To see the other types of publications on this topic, follow the link: Salutogent.
Dissertations / Theses on the topic 'Salutogent'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Salutogent.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Lozic, Arnela, and Anna Mårtensson. "Salutogent arbetssätt." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31413.
Full textAbstract:
Arbetslöshet bland unga vuxna är ett växande samhällsproblem. Anställda på arbetsmarknadsinsatser arbetar för att motverka denna problematik. Forskning påvisar att deltagande i arbetsmarknadsinsatser långsiktigt bidrar till komplettering av gymnasiestudier, inträde till arbetsmarknaden samt minskade symtom av psykisk ohälsa. Den tidigare forskningen presenterar även att studie- och yrkesvägledning är av relevans i arbetsmarknadsinsatserna. Vår studies syfte är att beskriva och analysera hur det salutogena förhållningssättet tillämpas av de anställda på arbetsmarknadsinsatsen för övergångar (AFÖ) i mötet med deltagare. Studien grundar sig på begrepp ur Antonovskys teori KASAM. I studien analyseras de anställdas salutogena arbetssätt med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Kaosteorins begrepp stängda- och öppna system har bidragit till ett helhetsperspektiv på AFÖ. Studien utgår ifrån kvalitativ metod. AFÖs enkätundersökning samt två av deras resultatredovisningar har använts för att stärka samt stödja de svar som framkom från intervjupersonerna. Analysen visar att samtliga intervjuade arbetar på liknande sätt, med få undantag. En förutsättning för arbetet som bedrivs inom AFÖ är att fokusera på det friska i det sjukliga. En åtskillig del av arbetet fokuserar på att medvetandegöra deltagarna om deras inre- och yttre resurser, för att främja deras utveckling mot uppsatta mål. Det salutogena förhållningssättet bidrar till att förbättra individens kognitiva och fysiska förmågor. AFÖs mål är att deltagarna ska komma närmare sysselsättning och självförsörjning. Resultatredovisningar visar på att AFÖ når detta mål.<br>Unemployment among young adults is a growing problem for the society. Labor market efforts are working to counter this problem. Research shows that participation in labor market initiatives contributes to completion of high school studies, entry into the labor market and reduced symptoms of mental health. Previous research also shows that study and vocational guidance is of relevance in labor market efforts. The purpose of our study is to describe and analyze how the salutogenic approach is applied by employees in meeting with participants in the labor market effort for transitions (arbetsmarknadsinsatsen för övergångar, AFÖ). The study is based on selected concepts from Antonovsky's theory KASAM. The study analyzes the employee's salutogenic approach with the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness. The Chaos Theory of Careers concept of closed and open systems has contributed to an overall perspective on AFÖ. The study is based on qualitative methodology. A survey and two result presentations from AFÖ have been used to strengthen and support the answers provided by the interviewees. Our analyzes shows that all interviewees work in a similar way, with some exceptions. A prerequisite for the work of AFÖ’s to focus on the healthiness in the sickness. An important part of the work focuses on awareness of participants about their inner and outer resources, in order to promote the development towards their set goals. The salutogenic approach helps improve the individual's cognitive and physical abilities. AFÖ’s goal is that the participants will come closer to employment and self-sufficiency. Result presentations show that AFÖ achieves this goal.
2
Dömstedt, Erika, and Eva Flemström. "Salutogent synsätt i biståndshandläggning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12881.
Full textAbstract:
Denna studie är en kvalitativ studie som baseras på Antonovskys teori om salutogenes och dess centrala begrepp, ”känsla av sammanhang” (KASAM). Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det salutogena synsättet har betydelse för biståndsprocessen, samt hur KA-SAM stärks i denna process. Resultatet som presenteras beskriver de tre delarna i KASAM: begriplighet, meningsfullhet samt hanterbarhet och hur dessa stärks i biståndsprocessen. I studien har det framkommit att biståndshandläggarna stärker de tre delarna av KASAM på olika sätt, men vi kan inte finna några belägg för att det salutogena synsättet är avgörande för deras sätt att stärka KASAM hos individen. Biståndshandläggarna stärker KASAM på ett för-hållandevis bra sätt, men det finns delar i biståndsprocessen som kan förbättras.
3
Karlsson, Alexandra, and Isa Svensson. ""Salutogent, ja, hur skulle man annars arbeta!" : En studie om det salutogena synsättet i praktiken." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17064.
Full textAbstract:
Statens folkhälsoinstitut presenterar inom området Hälsa i arbetslivet en rad riktlinjer för att minska ohälsan i arbetslivet, man bör som anställd bl.a. ha vissa möjligheter att utvecklas och uppleva delaktighet i arbetet. Dessutom ska arbetsmiljön vara god på både ett psykiskt och fysiskt plan. Genom vår utbildning har vi fått ett intresse för dessa frågor och kom därför nyligen i kontakt med Antonovskys teori om det salutogena synsättet.Syftet med den här studien var att undersöka och försöka få en förståelse för hur några anställda inom Vård och omsorg upplever att det salutogena synsättet har implementerats i deras organisation, samt hur det fungerar att arbeta utifrån det här synsättet i praktiken. Vi vill dessutom undersöka vilka för- och nackdelar de anställda upplever att det finns med att arbeta utifrån det salutogena synsättet. För att besvara vårt syfte har vi gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultatet har bl.a. visat att våra respondenter har olika uppfattningar om hur det salutogena synsättet har implementerats, men är relativt samstämmiga när det kommer till hur de uppfattar att informationen och utbildnings-tillfällena har varit. Det har framgått att det finns en avsaknad av utbildning och fortbildning bland respondenterna men att respondenterna trots dessa brister menar att de inte har några problem att arbeta med det salutogena synsättet i praktiken och att det är ett väldigt givande arbetssätt.<br><p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>
4
Talundzic, Dzevida, and Lazzat Sillgren. "Salutogent arbetssätt - ett modeord? : en studie om undersköterskors uppfattningar av salutogent arbetssätt i hemtjänsten." Thesis, Högskolan Väst, Avd för hälsa, kultur och pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5725.
Full text
5
Rosén, Sabina, and Sara Pellgård. "Ett femstjärnigt hotell med full service : En kvalitativ studie om kvinnlig omsorgspersonals vardag och salutogent arbetssätt inom äldreomsorg." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35302.
Full textAbstract:
This study aims to seek knowledge of the salutogenic model within geriatric care. This is done by problematizing the female geriatric care personnel’s everyday life and conditions. The study’s comparative empirical focus includes interviews with ten women that work within geriatric care, at two different workplaces. The method used is thus qualitative. The theoretical framework that has been applied on the study’s empirical material concerns structural difficulties for female geriatric care personnel that are working salutogenically in practice. The conclusion offers a discussion of what we have established through the examination of what enables the realisation of the salutogenic model within geriatric care. The central findings in the study are that flexibility, scope for action and continuity works as fundamental conditions for geriatric care personnel. Moreover, an interesting aspect that is discussed is how the employees adjust to the fact that it is favorable, for both the elderly and the personnel, to only do the most essential tasks. Furthermore, the strengths and weaknesses of the study are discussed, as well as motivation for further research within the field.
6
Malmberg, Zandra. "Salutogent ledarskap - Hur chefer gör ledarskap inom LSS-verksamheter." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27125.
Full textAbstract:
Abstrakt:Samhället är under ständig utveckling vilket innebär en anpassning och omställning på arbetsplatserna. Detta medför krav på prestation och effektivitet vilket kan sätta det mänskliga förutsättningarna i andra hand. Inom vård och omsorg har den psykiska ohälsan ökat bland personalen vilket i sin tur kan påverka brukarnas välbefinnande. Ledarskapet präglas av denna samhällsutveckling och har samtidigt ett genomgripande ansvar för både personalens och brukarnas välbefinnande och att främja den psykosociala arbetsmiljön. Ett salutogent ledarskap där chefen reflekterar över vad som gör situationen begriplig, hanterbar och meningsfull för personalen är kvalitéer som uppges ska skapa förutsättningar för personalens välbefinnande och känsla av sammanhang i arbetslivet. Syftet med denna studie är således att undersöka hur chefer i verksamheter inom LSS (Lagen om stöd till vissa funktionshindrade) beskriver upplevelsen av sitt ledarskap och förhållningssätt till personalen och brukarna utifrån ett salutogent förhållningssätt. Studien utgår ifrån den kvalitativa metoden semi-strukturerade intervjuer där fem chefer inom LSS-verksamheter har intervjuats. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning om ledarskap men också utifrån olika ledarskapsteorier och då huvudsakligen Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) som är grundkonstruktionen i ett salutogent ledarskap. Resultaten visar på att chefernas ledarskap framställs till att inta olika ledarskapsstilar och handlingssätt. Utifrån det beskrivna förhållningssättet så går det att identifiera salutogena kvalitéer och ett salutogent ledarskap men det går även att identifiera emotionella kvalitéer som genom forskning definierar socialt ledarskap.<br>Abstract:The society is under constant development, which means adaptation and conversion in the workplace. This implies performance and efficiency, which can put human conditions in second hand. In healthcare, mental health has increased among personnel, which in turn can affect the well-being of the care-users wellbeing. Leadership is characterized by this development of society, and has at the same time a fundamental responsibility for the well-being of both personnel and care-users and to promote the psychosocial work environment. A salutogenic leadership where the manager reflects on what makes the situation understandable, manageable and meaningful to the personnel, quality is stated to create the conditions for the well-being of the personnel and the sense of coherens in working life context. The purpose of this study is thus to investigate how managers in activities within the LSS (Act on Support for Disabled People) describe the experience of their leadership and approaches to personnel and careusers based on a salutogenic approach. The study is based on the qualitative method of semi-structured interviews where five managers in LSS activity have been interviewed. The empirical has been analyzed by means of previous research on leadership, but also from different leadership theories, and then mainly Aaron Antonovsky's theory of sense of coherens (KASAM), which is the foundation of the salutogenic leadership. The results show that managers' leadership is being developed to adopt different leadership styles and behaviours. Based on the described approach, it is possible to identify salutogenic qualities and a salutogenic leadership, but it is also possible to identify emotional qualities that, through research, define social leadership.
7
Nigrell, Nordberg Lena, and Elizabeth Persson. "Ett salutogent perspektiv på hanteringen av förändringsarbete." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3465.
Full textAbstract:
<p>Denna undersökning uppmärksammar ett salutogent perspektiv där förändringar kan ses som möjligheter. Syftet är att studera de attitydrelaterade faktorerna som tankar, känslor och beteende för att se hur de kan förhålla sig till individers sätt att hantera förändringsarbete. Undersökningen är utförd på en avdelning på ett sjukhus i Skåne. Den</p><p>bygger på reflexiva intervjuer och en enkät som mäter individernas KASAM, en indikator på förmågan att hantera påfrestningar. Fem personer deltog i undersökningen. I resultatet tolkas omtänksamhet som ett centralt drag i arbetet samt till att vara en levande del i</p><p>organisationskulturen. Omtänksamheten kan vara en del i varför respondenterna påvisar hög KASAM genom förändringsarbetet.</p>
8
Eriksson, Kerstin. "Salutogent arbete inom äldreomsorgen : myt eller verklighet." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-328.
Full textAbstract:
Göteborgs Stad tog år 2008 beslutet att införa salutogent arbetssätt. Detta innebar att inom fyra år skulle alla medarbetare inom äldreomsorgen känna till vad ett salutogent förhållningssätt innebar. Alla insatser inom äldreomsorgen ska vara utformade efter hur de äldre upplever KASAM och bland medarbetarna ska tre kvalitetsfaktorer öka: delaktighet/påverkan, erkänsla och arbetstillfredsställelse. Det ska också finnas en mall för vad som krävs av verksamheterna för att bli salutogen-diplomerad. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om enhetschefer och medarbetare inom äldreomsorgen tycker att de idag arbetar salutogent, om det är någon skillnad på arbetssättet före och efter beslutet togs 2008 och om det salutogena arbetssättet genomsyrar hela verksamheten. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade frågor. Tre enhetschefer och tre medarbetare intervjuades. Intervjuerna har spelats in och senare analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Respondenterna tyckte sig vara medvetna om vad det salutogena arbetssättet innebar, de var positivt inställda till att förändra sitt arbetssätt men tyckte samtidigt att de fortfarande arbetade patogent. Alla respondenterna tycktes vänta på att någon skulle sätta igång förändringsarbetet. Denne någon var enligt respondenterna någon överordnad som också skulle bidra med ökade resurser. Medarbetarna saknade framför allt organisation, ledning, rutiner och tid medan enhetschefer saknade utarbetat material, personalbemanning och kompetens. Respondenterna uttryckte att deras arbete gick ut på att försöka klara av sitt arbete på ett drägligt sätt genom tillfälliga kortvariga lösningar och att det hela tiden kom upp nya problem att lösa vilket gjorde att den långsiktiga planeringen var omöjlig. Det salutogena arbetssättet var under intervjuerna fokuserade på omvårdnaden av brukarna och tanken att det skulle genomsyra hela verksamheten kom endast på tal när den direkta frågan kom upp.
9
Zegarra, Willquist Stina. "Salutogent ledarskap : en framgångsfaktor för elevers måluppfyllelse." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-93744.
Full textAbstract:
Abstract All headmasters want to lead teachers so that the students will achieve their own goals as well as the goals of the education. The salutogenic leadership is a way to lead in the right direction. This type of leadership depends on Antonovski’s (2005) theory of Sense of coherence. The theory of Sense of coherence is built on the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness. The purpose of this study was to investigate if successful schools have a salutogenic leadership and if so what parts of the theory seem to be the most important. In this study three upper secondary schools participated. All three schools have increased the students’ grades from start to finish. All the headmasters, two teachers from each school and a group of students from each school were interviewed. All the teachers at the school also answered a survey developed in this project. The results showed that all the headmasters had a leadership inspired by the salutogenic theory. The most important parts of the leadership seem to be creating a salutogenic environment and thereby create a sense of coherence. The most important issues in the comprehensibility concept seem to be knowledge about the school, about the headmasters’ role and their own role as teachers. In terms of manageability, it seems that the most important issues are the headmasters’ support and the teachers’ influence and participation. Finally, regarding the concept of meaningfulness, it seems that the most important issue is the relations between headmaster and the teacher and between teachers.
10
Elmgren, Ing-Marie. "Skolsköterskans arbete utifrån ett salutogent förhållningssätt : en litteraturstudie." Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1441.
Full textAbstract:
<p>The objective of this literature study was to describe how the school nurse can adopt the salutogenic perspective in her health promoting work. The articles were examined in order to identify what was written about the school nurse’s work from the salutogenic perspective. In parallel, Eriksson’s, Orem’s, and Newman’s nursing theories were examined from the same perspective. Health promotion enables people to increase control over, and to improve, their health. Aaron Antonovsky coined the term salutogenesis to describe why certain people can stay healthy despite stressful situations, and even grow and develop. The concept “sense of coherence” (SOC) is an important factor in this context. The Salutogenic model was a new way to develop knowledge in nursing. As caregivers capable of structuring life experiences and providing health information and services, nurses can foster and strengthen SOC. Salutogenesis promoted the understanding and the identification of factors relevant to child protection. It was also found that many factors, e.g., gender, lifestyle, habits and school climate correlated with SOC. The study showed a strong support for adopting the Salutogenic model in school health work, and that nursing theories can be used as analytical tools in the application of this model in practice.</p>
11
Ståhl, Rosita. "Brandmäns hantering av stressorer : Ur ett salutogent perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35105.
Full textAbstract:
Huvudsyftet med föreliggande kvantitativa studie var att få en förståelse för hur individens sociokulturella influenser kan bidra till en god hantering av stressorer. Detta genom att jämföra en grupp brandmän från Värends Räddningstjänst i Växjö med en kontrollgrupp, för att med ett salutgeniskt perspektiv, undersöka om begreppet Kasam (Känsla av sammanhang) kan vara en möjlig förklaring till att brandmän klarar av de stressorer de utsätts för i deras yrke. Det sekundära syftet var att undersöka om individers uppskattade hälsa samverkar med graden av Kasam då dessa antas samspela. I studien deltog 75 respondenter varav 26 personer i gruppen brandmän och 49 personer i kontrollgruppen. Respondenterna från båda grupperna fick besvara 29 frågor i frågeformuläret Kasam-29 samt skatta sin upplevda hälsa. Resultatet visade att brandmännen har en signifikant högre genomsnittlig grad av Kasam jämfört med kontrollgruppen samt att graden av Kasam samverkar med upplevd hälsa.<br>The main purpose of this quantitative study was to gain an understanding of how the individual's socio-cultural influences may contribute to their management of stressors. This by comparing a group of firefighters from Värends Räddningstjänst i Växjö with a control group by using a salutogenic perspective examine if the concept of SOC (Sense of Coherence) may be a possible explanation to how firemen cope with the stressors they face in their profession. The secondary purpose was to investigate whether individuals' estimated health interacts with the degree of SOC though these are assumed to interact. The study involved 75 respondents including 26 people in the group firefighters and 49 people in the control group. Respondents from both groups were asked to answer 29 questions in the questionnaire SOC-29 and overestimate their perceived health. The results showed that firefighters have a significant higher average level of SOC comparing to the control group and that the degree of SOC interact with perceived health.
12
Cortenbach, Maria, and Sandra Gullstrand. "Salutogent förhållningssätt och ett värdigt liv inom äldreomsorgen." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24472.
Full textAbstract:
Our study aims to examine whether managers in elderly care areworking from a salutogenic approach to create a dignified life forthe residents. By this we are trying to find out how you look at lifein dignity and what meaning it has, what similarities and whatdifferences there are. We also want to explore what they want toachieve with their work and what they do to enable it. Thequestions we asked ourselves what the salutogenic approach is formanagers working in nursing homes. How do they look at a decentlife and we ask ourselves the question of the salutogenic approachis just a "buzzword" in a working man always had or there are realdifferences? The method we have chosen to use is a web-basedquestionnaire that we sent to our sample. To get the most from sucha high response rate as possible, we also sent out a few reminders.The result we got shows in as many as 98% of the managers knowwhat a salutogenic approach involves the remaining 2% had partialknowledge of its meaning, the loss we had may be because therespondents did not know what the term meant. The majority 67%of respondents had been in contact with the concept sometimebetween 2000 -2012, which can be attached to the dignity of theinvestigation that led to a legislative change in the SOL Chapter 5 §4 of the elderly and their quality of life, the theory of ethicalperspectives we have chosen to analyze answers aregerotranscendence, activity theory, Maslow's theory andempowerment theory. Conclusions we have found in this study isthat many activities have the objective of becoming moreindividual-based and in an effort that the residents should be able tofeel the dignity and quality of life. Our interpretation of this studyis that the salutogenic approach is a buzzword.
13
Celik, Juliet, and Maria Nyberg. "Salutogent ledarskap : - En kvalitativ studie ur ett hälsofrämjande perspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-29686.
Full text
14
Pallin, Malin, and Mathilda Wasteby. "Ett salutogent skifte? : En intervjustudie om hur elevhälsa tillämpas i skolan." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6552.
Full textAbstract:
Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka och analysera hur elevhälsa tillämpas iskolan. Hur tolkar rektorer elevhälsouppdraget? Hur beskriver rektorerna att elevhälsoarbetesker i praktiken? Vilka problem och möjligheter ser rektorerna gällande elevhälsoarbete irelation till de olika professionerna på skolan? Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats. Materialet till studien samlades in genomintervjuer via telefon eller videosamtal med fyra rektorer och två biträdande rektorer som allavar ansvariga för elevhälsan på skolan. Intervjuerna analyserades utifrån teoriledd tematiskanalys, med Antonovskys teori om salutogenes och patogenes samt systemteoretiska begreppsom utgångspunkter. Resultat: Rektorerna tolkar att elevhälsa är allas ansvar och en del av allt som görs på skolansamt att man inte kan särskilja hälsa och lärande från varandra. Rektorerna beskriver främst attde arbetar förebyggande och hälsofrämjande i praktiken genom att skapa trygghet och ett braklimat på skolan, samt arbeta med kompetensutveckling och struktur. Vid särskilda insatser påindividnivå hanteras elevens svårigheter främst genom att man ger pedagogiskt stöd ochhandledning till lärarna. I relation till skolans olika professioner beskriver flera rektorer att detär viktigt med en enad kultur kring elevhälsoarbetet, men att det kan vara problematiskt ipraktiken på grund av misstänksamhet mellan professionerna. För att systemet ska utvecklassom helhet, behöver professionernas kompetens användas så klokt och effektivt som möjligt. Slutsats: De studerade rektorernas skolor arbetar främst hälsofrämjande och förebyggande,enligt rektorerna själva. Vi ser även ett skifte från det patogena till det salutogena perspektivet,där de aspekter som skapar hälsa är mer närvarande och elevens svårigheter sätts i sin kontext.Studien visar att skolorna arbetar aktivt med och satsar på elevhälsa, samt att rektorerna är välinsatta i området, vilket är en viktig förutsättning för att tillämpa elevhälsa i skolan på ett brasätt.<br>Aim: The purpose is to investigate and analyze how student health is applied in school. Howdo principals interpret the student health assignment? How do the principals describe that the work with student health takes place in practice? What problems and opportunities do the principals see regarding the work with student health in relation to the various professions at the school? Method: The study is based on a qualitative approach. The material for the study was collected through telephone interviews or video calls with four principals and two assistant principals, all of whom were responsible for student health at the school. The interviews were analyzed on the basis of theory-led thematic analysis, using Antonovsky's theory of salutogenesis and pathogenesis as well as systems theory concepts. Results: The principals interpret that student health is everyone's responsibility and part ofeverything at school, one cannot distinguish health and learning from each other. The principals mainly describe that they work preventive and health-promoting in practice by creating securityand a good climate at the school, as well as working with competence development and structure. In the case of particular insertion on an individual level, the student's difficulties aremainly handled by providing pedagogical support and guidance for the teachers. In relation to the school's different professions, several principals described that it is important to have aunified culture around student health, but that it can be problematic in practice due to suspicion between the professions. In order for the system to be developed as a whole, the skills of the professionals need to be used as wisely and efficiently as possible. Conclusions: The studied principals schools work mainly with health promotion and prevention, according to the principals themselves. We can also see a shift from the pathogenicto the salutogenic perspective, where the aspects that create health are more present and the student's difficulties are put in context. The study shows that the schools work actively with and invest in student health, and that the principals are well versed in the area, which is an important prerequisite for applying student health in the school in a good way.
15
Berleen, Danå Sara, and Linn Valfridsson. "Salutogent perspektiv på hälsa och arbete bland vårdpersonal - en kvantitativ tvärsnittsstudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80233.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals upplevelse av arbete och självskattad hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. Bakgrund. Arbetsmiljön har stor betydelse för upplevelsen av hälsa och hur vi mår. Det finns därför ett behov av att utforska samband mellan upplevelse av arbete och hälsa, särkilt bland vårdpersonal som ofta utsätts för höga krav i arbetet. Genom att utgå från ett salutogent perspektiv kan hälsofrämjande faktorer i arbetsmiljön beskrivas vilket är av värde vid hälsofrämjande arbete. Design. Studien genomfördes i form av en kvantitativ tvärsnittssstudie under april-maj månad 2013,bland vårdpersonal med patientnära arbete i Stockholms och Uppsala län. Metod. Data samlades in genom pappersenkäter som delades ut till 100 sjuksköterskor,undersköterskor och läkare (svarsfrekvensen var 68%). För att mäta vårdpersonalens upplevelse av arbete och självskattad hälsa, användes mätinsinstrumenten Salutogenic Health Indicator Scale(SHIS) och Work Experience Measurement Scale (WEMS). Bearbetning och analys av datainsamlingen gjordes med SPSS 20.0.Resultat. Det fanns ett signifikant samband mellan självskattad hälsa och upplevelse av arbete ocharbetsplats. Ingen signifikant skillnad sågs i upplevelse av hälsa och arbete i förhållande till kön,sysselsättningsgrad, anställningsform eller yrke/utbildningsnivå. De respondenter som tillhörde den äldre åldersgruppen hade en signifikant högre skattad hälsa och högre medelvärden i WEMS. Slutsats. Vårdpersonal som trivs och mår bra på arbetet skattar även sin hälsa högre. Genom att öka förståelsen för sambanden mellan arbete och hälsa och vilka faktorer som bidrar till att vi trivs och mår bra på arbetet kan en värdefull utgångspunkt för hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen skapas.
16
Karlsson, Jennie. "Hälsa och arbetsförhållanden : En kvantitativ enkätundersökning ur ett salutogent perspektiv i livsmedelsindustrin." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39453.
Full textAbstract:
Psykisk ohälsa på grund av bristande arbetsförhållanden är ett ökande problem i dagens samhälle som även orsakar sjukskrivningar. Därför är det viktigt med en god arbetsmiljö som främjar arbetarnas hälsa då flertalet människor tillbringar mycket tid i sitt liv på arbetet. Det finns dock en brist i forskningen som studerar hälsa och arbetsförhållanden ur ett salutogent perspektiv. Syftet är att undersöka den självskattade hälsan bland arbetare samt undersöka om det finns några samband mellan självskattad hälsa och arbetsförhållanden ur ett salutogent perspektiv på en arbetsplats inom livsmedelsindustrin. Metoden utgår från en kvantitativ ansats där studiedesignen är en tvärsnittsstudie. Shapiro-Wilk test användes för att undersöka normalfördelning. Chi2-test har använts för att undersöka samband mellan självskattad hälsa och fyra olika områden i arbetsförhållanden; stödjande arbetsförhållanden, individuella inre upplevelser, självbestämmande samt tidsupplevelse. Resultatet visar att fördelningen av arbetarnas självskattade hälsa är normalfördelad, där flertalet av arbetarna skattat sin hälsa som relativt hög. Resultatet tyder även på signifikanta samband mellan självskattad hälsa och respektive frågeområde om arbetsförhållanden; stödjande arbetsförhållanden, individuella inre upplevelser, självbestämmande och tidsupplevelse. Av arbetarna som skattat sina arbetsförhållanden som högre, har majoriteten skattat sin självskattade hälsa som högre. Resultatet har diskuterats utefter känsla av sammanhang (KASAM) samt ansträngnings- belöningsmodellen som teoretiskt perspektiv.
17
Johansson, Lena. "Upplevelsen av arbete och arbetsplats bland tandhygienister och tandläkare - ett salutogent perspektiv." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ. Oral hälsa, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40862.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att vid två mättillfällen, år 2012 och år 2014, undersöka hur tandhygienister och tandläkare i en region i södra Sverige upplevde sitt arbete och arbetsplats ur ett salutogent perspektiv samt om fysiska och psykiska krav påverkade hur nöjda de var med sitt arbete. För att undersöka de hälsofrämjande resurserna användes Work Experience Measurement Scale (WEMS). Totalt erbjöds 486 individer inom Folktandvården att delta i den webbaserade enkätstudien, ett konsekutivt urval där endast tandhygienister och tandläkare som svarade båda åren deltog i analysen (n=72). Resultatet rapporterade generellt höga värden i upplevelsen av arbete och arbetsplats. Statistisk signifikant skillnad i WEMS noterades med fler positiva svar år 2012 (p<0,001). Det skilde mest i medel indexvärde i WEMS kategorin “ledarskap” (p<0,013). En signifikant korrelation mellan positiva svar i WEMS och positiva svar gällande nöjdhet med arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö. Över 80 % ansågs sig nöjda med arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö i förhållande till fysiska och psykiska krav vid båda mättillfällena. Slutsats är att under en tvåårsperiod försämrades upplevelsen av arbete och arbetsplats bland tandhygienister och tandläkare i en region i Sverige. Majoriteten ansåg sig nöjda med förhållanden mellan arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö och fysiska och psykiska krav.<br>The aim with this study was, at two occasions, year 2012 and 2014, examine how dental hygienist and dentist in a specific region in south of Sweden experience their work and workplace from a salutogenic approach, and if physical and psychological requirements effects their satisfaction with work. To systematically examine the health promoting resources at the workplace the Work Experience Measurement Scale (WEMS) was used. A total of 486 dental staff in public dentistry was invited to participate to the web based survey, a consecutive selection of dental hygienist and dentist who answered both year was selected to the data analysis (n=72). The result generally reported high values in the experience of work and workplace. Statistically significant difference in WEMS was noted with more positive responses in 2012 (p<0,001). The WEMS category with the most difference in mean was “leadership” (p<0.013). A significant correlation between positive WEMS answers and positive answers concerning job satisfaction and working environment. Over 80 % considered themself satisfied in correlation to the physical and psychological requirements at their workplace. In conclusion, during a two year follow up, the experience of work and workplace deteriorated among dental hygienists and dentists in a region in Sweden. The majority felt satisfied with the relationships between job satisfaction and working environment with physical and psychological requirements.
18
Ohannesian, Karin, and Lina Högström. "Vad händer sedan? : Upplevelser i det nya hemlandet utifrån ett salutogent perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-64402.
Full textAbstract:
De senaste åren har flyktingströmmen till Sverige ökat då många människor sökt asyl i landet. Flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd i Sverige har påbörjat en krävande integrations- och etableringsprocess. Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån ett salutogent perspektiv utforska flyktingars upplevelser av att etablera sig i Sverige. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer med fem deltagare som var inskrivna på en arbetsförberedande verksamhet. Materialet analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Fem teman identifierades: Hantering, Aktivitet och sysselsättning, Förståelse, Drivkraft och motivation till livet i Sverige och Den sociala kontakten. Resultatet diskuterades i relation till Antonovskys Känsla Av Sammanhang (KASAM), Locus of control och tidigare forskning. Förslag på åtgärder vid olika etableringsinsatser var att flyktingar bör få tillgång till sociala sammanhang genom sysselsättning och svenska språkstudier samt att flyktingars värdegrunder bör utforskas för att kunna finna deras drivkrafter i vardagen. Slutsatsen var att trygghet och social gemenskap krävs för flyktingar, och när de behoven är tillgodosedda skapas en mottaglighet för utveckling vilket därigenom ökar välbefinnande och hälsa.<br>During recent years the influx of refugees has increased in Sweden where many individuals have applied for asylum in the country. Refugees that have received permanent residence permits in Sweden have begun demanding integration and establishment processes. The purpose of this qualitative study was to explore through a salutogenic perspective refugees experiences of settling in a new country. Data was collected using semistructured interviews with five participants registered in a job preparatory organization. The material was analyzed using Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Five themes were identified: Manageability, Activity and Occupation, Comprehensibility, Incentive and Motivation for a life in Sweden and Social contact. The results were discussed in relation to Antonovsky’s Sense of Coherence (SOC), Locus of control and previous research. Proposals for interventions in the establishment process were to let refugees receive access to social contexts through occupation and Swedish language studies and to explore the value-systems among refugees in order to find their life incentives. The conclusion was that security and social community are necessary for refugees, and when those needs are accommodated a receptability for development is formed which increases health and well-being as a result.
19
Wallberg, Hanna, and Lotta Holmgren. "Salutogent perspektiv på arbetsmiljö och hälsa under distansarbete på en statlig myndighet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-37036.
Full textAbstract:
Till följd av Covid-19 har distansarbetet ökat och med det behovet att undersöka medarbetares självskattade hälsa och upplevda arbetsförhållanden. Syftet med föreliggande studie var att ur ett slutogent perspektiv undersöka arbetsmiljö och hälsa vid distansarbete på en statlig myndighet. En webbaserad enkätstudie genomfördes innehållande en kvantitativ och en valitativ del. Statisktiska beräkningar utfördes i SPSS i form av t-test coh multipel regressionsanalys samt en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att distansarbetet haft positiv påverkan på självskattad hälsa och upplevda arbetsförhållanden med vissa signigikanta skillnader mellan verksamhetsområden och mellan kön. Vidare visade resultatet att självskattad hälsa kan förklaras med 20 procent utifrån upplevda arbetsförhållanden. Den tematiska analysen genererade sex huvudteman med vissa underteman av viktiga faktorer vid fortsatt arbete på distans. Dessa var socialt stöd, teknik och friskvård (stödjande arbetsförhållanden), ledarskap, arbetsmiljö samt flexibilitet. Majoriteten av respondenterna önskade arbeta på distans två till tre dagar i veckan i framtiden. Ett främjande av upplevda arbetsförhållanden kan generera i fortsatt ökad hälsa bland medarbetarna.<br>As a result of Covid-19, teleworking has increased and with it the need to research employees self-rated health and working conditions. The purpose of this study was to examine empolyees self-rated health and perceived working conditions from a salutogenic perspective during teleworking at a government agency. A web-based survey was conducted containing a quantitative and a qualitative part. Statistical calculations were made in SPSS in the form of t-tests and multiple regression analysis and an inductive thematic analysis was made as well. The results showed that telework had a positive impact on self-rated health and preceived working conditions with some significant differences between business areas and between gender. Furthermore, the results showed that self-rated health can be explained by 20 percent based on perceived working conditons. The thematic analysis generated four main themes with certain sub-themes of important factors in continued work at a distance. These were supportive working conditions (social support, technology and wellness), leadershio, work enviroment and flexibility. The majority of respondents wnated to work remotely two to three days a week in the future. A promotion of perceived working conditions can generate continued increased health among empoyees.
20
Swahn, Malin, and Petra Lantz. "Upplevelser av den pågående rehabiliteringsprocessen genom Samanda." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-5540.
Full text
21
Soldervik, Jessica, and Isabelle Johansson. "Elitidrottares adaptabilitet vid utmanande karriärövergångar : Hållbara karriärövergångar ur ett konstruktivistiskt och salutogent karriärvägledningsperspektiv." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43403.
Full textAbstract:
Sammanfattning Ohälsosamma karriärövergångar, det vill säga sammanhang där utmanande karriäröver- gångar leder till negativa konsekvenser, förekommer exempelvis inom (elit)idrotten. Utmanande karriärövergångar kan exempelvis ge upphov till psykisk ohälsa. Det är därmed angeläget med hälsofrämjande insatser som genererar hållbara karriärövergångar. Idrotten är ett utvecklat område när det gäller forskning kring olika typer av karriärövergångar ur ett psykologiskt perspektiv på förändring. Tidigare forskning visar att god karriäradaptabilitet främjar konstruktiv hantering av utmaningar och framgångsrik karriärutveckling. Genom att arbeta holistiskt med idrottares adaptionsprocesser kan empowerment stärkas och resultera i en hälsofrämjande effekt. Syftet med studien var att undersöka idrottares upplevelser av utmanande karriäröver- gångar genom att analysera adaptionsprocessen och karriäradaptabiliteten ur ett konstruk- tivistiskt karriärteoretiskt perspektiv. Ändamålet var att identifiera faktorer som påverkar och underlättar idrottares karriärövergångar. Genom mejlintervjuer besvarades studiens frågeställningar med beskrivningar av hur adaptionen vid utmanande karriärövergångar upplevdes, hur konsekvenserna såg ut och vad som hade kunnat göra karriärövergångarna hållbara. Samtliga karriärövergångar var karriäravslut förknippade med skador, som orsakade övervägande negativa konsekvenser. Studien visade framträdande mönster och samband mellan beslutsfattande, motivation, identitet och adaptabiliteten vid karriäröver- gångarna. I det fall det upplevdes en negativ effekt eller bristande känsla av kontroll/egen- makt samt avsaknad av framgång, tillfredsställelse och utveckling i beslutsprocessen, blev det utmanande att anpassa sig vid karriärövergången. Idrottarna belyste därmed vikten av utbildning och professionellt stöd för hållbara karriärövergångar. I studien identifierades strategier för framgångsrik hantering av karriärövergångar. Slutsatsen var att nya meningsfulla mål som resulterade i nya karriärmöjligheter och ett återskapande av en sammanhållen identitet visades vara viktiga faktorer för en fram- gångsrik adaptionsprocess. Detta gav ett underlag till diskussionen kring hur konstruk- tivistisk karriärvägledning kan tillämpas salutogent inom idrotten, för att stärka idrottares karriäradaptabilitet.
22
Björk, Anna. "Arbetsförhållandens betydelse för hälsa : En kvantitativ studie ur ett salutogent perspektiv bland lagerarbetare." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31761.
Full textAbstract:
Sjukskrivningar för psykisk ohälsa orsakade av dåliga arbetsförhållanden i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön är ett växande problem i samhället. Samtidigt finns lite forskning om arbetsförhållanden och hälsa ur ett salutogent perspektiv. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning upplevda arbetsförhållanden kan kopplas till självskattad hälsa ur ett salutogent perspektiv bland lagerarbetare på en arbetsplats. Studien är baserad på kvantitativa data. Univariat- och multipel linjär regressionsanalys har använts för att undersöka samband mellan arbetsförhållanden och hälsa. Resultatet visade på signifikanta samband mellan arbetsförhållanden och självskattad hälsa. Starkast samband fanns för stödjande arbetsförhållanden, tidsupplevelse och individuella inre upplevelser. Det innebär att det är betydelsefullt med ett gott socialt klimat på arbetsplatsen med tillgång till stöd från både arbetskamrater och arbetsgivaren, att arbetet upplevs som meningsfullt, att det finns utvecklingsmöjligheter, att personalens utbildning matchar kraven i arbetet och att tidsupplevelsen är positiv genom att arbetsuppgifterna hinns med under arbetstid utan stress. Självskattad hälsa ökade med ålder men det fanns inga signifikanta skillnader utifrån kön, anställningsform, utbildning eller etnisk bakgrund. Resultatet har diskuterats utifrån känsla av sammanhang (KASAM) och krav-kontroll-stödmodellen som teoretiskt perspektiv.<br>Sick leave due to mental ill-health, caused by poor working conditions in the social and organizational work environment is a growing problem in the society. There is a lack of research on working conditions’ impact on health from a salutogenic perspective. The purpose of this study is to investigate the extent to which perceived working conditions can be associated with self-rated health from a salutogenic perspective among warehouse workers at a workplace. The study is based on questionnaire data. Univariat- and multiple linear regressions were performed to investigate the relationship between working conditions and health. The result showed that there are significant associations between working conditions and self-rated health. The strongest associations were found with supportive working conditions, time experience, individual inner experinces, and health. This means that it is important to have a high social climate in the workplace with access to support from both colleagues and employer, that work is perceived as meaningful, to have opportunities for development, that personnel education matches the requirements for the job and that there is enough time to perform tasks without stress. Self-rated health increased with age but there were no significant differences by gender, employment status, education or ethnic background. The result has been discussed on the basis of sense of coherence (SOC) and the demand-control-support model as a theoretical perspective.
23
Angrimer, Therese. "Att ha ett mål : En av framgångsfaktorerna för att eleven ska lyckas med yrkesutbildning inom vård- och omsorgsprogrammet." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13402.
Full text
24
Raanaes, Patrik. "Idrott (och hälsa?) : En kvalitativ intervjustudie om hur lärare i idrott och hälsa uppfattar hälsobegreppet i den nya läroplanen (GY 11)." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101719.
Full textAbstract:
Studien avhandlar hur lärare tänker kring hälsa inom ramen för idrott och hälsa. I och med den senaste läroplansreformen Gy 11 har betoningen på den fysiska hälsan blivit mer framträdande i styrdokumenten. Av den anledningen har studien undersökt lärares uppfattningar om hälsa och om den senaste läroplansreformen Gy 11 har kommit att påverka undervisningen i ämnet idrott och hälsa i någon riktning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 6 stycken gymnasielärare. Resultatet visar att det finns en tudelning hur lärarna tänker kring hälsa där patogena och salutogena uppfattningar skiljer lärarna åt hur hälsa tolkas och används i undervisningen. Vidare visar resultatet att hälsa är ett prioriterat och centralt område men att lärarna upplever undervisningen som problematiskt även om Gy 11 har medfört att hälsoundervisningen blivit lättare att realisera och är mer framträdande idag än under Lpf 94.
25
Axelsson, David. "Att förebygga negativ stress bland anställda inom daglig verksamhet : Uppfattningar bland habiliteringsassistenter." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-99661.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att skapa förståelse för habiliteringsassistenters uppfattning om hur negativ stress kan förebyggas på arbetsplatsen. Studiens frågeställning söker svar på innebörden av negativ stress för habiliteringsassistenter och deras uppfattning om hur den kan förebyggas. Sex habiliteringsassistenter deltog i studien och kontaktades via ett målstyrt bekvämlighetsurval. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med öppna frågor. Dataanalysen genomfördes ur ett fenomenografiskt perspektiv och resulterade i två kategorisystem. Innebörden av negativ stress förstås genom tre beskrivningskategorier: arbetsförutsättningar, social miljö i personalgruppen och arbetsledning. Uppfattningen om hur negativ stress på arbetsplatsen kan förebyggas förklaras i kategorisystem två. Fyra beskrivningskategorier upprättades: förändring, viljan att förändra, trygghet och självinsikt. Dessa skapar möjlighet att förebygga negativ stress på arbetsplatsen.
26
Karlsson, Jonna, and Larsson Ebba Maddumage. "Biståndshandläggare inom äldreomsorgens upplevelse av sin arbetssituation : En kvalitativ studie ur ett salutogent perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-42016.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats var att genom ett salutogent perspektiv få en ökad förståelse för, inom äldreomsorgen verksamma, biståndshandläggares arbetssituation samt att undersöka vad som kan bidra till att biståndshandläggares arbetssituation upplevs som lättare och mindre påfrestande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer där sex biståndshandläggare verksamma i Värmland har intervjuats. Intervjuerna analyserades genom teman ur KASAM och resulterade i kategorier under varje tema. Under temat begriplighet framkom att biståndshandläggare får stöd från sina kollegor men att de också önskar att det fanns mer resurser för handledning. Biståndshandläggare utför mer än vad som ingår i arbetsbeskrivningen. Under temat hanterbarhet framgår att hög arbetsbelastning hanteras genom att biståndshandläggarna måste planera, strukturera och prioritera. Kollegornas stöd gör arbetet lättare att hantera då de genom att prata med varandra bearbetar känslomässigt påfrestande delar av arbetet. De uttryckte olika behov av att reflektera över sitt arbete. Biståndshandläggare har en stor frihet att planera sin egen arbetsdag och de samverkar med andra professioner. Under temat meningsfullhet framgår att biståndshandläggare finner mening i att göra skillnad för den enskilde. Vårt resultat visar att biståndshandläggarna är utsatta för stress i sitt arbete och att de också har förmåga att möta stressen, men förmågan att möta stressen minskar när arbetsbelastningen blir för hög.<br>The purpose of this paper was to, by using a salutogenic perspective, achieve a better understanding of eldercare, care managers’ work situation and to explore which factors contribute to the administrator's job situation being experienced as easier and less stressful. The method used were qualitative interviews where six care managers active in Värmland were interviewed. The interviews were analyzed by themes from the Sence Of Coherense and led to categories under each theme. Under the theme comprehensibility was found that care managers receive support from their colleagues but they wish for more resources for professional guidance counselling. Care managers perform more duties than what is included in their job description. Under the theme manageability it shows how administrators have to manage their, high workloads by planning, structurizing and prioritizing. The work is easier to handle when they recieve support from colleagues by talking to each other about strenuous parts of the work. They expressed different needs to reflect on their work. Care managers have a freedom to plan their own and they do collaborate and interact with other professionals. Under the theme meaningfulness the results show that care managers find meaning when they make a difference for their clients. Our results show that care managers are exposed to stress in their work and that they have their own resources cope with. The ability to handle stress is reduced when they feel that the work load is too high.
27
Lindström, Alicia, and Hanna Göthberg. "Förankring av ett salutogent perspektiv och arbetssätt i ett äldreomsorgsteam i Kalmar kommun. : -En processanalys." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38011.
Full textAbstract:
The aim of this study is to describe and analyse an elderly care team’s prerequisite to anchor a salutogenic perspective and approach in an elderly care team in Kalmar municipality. The study identifies factors that could impede or promote the anchoring and examine how the organisation aims to work in a single direction even if the multidisciplinary team processes a diversity of knowledge, education and abilities. The study is based on qualitative semi-structured interviews from representatives of all professions in the multidisciplinary team; social workers, paramedical professions, nurses and care-givers. The theoretical frame consisted of a translating perspective, leadership and ideas of interaction and power. The anchoring will be impact by the team’s member’s background and relation to the new method and organization. Therefore is it vital that the multidisciplinary care team strive to achieve a consensus, a consensus of how the salutogenic perspective and approach in different ways will affect their work.
28
Balaton, Blom Kim, and Alexandra Bildtgård. "Kroppbildsuppfattning och användning av sociala medier bland ungdomar. : En kvantitativ undersökning ur ett salutogent perspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19571.
Full textAbstract:
Denna studies inledning ger en övergripande bild av att svenska ungdomar generellt skattar sin hälsa som hög, däremot skattas den psykosociala hälsan lägre vilken innefattas av att vara nöjd med sig själv. Att vara nöjd med sig själv och sin kropp omfattas av kroppsbildsuppfattningen. Sociala medier tar allt mer tid i anspråk och används i större utsträckning som ett kommunikationsmedel. Levnadsvanor, miljö och det tidiga livets villkor har en betydelse för individens hälsa. Denna studies syfte var att undersöka ungdomars kroppsbildsuppfattning och användande av sociala medier samt undersöka relationen mellan dem. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie utfördes. Enkäter användes som datainsamlingsmetod bland skånska elever i åk 1-3 på gymnasiet, där 249 elever besvarade enkäten. Resultatet visade att 33 procent av flickor hade högre kroppsuppfattning än pojkar (14%) och att 38 procent av pojkarna hade lägre kroppsuppfattning än flickorna (18%) (p=0,001). Flickor använder sociala medier i större utsträckning än pojkar. Sättet flickor och pojkar använde sociala medier på skiljde sig åt. Flickor hade fler olika roller på sociala medier än pojkar, samt pojkar spelade mer onlinspel än flickor. Konklusion: Eftersom pojkarna i denna studie hade lägre kroppsbildsuppfattning och spelade mer onlinespel än flickorna är det utifrån ett genus och jämställdhetsperspektiv lämpligt att studera pojkars kroppsbildsuppfattning i relation till onlinespelande. Därför bör ytterligare forskning med inriktning på pojkars kroppsbildsuppfattning bedrivas utifrån både en kvalitativ och kvantitativ metodaspekt, med ändamål att försöka förstå vilka faktorer som ligger till grund för deras kroppsbildsuppfattning.<br>The study's introduction is given as an overall picture of the fact that Swedish youth generally estimate their health as high but the psychosocial health is estimated to be lower, which includes being satisfied with themselves. Being content with yourself and your body is covered by the body image perception. Social media takes more time and it's used to a greater extent as a communication medium. Living habits, the environment and the conditions of early life have a bearing on the individual's health.The aim of this study was to investigate the body image of young people and the use of social media and to investigate the relationship between them. Method: A quantitative cross-sectional study was performed. The survey was used as a data collection method among Scanian students in grades 1-3 in high school, where 249 students answered questionnaires. The result showed that 33 percent of girls had a higher body image than boys (14 percent) and that 38 percent of boys had a lower body image than girls (18 percent) (p = 0.001). The way girls and boys used social media differs. Girls use social media to a greater extent than boys. The way girls and boys used social media differed. Girls had more different roles on social media than boys, and boys played more online games than girls. Conclusion: Since the boys in this study had lower body image perception and played more online games than girls, it is appropriate from a gender and gender perspective to study boys' body image perception in relation to online gaming. Therefore, further research with a focus on boys' body image should be conducted on the basis of both a qualitative and quantitative method aspect, with the aim of trying to understand which factors underlie their body image perception.
29
Elwin, Amanda. "Vad bär jag med mig? : Barnsjukhuskuratorers upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö utifrån ett salutogent perspektiv." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6527.
Full text
30
Edemar, Sofie, and Zillén Stina Gynther. "Att sträva efter den välmående arbetsplatsen : Det salutogena ledarskapet och det hälsofrämjande ledarskapet - en jämförande studie av två utbildningar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-168828.
Full textAbstract:
Ett gott ledarskap är en viktig del för att människor ska må bra på sin arbetsplats och prestera väl. För att kunna utöva ett gott ledarskap på en arbetsplats krävs det erfarenhet och kunskap. Kunskap kan fås genom praktiska erfarenheter men även genom att vidareutbilda sig. Vi har i den här studien fokuserat på hur två olika utbildningar ser ut inom det salutogena och det hälsofrämjande ledarskapet. Chefer och ledare har genomgått utbildningarna i syfte att utveckla sitt ledarskap och sin organisation. Vi har intervjuat tre utbildare och fyra deltagare. Utbildarna har förklarat och berättat hur de går tillväga när de lär ut, och vad de lär ut inom. Deltagarna har berättat hur de upplevt kursen och hur de använder sig av sina nya kunskaper i sitt jobb på sin arbetsplats. Det insamlade materialet har analyserats utifrån det teoretiska ramverk vi valt att använda oss av. Några av teorierna knyter an till kursernas hörnstenar medan andra handlar mer om lärandeprocessen. Vår studie har visat att två av utbildarna använder sig av flera olika övningar, både praktiska och kommunikativa, för att ge bästa förutsättningar för att skapa ett lärande. Genom att låta deltagarna få öva sig praktiskt kan de lättare ta till sig ny kunskap och använda den i det arbete de utför på hemmaplan. Att diskutera, reflektera och lyssna på andras erfarenheter är ett sätt att öppna för ett klimat där lärande står i fokus och deltagarna kan byta sina tankemönster. Vår studie har alltså visat att kommunikation är av största vikt vad gäller lärande och utbildning i det salutogena och det hälsofrämjande ledarskapet. Resultatet indikerar också på att deltagarna efter utbildningarna ändrat sina tankebanor.
31
Vikström, Malin, and Jonna Lindgren. "En studie om ungdomars upplevelser av att ha bott på olika boenden för ensamkommande barn i Skellefteå kommun, samt boendepersonals uppfattning om arbetssättet med målgruppen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-64320.
Full textAbstract:
Ensamkommande barn och ungdomar har kommit att bli ett aktuellt ämne i Sverige sedan en tid tillbaka. Det anses därför väsentligt att undersöka hur kommunerna, som har det yttersta ansvaret över dessa, arbetar, samt barnens och ungdomarnas upplevelser av detta. I studien har man valt att inrikta sig till Skellefteå kommun, som är en av Sveriges största mottagningskommuner av ensamkommande barn och ungdomar. Syftet med studien är att belysa hur ensamkommande ungdomar, över 18 år, beskriver sina upplevelser och erfarenheter av att ha bott på olika boendetyper i Skellefteå kommun, samt ta reda på hur personalen uppfattar och beskriver arbetssättet med målgruppen. I studien har man valt att använda sig av en kvalitativ forskningsmetod i form av en fokusgruppsintervju och två enskilda semistrukturerade intervjuer. Empirin analyserades med hjälp av en innehållsanalys och teorierna; anknytningsteori, symbolisk interaktionism samt salutogent och lösningsfokuserat förhållningssätt. Utifrån empirin kunde det konstateras att ungdomars upplevelser och erfarenheter överlag varit positiva och att personalen bedriver sitt arbete utifrån teorierna salutogent och lösningsfokuserat förhållningssätt, dock görs detta till viss del utifrån skilda tolkningar av teorierna.
32
Broberg, Kristin, and Merit Pettersson. "Elever som befinner sig väl! En intervjustudie om elevers välbefinnande i skolans miljö." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-11188.
Full textAbstract:
Bakgrund: Skolsköterskors arbetsuppgift är hälsofrämjande omvårdnad. En viktig uppgift är att verka för att eleverna får en god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö. Det ses stora hälsovinster för elever om de upplever välbefinnande i skolans miljö. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad i skolmiljön som får eleverna att uppleva välbefinnande. Metod: En deskriptiv fenomenologisk metod samt fenomenologiskt livsvärldsperspektiv används. För denna studie intervjuades åtta barn i åldrarna 11-12 år. Resultat: Resultaten presenteras som sju innebördsteman som illustrerar variationen av fenomenet. Innebördsteman är följande: utrymmen som stimulerar, Möjligheten till lek, känna omsorg och empati, gemenskap och goda relationer, att utvecklas genom kreativitet och skapande, känna trygghet i skolmiljön samt att äta i en tillfredställande måltidsmiljö. De olika innebördstemana var ofta en förutsättning för varandra och hade en samverkande effekt. Konklusion: Resultaten visar på vad som är viktigt i det hälsofrämjande arbetet i skolan. Det visade sig att de faktorer som ger välbefinnande är komplexa. Behov som tangerar varandra, såsom trygghet och omsorg under leken som leder till kreativitet, mat som intas under gemenskap och detta sker i skolans varierande utrymmen i miljöns kontext.
33
Lindh, Johan. "Rör på dig, så mår du bättre : En kvalitativ undersökning om lärares uppfattnignar om hälsa." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31881.
Full textAbstract:
Varje dag kan du i någon av våra största kvällstidningar läsa om hälsa, utrymmet för hälsa har ökat både i media och samhället. Hälsa som begrepp är både brett och svårdefinierat och har även förändrats genom åren. Den forskning som finns sedan tidigare pekar på att undervisning om hälsa främst fokuserar på de fysiologiska delarna av hälsan. Denna studies syfte har varit att undersöka vad idrottslärare har för uppfattningar om hälsa och hälsoundervisning. Metoden som använts har varit kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i Idrott & hälsa på högstadiet. Mitt resultat visar att lärarna ser hälsa utifrån ett salugent synsätt, deras beskrivningar av vad de vill att eleverna skall lära sig om hälsa pekar också på ett salugent synsätt. De beskriver dock att de bedriver sin undervisning om hälsa på ett mer patogent sätt, där fokus ligger på de mer fysiologiska bitarna som även tidigare forskning visar. En av slutsatserna är att den nya kursplanen för Idrott & hälsa i Lgr 11 inte har påverkat lärarnas sätt att undervisa om hälsa i stort sett någonting alls.
34
Hagfalk, Emma-Linnéa. "Kvinnors upplevelse av vad som kan öka psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35288.
Full textAbstract:
Studien syftade till att undersöka vad kvinnliga medarbetare upplevde ökade deras psykiska välbefinnande på arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv. Tidigare forskning har visat att välbefinnande på arbetsplatsen är viktigt både för den enskilda individens välbefinnande i stort och för organisationens produktivitet. Studien hade en kvalitativ ansats och en kvalitativ analysmetod. Sju kvinnor anställda på en Region i mellersta Sverige visade intresse för deltagande och intervjuades vid separata tillfällen utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Därefter gjordes en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att kvinnorna upplevde relationer, ledarskap, ansvar och att arbeta ur ett lösningsperspektiv var de fyra viktigaste temana för deras välbefinnande på arbetsplatsen. Slutsatsen var att det salutogena perspektivet upplevs som ett viktigt verktyg för att öka välbefinnandet på arbetsplatsen samt att det finns flera sätt för både de enskilda anställda och ledningen att arbeta för att främja den psykosociala arbetsmiljön och välbefinnandet på arbetsplatsen.
35
Wiklund, Lars, and Carola Dalén. "Förebyggande och hälsofrämjande arbete i specialpedagogens vardag." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31826.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka några specialpedagogers uppfattningar av sitt uppdrag inom elevhälsan i skolans verksamhet. Framför allt är syftet att belysa deras uppfattningar av ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Studien har en kvalitativ ansats. För att få en fördjupad förståelse och kunskap om specialpedagogernas egna uppfattningar om sitt uppdrag och om sitt arbete har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att specialpedagogerna är eniga om att elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Det framkommer att de arbetar utifrån sitt uppdrag men individärenden och akuta insatser upptar för stor del av deras arbetstid på bekostnad av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Viktiga faktorer för att specialpedagogen ska kunna ägna en större del av sin tid till förebyggande och hälsofrämjande arbete är denne har ett relationellt perspektiv, ett inkluderande förhållningssätt, tydlig arbetsbeskrivning och ett samarbete med rektor/ledning.
36
Darius, Louise, and Veronika Stroh. "En kvalitativ uppsats om socialsekreterares val att lämna sitt yrke." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9841.
Full textAbstract:
I denna uppsats har det undersökts varför socialsekreterare i en västsvensk kommun har valt att helt lämna sina yrken. Grundorsaken till undersökningen är att bristen på socialsekreterare idag är ett nationellt problem som Sveriges kommuner arbetar mycket med, speciellt i dagens samhälle när det strömmar in flyktingar som behöver tas omhand. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer och en semistrukturerad intervjuguide. För att analysera resultaten av dessa intervjuer användes tematisk analys. Undersökningen visade att informanterna kände sig missnöjda med flera olika aspekter av sitt arbete. En av de faktorer som kom upp i alla intervjuer var att det krav de hade på sig på att vara tillgängliga hela tiden orsakade stress och avbrott i deras arbete. Ytterligare orsaker till varför de slutade var den höga arbetsbördan, brist på uppskattning och en missnöjdhet med ledarskapet. Informanterna hade gärna stannat kvar som socialsekreterare, eftersom de ansåg att arbetet var meningsfullt, men de andra faktorerna vägde tyngre än meningsfullheten, vilket gjorde att de slutade. Ett förslag som kom upp för att få individerna att stanna var att skapa ett så kallat kontaktcenter i receptionen, där mindre ärenden kunde hanteras direkt med klienterna. Detta hade då gett socialsekreterarna mer tid med sina egna klienter och mer energi till de tyngre fallen.<br>In this paper, it was investigated why social workers in a western Swedish municipality have chosen to leave their professions. The main reason behind this study is that the lack of social workers is a national problem that Sweden's municipalities struggle with, especially in today's society when refugees are pouring in and need to be attended to. The research was conducted using qualitative interviews. To analyse the results of the interviews several theories where used, such as motivation, salutogenic leadership, strategies of coping and role theory. For the interviews, thematic analysis was used. The study showed that the informers felt dissatisfied with several aspects of their work. One of the aspects that resulted from the interviews was that the demand to be available at all times, was too much for them. Some additional aspects to why they quit was the high workload, the lack of appreciation and dissatisfaction with the leadership. The informers would gladly have stayed as social workers since they considered it to be meaningful, but the other aspects weighed more heavily compared to meaningfulness which caused them to leave. One suggestion that was brought up to get the informers to stay was to create a so-called contact centre in the reception area where smaller errands could be handled directly with the client. This would have given more time for the social workers with their own clients and more energy for the more heavy cases.
37
Pettersson, Julia, and Ida Adolfsson. "Kvinnliga lärares psykosociala arbetsmiljö : En kvantitativ tvärsnittsstudie om den självupplevda psykosociala arbetsmiljön, ur ett salutogent perspektiv." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45141.
Full textAbstract:
Kvinnliga lärare upplever sitt arbete som meningsfullt samtidigt som de utsätts för tidspress, vilket har en negativ inverkan på deras psykosociala arbetsmiljö och hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva den självupplevda psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga lärare ur ett salutogent perspektiv. En tvärsnittsstudie enligt en kvantitativ design gjordes på 43 kvinnliga lärare på tre olika skolor med hjälp av instrumentet Work Experience Measurment Scale (WEMS). Kompletterande frågor om ålder och år av yrkeserfarenhet tillfördes för att undersöka eventuellt samband. Resultatet visade att det inte finns något statistiskt signifikant samband mellan ålder eller år av yrkeserfarenhet i hur deltagarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att beskriva kvinnliga lärares psykosociala arbetsmiljö ur ett salutogent perspektiv användes främst modellen “känsla av sammanhang” (KASAM). Deltagarna har starkt KASAM vad det gäller meningsfullhet men svagare KASAM i hanterbarhet och begriplighet. Slutsatsen för studien visar på att kvinnliga lärare upplever sitt arbete som meningsfullt vilket påverkar den psykosociala arbetsmiljön positivt. Samtidigt utsätts de för tidspress, vilket har en negativ inverkan på deras psykosociala arbetsmiljö.<br>Female teachers experiencing their work meaningful at the same time the work expose them for time pressure, which can have a negative impact on the health. The aim of this study was to describe self-perceived psychosocial work environment for female teachers in a salutogenic approach. A cross-sectional study with a quantitative design with 43 female teachers on three different schools was preformed, using the instrument Work Experience Measurement Scale (WEMS). Additional questions about age and years of work experience added to explore any relationship. The result show that there was no statistic significant relationship between age or years of work experience in how the participants experiencing their psychosocial work environment. To describe female teachers psychosocial work environment in a salutogenic approach has uppermost the model “Sense of coherence” (SOC) been used. The participants have a strong SOC regarding meaningfulness, but weaker SOC regarding manageability and comprehensibility. The conclusion of this study show that female teachers experience their work meaningful, which affect the psychosocial work environment positive, at the same time they are exposed for time pressure, which affect the psychosocial work environment negative.
38
Edvardsson, Maria, and Kristina Svensson. "Skolan – en plats för salutogent arbete? : En empirisk intervjustudie med skolsköterskor om deras samarbete med lärarna." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18582.
Full textAbstract:
Bakgrund: En god hälsa utgör en viktig grund för livet. Skolan har genom sin potential att inrymma alla barn och ungdomar goda möjligheter till att främja hälsa. Skolsköterskan tillsammans med elevhälsan, har till uppgift att arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt bidra till elevernas lärande och utveckling. Lärarna som träffar eleverna dagligen, utgör en betydelsefull roll i detta arbete och är därmed en viktig samarbetspartner för skolsköterskan. Syfte: Studiens syfte var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta salutogent tillsammans med lärare inom grundskolan. Metod: Studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer av nio skolsköterskor. Under intervjuerna användes en frågeguide med öppna frågor. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom fyra huvudkategorier: Gemensamma möten underlättar, Skolsköterskan deltar i klassrummet, Skolsköterskans och lärarens olika uppdrag samt Tiden påverkar. Huvudkategorierna resulterade därefter i 10 subkategorier. Resultatanalysen mynnade ut i temat: Engagemang och intresse hos skolsköterskan och läraren spelar in på det salutogena arbetet. Slutsats: Genom elevhälsans möten samt skolsköterskans samarbete med lärarna, kunde ett salutogent arbete på skolan främjas. Dock utgjorde tiden ett hinder. Skolsköterskornas och lärarnas engagemang och intresse spelade emellertid in på omfattningen av ett salutogent arbete.<br>Background: A good health is an important foundation for life. The school, through its potential to include all children, has excellent opportunities to promote health. The school nurse should aspire to promote health as well as facilitate student learning and development. Teachers, as they are daily interacting with students, constitutes an important collaborator for the school nurse. Aim: The aim of the study was to describe school nurses’ experience working salutogenic together with teachers in elementary school. Method: The study uses a qualitative method with an inductive approach. Collection of data was conducted through semi-structured interviews with nine school nurses, using open questions. The analysis was performed using qualitative analysis of contents. Results: Four main categories were deducted from the study results: Common meetings facilitates, School nurse lesson participation, Separate tasks for the school nurse and teacher, Time is of essence. The main categories were further divided into 10 sub-categories. Conclusion: Salutogentic work at school was promoted by meetings within the student health care staff as well as collaboration with teachers. Time was a limiting factor. The level of commitment and interest among school nurses and teachers had an impact on the extent of salutogenic work.
39
von, Bothmer Viktor, and Emil Grändås. "Att stanna kvar : En studie om idrottslärare som stannar kvar i yrket ur ett salutogent perspektiv." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4903.
Full textAbstract:
Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att ur ett salutogent perspektiv undersöka vad som påverkar idrottslärare att stanna kvar inom idrottsläraryrket. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar Hur skattar idrottslärare sin känsla av sammanhang(KASAM) i relation till sitt yrkesutövande? Vilka faktorer uppfattar lärare ger en positiv respektive en negativ inverkan på att stanna i yrket? Metod Vårt urval har begränsats till fyra idrottslärare som alla har jobbat över 26 år i yrket. Vi använde oss av både intervjuer (huvudmetod) och ett skattningsformulär som metod. Formuläret utgår från Antonovskys KASAM-formulär. Teoretiskt ramverk för analys och tolkning av studiens empiri har varit Antonovskys KASAM-teori. Resultat Respondenterna nämner olika faktorer som motiverade dem att stanna i yrket. Positiva psykosociala faktorer är tungt vägande skäl att stanna kvar. Framförallt är det bra kollegor som ger energi i arbetet, den nära kontakten med elever och ett välfungerande samarbete med ledningen som är viktiga faktorer. Alla respondenterna ansåg sitt yrke vara meningsfullt och såg inte den ekonomiska faktorn som en anledning att lämna yrket trots att ingen var nöjd med lönen. Idrottslärarna i vår studie har i genomsnitt ett högt KASAM vilket visar på att de överlag är nöjda med sitt yrkesval. Slutsats Det är viktigt för lärarna att ha motiverande faktorer för att stanna kvar i yrket. Våra respondenter utryckte betydelsen av psykosociala faktorer och att yrket känns meningsfullt som skäl till att de stannat kvar över tid. Sammantaget bidrar dessa faktorer till en känsla av sammanhang. Antonovsky beskriver meningsfullhet, som en viktig del i att skapa sammanhang. Meningsfullhet kan i sin tur användas för att motverka stressorer i arbetet. Om läraren har tillräckliga resurser för att möta de stressorer hen ställs inför finns förutsättningar för hen att fortsätta arbeta inom sitt yrke över tid.<br>Aim The study aims from a salutogenic perspective to find out what drives physical education teachers to remain in the profession PE teaching. The objective has led till the following more specific issuses How would PE teacher rate their sensibility of coherence (SOC) in relation to their profession? What factors perceive PE teachers gives a positive and also a negative impact in staying in their profession? Method Our selection has been limited to four PE teachers as everyone has worked over 26 years in the profession. We used both interviews (main method) and an assessment questionnaire as Method. The form is based on Antonovsky's SOC-form. Theoretical framework for the analysis and interpretation of the empirical of the study has been Antonovskys SOC theory. Results The respondents mention various factors, which motivated them to stay in the profession. Positive psychosocial factors are important reasons to remain in the occupation. In particular, good colleagues providing energy in the work as well as close contact with students and well functioning cooperation with the management are important factors. All respondents considered their profession to be meaningful and did not regard the economic factors as a reason to leave the profession despite that none of them was satisfied with the salary. PE teachers in our study have in average a high SOC indicating that they are generally satisfied with their choice of career. Conclusions It is important for teachers to have a number of motivating factors to remain in the profession. Our respondents expressed the importance of psychosocial factors and that the profession is meaningful as reasons to remain in the position as a PE teacher. Taken together, these factors contribute to a sense of coherence. Antonovsky describes meaningfulness, as an important part of creating a context. Meaningfulness may, in turn, be used to counteract the stressors of work. If the teacher has adequate and sufficient resources to confront the stressors he/she meets there are good presumptions for him/her to continue in the profession over time.
40
Kylin-Blom, Evelina, and Malin Skarin. "Elevcoacher i högstadieskolan : vilken funktion och betydelse har de?" Thesis, Högskolan i Gävle, Socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27496.
Full textAbstract:
Bland andra Skolverket och EU:s barnkonvention stadgar att staten har ansvar för att barn och unga ska ha en trygg uppväxtmiljö. Skolan utgör en stor del av uppväxtmiljön och på vissa skolor har man tillsatt insatsen elevcoach. Syftet med studien var att undersöka elevcoachers funktion inom högstadieskolan. Studien hade utgångspunkt i professionsteori och salutogent perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med tre elevcoacher och tre lärare gav studien resultatet att elevcoacher kan räknas som paraprofessioner, men inte som den klassiska definitionen av professioner. Elevcoacher beskrevs ha en tryggande roll och funktion både för elever och personal. Det framkom även av studien att elevcoacher upplevdes ha en avlastande funktion för lärare. Dock antydde informanterna på att elevcoachernas arbete inte alltid respekteras av övrig personal. Elevcoacher beskrevs ha betydelse både för elevers välbefinnande och skolresultat. Slutligen presenterades att elevcoacher som insats är betydelsefull och uppskattad av informanterna, som har erfarenhet av insatsen.<br>Student coaches in upper secondary schools -What function and significance do they have? Among others The Swedish Agency for Education and The EU Children’s Convetion determines that the government has a responsibility for children and youth to have a safe growing environment. The school is a major part of children’s living environment and in some schools the function and staff category student coaches have been added. The purpose of this study was to examine what function student coaches have in upper secondary schools. The study was conducted through qualitative interviews with three student coaches and three teachers, and the collected data were analyzed using profession theory and a salutogenic perspective. The results show that student coaches can be characterized as so-called para professions. Student coaches was described as having a supportive and calming function for students and teachers in upper secondary schools. However, the informants described that the work of student coaches was not always respected or understood by teachers and other adults. Student coaches were perceived as important, both for the well-being of the students and for the improving of their school results.
41
Arnhed, Viktoria, and Caroline Carlsson. "En salutogen hållning till livet - resurser för ett gott åldrande." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2398.
Full textAbstract:
<p>Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin. Resultatet visar att den äldre människan besitter ett stort antal resurser för att uppnå ett gott åldrande. Inre resurser såsom en stark känsla av sammanhang och en positiv hållning till livet bidrar till en ökad livskvalitet samtidigt som de underlättar utnyttjandet av yttre resurser. Yttre resurser som möjliggör den äldre människans upplevelse av livskvalitet är socialt stöd samt god vårdkvalitet och omvårdnad. Ett område för vidare forskning är att utveckla och tillämpa den salutogena teorin som en gemensam värdegrund i omvårdnadsarbetet. Ett större utrymme bör även ges till att undersöka hur det salutogena perspektivet kan inverka på vårdpersonalens attityder till åldrandet och den äldre människan, samt hur information och utbildning kring ett salutogent förhållningssätt skulle kunna påverka den äldre människans attityder och upplevelser av åldrandet.</p>
42
Sundström, Jacob, and Lisa Berggren. "Hälsa i ämnet Idrott och hälsa : – En kvalitativ intervjustudie om hur sex lärare ser på begreppet hälsaoch hälsoundervisning." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-9664.
Full textAbstract:
<p>Hälsa är ett brett begrepp som det finns många olika teorier och synsätt på. Det mångfacetterade begreppet hälsa kompliceras ytterligare när det sätts samman med idrott, i ämnet Idrott och hälsa. Då vi som blivande lärare i Idrott och hälsa ansåg det vara intressant att få reda på hur några verksamma lärare i ämnet ser på begreppet hälsa, samt hur de anser sig bedriva hälsoundervisning, valde vi att skriva vårt examensarbete inom detta område. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma lärare i skolår 7-9 i ämnet Idrott och hälsa, för att få svar på frågeställningarna: Hur ser de sex intervjuade idrottslärarna på begreppet hälsa? Hur ser de sex intervjuade lärarna på sitt uppdrag att förmedla kunskaper om hälsa?</p><p> </p><p>För att kunna tolka de intervjuade lärarnas svar har vi utgått ifrån det salutogena och patogena synsättet på hälsa. Det patogena synsättet inriktar sig på biologiska faktorer och fokuserar det sjuka, medan det salutogena inriktar sig på hela människan och tar sin utgångspunkt i begreppet hälsa.</p><p> </p><p>Av intervjuerna framkom det att lärarna anser att begreppet hälsa är svårt att definiera. De intervjuade lärarna är dock överens om att hälsa är personligt och att det handlar om att hitta sitt eget sätt att må bra på. Något som framgick av studien är att de flesta lärarna framhåller den fysiska hälsan framför den psykiska och sociala. När det gäller undervisningen om hälsa i ämnet Idrott och hälsa, visar det sig att den hälsofrämjande undervisningen främst består av teorilektioner eller att genom fysisk aktivitet och rörelseglädje förmedla en god hälsa. Den psykiska och sociala hälsan blir, enligt lärarna, ofta bortprioriterad på grund av tidsbristen.</p>
43
Hallenberg, Carin, and Lisa Karlstrand. "Skyddsfaktorer : hur begreppet synliggörs och hur kunskaper tillämpas inom tre skolbaserade preventionsprogram." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-216124.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet skyddsfaktorer hos barn och ungdomar synliggörs och hur kunskap om ämnet tillämpas i tre svenska skolbaserade preventionsprogram: Social och Emotionell Träning (SET), Örebro Preventionsprogram (ÖPP) och Community Parent Education Program (COPE). Tidigare forskning om barn och ungdomars skyddsfaktorer talar för att ett främjande av dessa faktorer kan hjälpa barn och ungdomar undvika att utveckla ett normbrytande beteende. Den här studien har inriktat sig på skolbaserade preventionsprogram då skolan är den sociala arena där barn och ungdomar spenderar majoriteten av sin vakna tid. Studiens frågeställningar är som följer: - Hur synliggörs begreppet skyddsfaktorer i programbeskrivningarna för de tre utvalda skolbaserade preventionsprogrammen? - Hur tillämpas den kunskap som finns om skyddsfaktorer i det praktiska arbetet med preventionsprogrammen enligt hur det beskrivs i programbeskrivningarna? - Finns det några likheter eller skillnader mellan programmen med avseende på deras tillämpning av kunskaper om skyddsfaktorers betydelse? En innehållsanalys av preventionsprogrammens egna material har genomförts utifrån två utvalda teman: preventionsprogrammens utformning och bakgrund samt skyddsfaktorer – hur begreppet synliggörs och hur kunskaper används. Resultaten har därefter kopplats till tidigare forskning om barn och ungdomars skyddsfaktorer. Antonovskys teorier om det salutogena perspektivet och KASAM (Känsla Av SAMmanhang) samt systemteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell har utgjort studiens teoretiska referensramar. Genom analys av resultatet har det framkommit att de olika preventionsprogrammen skiljer sig åt i sin utformning. Dels huruvida de är ett universellt eller selektivt preventionsprogram och dels huruvida de fokuserar på barnens och ungdomarnas individuella skyddsfaktorer eller skyddsfaktorer i familjen. Endast ett av preventionsprogrammen tog uttryckligen upp skyddsfaktorer hos barn och ungdomar i sitt material och kopplade denna kunskap till programmets utformning samt genomförande. I materialet som tillhör de andra två preventionsprogrammen blev begreppet och kunskapen inte lika tydlig, men ämnet blev ändå synligt på mer implicita sätt.<br>This bachelor thesis aims to explore how the concept of protective factors among children and youths are made visible and how knowledge on the subject is implemented in three Swedish school-based prevention programs: Social och Emotionell Träning (SET), Örebro Preventionsprogram (ÖPP) and Community Parent Education Program (COPE). Existing research on protective factors among children and youths suggests that a promoting of these factors within the lives of vulnerable children and youths can help them resist a development of an antisocial behavior. This bachelor thesis will be looking at school-based preventions programs because school is the social arena where most kids spend a majority of their time spent outside of their home. The study aims to answer the following questions: - How is the concept of protective factors made visible in the program descriptions of the three school-based prevention programs? - How is knowledge on the subject of protective factors implemented in the practice of the prevention programs according to how it is described in the program descriptions? - Are there any similarities or differences between the programs in regard to their implementation of knowledge on the subject of protective factors and their importance? A content analysis was performed on the literature of the three prevention programs on the basis of two chosen themes: the prevention programs design and background as well as protective factors – how the concept is made visible and how knowledge is implemented. The results have then been connected to existing research on protective factors among children and youths. The theoretical framework of the study consists of Antonovsky’s theory on the salutogenic model and SOC (Sense of Coherence) as well as systems theory and Bronfenbrenner’s bioecological model. When analyzing the material it was found that the three prevention programs were different in their design. Partly whether they are universal or selective preventions, and partly whether they have chosen to aim their focus at the children and youths individual protective factors or on their parental protective factors. Only one of the prevention programs explicitly mentioned protective factors in its material and implemented the knowledge on the subject in the programs design and execution. In the material belonging to the other two prevention programs the concept of protective factors and knowledge on the subject was not as apparent, but the subject was still visible in more implicit ways.
44
Svenblad, Tommy, and Anika Ernvik. "Att arbeta inom salutogenäldreomsorg : en tvärprofessionell problematisering om utförandetav en salutogen äldreomsorg." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och sociologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177368.
Full textAbstract:
Denna uppsats problematiserar tillämpningen av det salutogena förhållningssättet i en kommunal äldreomsorg. En kritisk granskning utförs då uppsatsens ansats är att salutogenes är ett komplext begrepp och därför kan problem uppstå vid implementeringen och tillämpningen av förhållningssättet. Med en kontrustruktionistisk ontologi, hermeneutisk epistemologi och inslag av kritisk granskning söks svaren på uppsatsens syfte som är att synliggöra, analysera och diskutera tillämpningen av det salutogena förhållningssättet i det vardagliga arbetet inom äldreomsorgen i den aktuella kommunen. Insamlad data i uppsatsen har varit intervjuer och olika kommunala dokument. Uppsatsens resultat och analys visar på olika svårigheter och problem med tillämpningen av ett salutogent förhållningssätt i en kommunal äldreomsorg. Dessa problem och svårigheter uppstår med grund i förståelsen och tillämpningen av begreppet salutogenes samt den metod kommunen valt för att lära sin personal om salutogenes.
45
Alpsten, Anna. "Skolgården - En värdefull miljö : Jämförande studie av en skolgårds värden ur elevperspektiv i relation till dokument som utgör underlag för en upprustning." Thesis, Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm (LHS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-93936.
Full textAbstract:
Denna studie syftade till att lyfta en utvald skolgårds värden ur elevers perspektiv för att sedan jämföra detta med de värden som ett upprustningsförslag tagit hänsyn till och arbetat mot. Denna beskriver de kvalitativt olika sätt som människor uppfattar en skolgård. Genom att identifiera värden som skolgården har för barn och vilken typ av värden som dokumenterats i underlaget kunde en jämförelse visa hur den planerade förändringen påverkar befintliga värden. Som metod användes observationer och intervjuer av elever samt studie av ritningar och andra handlingar kring upprustningsförslaget. Analysen tog stöd av begreppet KASAM och det salutogena perspektivet som fokuserar på vad som främjar hälsa och skolgårdens värden sorterades och bearbetades med hjälp av tre perspektiv; det fysiskt interaktiva, det sociala och det semiotiska. Resultatet visade att flera av skolgårdens värden ur elevernas ögon riskerar att förbises om en upprustning sker utifrån ett vuxenperspektiv därför att vuxna ser på skolgården med ögonen medan barn använder den med hela kroppen. Ett vuxenperspektiv medför ett intresse av att förändra ytor som ser fula och slitna ut medan de mycket väl kan vara de mest värdefulla miljöerna för barn därför att leken är mer fri där. En vacker plantering får man bara titta på medan en skolträdgård i träda tillåter att man plockar, springer omkring och leker bland växterna vilket stimulerar hela barnet och gör att hon rör sig, känner och trivs. Barn är inte konsumenter av lek utan producenter. Elevers värdering av omgivningen framkommer inte utan kunskap om vad som stimulerar barn. En skolgård är elevernas verklighet som skall ge dem möjlighet till utveckling; socialt, emotionellt, motoriskt och kunskapsmässigt.
46
Gustafsson, Frida, and Ida Törnquist. "En kartläggning av anställdas uppfattning om förekomsten av friskfaktorer på en arbetsplats samt upplevelsen av hur dessa påverkar deras hälsa." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4779.
Full textAbstract:
<p>Gustafsson, F., & Törnquist, I. (2009) <em>En kartläggning av anställdas uppfattning om förekomsten av friskfaktorer på en arbetsplats samt upplevelsen av hur dessa påverkar deras hälsa.</em> C-uppsats i pedagogik, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle.</p><p>Då en stor del av den vuxna befolkningen befinner sig på en arbetsplats samt spenderar mycket av sin tid där har denna arena ett betydande inflytande på individens hälsoupplevelse. Arbetsplatsen fungerar som en social miljö där individen är en del av de dagliga systematiskt pågående processerna som påverkar hälsan. Att hitta friskfaktorer på arbetsplatsen som påverkar hälsan i positiv riktning är således relevant i ett hälsofrämjande arbete. Syftet med denna uppsats var därför att kartlägga vilka faktorer anställda på en arbetsplats upplevde påverkade deras hälsa. För att undersöka detta valdes ett Apotek som enligt en tidigare genomförd hälsoprofilbedömning upplevde god hälsa. På Apoteket X genomfördes det sex enskilda halvstrukturerade intervjuer med de anställda på arbetsplatsen. Tolkningen av resultatet visade att det fanns många olika faktorer som bidrog till en bättre hälsa bland de anställda. De friskfaktorer som visade sig finnas på Apoteket X var ledarskapet, relationer, tydliga mål och struktur i arbetet, arbetsklimat, kunder och arbetsuppgifter samt möjligheten att påverka i arbetet. Friskfaktorerna bidrar till att de anställda bland annat upplever trygghet, glädje, stöd och delaktighet.</p>
47
Eklund, Anna, and Amanda Johansson. ""Det här är Hilda, hon är Uppsalas bästa tjej"- En fallstudie om vårdhundens roll i socialt arbete." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225805.
Full textAbstract:
Sammanfattning Vårdhundar har börjat användas allt mer inom vård och omsorg runt om i världen och i Sverige de senaste åren. Vårdhundar används främst inom äldrevården men tidigare forskning pekar mot att en vårdhundsinsats även har flera positiva effekter på symptombilden vid schizofreni. Schizofreni är en psykossjukdom som omfattas av två typer av symptom, positiva och negativa symptom. Det sistnämnda är relaterade till en stor funktionsnedsättning i personens sociala liv och är både medicinskt och terapeutiskt mycket svårbehandlade. Syftet med föreliggande uppsats är att genom en fallstudie undersöka om och i så fall hur en vårdhundsinsats kan fungera som resurs för en person med schizofreni i Uppsala kommun och hur vårdhunden kan bidra till en symptomförändring. Med hjälp av intervjuer med brukare, hundförare och enhetschef vid brukarens gruppboende och två observationer under brukarens vårdhundssessioner undersöks hans upplevelse av vårdhundsinsatsen och hundförarens samt enhetschefens upplevelser av hur insatsen har fungerat för brukaren. Resultaten pekar mot att vårdhundsinsatsen har varit effektiv och bidragit till att både brukarens positiva och negativa symptom har minskat. Vidare verkar vårdhundsinsatsen ha betydelse för brukarens motivation och förmåga till att ta social kontakt, sänka ångest- och orosnivån samt motivation att sköta vardagssysslor.
48
Ström, Efraim, and André Eriksson. "Vad är hälsa? : Gymnasieelvers syn och tolkningar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80250.
Full textAbstract:
Aktuell studie är en kvalitativ undersökning vars syfte är att studera hur gymnasieelever tolkar begreppet hälsa, och hur deras reflektion kring begreppet liknar begreppets innebörd för styrdokumenten i ämnet Idrott och Hälsa. Studien har genomförts på en gymnasieskola, med tolv stycken elever från gymnasiets årskurs två, i genomförandet har fokusgruppsintervjuer använts som undersökningsmetod med fyra respondenter fördelat på tre fokusgrupper. Elevernas resonemang har analyserats utifrån Antonovskys (2005) salutogena och patogena perspektiv på hälsa. Resultatet från studien visar att eleverna i studien tolkar begreppet hälsa utifrån tre stycken teman: Social-, psykisk- och fysisk hälsa. Flera av eleverna i studien förtydligade vad de menade med respektive tema. Temat social hälsa där stor vikt lades vid att ha vänner och familj runt omkring sig som spred positiv energi och som de förutsättningslöst kunde prata med allt om. Fysisk hälsa rådde det vissa skiljaktigheter i där någon av eleverna ansåg att sömn och kost var av stor vikt för att känna sig fysiskt i form, medan andra elever ansåg att träning en till flera gånger i veckan var något de var beroende av för att må bra. Psykisk hälsa ansåg eleverna i studien främst var att känna sig nöjd med sig själv och sin aktuella livssituation. Eleverna i studien påpekade framförallt en avsaknad av salutogen hälsoundervisning, där de önskar mer kunskap främst om den psykiska hälsan och en fördjupning kring hälsa i allmänhet. Eleverna i studien upplever att undervisningen i Idrott och Hälsa har ett patogent förhållningsätt.
49
Wiréhn, Maria. "Att utveckla hälsa hos sina medarbetare : En kvalitativ studie av hälsofrämjares salutogena arbete inom en vård- och omsorgsorganisation." Thesis, Högskolan i Gävle, Utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22794.
Full textAbstract:
Den arbetsrelaterade ohälsan inom vård och omsorg är ett växande problem. Behovet av att utveckla hälsofrämjande arbete inom vård- och omsorgssektorn är därför stort. Ett hälsofrämjande arbete utifrån ett salutogent förhållningssätt kan vara en effektiv metod och har potentialen att långsiktigt bidra till bättre hälsa bland anställda inom vård och omsorgssektorn. Denna studie har gjorts i uppdrag åt en vård- och omsorgsorganisation som arbetar utifrån ett salutogent perspektiv för att främja hälsa bland anställda. Syftet med denna studie var att undersöka vilka erfarenheter Hälsofrämjare inom en vård- och omsorgsorganisation har av att arbeta hälsofrämjande utifrån ett salutogent perspektiv. För att undersöka studiens syfte användes en kvalitativ datainsamlingsmetod med semistrukturerad intervju som teknik. Resultatet visar att Hälsofrämjarna upplever utmaningar i form av att lyckas motivera andra, att vara den som kommer in med nya infallsvinklar och idéer och att få andra att ändra sitt sätt att tänka och agera. Tid, ekonomiska resurser och att skapa sammanhållning bland personal som inte arbetar under samma tak, är andra aspekter som också uppfattas som utmaningar. Kommunikation, personalens delaktighet och hälsofrämjarnas egen känsla av KASAM (hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet), är av stor betydelse för att de ska lyckas med sin uppgift.<br><p></p><p></p>
50
Andersson, Therese, and Lina Palm. "Pedagogiskt förhållningssätt i förskolan- med läroplanen som utgångspunkt." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31760.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete är att synliggöra några förskolepedagogers förhållningssätt och vår förhoppning är att detta ska kunna vara till nytta för alla som arbetar med barn genom att de uppmärksammas på dess betydelse. Våra frågeställningar utgår ifrån det som vi har valt att titta på i vår undersökning; Vygotskijs teorier, det salutogena lösningsinriktade tankesättet, läroplanen för förskolan och dess syn på demokrati samt vikten av att se mer än det som syns, detta kan bland annat förklaras med att se saker ur olika perspektiv. De metoder som vi har valt att använda oss av i vår undersökning är observationer och intervjuer. Vi inledde vår undersökning med två dagars observation i en barngrupp på en förskola i Malmö kommun. Efter observationerna intervjuade vi de två förskollärarna som arbetar med barngruppen. Intervjun innehöll en generell del om förhållningssätt och en del där vi ställde frågor om barn vi sett i barngruppen. Genom vårt examensarbete hoppas vi kunna uppmuntra till reflektion över olika sätt att bemöta och förhålla sig till de barn som pedagogerna dagligen möter i sitt arbete.Nyckelord: Förhållningssätt, läroplanen, demokrati, salutogent tankesätt