Academic literature on the topic 'Samdistribution'

Växande städer ökar kraven på hur väl godstrafiken fungerar ihop med den övriga trafiken. I Linköping är antalet lastplatser litet i förhållande till antalet leveransadresser och antalet distributörer i innerstaden. Följden blir trängsel och därmed trängselkostnader. Det lokala nätverket för transportörer i Linköping har därför tagit initiativet till projektet SAMLIC - S amordnad varudistribution till Linköpings city. Målet med SAMLIC är att skapa ett ekonomiskt och logistiskt effektivt distributionssystem som är uthålligt och miljöanpassat. Medverkande i projektet är Statens väg- och transportforskningsinstitut, nätverket för transporter i Linköping city, Citysamverkansgruppen, Arbetsgruppen Innerstadens transporter, Svensk Biogas och Linköpings Universitet. Syftet med rapporten är att utarbeta förslag till ett fungerande samordnat distributionssystem i Linköpings innerstad, dels på kort sikt, dels på lång sikt. Arbetet är fokuserat på att analysera effektivitet och potential vid samdistribution med avseende på terminalhantering, fordonsutnyttjande och lossning hos mottagare Under våren 2004 har ett försöksprojekt kallat PILOT genomförts inom ramen för SAMLIC. Målet med försöket var att ge goda kvantitativa uppgifter om möjliga vinster med samdistribution, som sedan kan användas för uppskattning av potentialen i ett större system. Utifrån insamlade data görs analyser för att bland annat se om fyllnadsgraden i bilarna ökat och om fordonsrörelserna reducerats. Det genomförda PILOT-projektet innefattade endast styckegods och tre transportörer. En summering av godsmängderna under försöksprojektet ger ej en heltäckande bild av den totala godsvolymen som levereras in till Linköpings innerstad. Därför har en kompletterande undersökning genomförts med huvudsyftet att skatta storleksordningen på den totala volymen. Rapporten tar även upp metoder för beräkning av antal fordonsrörelser med respektive utan samdistribution samt beräkning av fyllnadsgraden i fordonen. Beräkningar visar på att den totala tiden för utkörning med samdistribution reduceras med 14 % jämfört med om samma godsmängd distribuerats med konventionell distribution. Samdistribution medför också att vart fjärde lastfordon som idag trafikerar city kan användas till annat än citydistribution i och med att fyllnadsgraden sett till antal kilo per pallplats ökat med ungefär 50 % vid samdistribution. Reducerat fordonsantal leder i sin tur till minskade utsläpp, minskat buller, färre olyckor och mindre trängsel. För ett framgångsrikt system är även den ekonomiska lönsamheten viktig för ett gemensamt samdistributionsbolag. Oavsett vilken form samdistributionen tar måste besparingarna för transportörerna vara så stora att de finner det lönsamt att delta i samdistribution istället för att leverera godset själv.
Growing cities are increasing the demand for well functioning goods carrying traffic together with the other traffic. The number of zones for unloading goods in the centre of Linköping is small compared to the number of delivery addresses and the number of goods distributors. The attendant phenomena are congestion and costs of congestion. Therefore the local network for freight forwarders in Linköping has taken the initiative to the SAMLIC project. SAMLIC stands for Coordinated Retail Distribution in Linköping City. The aim of SAMLIC is to create an economically and logistically efficient system for goods distribution that is persistent and friendly to the environment. The participants in the project are the Swedish National Road and Transport Research Institute, the network for freight forwarders in Linköping city, the association for cooperation in the city of Linköping, the working team for inner-city transports, Swedish Biogas and Linköping University. The aim of this report is to elaborate a proposal to a functional system for coordinated retail distribution in the centre of Linköping both in the short- and long-term perspectives. Focus is put on analysis of efficiency and potential with coordinated distribution concerning terminal handling, vehicle utilisation and unloading at the consignees. A trial project with coordinated distribution called PILOT has been carried out during the spring of 2004. The aim of the trial project was to give good quantitative information of possible benefits with coordinated distribution that can be used for further estimations of the potential of a larger system. From the gathered information analyses will be done to see if the vehicle load factor has increased and if the vehicle movements have decreased. The PILOT that was carried out included only general cargo and three freight forwarders. A summation of the amount of goods during the trial project does not give a complete image of the total amount of goods that is delivered to the centre of Linköping. Therefore a complementary investigation has been carried out with the main purpose to estimate the magnitude of the total volume of goods. The report also discusses methods for calculation of the number of vehicle movements in coordinated and ordinary distribution respectively and methods for calculation of vehicle load factor. The calculations show that the total time for deliveries with coordinated distribution is reduced with 14 % compared to if the same amount of goods would be distributed the conventional way. As a result of coordinated distribution, every fourth vehicle involved in the deliveries can be excluded from city traffic and used for other assignments, due to the fact that the load factor expressed as the number of kilograms per pallet space has increased with approximately 50 %. A reduced number of vehicle movements have the effect of decreasing pollution, disturbing noise, less accidents and less congestion. Economic profitability is important to accomplish for a successful system with a joint venture in coordinated distribution. No matter which form the coordinated distribution takes, the savings for the freight forwarders must be of such a dimension that they find it profitable to join instead of delivering the goods by themselves.

I takt med att städer runt om i världen växer ökar fokuseringen på miljöproblemen och därmed höjs kraven på ett välfungerande distributionssystem för olika typer av gods. Ett sätt att försöka lösa denna problematik är att samdistribuera gods, vilket har undersökts i olika internationella och nationella projekt. I det nationella projektet SAMLIC, samordnad varudistribution till Linköpings city, har liknande problematik dryftats men med den skillnaden att fokus ligger på att skapa ett ekonomisk och logistiskt effektivt distributionssystem för alla inblandade parter. Bieffekterna av en sådan fokusering blir särskilt positiva eftersom även bättre miljö och service uppnås. En viktig aspekt då det gäller SAMLIC-projektet är att initiativet till att starta ett projekt inom ramen för samdistribution av varor i Linköpings city ursprungligen kommer från näringslivet. Anledningen till att ett initiativ till ett samdistributionsprojekt togs under år 2000 var att näringslivet insett att mängden leveranser in i och ut ur Linköpings innerstad gav upphov till trängsel och därmed stora trängselkostnader. Orsaken till att trängsel uppstår är att antalet lastplatser är för få i förhållande till antalet distributörer och antalet företag i city. Fenomenet blev mer omfattande varefter city expanderade och det insågs att något måste göras för att förbättra situationen. Medverkande i SAMLIC-projektet är nätverket för transportörer i Linköping city, Svensk Biogas, Arbetsgruppen Innerstadens Transporter, Citysamverkansgruppen, Linköpings Universitet samt Statens Väg- och Transportforskningsinstitut, VTI, som sedan våren 2003 driver projektet. Under våren 2004 pågick ett PILOT-projekt inom ramen för SAMLICprojktet. Syftet med PILOT-projektet var att samla in data som sedan skulle ligga till grund för utformningen av det ekonomiskt och logistiskt effektiva distributionssystemet som eftersträvades. Studiens syfte var att fastställa de transport- och trafikeffekter som uppkommer i samband med olika förändringar av distributionssystemet. Transporteffekterna av samdistributionen studerades med hjälp av statistisk modellering medan trafikeffekterna av samdistributionen studerades med hjälp av trafiksimuleringsprogrammet CONTRAM. Så vitt man vet inte har ingen simuleringsstudie av samdistribution tidigare utförts. Resultaten av den statistiska modelleringen visar att den totala tiden för distribution av gods genomsnittligt kan reduceras med 14 % genom att utnyttja samdistribution. Beräkningarna visar även att den genomsnittliga restidsbesparingen per vecka kan bli ungefär 26 %. Resultaten visar även att antalet stopp kraftigt reduceras med samdistribution, vilket innebär att antalet kunder per stopp ökas. Den genomsnittliga stoppbesparingen, det vill säga reduktionen av antalet stopp, per vecka beräknas till ungefär 30 %. Resultaten av simuleringarna analyserades genom jämförelser mellan vanligt distributionsförfarande och distribution enligt PILOT- eller SAMLIC-distribution. Simuleringsresultaten visar att samdistribution jämfört med vanlig distribution medför flödesförändringar för bilar och lastbilar i både positiv och negativ riktning. På en del vägavsnitt ökade flödet medan det på andra vägavsnitt minskade. Det viktiga är dock att minskningen i lastbilsflöde främst inträffar på de centralast belägna vägavsnitten i city. Flödesförändringarna för både bilar och lastbilar medförde även emissionsförändringar. Generellt sätt reducerades emissionerna. Studien visar att olika trafikeffekter av samdistributionen finns och till vilka områden dessa effekter kan lokaliseras. Beträffande trafikeffekter såsom köer, hastighetsskillnader och tidsåtgång visar studien på att samdistributionen generellt inte har någon inverkan på dessa effekter. Effekterna av samdistribution ur trafiksynpunkt skulle kunna analyseras mer ingående om ett mikrosimuleringsverktyg skulle tillämpas. Men resultaten av simuleringarna som utförts visar ändå på tydliga trafikeffektsvinster med samdistribution. Totalt sätt visar studien på att det finns vinster med samdistribution både ur transport- och trafikeffektssynpunkt. SAMLIC-projektet är ett pågående projekt och befinner sig för närvarande i den fas där beslut om olika frågor som ansvarsfördelning, avropskriterier, försäkringsfrågor och vinstfördelning ska fattas. Först då dessa och liknande frågor har besvarats kan initieringen av det långsiktiga samdistributionssystemet ske.
Along with the growth of cities and towns around the world, our focus on enviromental problems increases, and so do the demands on a functional distribution system for all kinds of goods. One way of meeting these demands is to coordinate the distribution of goods, a method that has been tested and evaluated in different national as well as international projects. In the national project SAMLIC (coordinated distribution of goods in Linköping City), similar aspects have been discussed, but with the focus being on creating an economically and logistically efficient distribution system for all parts involved. The effects of such a focus are particulary positive since improved enviroment as well as improved service are acheived. One important aspect of the SAMLIC-project, is that the initative was taken by the industry in the year 2000. It was motivated by the realization that the great amount of transport in and out of the centre of Linköping resulted in crowding, which proved very costly. The reason for crowding was that the numbers of loading zones were too few in relation to the number of distributors and companies in the City. These problems increased as the City expanded and it was inevitable that something had to be done in order to improve the situation. Participants of the SAMLIC-project are the network for conveyors within Linköping City, “Svensk Biogas”, the working-team Inner City Transports, The Group for City-Cooperation, the University of Linköping and the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), which since spring 2003 is pursuing the project. A PILOT-project was undertaken during spring 2004 within the framework of the SAMLIC-project. The purpose of the PILOTproject was to gather data forming a foundation for the design of an economically and logistically efficent system of distribution. The purpose of the present study was to establish what effects different changes of the present distribution system would give rise to on transport and traffic. Thus, the effects of codistribution on transport were studied by means of statistical modelling, while the traffic simulation program CONTRAM was used to investigate the effects of codistribution on traffic, a program not yet used in this context, to our knowledge. The results of the statistical modelling showed that codistribution may reduce the total driving-time by 14 % in average. The statistics also indicated that the average weekly time reduction may be approximately 26 %. The results further reveal that codistribution would reduce the number of stops, which would result in an increased number of custumors per stop. The average reduction of the number of stops per week was estimated to approximatly 30 %. The results of the traffic simulations were analyzed by comparing ordinary distribution procedures with distribution according to PILOT- or SAMLIC- distribution and revealed that codistribution as compared to ordinary distribution resulted in positive as well as negative changes of traffic flow. In some parts of the road the flow increased while in other places it decreased. The important point, however, is that the reduction of truck-flow occurred primarily in the most central parts of the City, whichled to a reduction of exhaustemissions. This study suggests that different effects on traffic may be induced by codistribution and reveals in which areas these effects would be likely to occur. In terms of the effect of codistribution on queueing, speed differences and time consumption, this study failed to establish any difference between the two distribution procedures compared. This may be due to a lack of a sufficiently sofisticated analyzing technique. It may, however, be possible to produce a more detailed analysis of possible differences between the distribution procedures by using a micro-simulaion tool. Still, the results of the present study suggest that codistribution would improve the present transport situation in several ways. The SAMLIC-project is an ongoing project which at present is at a stage when decisions are to be made about matters such as responsibility assignment, criteria of specification, insurance matters and the allocation of different benefits. Not until these and similar further problems are solved will it be possible to initiate a long term system of codistribution.

Det är skillnad i att transportera gods till tätort och till glesbygd. Lastbilar som skall transportera gods till tätorter är oftast fullastade med gods då många företag som beställer gods är stora och omsätter en stor mängd gods. Detta innebär att leverantörer och transportörer transporterar gods dagligen till företagen i de större tätorterna. De flesta företag i glesbygden är små, i många fall enmansföretag. De förbrukar inte lika mycket gods som företagen i tätorterna. Denna studie visar att det är olönsamt för varje enskild leverantör och transportör att dagligen transportera gods till och från företagen i glesbygden. Detta då endast en liten mängd gods skulle finnas i lastbilen. Det skulle kosta mycket, dels för företaget i glesbygden, dels för leverantören som transporterar godset. Studien tyder på att företagen i glesbygden får gods en till två gånger per vecka. Detta innebär att företag i glesbygd inte har möjlighet att själv välja när exakt de vill skicka och/eller ta emot gods. Centrala avtal styr ofta vem som transporterar gods till företagen samt hur ofta godset skall transporteras till orten. Företagen i glesbygden upplever detta som ett problem. De önskar mer frekventa godsleveranser. Andra skillnader mellan tätort och glesbygd är avstånden mellan företag och leverantör, utrymme för lastning och lossning av gods samt andelen tung trafik. I glesbygden är avstånden långa mellan företag och leverantörer. Det finns gott om utrymme för lastning och lossning. Syftet med studien är att finna kunskap om det finns ett behov av samdistribution, om samdistribution är möjligt i glesbygden samt fördelar och nackdelar med samdistribution. Genom att studera företag i glesbygden samt leverantörer och transportörer som transporterar gods till och från glesbygden ökar förståelsen samt kunskapen om var brister och möjligheter finns. En pilotstudie om samdistribution är utförd i Piteå kommun. Denna studie visar att det är lönsamt ur ekonomiska och miljömässiga aspekter att samdistribuera livsmedel till kommunala mottagare som skolor och äldreboende. De positiva resultaten från Piteåprojektet bidrog till fortsatta studier om samdistribution. Fortsättningen har resulterat i denna rapport som främst är en kartläggning av företag i Pajala kommun samt av leverantörer och transportörer som levererar gods till och från Pajala. För att erhålla information om samdistribution i Pajala har en enkätundersökning genomförts. Syftet med enkätundersökningen var bland annat att få kunskap om vad företag i Pajala samt vad leverantörerna och transportörerna som transporterar gods till och från Pajala vet om samdistribution och vad samdistribution skulle innebära för dem. Ett annat syfte var att få kunskap om vilka företag, leverantörer och transportörer som finns samt vilka typer av gods som transporteras. Denna kunskap är viktig om samdistribution skall bli verklighet. Allt gods kan inte transporteras tillsammans på grund av regler och lagar, till exempel Livsmedelslagen. Både pilotstudien i Piteå och kartläggningen i Pajala visar att samdistribution kan bli lönsamt och är genomförbart. Godstransporterna blir billigare. Det blir färre fordon längs vägarna, vilket bidrar till minskade miljöutsläpp. Dock måste någon form av samdistributionscentral upprättas, vilket är en stor investering. Några företag, leverantörer och transportörer samdistribuerar redan, andra vet inte vad samdistribution innebär. Företag som har sin verksamhet i norra Sveriges glesbygd kan söka stöd och bidrag för sin verksamhet. Storleken på stödet eller bidraget som kan sökas är beroende på typ av gods som transporteras, avståndet som godset transporteras samt vilken del av landet som godset skall transporteras till och/eller från. I framtiden torde samdistribution vara nödvändigt och enda lösningen för att företag, leverantörer och transportörer kostnadsmässigt skall kunna upprätthålla en tillfredsställande service i glesbygden. Samdistribution är kanske enda lösningen för att företagen skall ha möjlighet att få olika stöd och bidrag.

Godkänd; 2002; 20061117 (ysko)

Effektivare transporter i stadskärnorna är något som citylogistik har som huvudsyfte då det är många godstransporter inne i städerna som bidrar till trängsel. Ett förslag för förbättrad citylogistik är att flera distribuerande företag skickar sitt gods till en omlastningscentral där godset sorteras och lastas om innan leverans in till city. Genom att flera företag använder sig av en omlastningscentral minskar behovet av fordon då fyllnadsgraden, som ofta är låg vid transport inne i city, ökar vid samlastning av varor och fordonsbehovet minskar. Syftet är att utföra en kostnads- och nyttoanalys, cost-benefit analysis, detta för att kunna undersöka vilka effekter det finns av att införa samdistribution av varor inne i city men även att föra en diskussion kring vad denna typ av distribution kan leda till för de medverkande företagen och dess logistikkedja. Det kommer även en diskussion kring hur kostnads- och nyttoanalys kan användas för att fungera i andra städer, då stor del av data till detta arbete kommer från tidigare rapporter om samdistribution i Linköping city. I en kostnads- och nyttoanalys vägs kostnaderna och nyttorna mot varandra för att på så sätt se vilken av dessa som väger tyngst. Om nyttorna väger tyngre än kostnaderna så kommer projektet som är tänkt att genomföras att gynna samhället och det är då av intresse för de flesta parter att genomföra förändringen eller projektet. Rapporten ger en tydlig bild av vilka de stora kostnaderna samt nyttorna är med att genomföra samdistribution i city och vad detta kan leda till längre bak i logistikkedjan för de distribuerande företagen.

Människans aktiviteter bidrar till att växthusgaser släpps ut vilket gör att Jordens klimat för- ändras. I Sverige genereras en tredjedel av koldioxidutsläppen av transportsektorn och det är vägtrafiken som bidrar till störst utsläpp. Utöver utsläpp av växthusgaser bidrar tunga trans- porter med partikelutsläpp och höjda bullernivåer i tätorter. Effektivisering av lastbilstrans- porterna måste genomföras för att möjliggöra en reduktion av den negativa miljöpåverkan. Syftet med examensarbetet är att ta fram en nulägesbild av Halmstads tätorts lastbilstranspor- ter och därigenom presentera lämpliga åtgärder för att minska transporternas negativa miljö- effekter. En enkätundersökning har genomförts för att undersöka verksamheters transportlogistik med lätta och tunga lastbilar. Samtliga verksamheter finns i Halmstads tätort och använder lastbi- lar i verksamheten. Resultatet av enkätundersökningen visar att det finns ett flertal förbättringsmöjligheter i Halmstads tätort som avser framkomligheten. Flera av företagen påpekar vikten av en förbin- delse mellan motorväg och hamn samt förbättrad vägförbindelse mellan Halmstads västra och östra sida. Samordning med andra verksamheter utförs hos knappt hälften av verksamheterna. Anledningen till att de samordnar transporterna är på grund av kundens krav, ekonomiska-, tidsmässiga- samt miljöskäl. I arbetet har en trafikkartläggning i Halmstads tätort utförts med inriktning på Halmstads öst- ra delar. Antalet tunga och lätta lastbilar har noterats och fordonsuppgifter har tagits fram. Resultatet som framkom är att majoriteten av de svenskregistrerade lastbilstransporterna har dieselmotorer och att majoriteten av de svenskregistrerade lastbilarna var av euroklass 5, tätt följt av euroklass 6. Andelen lätta lastbilar var en fjärdedel och resterande var tunga lastbilar. 
 Utöver enkätundersökningen och kartläggningen har en litteraturstudie gjorts för att ge en nulägesbeskrivning av lastbilstransporterna i Halmstad och övriga Sverige. Slutsatsen är att ett flertal förbättringsmöjligheter i Halmstads tätort finns för att minska last- bilarnas miljöpåverkan. Exempelvis behöver möjligheterna för att samordna transporterna i Halmstads tätort bli bättre. En kombiterminal i Halland hade fått mer gods överförd från väg- trafik till järnväg. En miljözon ställer krav på lastbilarnas miljöprestanda och bidrar till mind- re utsläpp och bättre luft. Den bristande framkomligheten på Laholmsvägen skapar köer, bul- ler och onödiga mängder utsläpp. Därför behöver åtgärder implementeras i Halmstad.
In Sweden, one third of the carbon dioxide emissions are generated by the transport sector. The biggest contributor of emission in this sector is road traffic. In addition to emissions of greenhouse gases, trucks contribute to particle emissions and noise in urban areas. The purpose of this thesis is to provide a status report of Halmstad's urban truck transports by means of a traffic survey, a questionnaire and a literature study, thus presenting measures to reduce the environmental impacts of trucks. The result found in the survey is that the majority of the Swedish-registered trucks have diesel engines and the majority were Euro 5. Approximately 75 percent of the vehicles were heavy trucks. The questionnaire showed that accessibility in Halmstad needs to be improved and less than half of the companies coordinate their transportation. The conclusion is that there are several opportunities to reduce the environmental impact of trucks in the urban area in Halmstad. For example, the possibilities for coordinating 
 transports in Halmstad's urban area needs to be improved. A transshipment terminal in 
 Halland can reduce road traffic and increase railway transports. An environmental zone would demand that the trucks should contribute to less emissions and better air.

Expanderande städer resulterar i ökande behov av godstransporter och för att behålla en fungerande godsdistribution kan åtgärder behöva vidtas. Trafikstockning och försämrad stadsmiljö är negativa effekter som kan förknippas med en dåligt fungerande godsdistribution. Citylogistik handlar om att kontrollera och optimera godstransporter i urbana områden (city) så att negativa effekter minimeras. Olika typer av citylogistiska åtgärder och koncept har identifierats. Till dem hör till exempel samdistribution, reglering av godstransporter och avancerade IT-system. Inom ramen för projektet SAMLIC, som startades i Linköping 2004, genomfördes pilotförsöket PILOT med det övergripande syftet att utvärdera ekonomisk potential med samdistribution i Linköpings city. Under PILOT omsattes ett samdistributionskoncept i praktiken. En databas med information om godsdistributionen under försöket upprättades för senare analys. Syftet med detta examensarbete har varit att formulera matematiska modeller över godsdistributionen i ett medelstort city, som kan ge underlag för utvärdering av citylogistiska koncept och i synnerhet samdistributionskoncept. De matematiska modeller som tagits fram är optimeringsmodeller för ruttplanering och metoder för att lösa optimeringsmodellerna har implementerats. För att utvärdera modellerna och metoderna har en fallstudie av Linköpings city gjorts, med datamaterial från PILOT. Modellerna ger möjlighet till effektiva analyser och jämförelser av citylogistiska koncept. Fallstudien visar dessutom att optimering av godsdistributionen i city innebär god förbättringspotential vilket ger ytterligare motiv till att använda modeller som verktyg.
Urbanization and city expansion result in an increasing need of transportation of goods, and in order to maintain efficiency, measures are needed. The aim of city logistics is to minimize negative impacts associated with city center goods distribution, such as traffic congestion and negative impacts on the living environment. Several city logistic measures have previously been suggested, such as freight consolidation, governance and advanced IT systems. Within the SAMLIC project started in 2004, a demonstration project known as PILOT was carried out in central Linköping, wherein the concept of freight consolidation was applied in reality. The objective was to evaluate the economic potential of freight consolidation. The aim of this thesis was to formulate mathematical models of the distribution of goods in a medium sized Swedish city. The models are to be used in the evaluation of city logistic measures, focusing on freight consolidation. The distribution problem is modelled as a vehicle routing problem, and methods for solving the resulting optimization problems have been implemented. Using data from PILOT, the models have been applied on Linköping with the purpose of evaluating the methods, as well as investigating the potential of using models for planning the distribution of goods. Conclusions involve that analyses of, and comparisons between, city lo-gistic measures can be efficiently made using mathematical models. The case study also indicates that goods distribution can be improved through the use of optimization methods, which further motivates mathematical modelling.

As the cities are becoming more crowded, the urban distribution has become a major logistical challenge. Some commonproblems in the inner cities arelimited accessibility and idling. Many of Sweden's municipalities are above the limit values for PM10limit set by the EU.Sundsvall is one of these municipalities and has the vision to create a sustainable city and region. Sundsvall LogistikparkAB is part of an EU project, SMARTSET, which is collaborationbetween several cities in Europe. SMARTSETSundsvall is about to develop a market-based sustainable model for city logistics. Itsobjective has been to compare and assess the potential of two business models forcoordinated goods distribution, with a micro terminal, in to Sundsvall Stenstad,with the current status. To achieve the purpose of the survey is the mapping of the current situation made with the help of interviews with shippers and identification of criteria for a multi-criteria analysis. In the result, the interviews compiled and formed the basis of the data used in the MCA. To get the values of the different criteria, the calculations are made and then the dependency between the different criteria illustrated in the scatter plots. It has been found that business model 1 and 2 is better than the current statusofthe majority of the criteria. The study's main purpose has been fulfilled when the MCA has shown that both the business modelsare profitable for shippers and reduces emissions in Sundsvall. The study has also shown that there are more factors than just the profitability and environmental impacts that affect an imple-mentation of any of these business models. To further develop this survey is required that more shippers interviewed and that the stores specifications are compiled. To get a project with a longer lifethan the contribution period required financing method identified.
I och med att städerna blir allt mer befolkade har stadsdistributionen blivit en stor logistisk utmaning. Några vanliga problem i innerstäderna är begränsad framkomlighet och tomgångskörning. Många av Sveriges kommuner ligger överde gränsvärden för PM10som bestämts av EU. Sundsvall är en av dessa kommuner och har som vision att skapa en hållbar stad och region. Sundsvall Logiskpark AB ingår i ett EU-projekt, SMARTSET, som är ett samarbete mellan flera städer i Europa. SMARTSET Sundsvall handlar om att fram en marknadsmässigt hållbar modell för citylogistik. Undersökningens syfte äratt jämförasamt bedöma potentialen hostvå logistikmodellerför samordnad varudistribution,med en mikroterminal,in till Sundsvalls Stenstadmed nuläget.För att uppnå undersökningens syfte har kartläggning av nuläget gjorts med hjälp av interjuver med speditörer samt identifiering av kriterier för en multikriterieanalys. I resultatet har intervjuerna sammanställts och legat till grund för dedata som har använts i multikriterieanalysen. För att få värden på de olika kriterierna har beräkningar gjorts och sedan har beroendet mellan de olika kriterierna illustrerats i scatter plots. Det har visat sig att logistikmodell1 och 2 är bättre än nuläget på majoriteten av kriterierna.Undersökningens huvudsakliga syfte har uppfyllts då multikriterieanalysen harvisat att båda logistikmodellernaär lönsam för speditörerna samt minskar utsläppen i Sundsvall. Undersökningen har också visat att det är fler faktorer än bara lönsamhet och miljöpåverkan som påverkar en implementation av någon av dessa logistikmodeller.För att vidareutveckla denna undersökning krävs det att fler speditörer intervjuas samt att butikernas kravspecifikation sammanställs. För att få ett projekt med längre livslängd än bidragsperioden behövs finansieringssätt identifieras.