Academic literature on the topic 'Samhällsomvandling'

During my now four years at Södertörn University, were I study to, within the year, become a high school teacher in history and social science, I have engaged in the eternal pondering about the question: what is good education? And more specific: how does a good civic education look like? In a society with a deeply infested debate about the public schooling system it is, at some points, hard to see between the lines. Thus, I have stumbled across the idea to look elsewhere for clues. In this thesis, I have been interested in the possibility of searching for a true progressive, in the sense of democratic, education. Therefore, my aim and starting point for this research was to look at education within the Swedish metal industry workers union (Metall) during at point in history of great political radicalism. This brought me to the period of the 1960s and first half of the 1970s where there at the time were much social and political progress for the worker’s moment and where in the end of this era the metal workers were going to push hard for a bill which would give the unions actual co-ownership in the most profitable companies. My main interest in this thesis has been progressives within education. For theory, I have worked out of an idea that builds around the assumption that there are more to learning than just the content of knowledge transferred. In education, there is also a great importance in how knowledge is built. Thereby I have separated content from practices. This bids me to bring more than one perspective on the term progressiveness. For political progressiveness, I have chosen to focus on the general aim of unionizing which I mean, in a Marxist tradition, is to practice collective power over the means of production. For a perspective on pedagogical progressiveness, I have implemented Dewey’s progressivist thinking as to see progressive teaching as something that allows knowledge to be made from within the active learner in the meeting with a group and an assignment. This compared with knowledge as something transferred from one authority (teacher/ school system) to a passive learner. Hereby my study starts out in a local union clubs study committee’s protocol records. From these I draw the conclusions that there were primarily four kinds of studying practices. After 3 a short rambling about the implications of my two theoretical perspectives in congress with these practices, I select the kind of practice that I judge the most progressive and pick two course materials in this category to further analysis. Out of this work as a whole, I have concluded that there is a slight shift in how these study practices are progressive in a political sense towards the later years, which then follows the overall political trend. In terms of pedagogic progressivity, it is not entirely clear whether there has been a changing paradigm within the study though I think I at the wherry least can say that these last course materials both show a higher level of pedagogical progressiveness than traditional schoolwork.

Det pågår idag två samhällsomvandlingar i norra Sverige, i Kiruna och i Malmberget, till följd av den expanderande gruvverksamheten där omlokaliseringen kräver att ytterligare mark tas i anspråk. Speciella omständigheter råder i Kiruna där särskilda skydd och bestämmelser föreligger som en följd av den juridiska odlingsgränsen. Syftet med studien är att ge ett brett perspektiv på den unika odlingsgränsen och visa på sambandet mellan den och förvärv statlig mark vid samhällsomvandling. För att uppnå syftet utreddes odlingsgränsens historia, samhällsomvandlingarna och riksintressen samt markförvärvsprocessen och hur denna kan förbättras. Metoderna som användes var litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och besök gjordes på plats i Kiruna och i Malmberget för att fördjupa kunskaperna.Staten började ta över en stor del av förvaltningen av den skyddade marken redan på 1500-talet och uppmuntrade en inflyttning till norra Sverige. Begreppet odlingsgränsen uppkom under slutet av 1800-talet för att skydda samerna med rennäring gentemot nybyggarna. Dagens samhällsomvandlingar är omfattande och har stor påverkan på omgivningen där aktörerna anser att utveckling ska gå före avveckling. Runt Kiruna och Malmberget finns flera olika riksintressen att ta hänsyn till vid planeringen, till exempel rennäring och gruvnäring. Gruvnäringen får företräde framför de andra riksintressena på grund av nationalnyttan som den medför. Staten äger mycket mark runt Kiruna och för att få förvärva den krävs ett regeringsbeslut. En ansökan om ett sådant förvärv ska prövas hos Statens jordbruksverk, Länsstyrelsen, berörd sameby och Statens fastighetsverk. Med de många instanserna tar processen lång tid och för att effektivisera processen behövs i första hand kompetenshöjning hos aktörerna och bättre kommunikation. Jordbruksdrift var anledningen till att odlingsgränsen uppstod men idag tjänar den sitt syfte för andra näringar, till exempel turism.
Two urban transformations are in progress in northern Sweden today, in Kiruna and in Malmberget, due to expanding mining operations. The relocation of the two cities requires land acquisition. In Kiruna there are specific conditions due to certain protection provided by the so called cultivation border. The purpose of the study is to give a wide perspective on this unique cultivation border and indicate its association with land acquisition. In order to achieve the purpose of the study the history of the cultivation border, the urban transformations and national interests were investigated, as well as the process of land acquisition and how it can be improved. A literature study, qualitative interviews and visits at Kiruna and Malmberget was used to gain knowledge within the topic.As early as in the 1500s, the Swedish government started to take control of the northern parts of the country and encouraged its colonization. The cultivation border was created in the late 1800s to protect the Sami people and their industry from the settlers. The urban transformations are very extensive and have major impacts on the environment. Involved participants want to construct new areas before deconstructing the old ones. There are several different national interests in Kiruna and in Malmberget areas that have to be taken into account in the planning process. Two of those interests are the reindeer and mining industries. The mining industry takes precedence due to its economic benefits to the whole country. The State owns lots of land in Kiruna and in order to acquire it, the government has to give its approval. An application for such an acquirement must be adjudicated by the Swedish Board of Agriculture, the County Administrative Board, affected Sami villages and the National Property Board of Sweden. The high amount of authorities involved makes the process of aquisition long and an improvement to shorten it is to increase the competence of the involved parties and their intercommunication. The purpose of the cultivation border is still considered to be valid, although today for example the tourism is more important than the agriculturing to protect the Sami people.

The purpose of the thesis is to investigate and analyze how three different actors linked to the urban transformation in the city of Kiruna, in this case LKAB, the Municipality of Kiruna and the County Administrative Board of Norrbotten, believe that the identity of a historical monument that is marked cultural heritage is affected by future relocation. The second part of the study is to investigate the impact the building might have on the city in the future. This study is based on the relocation of Hjalmar Lundbohmsgården. The study is based on a qualitative approach in which five informants from the three actors were interviewed. The interviews have been analyzed through thematic analysis, where a combination of theoretical thematic analysis and empirical thematic analysis was used.   The result shows that the new location of Hjalmar Lundbohmsgården is preferred to be in a suitable context close to other cultural buildings. All informants agree that accessibility is a fundamental element in, which a synergistic effect is an increase in visitor numbers. Since the greatest value around Hjalmar Lundbohmsgården is Hjalmar Lundbohm and his deeds, the identity can still be passed on even though the place is not the same. The informants agree that it is important with cultural references in a city so people have something to relate to.
Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera hur tre olika aktörer kopplade till samhällsomvandlingen i Kirunas centrala delar, i detta fall LKAB, Kiruna kommun samt Länsstyrelsen Norrbotten, anser hur identiteten kring ett byggnadsminnesmärkt kulturarv påverkas genom en framtida flytt. Vidare undersöks vilken inverkan byggnaden kan ha i den framtida staden. Uppsatsen har sin utgångspunkt kring en ny framtida placering av Hjalmar Lundbohmsgården.   Studien är baserad på en kvalitativ ansats där fem informanter från tre olika aktörer; LKAB, Kiruna kommun samt Länsstyrelsen Norrbotten har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats genom tematisk analys, där en kombination av teoretisk tematisk analys och empirisk tematisk analys använts.   Resultatet av intervjuerna visar att Hjalmar Lundbohmsgårdens nya placering bör hamna i en lämplig kontext nära andra kulturbyggnader. Samtliga informanter är eniga om att tillgängligheten är en grundläggande faktor där en synergieffekt är ett ökat besökarantal. Det största kulturella värdet kring Hjalmar Lundbohmsgården är Hjalmar Lundbohm och hans gärningar, vilket gör att identiteten fortfarande kan vidareförmedlas trots att platsen inte är densamma. Informanterna är överens om att det är viktigt med kulturella referenser i en stad så människorna har något att förhålla sig till.

Focusing on the town of Malmberget in northern Sweden, this study addresses the relationship between place, identity formation and social transformation among mining communities. Due to an expanding mining area, the town is being gradually demolished and remaining inhabitants will eventually have to be relocated. Concurrently, urban expansion plans are underway in the neighboring town of Gällivare. The aim of the study is to examine whether and how collective forms of identity are constructed in relation to Malmberget as place. What are the main values underlying such collective identity and are they being taken into considerations in the expansion plans? The study also examines if and how any attempts to preservation have been made in response to the demolition and redevelopment. The study is primarily based on interviews with inhabitants of Malmberget. It also draws on qualitative content analysis of documents on the expansions plans. As the study focuses on notions of place and collective identity, in its theoretical framework Lefebvre’s spatial triad is combined with a phenomenological approach of place and Jenkins’ conceptualisation of collective identity.   The findings suggest that there exists a collective ‘Malmberget identity’ consisting of certain values connected to place relations and community history. Some aspects of these values have implicitly been taken into considerations in the expansion plans in Gällivare, but far from all of them. The study also shows how interviewees have enacted preservation strategies as a way to cope with the urban transformation and to protect their shared collective identity.

Gällivare kommun står i dagsläget inför stora samhälleliga påfrestningar, detta på grund av den gruvindustri som lagt grunden för samhället. Stora delar av det snart avfolkade samhället Malmberget måste flyttas på grund av gruvindustrins framfart. Idag bedriver det statliga bolaget LKAB järnmalmsbrytning rakt under samhället Malmberget, detta innebär att stora delar av Malmberget kommer att avvecklas vilket i sin tur innebär att detta måste ersättas i det närliggande samhället Gällivare. I Malmberget återfinns kommunala verksamheter som äldreboenden och kommunens gymnasieskola. Utifrån detta har kommunen bland annat tagit fram ett program för Verksamhetslokaler, som är en del i den nya stadskärnan som planeras i det närliggande samhället Gällivare. Det övergripande syftet med denna studie avser att titta på vad som kännetecknar transparenta, och därför legitima, beslutsprocesser. Studien tar avstamp i en tidigare studie (De Fine Licht et al. 2014) som undersöker när transparensen av beslutsfattande ger legitimitet. Utifrån detta så studeras processen kring Kunskapshuset i Gällivare och tittar på om processen har präglats av transparens och, i så fall, vilken typ av transparens. För att göra detta har en kvalitativ innehållsanalys använts för att till huvuddel analysera protokoll från Kommunstyrelsen samt Kommunfullmäktige i Gällivare mellan 2013 och 2016. För att kunna klassificera det undersökta materialets transparens har en idealtypsanalys använts. Idealtyperna har utgjorts av en rad kända teorier gällande transparensens effekt på legitimitet. Studien visar att processen kring kunskapshuset kännetecknas av olika typer av transparens som både kan ha positiv samt negativ effekt på legitimiteten. Den positiva effekten på legitimitet återfinns bland annat i att medborgarna har fått insyn i motiven och även kunnat ta del av information kring vilka beslut som har tagits samt varför de har tagits. Proceduren kring Kunskapshuset har kännetecknats som rättvis och medborgarna har även varit medvetna om hur besluten har tagits, både i kommunfullmäktige och i kommunstyrelsen. Samtidigt finns det tecken på att transparensen kan ha underminerat legitimiteten i form av brist i ansvarstagande, efterkonstruerade motiv och en negativ medierapportering kring beslutsprocessen.