Academic literature on the topic 'Salutogens'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Salutogens.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Salutogens"

1

Eberz, Stefan, and Conny Herbert Antoni. "Salutogene Führungskräfte-Coachings auf der Grundlage des Systemisch-Salutogenen Interaktionsmodells (SSIM)." Zeitschrift für Arbeits- und Organisationspsychologie A&O 65, no. 2 (April 2021): 108–20. http://dx.doi.org/10.1026/0932-4089/a000353.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. Die vorliegende Fallstudie beschäftigt sich mit der Frage, ob sich die theoretischen Annahmen des Systemisch-Salutogenen Interaktionsmodells (SSIM) Gewinn bringend in die Praxis übertragen lassen. Im Rahmen eines Coaching-Projektes für Führungskräfte der Polizei wurden erstmals individuelle SSIM-Modelle entwickelt, vor deren Hintergrund die aktuelle Führungssituation gemeinsam mit den Führungskräften reflektiert wurde. Auf dieser Grundlage wurden Coaching-Ziele auf den Kerndimensionen salutogener Führung (Vertrauen, Störungsmanagement und Druck) abgeleitet und umgesetzt. Die Wirksamkeit dieses salutogenen Führungskräfte-Coachings wurde in einer quasiexperimentellen Untersuchung mit einem Drei-Gruppen-Pretest-Posttest-Design mit zwei Interventions- und einer Wartekontrollgruppe analysiert. Es konnten erste Hinweise darauf gefunden werden, dass sich das Kohärenzerleben von Teammitgliedern am Arbeitsplatz (Work-SoC) hinsichtlich der erlebten Bedeutsamkeit der Arbeit positiver entwickelt, wenn sich Führungskräfte mit Hilfe eines individuellen SSIM-Modells salutogene mitarbeiterorientierte Ziele auf den Kerndimensionen salutogener Führung setzen (Interventionsgruppe 1), als wenn sie im Coaching andere Ziele verfolgen (Interventionsgruppe 2) oder kein Coaching erhalten (Wartekontrollgruppe). Damit liefert diese Studie erste Hinweise darauf, dass sich die theoretischen Postulate des SSIM in die Praxis übertragen lassen und Interventionen auf dieser Grundlage salutogene Entwicklungsprozesse fördern.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Burwell-Naney, Kristen, Sacoby M. Wilson, Siobhan T. Whitlock, and Robin Puett. "Hybrid Resiliency-Stressor Conceptual Framework for Informing Decision Support Tools and Addressing Environmental Injustice and Health Inequities." International Journal of Environmental Research and Public Health 16, no. 8 (April 25, 2019): 1466. http://dx.doi.org/10.3390/ijerph16081466.

Full text
Abstract:
While structural factors may drive health inequities, certain health-promoting attributes of one’s “place” known as salutogens may further moderate the cumulative impacts of exposures to socio-environmental stressors that behave as pathogens. Understanding the synergistic relationship between socio-environmental stressors and resilience factors is a critical component in reducing health inequities; however, the catalyst for this concept relies on community-engaged research approaches to ultimately strengthen resiliency and promote health. Furthermore, this concept has not been fully integrated into environmental justice and cumulative risk assessment screening tools designed to identify geospatial variability in environmental factors that may be associated with health inequities. As a result, we propose a hybrid resiliency-stressor conceptual framework to inform the development of environmental justice and cumulative risk assessment screening tools that can detect environmental inequities and opportunities for resilience in vulnerable populations. We explore the relationship between actual exposures to socio-environmental stressors, perceptions of stressors, and one’s physiological and psychological stress response to environmental stimuli, which collectively may perpetuate health inequities by increasing allostatic load and initiating disease onset. This comprehensive framework expands the scope of existing screening tools to inform action-based solutions that rely on community-engaged research efforts to increase resiliency and promote positive health outcomes.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hansson, Kjell, and Marianne Cederblad. "Salutogen familjeterapi." Fokus på familien 40, no. 03 (October 30, 2012): 244–64. http://dx.doi.org/10.18261/issn0807-7487-2012-03-06.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Nelissen, J., and J. Degryse. "Salutogenese." Huisarts Nu 44, no. 1 (February 2015): 26–31. http://dx.doi.org/10.1007/s40954-015-0012-x.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Eberz, Stefan, and Conny Herbert Antoni. "Führungssituation und salutogenes Führungsverhalten." Zeitschrift für Arbeits- und Organisationspsychologie A&O 65, no. 1 (January 2021): 1–16. http://dx.doi.org/10.1026/0932-4089/a000338.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. In der gesundheitsförderlichen Führungsforschung wurde bislang kaum erforscht, welche Merkmale der Führungssituation spezifische Aspekte salutogenen Führungsverhaltens fördern oder hemmen und welche Wirkmechanismen dabei eine Rolle spielen. Ausgehend vom Systemisch-Salutogenen Interaktionsmodell (SSIM) ist es Ziel der vorliegenden Studie, diese Forschungslücke weiter zu schließen: Eine Mehrebenenanalyse mit Daten von 37 Polizei-Führungskräften und 280 Teammitgliedern zeigte, dass die Wahrnehmungen von Führungskräften zu ihrem Handlungskontext (Führungsspielräume, Druck von Vorgesetzten, Gratifikation von Vorgesetzten und der Organisation) und ihren Teaminteraktionen (Gratifikation von Seiten des Teams und kontraproduktive Verhaltensweisen innerhalb des Teams) inkrementelle Varianz des von Teammitgliedern wahrgenommenen salutogenen Führungsverhaltens aufklären. Diese Ergebnisse stützen zentrale Aussagen des SSIM und liefern neue Impulse für die Praxis des Betrieblichen Gesundheitsmanagements sowie die zukünftige gesundheitsorientierte Führungsforschung.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Braun, V. "Salutogene Inhalte hausärztlichen Seins." ZFA - Zeitschrift für Allgemeinmedizin 80, no. 05 (May 26, 2004): 187–89. http://dx.doi.org/10.1055/s-2004-818765.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Birkner, Stephanie. "Effektuale Salutogenese." Konfliktdynamik 8, no. 4 (2019): 285–91. http://dx.doi.org/10.5771/2193-0147-2019-4-285.

Full text
Abstract:
Interessanterweise finden sich im Kontext von Gesundheit als auch von Entrepreneurship Denk- und Handlungszugänge, die erstaunliche Parallelen in dem Streben nach Möglichkeitssinn aufweisen. Es handelt sich hierbei um die Sichtweise der Salutogenese (Gesundheit) und der Effektuation (Entrepreneurship). Der Beitrag stellt die den beiden Sichtweisen zugrundeliegenden Denklogiken überblicksartig gegenüber und diskutiert den Erklärungsbeitrag, den beide Ansätze für den Umgang mit Konflikten eröffnen. Unter dem Stichwort der effektualen Salutogenese werden Implikationen für ein Selbstverständnis der Konfliktbegleitung entworfen, das Möglichkeitssinn in den Fokus ihrer Denk- und Handlungsweisen stellt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ferguson, Sally, Deborah Davis, Jenny Browne, and Jan Taylor. "Salutogenic midwifery." Women and Birth 28 (2015): S46. http://dx.doi.org/10.1016/j.wombi.2015.07.146.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Paulsby, Tove Engan, Ingeborg Alexandersen, Stine Borgen Lund, and Gørill Haugan. "Intensivsykepleieres opplevelser med langtids-intensivpasienters indre styrke og vilje til overlevelse." iNSPIRA 16, no. 1 (March 26, 2021): 30–46. http://dx.doi.org/10.23865/inspira.v16.3048.

Full text
Abstract:
Bakgrunn: Indre styrke og viljekraft anses som essensielle salutogene ressurser for tilfriskning og overlevelse blant langtids-intensivpasienter. Hvordan disse ressursene fremmes av intensivsykepleierne er mindre kjent. Hensikt: Studiens hensikt var å få kunnskap om hvilke opplevelser intensivsykepleierere har med langtids-intensivpasienters indre styrke og vilje til overlevelse. Metode: Kvalitative data ble samlet inn ved tre fokusgruppediskusjoner med ti erfarne intensivsykepleiere ved tre ulike sykehus i Norge. Datamaterialet ble analysert ved hjelp av systematisk tekstkondensering. Resultat: I den akutte og kritiske fasen av intensivoppholdet, opplevde intensivsykepleierne pasientens overlevelse som nært knyttet til behandling og understøtte av medisinskteknisk utstyr. I den mer stabile fasen kunne de fortelle om opplevelser knyttet til pasientens vilje på et konkret og et mer abstrakt plan. Viljen til å komme hjem var en sterk kraft som intensivsykepleierne understøttet. De opplevde pårørende som en viktig helsefremmende ressurs, og la tilrette for deres tilstedeværelse. Intensivsykepleierne fortalte også om ulike handlinger som kan være viktige for å fremme langtids-intensivpasienters helsefremmende ressurser. Se nytt innhold for resultatet skrevet inn ovenfor. Konklusjon: Studien viser at intensivsykepleiere synes mindre oppmerksomme overfor langtidsintensivpasienters indre styrke og vilje til overlevelse i den akutte og kritiske fasen. Oppmerksomheten aktualiseres i hovedsak når pasientene er mer stabile og mindre sedert. Intensivsykepleierne demonstrer en intuitiv forståelse for pasienters indre styrke som salutogen ressurs og hvordan den kan fremmes. Denne intuitive kunnskapen bør videreutvikles og integreres ytterligere i praksisfeltet og i utdanningen av intensivsykepleiere.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kaluza, Gert, Claudia Hanke, Stefan Keller, and Heinz-Dieter Basler. "Salutogene Faktoren bei chronischen Rückenschmerzen:." Zeitschrift für Klinische Psychologie und Psychotherapie 31, no. 3 (July 2002): 159–68. http://dx.doi.org/10.1026/0084-5345.31.3.159.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. Theoretischer Hintergrund: In der Studie werden Rückenschmerzen in einer salutogenetischen Perspektive untersucht. Risikofaktoren chronischer Rückenschmerzen wie körperliche und psychosoziale Arbeitsbelastungen sind gut, während protektive Faktoren, die den Stress-Schmerz-Zusammenhang moderieren, bisher noch wenig untersucht sind. Fragestellung: Moderieren soziale Unterstützung, Arbeitszufriedenheit und sportliche Aktivität den Zusammenhang zwischen Arbeitsbelastungen und Rückenschmerzaktivität (RSA)? Methode: 1420 Beschäftigte aller Berufsgruppen eines Universitätsklinikums beantworteten einen standardisierten “Fragebogen zur Gesundheit“, der Stärke, Dauer und Häufigkeit von Rückenschmerzen, körperliche und psychosoziale Arbeitsbelastungen, sowie als potentielle Protektivfaktoren die generelle Arbeitszufriedenheit, die soziale Unterstützung und die Häufigkeit körperlicher Aktivität erfasste. Ergebnisse: Es zeigten sich Alters- Geschlechts- und Bildungseffekte auf die RSA sowie ein positiver Zusammenhang zwischen dem Ausmaß subjektiver Arbeitsbelastungen und der RSA. Die Protektivfaktoren moderieren diesen Belastungs-Schmerz-Zusammenhang in differentieller Weise in Form von “Puffer“- oder “Schutzschild“-Effekten. Schlußfolgerungen: Die Ergebnisse unterstützen eine salutogenetische Perspektive der RSA, und sie sprechen dafür, zukünftig theoretisch wie empirisch differentielle Modi protektiver Mechanismen zu differenzieren.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Salutogens"

1

Svensson, Emilia, and Ylva Therén. "Lärares uppfattning om arbetet med elever i en skola för alla med utgångspunkt i KASAM." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27377.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka klasslärares/mentorers upplevelse av sitt arbete med elever i relation till uppdraget att skapa en skola för alla. Utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang, KASAM har vi ställt frågorna: Vilka faktorer gör undervisningen begriplig, hanterbar och meningsfull i relation till uppdraget? Metoden vi använt oss av är semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex lärare som arbetar i grundskolan och har klasslärare/mentorsansvar. Resultatet av vårt arbete är att vi funnit faktorer som kan ha betydelse för om lärare upplever en känsla av sammanhang, KASAM, i sitt arbete med elever. Faktorerna är salutogena, då vi har fokuserat på de styrkor och tillgångar som lärarna upplever. Faktorerna har att göra med huruvida läraren upplever sitt arbete som begripligt, hanterbart och meningsfullt. Faktorer som ökar begripligheten är att läraren är insatt i vad uppdraget innebär och har strategier för att kunna genomföra det. Faktorer som ökar hanterbarheten är lärarens upplevelse av att ha tillräcklig med resurser det vill säga kunskaper och möjlighet att påverka, samt stöd och bra samarbete med andra människor. Om resurserna känns tillräckliga för att möta de krav de uppfattar sig ha, upplevas situationen som hanterbar. Faktorer som ökar meningsfullheten är att läraren tycker sig ha viktiga arbetsuppgifter och är motiverade i inför sitt uppdrag. Utifrån våra tolkningar av respondenternas svar har vi funnit att de i mycket olika utsträckning upplever en känsla av begriplighet och hanterbarhet. De flesta av respondenterna uppfattar sitt arbete som meningsfullt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Karlsson, Alexandra, and Isa Svensson. ""Salutogent, ja, hur skulle man annars arbeta!" : En studie om det salutogena synsättet i praktiken." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17064.

Full text
Abstract:
Statens folkhälsoinstitut presenterar inom området Hälsa i arbetslivet en rad riktlinjer för att minska ohälsan i arbetslivet, man bör som anställd bl.a. ha vissa möjligheter att utvecklas och uppleva delaktighet i arbetet. Dessutom ska arbetsmiljön vara god på både ett psykiskt och fysiskt plan. Genom vår utbildning har vi fått ett intresse för dessa frågor och kom därför nyligen i kontakt med Antonovskys teori om det salutogena synsättet.Syftet med den här studien var att undersöka och försöka få en förståelse för hur några anställda inom Vård och omsorg upplever att det salutogena synsättet har implementerats i deras organisation, samt hur det fungerar att arbeta utifrån det här synsättet i praktiken. Vi vill dessutom undersöka vilka för- och nackdelar de anställda upplever att det finns med att arbeta utifrån det salutogena synsättet. För att besvara vårt syfte har vi gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultatet har bl.a. visat att våra respondenter har olika uppfattningar om hur det salutogena synsättet har implementerats, men är relativt samstämmiga när det kommer till hur de uppfattar att informationen och utbildnings-tillfällena har varit. Det har framgått att det finns en avsaknad av utbildning och fortbildning bland respondenterna men att respondenterna trots dessa brister menar att de inte har några problem att arbeta med det salutogena synsättet i praktiken och att det är ett väldigt givande arbetssätt.

Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap

Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Rosén, Sabina, and Sara Pellgård. "Ett femstjärnigt hotell med full service : En kvalitativ studie om kvinnlig omsorgspersonals vardag och salutogent arbetssätt inom äldreomsorg." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35302.

Full text
Abstract:
This study aims to seek knowledge of the salutogenic model within geriatric care. This is done by problematizing the female geriatric care personnel’s everyday life and conditions. The study’s comparative empirical focus includes interviews with ten women that work within geriatric care, at two different workplaces. The method used is thus qualitative. The theoretical framework that has been applied on the study’s empirical material concerns structural difficulties for female geriatric care personnel that are working salutogenically in practice. The conclusion offers a discussion of what we have established through the examination of what enables the realisation of the salutogenic model within geriatric care. The central findings in the study are that flexibility, scope for action and continuity works as fundamental conditions for geriatric care personnel. Moreover, an interesting aspect that is discussed is how the employees adjust to the fact that it is favorable, for both the elderly and the personnel, to only do the most essential tasks. Furthermore, the strengths and weaknesses of the study are discussed, as well as motivation for further research within the field.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Magnusson, Anna, and Kerstin Gagnehag. "Det salutogena perspektivet : ett möjligheternas förhållningssätt." Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-531.

Full text
Abstract:

Hälsointresset har under senare år vidgat perspektivet till att handla om hälsans villkor och inte bara sjukdomars orsaker. Vi har utgått från Antonovskys salutogena teori om vilka faktorer som bidrar till att vara frisk och uppleva hälsa, där känsla av sammanhang har en central uppgift. Syftet och frågeställningen med vår intervjustudie var att se hur det salutogena perspektivet skulle kunna vara en tillämpningsbar möjlighet i behandlingspedagogiskt arbete. Resultatet visade att reflektioner kring behandlarens förhållningssätt är minst lika betydelsefullt för klienten som metoden man arbetar utifrån. Vi har diskuterat och belyst hur förhållningssättet kan komma att påverka behandlingsarbetet med klienten. Slutsatsen vi kom fram till var att i vilket behandlingspedagogiskt arbete som helst kan det salutogena perspektivet vara en tillämpningsbar möjlighet som främjar bestående förändring i riktning mot ett gott liv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lozic, Arnela, and Anna Mårtensson. "Salutogent arbetssätt." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31413.

Full text
Abstract:
Arbetslöshet bland unga vuxna är ett växande samhällsproblem. Anställda på arbetsmarknadsinsatser arbetar för att motverka denna problematik. Forskning påvisar att deltagande i arbetsmarknadsinsatser långsiktigt bidrar till komplettering av gymnasiestudier, inträde till arbetsmarknaden samt minskade symtom av psykisk ohälsa. Den tidigare forskningen presenterar även att studie- och yrkesvägledning är av relevans i arbetsmarknadsinsatserna. Vår studies syfte är att beskriva och analysera hur det salutogena förhållningssättet tillämpas av de anställda på arbetsmarknadsinsatsen för övergångar (AFÖ) i mötet med deltagare. Studien grundar sig på begrepp ur Antonovskys teori KASAM. I studien analyseras de anställdas salutogena arbetssätt med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Kaosteorins begrepp stängda- och öppna system har bidragit till ett helhetsperspektiv på AFÖ. Studien utgår ifrån kvalitativ metod. AFÖs enkätundersökning samt två av deras resultatredovisningar har använts för att stärka samt stödja de svar som framkom från intervjupersonerna. Analysen visar att samtliga intervjuade arbetar på liknande sätt, med få undantag. En förutsättning för arbetet som bedrivs inom AFÖ är att fokusera på det friska i det sjukliga. En åtskillig del av arbetet fokuserar på att medvetandegöra deltagarna om deras inre- och yttre resurser, för att främja deras utveckling mot uppsatta mål. Det salutogena förhållningssättet bidrar till att förbättra individens kognitiva och fysiska förmågor. AFÖs mål är att deltagarna ska komma närmare sysselsättning och självförsörjning. Resultatredovisningar visar på att AFÖ når detta mål.
Unemployment among young adults is a growing problem for the society. Labor market efforts are working to counter this problem. Research shows that participation in labor market initiatives contributes to completion of high school studies, entry into the labor market and reduced symptoms of mental health. Previous research also shows that study and vocational guidance is of relevance in labor market efforts. The purpose of our study is to describe and analyze how the salutogenic approach is applied by employees in meeting with participants in the labor market effort for transitions (arbetsmarknadsinsatsen för övergångar, AFÖ). The study is based on selected concepts from Antonovsky's theory KASAM. The study analyzes the employee's salutogenic approach with the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness. The Chaos Theory of Careers concept of closed and open systems has contributed to an overall perspective on AFÖ. The study is based on qualitative methodology. A survey and two result presentations from AFÖ have been used to strengthen and support the answers provided by the interviewees. Our analyzes shows that all interviewees work in a similar way, with some exceptions. A prerequisite for the work of AFÖ’s to focus on the healthiness in the sickness. An important part of the work focuses on awareness of participants about their inner and outer resources, in order to promote the development towards their set goals. The salutogenic approach helps improve the individual's cognitive and physical abilities. AFÖ’s goal is that the participants will come closer to employment and self-sufficiency. Result presentations show that AFÖ achieves this goal.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Malmberg, Zandra. "Salutogent ledarskap - Hur chefer gör ledarskap inom LSS-verksamheter." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27125.

Full text
Abstract:
Abstrakt:Samhället är under ständig utveckling vilket innebär en anpassning och omställning på arbetsplatserna. Detta medför krav på prestation och effektivitet vilket kan sätta det mänskliga förutsättningarna i andra hand. Inom vård och omsorg har den psykiska ohälsan ökat bland personalen vilket i sin tur kan påverka brukarnas välbefinnande. Ledarskapet präglas av denna samhällsutveckling och har samtidigt ett genomgripande ansvar för både personalens och brukarnas välbefinnande och att främja den psykosociala arbetsmiljön. Ett salutogent ledarskap där chefen reflekterar över vad som gör situationen begriplig, hanterbar och meningsfull för personalen är kvalitéer som uppges ska skapa förutsättningar för personalens välbefinnande och känsla av sammanhang i arbetslivet. Syftet med denna studie är således att undersöka hur chefer i verksamheter inom LSS (Lagen om stöd till vissa funktionshindrade) beskriver upplevelsen av sitt ledarskap och förhållningssätt till personalen och brukarna utifrån ett salutogent förhållningssätt. Studien utgår ifrån den kvalitativa metoden semi-strukturerade intervjuer där fem chefer inom LSS-verksamheter har intervjuats. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning om ledarskap men också utifrån olika ledarskapsteorier och då huvudsakligen Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) som är grundkonstruktionen i ett salutogent ledarskap. Resultaten visar på att chefernas ledarskap framställs till att inta olika ledarskapsstilar och handlingssätt. Utifrån det beskrivna förhållningssättet så går det att identifiera salutogena kvalitéer och ett salutogent ledarskap men det går även att identifiera emotionella kvalitéer som genom forskning definierar socialt ledarskap.
Abstract:The society is under constant development, which means adaptation and conversion in the workplace. This implies performance and efficiency, which can put human conditions in second hand. In healthcare, mental health has increased among personnel, which in turn can affect the well-being of the care-users wellbeing. Leadership is characterized by this development of society, and has at the same time a fundamental responsibility for the well-being of both personnel and care-users and to promote the psychosocial work environment. A salutogenic leadership where the manager reflects on what makes the situation understandable, manageable and meaningful to the personnel, quality is stated to create the conditions for the well-being of the personnel and the sense of coherens in working life context. The purpose of this study is thus to investigate how managers in activities within the LSS (Act on Support for Disabled People) describe the experience of their leadership and approaches to personnel and careusers based on a salutogenic approach. The study is based on the qualitative method of semi-structured interviews where five managers in LSS activity have been interviewed. The empirical has been analyzed by means of previous research on leadership, but also from different leadership theories, and then mainly Aaron Antonovsky's theory of sense of coherens (KASAM), which is the foundation of the salutogenic leadership. The results show that managers' leadership is being developed to adopt different leadership styles and behaviours. Based on the described approach, it is possible to identify salutogenic qualities and a salutogenic leadership, but it is also possible to identify emotional qualities that, through research, define social leadership.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Magnusson, Emma. "Hälsa och hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa : En enkätstudie med lärare i idrott och hälsa." Thesis, Karlstads universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-76576.

Full text
Abstract:
Denna studie är en kvantitativ undersökning med syftet att undersöka hur synen på hälsa skiljer sig mellan yrkesverksamma idrottslärare i landet. En jämförelse gjordes också på basis mellan kön, ålder och examinationsår. Enkäten utformades utifrån Antonovskys salutogena perspektiv, teorin KASAM och dess tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och besvarades utav 237 respondenter från Facebook grupperna Idrottslärare och Sveriges Idrottslärare. De överblickande resultaten visade på att idrottslärare överlag svarade positivt på de allmänna perspektivet och de tre KASAM-komponenterna. De enda statistiskt säkerställda skillnaderna var mellan män och kvinnor där kvinnor svarade mer positivt än män vad gäller både salutogenitet och hanterbarhet. Dock kan man inte säga att detta är något som utspelar sig i praktiken då man som idrottslärare kan tycka att något är viktigt men sedan inte praktiskt utöva det. Det vi ser i denna undersökning är idrottslärarnas upplevelser utav lektionerna och inte vad som verkligen händer på lektionerna. Sedan kan ju en idrottslärares upplevelser skilja sig mot vad eleverna upplever.
This study is a quantitative study aimed at examining how the perception of health differs between professional sports teachers in the country. A comparison was also made on the basis of gender, age and examination year. The questionnaire was designed from Antonovsky's salutogenic perspective, the KASAM theory and its three components comprehensibility, manageability and meaningfulness and was answered by 237 respondents from the Facebook groups Idrottslärare and Sveriges Idrottslärare. The overall results showed that sports teachers generally responded positively to the general perspective and the three KASAM components. The only statistically significant differences were between men and women, where women responded more positively than men in terms of both salutogenicity and manageability. However, you cannot say that this is something that takes place in practice as you as a sports teacher may think that something is important but then not practically practice it. What we see in this survey is the sports teachers' experiences of the lessons and not what really happens at the lessons. Then, after all, a sports teacher's experiences can differ from what the students experience.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Dömstedt, Erika, and Eva Flemström. "Salutogent synsätt i biståndshandläggning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12881.

Full text
Abstract:
Denna studie är en kvalitativ studie som baseras på Antonovskys teori om salutogenes och dess centrala begrepp, ”känsla av sammanhang” (KASAM). Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det salutogena synsättet har betydelse för biståndsprocessen, samt hur KA-SAM stärks i denna process. Resultatet som presenteras beskriver de tre delarna i KASAM: begriplighet, meningsfullhet samt hanterbarhet och hur dessa stärks i biståndsprocessen. I studien har det framkommit att biståndshandläggarna stärker de tre delarna av KASAM på olika sätt, men vi kan inte finna några belägg för att det salutogena synsättet är avgörande för deras sätt att stärka KASAM hos individen. Biståndshandläggarna stärker KASAM på ett för-hållandevis bra sätt, men det finns delar i biståndsprocessen som kan förbättras.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Swahn, Malin, and Petra Lantz. "Upplevelser av den pågående rehabiliteringsprocessen genom Samanda." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-5540.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Talundzic, Dzevida, and Lazzat Sillgren. "Salutogent arbetssätt - ett modeord? : en studie om undersköterskors uppfattningar av salutogent arbetssätt i hemtjänsten." Thesis, Högskolan Väst, Avd för hälsa, kultur och pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5725.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Salutogens"

1

Bauer, Georg F., and Gregor J. Jenny, eds. Salutogenic organizations and change. Dordrecht: Springer Netherlands, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-007-6470-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hanson, Anders. Workplace health promotion: A salutogenic approach. Bloomington, IN: AuthorHouse, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Environments for health: A salutogenic approach. London: Earthscan, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

1944-, Perner Rotraud A., ed. Körper--Sport--Stress: 3. Fachsymposium zur Salutogenese in Österreich ; Institut für Stressprophylaxe & Salutogenese, 3. November 2006. Matzen: Aaptos, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Salutogenese), Fachsymposium zur Salutogenese in Österreich (3rd 2006 Institut für Stressprophylaxe &. Körper--Sport--Stress: 3. Fachsymposium zur Salutogenese in Österreich ; Institut für Stressprophylaxe & Salutogenese, 3. November 2006. Matzen: Aaptos, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Perner, Rotraud A. Die Überwindung der Ich-Sucht: Sozialkompetenz und Salutogenese. Innsbruck: StudienVerlag, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Lindström, Bengt. The hitchhiker's guide to salutogenesis: Salutogenic pathways to health promotion. Helsinki: Folkhälsan Research Centre, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Jacobs, Christoph. Salutogenese: Eine pastoralpsychologische Studie zu seelischer Gesundheit, Ressourcen, und Umgang mit Belastung bei Seelsorgern. Würzburg: Echter, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

1956-, King Dana E., and Carson Verna Benner, eds. Handbook of religion and health. 2nd ed. Oxford: Oxford University Press, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Moffatt, Gregory K. Survivors: What we can learn from how they cope with horrific tragedy. Santa Barbara, Calif: Praeger, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Salutogens"

1

Meyburgh, Tanja. "Familienaufstellungen Und Indigene Medizin Im Südlichen Afrika." In Salutogene Aufstellungen, 112–32. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2014. http://dx.doi.org/10.13109/9783666403705.112.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Peyton, Sarah. "Das Gesundheitspotenzial Von Aufstellungen Aus Der Perspektive Der Gehirnphysiologie." In Salutogene Aufstellungen, 135–55. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2014. http://dx.doi.org/10.13109/9783666403705.135.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ruppert, Franz. "Trauma, Gesundsein Und »Krankheit« – Wie Aufstellungen Mehr Klarheit Bringen Können." In Salutogene Aufstellungen, 156–72. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2014. http://dx.doi.org/10.13109/9783666403705.156.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Huyssen, Karin. "Aufstellungen Nach Dem Modell Der Ego- State-Therapie Als Salutogenetischer Integrationsprozess." In Salutogene Aufstellungen, 173–88. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2014. http://dx.doi.org/10.13109/9783666403705.173.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Elsner, Henning. "Kraftlinien Des Lebensstroms Erfahren – Von Der Quelle Ins Licht." In Salutogene Aufstellungen, 189–217. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2014. http://dx.doi.org/10.13109/9783666403705.189.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Heucke, Thomas. "Der Mensch Auf Erden Zwischen Sein Und Werden: Gemeinsamkeiten Eines Menschenbildes Hinter Aufstellungsarbeit Und Salutogenese?" In Salutogene Aufstellungen, 218–42. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2014. http://dx.doi.org/10.13109/9783666403705.218.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Bahrs, Ottomar. "Jean-Paul Sartres »Der Idiot Der Familie« – Ein Beitrag Zu Einer Methodischen Grundlegung Einer Salutogenetisch Orientierten Aufstellungspraxis." In Salutogene Aufstellungen, 243–73. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2014. http://dx.doi.org/10.13109/9783666403705.243.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Mayer, Claude-Hélène. "Magie Und Magisches Denken In Der Aufstellungsarbeit – Eine Gesunde Sache?" In Salutogene Aufstellungen, 33–54. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2014. http://dx.doi.org/10.13109/9783666403705.33.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hausner, Stephan. "Sich Identifizieren, Statt Identifiziert Zu Sein." In Salutogene Aufstellungen, 55–65. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2014. http://dx.doi.org/10.13109/9783666403705.55.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Mayer, Claude-Hélène. "Intuition Als Gesundheitsressource Im Kontext Systemischer Resonanz." In Salutogene Aufstellungen, 66–92. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2014. http://dx.doi.org/10.13109/9783666403705.66.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Salutogens"

1

TOWNSHEND, TIM, MAGGIE ROE, CLIVE DAVIES, and QIANQIAN QIN. "NATIONAL PARK CITY: SALUTOGENIC CITY?" In SDP 2018. Southampton UK: WIT Press, 2018. http://dx.doi.org/10.2495/sdp180191.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Robinson, Julie A., Kelley J. Slack, Valerie Olson, Mike Trenchard, Kim Willis, Pam Baskin, and Jennifer Boyd Ritsher. "Patterns in Crew-Initiated Photography of Earth from ISS--is Earth Observation a Salutogenic Experience?" In 57th International Astronautical Congress. Reston, Virigina: American Institute of Aeronautics and Astronautics, 2006. http://dx.doi.org/10.2514/6.iac-06-a1.1.04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jakovljevć, Miro. "MODEL LEĆE: PROMOCIJA NEUROREZILIENCIJE I ZDRAVLJA MOZGA U STARIJOJ DOBI." In Simpozij Neurogerijatrija/ neurologija starijeg životnog doba. Academy of Sciences and Arts of Bosnia and Herzegovina, 2020. http://dx.doi.org/10.5644/pi2019.194.07.

Full text
Abstract:
Poticanje zdravog i uspješnog starenja i uključenosti starijih osoba u društvene aktivnosti, odnosno učinkovita prevencija negativnih posljedica starenja, iznimno je važna ne samo medicinska i humanistička već i socijalna, ekonomska i politička tema. Promjene mozga koje počinju u pedesetim godinama života ne oštećuju samo pamćenje nego i druge kognitivne funkcije, kao što su naša sposobnost obavljanja više radnji, brzo procesiranje informacija i usmjeravanje pažnje na detalje, a smanjuje se i naša kreativnost, kvaliteta življenja, životna energija i želja za životom. Mnogo je pogrešnih stavova i iskrivljenih mišljenja o mozgu i starenju. Gerontologija se sve više usmjerava na prepoznavanje specifičnih kvaliteta i sposobnosti starijih osoba i njihov mogući doprinos zajednici i društvu. Reziliencija predstavlja skup zaštitnih i salutogenih (kako neurobioloških tako i psihosocijalnih i spiritualnih) čimbenika koji moduliraju pozitivne ishode u stresnim i nepovoljnim situacijama, tijekom starenja i u bolesti. Do unazad dva-tri desetljeća vjerovalo se da naš mozak stvara nove neurone samo u ranoj mladosti. Međutim, istraživanja pokazuju da mozak zahvaljujući svojoj neuroplastičnosti ima sposobnost mijenjati se tijekom cijelog života stvaranjem novih neurona i veza između njih pa čak i povećati svoju veličinu. Naše spoznaje o neuroplastičnosti mozga u stalnom su porastu, a povećanje reziliencije našeg mozga veliki je izazov za temeljne i kliničke neuroznanosti. Individualna SSPP (Snaga, Slabost, Prilike, Prijetnje) analiza, koja uključuje jedinstvene resurse i perspektive ljubavi, moći, slobode, sreće i smisla, predstavlja model leće kroz koju se prelamaju izazovi starije životne dobi i predviđa uspješno starenje. U tekstu se prikazuje model leće za uspješno starenje kroz promociju reziliencije.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Saijo, Miki, Makiko Watanabe, Sanae Aoshima, Norihiro Oda, Satoshi Matsumoto, and Shishin Kawamoto. "Knowledge Creation in Technology Evaluation of 4-Wheel Electric Power Assisted Bicycle for Frail Elderly Persons - A Case Study of a Salutogenic Device in Healthcare Facilities in Japan." In International Conference on Knowledge Management and Information Sharing. SCITEPRESS - Science and and Technology Publications, 2014. http://dx.doi.org/10.5220/0005136100870097.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

O'Hara, Lily, and Jane Taylo. "The Impact of the Red Lotus Critical Health Promotion Model on Graduates’ Health Promotion Practice." In Qatar University Annual Research Forum & Exhibition. Qatar University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.29117/quarfe.2020.0110.

Full text
Abstract:
The Red Lotus Critical Health Promotion Model (RLCHPM) is used in health promotion teaching, research and practice in multiple countries. The model is designed to support critical health promotion as a public health practice, and responds to calls to move practice away from biomedical-behavioural approaches to health promotion. The RLCHPM includes of a system of values and principles for critical practice including health equity, holistic health paradigm, strengths-based salutogenic approaches, socioecological science, non-maleficence, and empowering engagement processes. The objective of this study was to investigate the impact of the RLCHPM on the practice of graduates from health promotion programs from a university in Australia. Methods: We conducted a mixed methods study involving an online survey of graduates from 2008 to 2016, followed by semi-structured interviews with a subset of self-nominated respondents. We used descriptive analyses for survey data and thematic analysis for interview data. Results: There was a total of 95 respondents (49% response rate) and 10 of these were interviewed. Participants felt knowledgeable about the model, and confident about their ability to use it. The model was understandable, easy to use, and important, relevant and useful in practice. More than half felt that the model had an impact on their health promotion practice, however less than a quarter felt that the model had an impact on institutional policies in their workplace. Interview data revealed the need for a step-by-step guide for implementing the model in multiple sectors, access to ongoing support for model implementation, and clearer links to other relevant models. Conclusions: The RLCHPM is well understood and considered to be important, relevant and useful to the practice of graduates. The study has implications for the use of the model in health promotion degree programs, and in professional development programs for health promotion practitioners.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography