virtuell egendom delar många grundläggande egenskaper med annan egendom, vilket gör virtuell egendom möjlig att jämföra med annan egendom. Virtuell egendom kan både utmätas och ingå i konkurs om egendomen är möjlig att avskilja och inte är förlagd med ett överlåtelseförbud från spelföretaget, det vill säga den ursprungliga ägaren. En separatist till virtuell egendom kan grunda sitt anspråk på äganderätt. Huruvida virtuell egendom är tillräckligt specifik och identifierbar, samt om den kan anses vara bibehållen, är beroende av vilken typ av virtuell egendom som avses. Specialitetsprincipen kan således endast aktualiseras på sådan virtuell egendom som utifrån en särskild bedömningär specifik och identifierbar. Separationsrätt på grund av bibehållen äganderätt till virtuell egendom är även möjlig att erhålla med stöd av LRV, om egendomen går att identifiera och avskilja. Separationsrätt på grund av förvärvad äganderätt torde också vara möjligt för sammatyp av virtuell egendom. Aktuellt sakrättsmoment för virtuell egendom torde, likt immaterialrätter, vara avtalet. Den sakrättsliga hanteringen av virtuell egendom förefaller lämplig, även om viss kritik kan riktas mot att traditionsprincipen inte är möjlig att tillämpa.
34
Slavnic, Mateja. "Avtalsprincipen och borgenärernas ställning : I ljuset av traditionsprincipens nuvarande tillämpning och den utsökningsrättsliga presumtionsregeln i 4:18 UB." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-147315.
Full textAbstract:
Allt sedan traditionsprincipen i början av 1900-talet fick klart fäste i svensk rätt har olika syften angetts för, samt krav uppställts med principen. Syftet torde numera vara stävjandet av borgenärsbedrägliga transaktioner. Vad gäller uppställda krav för erhållandet av borgenärsskydd, synes domstolarna frångått att tillmäta faktisk besittningsövergång och publicitet avgörande betydelse. Även om rättsläget kan betecknas som oklart, torde det avgörande numera vara att en överlåtare avskurits från sin rådighet över den överlåtna egendomen i form av avskuren mottagande- och betalningslegitimation eller förhindrats från att fortsatt bruka egendomen. Om en övergång till avtalsprincipen skulle kunna vara till för- eller nackdel för borgenärskollektivet är inte entydigt eftersom det går att framhålla argument åt båda håll. I förevarande uppsats framhålls dock att det individualiseringskrav som föreslås uppställas för lösöreöverlåtelser vid en övergång till avtalsprincipen, möjligen skulle kunna föranleda ett ökat antal borgenärsbedrägliga transaktioner. Företagshypotekets ställning som säkerhet skulle vidare vid en övergång till avtalsprincipen kunna påverkas negativt, men däremot torde den gränsöverskridande handel som Sverige bedriver inte beröras i någon nämnvärd utsträckning. Uttalanden från representanter för våra nordiska grannländer vad gäller avtalsprincipens tillämpning i deras respektive rättsordningar, bör inte okritiskt godtas som argument för hur en övergång till avtalsprincipen i svensk rätt skulle kunna ta sig uttryck. Däremot föranleder traditionsprincipens redan förändrade innebörd att en eventuell övergång inte nödvändigtvis skulle innebära en omvälvande förändring av rättsläget. Det är först vid en övergång till avtalsprincipen som de utmätningsrättsliga presumtionsreglerna anses kunna bli av betydelse vid tredje mäns äganderättsanspråk grundade på förvärv. Det torde uppställas höga krav på presumtionens brytande och ur den aspekten bör gäldenärens förmögenhet, vid en övergång till avtalsprincipen, inte minska markant till följd av tredjemansanspråk.
35
Berglund, Måns. "Osäker marknad för förvärvare av immateriella rättigheter : Sakrättsligt skydd vid dubbeldispositioner och godtrosförvärv av patent." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-348207.
Full text
36
Berlin-Jarhamn, Alexander. "Surrogat till pantsatta aktier : En studie av de panträttsliga följderna av att ett pantsatt aktiebolag blir föremål för frivillig likvidation, fusion eller delning samt inverkan av att panthavare lämnat ett stående medgivande till sådan avvecklingsåtgärd." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-330104.
Full text
37
Rygaard, Johanna. "Sakrättsligt skydd avseende andelsrätter : Betydelsen av avtalets utformning som ett enkelt bolag." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-175379.
Full textAbstract:
Sakrätt tillämpas när flera olika rättigheter kolliderar och borgenärsskyddet föreskriver när en part kan få skydd mot sin motparts borgenärer. För att uppnå ett sådant borgenärsskydd krävs att ett sakrättsligt moment företas och vilket sakrättsligt moment som ska beaktas varierar beroende på egendomsslag. I denna uppsats behandlas vilket sakrättsligt moment som torde krävas för att borgenärsskydd ska uppkomma vid andelsrätter i lösöre och om kravet på sakrättsligt moment påverkas av att det föreligger ett enkelt bolag mellan parterna. Det finns idag tre rättsfall som behandlar sakrättsligt skydd vid andelsrätter, varav de två senaste rättsfallen är av störst intresse i denna uppsats. I ena fallet, travhästfallet, ansågs att traditionsprincipen bör gälla vid överlåtelse av andelar i lösöre och i andra fallet, segelbåtsfallet, konstaterades att sakrättsligt skydd kunde uppkomma direkt genom avtalet när sambesittning förelåg. Genom en analys av dessa fall och besittningsbegreppen konstateras att borgenärsskydd borde uppkomma redan vid avtalet men under förutsättning att gemensam besittning föreligger mellan samägarna. På grund av osäkerheten av vad som torde gälla och HD:s skiftande ändamålsbedömningar i rättspraxis konstateras dock att det inte kan anses föreligga en klar princip utan att omständigheterna i det enskilda fallet kan bli avgörande. Vilket sakrättsligt moment som ska beaktas vid enkla bolag är däremot oklart eftersom det föreligger olika åsikter gällande det enkla bolagets egendomsförhållanden. I uppsatsen konstateras att en bruttoprincip ska gälla vid utmätning av en bolagsmans egendom vilket leder till att denuntiationsprincipen inte kan användas så som vid handelsbolag. Istället bör varje egendomsslag av egendomen som används i bolaget beaktas för att avgöra när ett sakrättsligt skydd kan uppkomma för respektive egendom. Det konstateras också att denuntiation kan bli tillämpligt i vissa fall när tredje man innehar egendomen som är föremål för andelsrätterna. Eftersom rättsläget gällande andelsöverlåtelser inte är helt klarlagt och att stor vikt skulle kunna läggas på omständigheterna i de enskilda fallet har det i uppsatsen konstaterats att det inte möjligt att bedöma om gällande rätt är ändamålsenlig eller inte. Vad som är en ändamålsenlig lösning torde också vara svårt att avgöra men en avvägning mellan skyddet mot borgenärbedrägerier och omsättningsintresset bör vara av betydelse. Eventuellt skulle den lösning som HD kom fram till vid segelbåtsfallet kunna utgöra en sådan ändamålsenlig lösning.
38
Anastasios, Tekeoglou Joakim Prevander. "Nödsituationer i en hyresgästs lägenhet : vilka är en hyresvärds rättigheter och skyldigheter?" Thesis, Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-21369.
Full textAbstract:
The aim of the thesis is to clarify the landlord’s rights and obligations towards the tenant when a case of emergency occurs in the tenant’s apartment. What can a landlord do to get access to the tenant’s apartment when a case of emergency occurs? Will the landlord be liable if he damages any property of the tenant during the time in the apartment? These are some of the questions that we will answer. The problem is guided by two main principles: the landlord’s right of possession of the apartment and also the tenant’s right of use of the same property. The conflict between these two principles and between the interests of the landlord and the tenant is the foundation of this problem. Case of emergencies in an apartment are not regulated in Swedish law. Therefore, we have chosen to do comparisons to other forms of similar situations, which already are regulated in the law. These comparisons are made to see if similar rules can be applicated to cases of emergencies in the tenant’s apartment. In addition to this, we have also used case law, which treats similar situations, to see if the principles from these cases also can be applicated in case of emergencies in the tenant’s apartment.<br>Uppsatsens syfte är att klargöra hur hyresvärdens rättigheter och skyldigheter gentemot hyresgästen regleras vid en nödsituation i hyresgästens lägenhet. Frågor som vi kommer att försöka svara på är bl a: hur långt får hyresvärden gå när han bereder sig tillträde till hyresgästens lägenhet? Blir han ersättningsskyldig om han skulle skada hyresgästens egendom då en nödsituation föreligger? Problemet är utöver ett obligationsrättsligt, även ett sakrättsligt problem. De sakrättsliga principer som ligger till grund för problemet är äganderätten och nyttjanderätten. I vårt fall kommer dessa till uttryck genom att hyresvärden, som har äganderätten till sin egendom, upplåter nyttjanderätten av sin egendom till hyresgästens förmån. Det här förhållandet mellan hyresvärden och hyresgästen är en av orsakerna till att det uppstår ett problem vid hyresvärdens tillträde till lägenheten vid en nödsituation. Eftersom nödsituationer inte är reglerade i 12 kap. 26 § Jordabalken har vi valt att göra jämförelser med andra typer av situationer som finns reglerade i lagen. Dessa är: mindre brådskande förbättringsarbete och annat arbete, brådskande förbättringsarbete och bekämpning av ohyra i hyresgästens lägenhet. Dessa jämförelser görs för att utreda vilka regler som kan tänkas tillämpas då en nödsituation föreligger. För att uppfylla syftet har vi även tagit hjälp av ett par äldre rättsfall som behandlar områden som har nära anknytning till vårt problem.
39
Enneking, Marjolein. "Anpassning av utländska sakrätter : Lagvalsrättsliga aspekter." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-441626.
Full text
40
Mtuya, Klara. "Vem får dom svarta pengarna? : Konkurrerande anspråk på penningbeslag vid penningtvättsbrott och målsägandens möjlighet att få sin skada reparerad." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-448899.
Full text
41
Johansson, Sandra. "Traditionsprincipen : En studie av riskbilden vid köp enligt köplagen." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-106955.
Full textAbstract:
En kommitté med uppgift att utreda huruvida en övergång bör ske från traditionsprincipen till avtalsprincipen tillsattes den 14 mars 2013. Utredningen har påkallats bland annat med anledning av att köpares okunskap, beträffande kravet på tradition, föranleder ett omedvetet risktagande från köparens sida i form av att en förvärvad vara kvarlämnas i säljarens besittning. Om en köpare kvarlämnar en köpt vara i säljarens besittning riskerar han enligt gällande rätt att gå miste om såväl varan som erlagd köpeskilling, med anledning av att förvärvet inte är skyddat mot säljarens borgenärer. Säljarens borgenärer har följaktligen möjlighet att ta en kvarlämnad vara i anspråk för täckning av säljarens skulder. Om en övergång skulle ske till avtalsprincipen skulle köparens förvärv erhålla skydd mot säljarens borgenärer vid köpeavtalets ingående och köparen skulle därför kunna hindra att en köpt, men kvarlämnad, vara tas i anspråk för täckning av säljarens skulder. Köparen erhåller emellertid enbart separationsrätt till en vara om köpet uppfyller kravet på individualisering. För att erhålla separationsrätt krävs även att köparen kan uppvisa betryggande bevisning till stöd för sin rätt, vilket kan medföra att köparen, om han efter köpet kvarlämnar varan i säljarens besittning, riskerar att gå miste om den på grund av att han inte kan styrka sin äganderätt. En övergång kan därför innebära att köparen likväl riskerar att gå miste om en köpt vara, dels eftersom han kan vara ovetandes om kravet på individualisering och dels eftersom han kan ha svårt att styrka sin rätt. Även säljaren vidtar, när han ingår ett överlåtelseavtal, en risk för att göra en förlust, men det är osannolikt att den risken skulle förändras med anledning av ett principbyte.
42
Carlberg, Linda. "Pop och visa i gudtjänst. Om den profana sångens betydelse i en sakral kontext." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-921.
Full text
43
Jakobsson, Gustav. "Gammalt möter nytt : Elektroniska konossementet i s.k. blockkedjor - En kritisk granskning av hur reglerna i sjörätten och sakrätten fungerar i ett digitalt sammanhang." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89544.
Full text