Relevant bibliographies by topics / Salutogenetisk

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Book chapters

Academic literature on the topic 'Salutogenetisk'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Salutogenetisk.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Salutogenetisk"

1

Ionova, Elena, and Victoriia Partola. "Salutogenetic approach in adult education." Pedagogy and Psychology of Sport 3, no. 2 (July 30, 2017): 4. http://dx.doi.org/10.12775/pps.2017.006.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Julesz, Máté. "Social ecology from a salutogenetic aspect." Orvosi Hetilap 151, no. 52 (December 1, 2010): 2154–57. http://dx.doi.org/10.1556/oh.2010.ho2317.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ionova, O. M. "Salutogenetic approach to professional training of future teachers." Pedagogics, psychology, medical-biological problems of physical training and sports 19, no. 2 (February 15, 2015): 34–42. http://dx.doi.org/10.15561/18189172.2015.0206.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hinterberger, Thilo, Jochen Auer, Stephanie Schmidt, and Thomas Loew. "Evaluation of a Salutogenetic Concept for Inpatient Psychosomatic Treatment." Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine 2013 (2013): 1–15. http://dx.doi.org/10.1155/2013/735731.

Full text
Abstract:
The increase of psychosomatic disorders due to cultural changes requires enhanced therapeutic models. This study investigated a salutogenetic treatment concept for inpatient psychosomatic treatment, based on data from more than 11000 patients of a psychosomatic clinic in Germany. The clinic aims at supporting patients’ health improvement by fostering values such as humanity, community, and mindfulness. Most of patients found these values realized in the clinical environment. Self-assessment questionnaires addressing physical and mental health as well as symptom ratings were available for analysis of pre-post-treatment effects and long-term stability using one-year follow-up data, as well as for a comparison with other clinics. With respect to different diagnoses, symptoms improved in self-ratings with average effect sizes between 0.60 and 0.98. About 80% of positive changes could be sustained as determined in a 1-year follow-up survey. Patients with a lower concordance with the values of the clinic showed less health improvement. Compared to 14 other German psychosomatic clinics, the investigated treatment concept resulted in slightly higher decrease in symptoms (e.g., depression scale) and a higher self-rated mental and physical improvement in health. The data suggest that a successfully implemented salutogenetic clinical treatment concept not only has positive influence on treatment effects but also provides long-term stability.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Walther, Annatina, Beatrice Wicki, and Inge Loos. "Betreuung nach Präeklampsie – person-zentriert, interprofessionell und langfristig." Die Hebamme 31, no. 03 (June 2018): 157–66. http://dx.doi.org/10.1055/a-0612-4464.

Full text
Abstract:
In der klinischen Nachsorge der Präeklampsie werden mehrheitlich die körperlichen Folgen der Erkrankung berücksichtigt. Doch die Belastung der Familie spiegelt sich häufig auch in der psychischen Befindlichkeit der Frau und ihrer Fähigkeit wider, eine Beziehung zum Kind aufbauen zu können. In einer aktuellen Literaturreview konnte gezeigt werden, dass die Frauen nach der Entlassung aus der Klinik langfristig, salutogenetisch und kontinuierlich in ihrem Umfeld begleitet werden sollten, um die Spätfolgen für Mutter und Kind zu minimieren.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Mühlpfordt, Susann, and Katrin Rothländer. "Erwerbslosigkeit und Lebenskompetenzen." Public Health Forum 23, no. 4 (December 1, 2015): 246–48. http://dx.doi.org/10.1515/pubhef-2015-0087.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung: Die Zahl der hinsichtlich ihrer psychischen Gesundheit beeinträchtigten erwerbslosen Personen wird auf ca. 30% geschätzt. Salutogenetisch betrachtet stellt sich die Frage, über welche Ressourcen die anderen ca. 70% der erwerbslosen Personen verfügen, um nicht in diesen Teufelskreis aus verminderter Gesundheit und geringeren Chancen auf dem Arbeitsmarkt zu geraten. Als wichtige Schutzfaktoren gelten psycho-soziale Ressourcen wie z.B. Proaktivität, soziale Kompetenzen und Selbstwirksamkeitserwartung. Dabei ist Lebenskompetenz nicht nur als individuell trainierbar zu betrachten, sondern auch als durch gesellschaftliche Rahmenbedingungen beeinflussbar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Schmolke, M. "Das Gesunde im Patienten entdecken. Eine salutogenetisch orientierte Untersuchung mit schizophrenen Patienten." Verhaltenstherapie 13, no. 2 (2003): 102–9. http://dx.doi.org/10.1159/000072183.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Mayer, Jochen, and Ansgar Thiel. "Health in Elite Sports from a Salutogenetic Perspective: Athletes' Sense of Coherence." PLoS ONE 9, no. 7 (July 11, 2014): e102030. http://dx.doi.org/10.1371/journal.pone.0102030.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Mehl, Annette, Marcus Reif, Roland Zerm, Danilo Pranga, Dorothea Friemel, Bettina Berger, Benno Brinkhaus, Christoph Gutenbrunner, Arndt Büssing, and Matthias Kröz. "Impact of a Multimodal and Combination Therapy on Self-Regulation and Internal Coherence in German Breast Cancer Survivors With Chronic Cancer-Related Fatigue: A Mixed-Method Comprehensive Cohort Design Study." Integrative Cancer Therapies 19 (January 2020): 153473542093561. http://dx.doi.org/10.1177/1534735420935618.

Full text
Abstract:
Background: Recent studies have proved the relevance of salutogenetic variables for fatigue management in breast cancer survivors with cancer-related fatigue (CRF). This comprehensive cohort design study is the first to examine the impact of 2 multimodal therapies, multimodal therapy (MT) and combined therapy (CT), compared with standard aerobic training (AT) on salutogenetic variables (self-regulation and internal coherence) and distress in breast cancer survivors with CRF. Methods: A total of 105 patients started the therapies and n = 84 completed the Self-regulation Scale, the Internal Coherence Scale, the Cancer Fatigue Scale, and the Hospital Anxiety and Depression Scale at baseline, 10 weeks after treatment (T1) and n = 81 after 6 months (T2). Patient satisfaction and qualitative feedback regarding therapy quality was assessed at T1. A general linear model including allocation type, therapy arm (MT/CT/AT), and bias-adjusting propensity scores tested the superiority of both multimodal therapies versus AT for all questionnaires at T1 and T2. Results: MT and CT were superior to AT to improve self-regulation and patients’ satisfaction at T1. Additionally, CT showed superiority for self-regulation at T2 (all P < .05). Compared with AT, internal coherence was significantly higher for patients in the MT arms at T2, respectively (all P < .01). Pearson’s correlations between self-regulation, internal coherence, and CRF improved from baseline to T2 (Mean r = −0.60). Qualitative feedback confirmed patients’ benefits in several health-related categories. Conclusions: Self-regulation and internal coherence are manipulable variables with relevant CRF associations. They can be positively affected by multimodal therapies. Alongside patients’ satisfaction and qualitative feedback they help refine treatment.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Megas, Ioannis-Fivos, Dascha Sophie Tolzmann, Jacqueline Bastiaanse, Paul Christian Fuchs, Bong-Sung Kim, Matthias Kröz, Friedemann Schad, Harald Matthes, and Gerrit Grieb. "Integrative Medicine and Plastic Surgery: A Synergy—Not an Antonym." Medicina 57, no. 4 (April 1, 2021): 326. http://dx.doi.org/10.3390/medicina57040326.

Full text
Abstract:
Background: Integrative medicine focuses on the human being as a whole—on the body, mind, and spirit—to achieve optimal health and healing. As a synthesis of conventional and complementary treatment options, integrative medicine combines the pathological with the salutogenetic approach of therapy. The aim is to create a holistic system of medicine for the individual. So far, little is known about its role in plastic surgery. Hypothesis: We hypothesize that integrative medicine based on a conventional therapy with additional anthroposophic therapies is very potent and beneficial for plastic surgery patients. Evaluation and consequence of the hypothesis: Additional anthroposophic pharmacological and non-pharmacological treatments are promising for all areas of plastic surgery. We are convinced that our specific approach will induce further clinical trials to underline its therapeutic potential.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Salutogenetisk"

1

Lindblom, Alinda. "Att finna vägar ur anorexi : återhämtning ur ett fenomenologiskt perspektiv." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-664.

Full text
Abstract:

Studien behandlade anorexi och återhämtning. Syftet var att undersöka hur personer som varit sjuka i anorexi beskrev den egna återhämtningsprocessen. Studien begränsades till att behandla anorexi och inte ätstörningar. Källorna som användes innehöll såväl psykologisk-, medicinsk-, kulturantropologisk-, etnologisk- som återhämtningsforskning. En kvalitativ metod användes och urvalsgruppen bestod av fyra kvinnor med erfarenheter av anorexi och återhämtning. Resultatet visade att intervjupersonerna var aktiva under sin återhämtning och berättelserna om återhämtning indelades i tre faser. En akut fas kännetecknades av att anorexin innebar ett hot mot personens fysiska och psykiska hälsa. Resultatet visade vikten av att anhöriga och vårdpersonal agerade auktoritärt samt att personen nådde en botten och olika vändpunkter. I En andra fas fann personen vägar ur anorexin. Relationen till betydelsefulla professionella var då av stor betydelse samt viljan att bli frisk, envishet, motivation och förmåga att finna strategier. Slutligen kännetecknades en tredje fas av att intervjupersonen kommit en bit i sin återhämtning och den beskrevs då som en process med såväl tillbakagångar som framgångar. Analysen visade att återhämtningen kunde tolkas som en process där känsla av sammanhang förändrades och utvecklades.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ljungberg, Frida, and Patricia Folkesson. "Kvinnor som varit utsatta för människohandel för sexuella ändamål : Hälsofrämjande omständigheter." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-24432.

Full text
Abstract:
I denna c-uppsats har vi eftersträvat en förståelse kring vilka omständigheter som hjälper kvinnor utsatta för människohandel för sexuella ändamål att gå vidare och bygga upp ett nytt liv. För att nå denna förståelse har en kvalitativ intervjustudie genomförts där personer som hjälper dessa kvinnor har delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Utifrån deras uttalanden har det i analysen gått att urskilja fem teman som beskriver de hjälpande omständigheterna. Dessa teman beskriver bland annat hur kvinnorna tar sig ifrån sina människohandlare med hjälp av andra, hur de beskrivs som starka överlevare, hur kvinnorna behöver tid, uppmuntran och få ordning på praktiska bitar samt hur nätverk och en framtidstro kan ge dem styrka. Dessa omständigheter, som framkom hjälpa kvinnorna att bygga upp ett nytt liv, tolkades sedan utifrån den salutogenetiska modellen med fokus på generella motståndsresurser samt en känsla av sammanhang. Med stöd av dessa teoretiska utgångspunkter framkom hur vissa generella motståndsresurser går att se i de hjälpande omständigheterna samt hur kvinnorna då verkar kunna skapa sig en känsla av sammanhang. Detta sammantaget skulle kunna förklara varför just dessa omständigheter hjälper kvinnorna att skapa sig ett nytt liv.
In this study we have attempted to create an understanding of which circumstances help women who are victims of trafficking for sexual exploitation to go ahead and build a new life. To achieve this understanding a qualitative interview study was made where people who help these women shared their experience and knowledge. Based on their statements five themes, that describe the helping circumstances, have been identified in the analysis. These themes describe for example how women get away from their traffickers through others, how they are described as strong survivors, how they need time, encouragement and to get order in practical issues and how relationships and a hope for the future can give them strength. These circumstances, which emerged help women to build a new life, were then interpreted based on the salutogenic model with focus on general resistance resources and a sense of coherence. With these theories as a starting point, it became clear how some general resistance resources can be seen in the helping circumstances and how the women seem to be able to find a sense of coherence. Taken together, this could explain why these circumstances help women build a new life.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hansson, Marie. "Salutogenetiskt/hälsofrämjande i en Elevhälsas arbete mot kränkningar och trakasserier : - Fokusgruppstudie utifrån fenomenografisk utgångspunkt." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29598.

Full text
Abstract:
Skolan är en av de viktiga frågorna i politiska sammanhang. Elevhälsan har i uppdrag att vara stödjande för elevernas utveckling mot utbildnings målen, de ansvarar också för att minska kränkningar och trakasserier. Men det har även i förankring i skolans olika intuitioner. När en skola nämner hur de ska arbeta från ett salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv, för att minska riskfaktorer och öka friskfaktorer blir det intressant att kolla närmare på uppfattningen av salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv. Utifrån här har fokusen varit hur ett Elevhälsoteam uppfattar salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv och vilka implikationer det får för deras arbete.  Syftet är att undersöka ett Elevhälsoteams uppfattning av salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv. Vidare är det att undersöka uppfattningen av implementering samt uppfattning av hinder/möjligheter att kunna arbeta utifrån perspektiven mot kränkningar och trakasserier. Det i sig syftar i att skapa en förståelse för salutogenetiskt/hälsofrämjande arbeta för Elevhälsans strävan mot att minska kränkningar och trakasserier. De frågeställningarna som ska besvaras är, a) Hur uppfattar ett Elevhälsoteam salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv? b) hur uppfattas implementering av salutogenetiskt/hälsofrämjande arbete, för att minska kränkningar och trakasserier? c) Vad uppfattas som hinder/möjligheter i arbetet med salutogenetiskt/hälsofrämjande? Studien var kvalitativ med fenomenografisk inriktning och genomfördes som en fokusgruppsdiskussion med tre deltagare från en skolas Elevhälsoteam.  Salutogenetiska perspektiv uppfattas som att stärka det friska, fungerandet och om förhållningssätt vuxna gentemot vuxna, vuxna och barn samt mellan barnen. Alla kände sig inte bekväma att beskriva perspektivet. Vidare uppfattades salutogenetiskt och hälsofrämjande som förebyggande i vardagen. Dessutom uppfattas hälsofrämjande arbete som inriktar sig mot miljö, kost och motion. Samtidigt framhävdes värdegrundsarbetet som något viktigt för ett, i sammanhanget, salutogenetiskt arbete. Det framkom att hur viktigt det är att personal- och ledningsgruppen är eniga för få fokus på frågorna. Det gällde även för den undervisande pedagogen att tänka på hur klassklimatet är. Vidare menade Elevhälsan att deras Strategierna som Elevhälsan uttryckte var lite otydliga men de menade samtidigt att det borde finnas en mer kontinuitet i arbetet och att alla ska vara involverade.  Det övergripande arbete uppfattades som att Elevhälsan utgick ifrån var förebyggande eller åtgärdande. Samtidigt visade en i Elevhälsan att denne hade goda kunskaper om det salutogenetiska/hälsofrämjande perspektivet. Det som däremot kom fram var hur Elevhälsan många gånger inte kopplar samman hälsoperspektivet när de talar om salutogenetiskt/hälsofrämjande. Den organisatoriska strukturen uppfattades inverka på Elevhälsoteamet arbete att implementera strategier själva. Det blev tydligt hur Elevhälsan anser att det är bra att ta tag i problemen innan det uppstår, samt hur alla ska vara involverade. Det var förslag på forskning som lyfte fram salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv i befintliga strategier.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Nilsson, Marie. "Salutogenetic resources in the everyday lives of teachers : promoting workplace learning and well-being." Doctoral thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16712.

Full text
Abstract:
The aim of this thesis was to explore salutogenic resources in the everyday lives of teachers, and toinvestigate how an intervention of collegial reflection influences their work-related learning and their being.The thesis includes two parts, a needs assessment and an intervention, performed between 2009 and2016. Both qualitative and quantitative approaches have been used in the process of the thesis. Methods used for data generation have been multistage focus groups interviews, individual interviews, questionnaire, open mail questions, and digital recordings of the reflection meetings. Four different methods have been used For the analyses: content analysis, hermeneutic analysis, multiple linear regression, and thematic analysis. The findings indicate that the caring relationships with pupils, but also colleagues, were important for the teachers’ finding meaning in their work. The caring relationships and the sense of meaningfulness were important resources for the teachers well-being. Collegial reflection was a health promoting resource in that it contributed with social support from colleagues, a sense of belonging, a consensus regarding shool issues, and recovery. This recovery occurred while the teachers were having their collegial reflection, indicating that they still felt recovered even though they were reflecting on work-related issues. The thesis also indicates that teachers’ experiences of time pressure at work was the variable with the strongest associaton to their experience of work-life balance. The integration of work and private lives is an important part of being a teacher. Certain aspects of work was considered as positive and salutogenic when integrated with their private lives, such as the creative aspect of teaching. However, other aspects, such as ruminating over abused pupils, were affecting their well-being in a detrimental way when integrated in their private lives. In a time when much focus is put on teachers’ increasing workload, documentation and psychosocial risks, it is important to pay more attention to the salutogenic and the enhancing aspects of  teacher's work. By doing that, teachers’ well-being may be enhanced, as well as supporting teacher retention.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hedfors, Sophie, and David Lundberg. "Specialpedagogisk kompetens i elevhälsoteam : Ett komplicerat uppdrag för specialpedagoger i skolans effektivitetspraktik." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165914.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka den specialpedagogiska kompetensen att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och kollaborativt i elevhälsoteamsmöten (EHT-möten) samt hur den kompetensen förhåller sig till biomedicinska, patogenetiska samt kategoriska perspektiv och insatser för elever i skolsvårigheter. Studien har en kvalitativ ansats genom etnografiskt inspirerade observationer av fem EHT-möten och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger på fem grundskolor i Stockholm. De teoretiska utgångspunkterna som tillsammans med empirin ligger till grund för kunskapskonstruktionen, är det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet på orsaker till skolsvårigheter, samt det salutogenetiska och patogenetiska perspektivet på hälsa. Resultatet visar att stor del av EHT-mötena ägnas åt att diskutera enskilda elevärenden, diagnoser och åtgärdande insatser. Resultatet pekar även på att specialpedagogerna är i uppdrag som gör att den specialpedagogiska kompetensen inte kommer till sin rätt i EHT-mötena. Inkluderingsarbetet och det hälsofrämjande arbetet överskuggas av det biomedicinska paradigmets patogenetiska och åtgärdande perspektiv som dominerar i EHT-mötena, vilket gör att insatserna på sin höjd blir förebyggande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Jansson, Sofie. "Ledares upplevelser av hälsofrämjande ledarskap och resurser som främjar deras hälsa." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-33493.

Full text
Abstract:
Hälsofrämjande ledarskap är ett komplext fenomen som innefattar att främja hälsan i arbetslivet med hälsofrämjande aktiviteter. Studien fokuserade på det salutogena perspektivet, hälsa och hälsofrämjande arbete, arbetsrelaterad stress, arbetsmiljölagen samt ledarskapsteorier som kan kopplas till det hälsofrämjande ledarskapet. Studien syftade till att undersöka ledares upplevelser av hälsofrämjande ledarskap och resurser som främjar deras hälsa. Elva ledare från två organisationer deltog i studien.  Halvstrukturerade intervjuer genomfördes som kategoriserades genom meningskoncentrering. Analysen resulterade i ett antal slutsatser som var gemensamma för flertalet av respondenterna. Majoriteten av ledarna ansåg sig inte vara hälsofrämjande ledare och var fokuserade på fysiska friskvårdsåtgärder snarare än psykosociala. Ledarna  hade en uppfattning om att det rådde otydlig ansvarsfördelning, bristande kunskap  om hälsofrämjande ledarskap, men tillgång till hälsofrämjande resurser.
Health promotion leadership is complex and includes promoting health in the workplace. The study focuses on the salutogenetic perspective, health promotion, work-related stress, work environment legislation and leadership theories that can be linked to health promotion leadership. This study aims to investigate if leaders have knowledge about health-promoting leadership and access to resources that are health promoting. Eleven leaders from two organizations participated. Semi-structured interviews were conducted thematised through meaningful concentrator. The analysis showed several recurring statements amongst a majority of the respondents which were that the leaders did not view themselves as health- promoting leaders and their focus were on physical working environment rather than psychological. The perception of responsibility in the matter was unclear in both organizations and the leaders generally lacked knowledge of health promotion leadership while having access to health promoting resources.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Axewill, Frederick. "Ledarskap och frisknärvaro : en kvalitativ intervjustudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-33169.

Full text
Abstract:
Frågan om chefers ledarskaps påverkan på de anställdas hälsa har aktualiserats under senare tid. Dock finns inte mycket forskning på området, vilket gör att denna uppsats kan komma att fylla en funktion i detta sammanhang. Uppsatsen har som syfte att ta reda på hur förskolechefer i en svensk kommun utövar sitt ledarskap och om det går att se någon koppling till medarbetarnas frisknärvaro. Med hjälp av kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes besvaras följande frågor i kandidatuppsatsen:   Vilket slags ledarskap utövar förskolecheferna? Vilka likheter finns i ledarskapsstilarna mellan de förskolechefer som har hög frisknärvaro bland medarbetarna? Skiljer sig ledarskapet åt, i så fall hur, mellan de chefer som har hög frisknärvaro och de med mellanhög och låg dito?   Min slutsats är att det finns likheter i hur cheferna utövar sitt ledarskap. Alla fem har starkt fokus på produktionsorienterat ledarskap, medan det skiljer en hel del mellan dem när det gäller det relationsorienterade dito. Tre av fem utövar mer eller mindre det salutogena ledarskapet. Den chef som har lägst frisknärvaro är den som leder på ett mest produktionsorienterat sätt. Resultatet av denna studie tyder på att ledarskap, för att öka frisknärvaron, bör utövas med tydlighet, närvaro och delaktighet.
The issue of managers' leadership influence on the health of employees has been actualized recently. However, there is a lack of research in this area, which motivates a focus on this topic. This study aims to find out how pre-school managers in a Swedish municipality exercises leadership and if you can see any connection to the staff's work attendance. By using the qualitative method in which five semi-structured interviews were conducted, I have got some answers to the following questions in this study:     1. What kind of leadership does preschool heads exercise? 2. What similarities are there in leadership styles between the  pre-school managers who have high work-attendance among staff? 3. Is there a difference in the leadership between the managers who have high work attendance and those with medium- and low ditto? If so what differs between them?   My conclusion is that there are similarities in how managers exercise their leadership. All five have a strong focus on production oriented leadership, while it differs more between them when it comes to the relationship oriented one. Three of the five exercise more or less the salutogenic leadership. The manager with staff with the lowest work attendance is the one who exercise her leadership in the most production-oriented way. Results from this study indicate that leadership, to increase work attendance, should be exercised with clarity, presence and inclusion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hasselbom, Trofast Anna, and Linda Granström. "Finns det ”ett gott myndighetsutövande” inom äldreomsorgen – och påverkas biståndsbedömningen av omsorgsmottagarens kön?" Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-169.

Full text
Abstract:

Our aim with this essay is to examine if social work in the care of elderly tends to be salutogenetic or patogenetic oriented. A salutogenetic oriented activity means that the social workers focuses on the elderly peoples individual possibilities, and collaborate with the receiver of care in order to offer him or her aid and resources for meaningful living conditions. A patogenetic oriented activity on the other hand means that the social workers focuses on the elderly peoples most primary needs, their illnesses and to introduce adequate treatment. We also examine if social workers in the care of elderly tend to prefer male or female characteristic features in the receivers of care. Finally we wanted to find out if there were any gender distinctions, if the appraisal of aid were more affected by a male or female receiver of care. We also considered that gender might not have any affect on their appraisal at all.

Our theoretical framework is mainly based on three already existing theories. These gave us a general list of salutogenetic/patogenetic statements and typical male/female characteristic features. Because of time shortage the material includes only one empirical method, which is a questionnaire to the employees in the care of the elderly. The method of analysis is mostly quantitative, but since the questionnaire also contained some opened questions, our study is partly qualitative. A total of 101 persons participated in our questionnaire poll. The results of our study brought about unexpected results. To our surprise, the social workers in the care of elderly tend to prefer male characteristic features in the receivers of care. We also found that what requires of a good apraisal of aid is a salutogenetic perspective, but that the social workers thought it was difficult to apply in practice.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Baloyi, Joyce. "Confirmatory factor analysis on the measurement of six salutogenetic constructs." Diss., 2000. http://hdl.handle.net/10500/18052.

Full text
Abstract:
The aim of this dissertation is to establish the factor structure of six salutogenic constructs. The six constructs are conceptualised form the salutogenic paradigm - namely sense of coherence, hardiness, self-efficacy, learned resourcefulness, locus of control and potency. A personality profile of the salutogenic functioning person as well as relevant international and South African research are presented. Measurements for the six constructs and biographical data are administered to a representative sample of 100 administrative officers. The instruments were found to be reliable in this study. Pearson product moment correlations indicated that salutogenesis does not differentiate between gender, race or qualification, and that coping ability increases with age. Factor analysis indicated a distinct three factor structure consisting of sense of coherence, hardiness and a combination of self-efficacy and potency (self-control). Confirmatory factor analysis indicated a good fit confirming the literature on and personality profile of the salutogenic functioning individual.
Industrial and Organisational Psychology
M. Admin. (Industrial Psychology)
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Meyer-Prentice, Monika. "Logotherapy and imagery work: the contribution of Boeschemeyer’s ‘Wertimagination’." Diss., 2010. http://hdl.handle.net/10500/4755.

Full text
Abstract:
In this qualitative, interpretive study a new and promising imagery technique, called Wertimagination (WIM®) [Value-Oriented Imagery] was researched. It was developed by the logotherapist Uwe Boeschemeyer in Germany. At the main focus of this study are the psychotherapeutic work experiences of logotherapists applying WIM®. Their perceptions with regard to Wertimagination’s potencies, limitations and its overall contribution to Logotherapy are explored. Eight semi-structured expert interviews were conducted with German logotherapists offering WIM® at their practice. The interview contents are analysed and compared with supplementing perspectives: with Wertimagination experiences reported by other (logo)therapists, by clients and by the developer of the method (Boeschemeyer), extracted from the existing body of literature. The results show that Value-Oriented Imagery by all three researched parties – (logo)therapists, clients and its developer – is experienced to be a high potential logotherapeutic, salutogenetic (resources-oriented) approach contributing inter alia towards a person’s inner meaning finding, selfacceptance and trust in life.
Psychology
M.A. (Psychology)
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Salutogenetisk"

1

Bahrs, Ottomar. "Jean-Paul Sartres »Der Idiot Der Familie« – Ein Beitrag Zu Einer Methodischen Grundlegung Einer Salutogenetisch Orientierten Aufstellungspraxis." In Salutogene Aufstellungen, 243–73. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2014. http://dx.doi.org/10.13109/9783666403705.243.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hüther, Gerald. "The significance of exposure to music for the formation and stabilisation of complex neuronal relationship matrices in the human brain: implications for the salutogenetic effects of intervention by means of music therapy." In Music that works, 119–30. Vienna: Springer Vienna, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-211-75121-3_7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Keyes, Corey L. M. "Human flourishing and salutogenetics." In Genetics of Psychological Well-Being, 3–22. Oxford University Press, 2015. http://dx.doi.org/10.1093/acprof:oso/9780199686674.003.0001.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Drglin, Zalka. "Towards Salutogenetic Birth Space." In Childbirth. IntechOpen, 2020. http://dx.doi.org/10.5772/intechopen.89771.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Salutogenetisk' for particular source types:
Journal articles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography