Dissertations / Theses on the topic 'Samisk religion'

Studien syftar till att undersöka samers framställning inom religionsämnet i svenska läroplaner inom grundskola och gymnasieskola. Frågorna som legat till grund för undersökningen har varit under vilka år läroplanerna har förändrats och hur religionsämnet har förändrats. Vidare har frågor ställts som hur länge samer har nämnts i läroplaner samt hur benämningen har förändrats. Arbetet har avgränsats genom att enbart välja grundskolans- och gymnasieskolans läroplaner samt fokuserat på religionsämnet. En kvalitativ- samt komparativ metod har använts för att tolka och jämföra läroplaner samt samers framställning i dessa. Ett diskursteoretiskt perspektiv har använts för att belysa samhällsstrukturer som kan påverka samers framställning. Resultatet visade att grundskolan har fem läroplaner som utgivits från 1962 till och med år 2011. Historiskt sett har religionsämnet benämnts som kristendomskunskap, numer benämner man ämnet däremot som religionskunskap, vilket kom att ändras till följd av Lgr 69. Tidigare låg fokus inom ämnet på bibelstudier, till att fokuset numer snarare ägnas till större religioner. Samtliga läroplaner redogör för att utbildningen ska vara objektiv, allsidig och saklig. I grundskolans läroplaner har naturfolk eller minoriteter nämnts, i Lgr 11 nämndes samer som ett moment i årskurs 4–6. Fokus ligger däremot på äldre samisk religion. Läroplanen för gymnasieskolan har utgivits i tre utgåvor, från år 1970–2011. Ingen av läroplanerna har lyft varken minoritet, naturfolk eller samer. Slutligen har undersökningen visat att samer till stor del inte lyfts i undervisningen, förutom den äldre samiska religionen, vilket upprätthåller okunskapen i samhället om samer.

The aim of this essay is to explore how Swedish textbooks and official documents regarding the upper secondary school present indigenous religions. Special emphasis is placed on how the textbooks write about the Sami religion. The issues have been what picture do the textbooks give of the Sami religion and other indigenous religions? What do the authorities write about indigenous religions in the control documents of the school? Do the textbooks give a stereotypical image of indigenous people? Are indigenous religions considered as a historical or contemporary phenomenon? The method has been text analysis and ten textbooks in Religious studies have been investigated. The theoretical perspective is Bhabha´s theory of stereotypes and the other.    The result shows that the curriculum for the upper secondary school proclaim that schools should teach about Sami religion, but it doesn´t say anything of other indigenous religions. The subject syllabus of religion does not include anything about Sami religion or any other indigenous religions. This could be one reason why the books write little about the subject. Not even half the textbooks have a chapter about indigenous religions. Only two textbooks had a section about Sami religion. Whether the textbooks give a stereotypical picture of indigenous people or not differ between books. About half the books give a stereotypical description of indigenous people. The Sami people were not described in a stereotypical way, but occasionally they were described as the other.Mainly the textbooks describe the religions as something that belong in the past or in remote areas of the world.

Det har funnits en speciell mytisk bild av den fornskandinaviska mytologin sedan romantikens fantasifulla epok. Det ges ofta en bild som beskriver gudar och människors samspel på ett lekfullt sätt. Schamanismen har med sin annorlunda världsbild stått för något exotiskt men samtidigt skrämmande. I uppsatsen ges en beskrivning av fornskandinavisk sejd och samisk schamanism och en jämförelse mellan dessas likheter och skillnader. Genom att söka svar i både den poetiska och prosaiska Eddan, samt Heimskringla söker författaren komponenter för att beskriva det magiska fenomenet sejd. Författaren till uppsatsen undersöker mer explicit vilka likheter respektive skillnader det finns mellan samisk schamanistisk jojk och andetrumma och fornskandinavisk galdrsång och sejdens trolltrumma. I sökandet efter likheter och skillnader ges beskrivningar av synen på könen och dess roll i kulten och kulturen. Slutligen ämnar författaren söka svar kring hur det är möjligt att med hjälp av bekräftade likheter definiera ett släktskap mellan fornskandinavisk religion och samisk schamanism.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den samiska kvinnans roll i samisk kultur under 1600-1700-talen och den samiska kvinnans roll idag. För att kunna uppnå vårt syfte har vi som metod genomfört litteraturstudier av tidigare forskning, litterära texter, artiklar, och elektroniska källor. Resultatet visar på både kontinuitet och förändring. En av kvinnans viktigaste roller i den traditionella kulturen och religionen var som utövare av jojken. Det var vanligt att kvinnan jojkade i allmänhet, men även i vissa rituella sammanhang. Detta kunde till exempel ske när kvinnans jojkande skulle hålla nåjden i liv under dennes resa till gudarnas värld och till dödsriket. Hennes roll har i vår tid blivit större. Än idag jojkar samerna och det är dessutom numer lika van­ligt att kvinnan jojkar som att mannen gör det. Kvinnan kan idag jojka i mer offentliga situationer, till exempel vid scenframträdanden, politiska sammanhang och demonstrationer. Numer kan det också förekomma att en samisk kvinna är renskötare, något som tidigare tillhörde enbart männens ansvarsområden. Den moderna samiska kvinnan använder också trumman och även om vi i vår tid kan se att trumman som religiös symbol förlorat en del av sin traditionella betydelse kan vi ändå dra slutsatsen att kvinnan i och med sitt bruk av trumman stärkt sin roll och sitt inflytande. Det är rimligt att säga att den samiska kvinnan och mannen idag är mer jämlika än tidigare och det kan rimligtvis bero på den jämlikhetsutveckling som skett och ständigt fort­skrider i vårt samhälle.

Uppsatsens syfte är att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och skillnader behandlas. En jämförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. Anmärkningsvärt är att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring ämnets likheter och skillnader kräver orientering i genusproblematiken. Forskningshistorisk översikt ges därmed av traditionernas relation och genusperspektiv, då egen uppfattning framträder nyanserat i ljuset av tidigare forskning.

De fornskandinaviska källor som används är tre skriftliga källor från 1200-talet. Uppsatsens samiska källmaterial består av skriftliga källor från 1600- och 1700-talet. Samtliga är författade av kristna. Således är det inte de praktiserandes syn som framträder. En litteraturstudie redovisar källmaterialets författare och kulturella kontext.

Uppsatsen visar utifrån ny forskning att fornskandinavisk sejd och samisk schamanism i förestående form kan ha utgjort enhetligt religiöst uttryck. Förhållandet innebär att traditionernas likheter härleds till gemensamt ursprung, medan skillnader förklaras med kulturell distinktion. I uppsatsen är den kulturella applicering genomgående. Min slutsats blir att traditionernas genusproblematik har sin förklaring i skillnad av agrar- och jägarfångstkultur.

Sammanfattning: I studien intervjuas sju religionskunskapslärare angående undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion. Studiens utgångspunkt är att fornskandinavisk religion och samisk religion kan ses som en del av Sveriges kulturarv. Informanternas utsagor studeras utifrån didaktikens tre översiktliga frågor: undervisningens vad?, hur? och varför? Deras utsagor diskuteras även mot tidigare läromedelsforskning som anknyter till pedagogiska texters framställande av fornskandinavisk religion och samisk religion. Sammantaget diskuteras informanternas utsagor mot utmålad fond. Studien visar att undervisning om religionerna anknyter till både gällande och annalkande nya styrdokuments yttranden om kulturell mångfald och identitet. Nya styrdokument träder i kraft 1 juli 2011. Informanternas utsagor indikerar generellt att religionerna betraktas museala med lågt samtidsvärde och meningserbjudande. Deras utsagor uttrycker även begränsade kunskaper om religionerna samt ett icke prioriterande av dem inom gymnasieskolans kärnämneskurs Religionskunskap A. Min slutsats är att resultatet kan härledas till att gällande ämnesplan och kursplan för religionskunskap på gymnasiet frånser preciseringar av religionerna.

The oppression that indigenous people experienced in many decades slowly began to loosen after the second world war, this is partly visible in the growing number of international convention protecting indigenous people. The racism and discrimination towards the indigenous people were exchanged with an aim to mediate a respectful and informative view of the history about the indigenous people to the majority. The Sami people’s history, the indigenous people of Norway, Sweden, Russia and Finland, is a European example of colonial oppression inside the boundaries of Europe. This essay aim to analyze how the Samis are represented in the Swedish curriculum from 1994 and 2011 and the Norwegian curriculum from 1997 and 2015. The analyze is concentrated to the subjects Religious Education and History. The theory of the analyze is based on postcolonial theory presented by Ania Loomba which make it possible to critically examine the curriculums.

Ett syfte med denna uppsats är att belysa hur det är att vara same och troende i dagens samhälle. Jag kommer att skriva om samernas religion idag med fokus på deras natursyn samt deras synsätt på miljöfrågor och den globala uppvärmningen. För att kunna göra detta har jag även fördjupat mig i deras traditionella religion och förhållandet till naturen. Jag ska försöka besvara frågeställningarna nedan.

• Hur såg den traditionella samiska religionen ut och hur förhöll man sig till naturen?
• Vilken påverkan har kristendomen haft?
• Hur ser samerna på de aktuella miljöfrågorna och den globala uppvärmningen?
• Hur framställs samerna idag i litteratur och media? Hur ser religion ut bland samer idag?

Uppsatsförfattaren har senare bytt förnamn till Snow Feather.

Syftet med uppsatsen är att visa på hur samerna traditionellt sett har jagat och dyrkat björnen. Man kan säga att det finns ett litet propagandasyfte också. Jag valde ämnet för att synliggöra fler synsätt på rovdjur än de som finns idag. I dagens debatt är man för eller emot rovdjur och har noll förståelse för den andra sidan i debatten. Jag har för att göra detta möjligt skapat några frågor som är det som ska besvaras i denna uppsats.

• Hur såg samernas traditionella förhållande till björnen ut?
• Hur gick jakten på björnen till?
• Vilka trosföreställningar användes före, under och efter björnjakt?

För att besvara dessa frågor kommer jag att undersöka vad forskare sagt i ämnet. Huvuddelen av uppsatsen är byggd på material från 1650-1760-talet. Jag har valt att göra min egen tolkning av den samiska björnceremonin utifrån några av de svenska källor som finns.

The aim of this essay is to study how the Sami are presented in four textbooks about religion and history that are used in the schools of the majority culture of Sweden today and one book of ideas asto how a textbook could look like from a Sami's perspective. Its aim is not only to study how the Sami are presented but also to discuss how students who read these books could interpret what it means to be a Sami and what their culture is about. It is also meant to discuss how the Sami identitycould be formed. In order to be able to discuss this the essay uses three different kinds of theories about identity and culture. The analysis showed that there is little information about Sami culture, identity, religion and historypresented in the four textbooks used in schools of the majority culture and that these books seem to want students to think that the Sami are troublemakers but are and should be assimilated into the majority culture.

The purpose of this essay is to analyse how Samí religion is portrayed in three digital teaching materials. The three teaching materials are intended for secondary school according to the latest curriculum from the year of 2011. This comparative study aims to investigate whether the Samí religion is stereotyped, and as well to present similarities and differences between the presentations of Sami religion. Therefore, a qualitative content analysis has been used to achieve the purpose of the study.   The information regarding Samí religion in the digital teaching materials has been divided into four categories. The categories have been created along the common information that the materials present, including history of religion, rituals, beliefs and comparing. Thereafter, the categories have been analysed one by one, through six converted theoretical perspectives of orientalistic stereotypifications. The study shows that the stereotypification of Samí religion is mostly shown as ‘passive’ and ‘generalized’. That means, for example, that the publishers of the teaching materials present facts about the minority group, as an unresisting group to the Christian mission. Most of the religious central parts of Samí religion are also generalized and don’t show variety within the religion or within the group of Samí people. The study also shows that the teaching materials have a similar way of generalizing the content, especially regarding the Christian evangelize and the religious division of responsibilities among the sexes. The difference though is how the content is presented and the further detailed facts are very unequal.

The aim of this essay is to analyze teacher’s thoughts about Sami culture, religion and history. How do teachers shape their teaching in these topics? Teachers in secondary school and the subjects religion and history has been the basis of the survey. To complete this work, these methods have been used; qualitative research interview, surveys and hermeneutics. When you conduct a study that involves people you have to include ethical principles. In this essay, these principals have supported the methods to fulfill the study. The Sami topic has been visible in the field, in different ways. Regarding its visibility in school, it is clear that Sami has been overlooked in teaching materials and by previous research in different school levels and subjects. The supporting theory in this essay is a curriculum-based theory that has looked deeper into the subjects religion and history curricula for elementary school and secondary school. This essay shows that Sami neither takes up a large or a small part in the teaching. Instead the Sami culture, religion and history appear as an example in other areas of these subjects.

Studiens syfte är att undersöka hur tidigare religionsforskare har analyserat, tolkat och beskrivit fornskandinavisk völva respektive samisk nåjd, utifrån ett forskningshistoriskt respektive ett genusvetenskapligt perspektiv, med fokus på likheter och skillnader i deras religiösa verksamheter, om de baserat sina tolkningar vid låne- eller arvsteori, samt deras tolkningar av funktionärernas genusaspekter. Studien bygger på Håkan Rydvings framförda låne- och arvsteorier, och hur tidigare religionsforskning använt sig av dessa för att studera völvan och nåjden. Resultatet visar att de studerade religionsforskarna baserat sin respektive forskning på låneteorin, men skiljer sig åt i sin framställning av völvan och nåjdens likheter och skillnader, och dess genusaspekter. Den skillnad i hur funktionärerna framställs bygger på forskarnas skilda perspektiv, exempelvis Sundqvist vars analys bygger på samhällskontexter.

Uppsatsens huvuddel handlar om offer och offrandet inom de svenska samernas förkristna tro, där björnriten lyfts fram som en egen del. Innan man kommer till detta får man kort ta del av samernas gudavärld, vilken bestod i många olika gudomar eftersom samerna trodde att allt var besjälat. Därefter kan man läsa om nåiden, den man som kunde försätta sig i trans för att resa i andevärlden då man behövde hjälp vid exempelvis någon sjukdom. Sist i denna del har trumman fått en egen plats, vilken bland annat nåiden ibland använde som hjälpmedel för att försätta sig i trans. I den sista delen innan diskussionsdelen kan man läsa om de möjliga förändringsfaktorerna för offrande, där nybyggare och den kristna missionen lyfts fram som två exempel.

Syftet med denna uppsats var att visa att offrandet och offrandets betydelse förändrades genom kontakt med nybyggare och andra kulturmöten, vilken troligtvis var en av orsakerna till förändring av offrandets betydelse. Det andra syftet var att försöka visa att offrandet var mer påtagligt där det "svenska" inflytande var mindre, vilket tyvärr inte kunnat göras. Arbetet har tagit form med hjälp av deskriptiv metod. Arbete är begränsat så till vida att endast ett antal böcker använts, där möjligheten att få tag på många fler fanns, och där offrandet har huvudrollen. De källor som tagits upp sträcker sig från Pehr Högström (1747) till Lennart Lundmark (1998), med koncentration av 1900-talet eftersom de är lättast att få tag på.

Slutsatser som drogs var bland annat att, genom att den samiska ungdomen på 1700- och 1800-talen sökte sig till den kultur och religion som kom med nybyggare och kristen mission så slutade man identifiera sig som samer. Detta var troligtvis en av de bidragande orsakerna till att offrandet och dess betydelse förändrades och tillslut försvann ur samernas tro och leverne. Denna uppsats är inte heltäckande för offer och offrande inom samernas religion, utan kan snarare ses som en liten del i en helhet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur samerna framställs i åtta stycken läroböcker i ämnet religionskunskap på gymnasienivå. Tar läroböckerna överhuvudtaget upp samerna och i sådana fall i vilken utsträckning? Hur beskrivs samerna i läroböcker? Kan beskrivningen leda till att den samiska religionen ses som något avvikande och konstigt, det vill säga kan läroböckernas beskrivning av samerna leda till exotism? Det empiriska materialet för denna uppsats har utgjorts av en textanalys av åtta stycken läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Författarna till de utvalda läroböckerna har i de flesta fallen en personlig erfarenhet av att undervisa i religionsämnet. Uppsatsen visar att samerna överhuvudtaget inte nämns i fyra av de åtta läroböckerna. Endast två av läroböckerna ger en god bild av samerna och deras religion. Flera av läroböckerna ger dessutom en bild av samerna och deras religion som kan leda till exotism. Samernas religion avhandlas ofta tillsammans med ett flertal andra religioner som till viss del påminner om den samiska, men som även skiljer sig från den på många sätt. Detta gör att stora generaliseringar inte är särkilt ovanliga. I flera fall jämförs den samiska religionen även med de stora världsreligionerna på ett sådant sätt att den samiska religionen framstår som något avvikande och konstigt.

En sammanfattning av uppsatsen har publicerats som "Den frånvarande samen" ss. 18-19 i "R & L: religion & livsfrågor : aktuellt för undervisningen." 2008, Nr. 2 "Tema: Religionsläraren i focus" Solna: Föreningen Lärare i religionskunskap.

Syftet med examensarbetet var att undersöka samer och samisk religion i relation till undervisningsämnet religionskunskap. Studien har undersökt läroplanernas utveckling, både från grundskolan och gymnasieskolan med fokus på samisk religion. Läromedel inom religionsämnet har dessutom granskats i relation till läroplanernas förändringar samt för varje undervisningsstadium. En enkätstudie har slutligen genomförts vilken ligger till grund för lärares framställning av samisk religion i undervisningsämnet utifrån Lgr 11 och Gy 11. Metoden som tillämpats i studien har varit en komparativ metod samt kvalitativ metod med kvantitativa inslag. Resultatet visar att samisk religion fått större plats i läroplanerna i relation till samhällsförändringar. Läroplanerna utgör den grund som läromedel utgår från, med andra ord struktureras läromedel utifrån läroplanernas innehåll liksom fokusområde.  I samband med Lgr 11 och Gy 11 har samer med tillhörande religion fått större utrymme i läromedel. Trots detta visar studien att förhållandevis få läromedel behandlar samer och samisk religion i relation till andelen läromedel som granskats i examensarbetet. Resultatet visar att drygt hälften av lärarna som medverkat i studien undervisar om samer, detta trots att majoriteten av lärarna menar att tiden inte räcker till. Flertalet lärare anser det viktigt att belysa samer och samisk religion i undervisningen, lärarna önskar därför att lärarutbildningar i större utsträckning lyfter Sveriges nationella minoriteter. Majoriteten av lärarna menar däremot att de har tillräckliga kunskaper för att samer ska behandlas rättvist i undervisningen. Resultatet har skildrats i relation till ett diskursteoretiskt ramverk för att synliggöra maktstrukturerna gällande majoritetssamhälle och minoritetssamhälle.
The purpose with this advanced professional degree was to research Sami populations with associated religion in relation to religious education. In addition, the study has researched the development of the national school curriculum from primary school and secondary school with focus on Sami religion. Development and changes in teaching materials in accordance with the development of the school curriculum and its various phases has also been examined. To conclude, a survey has laid the foundation for a study of teachers' own portrayal of Sami religion in RE for Lgr 11 and Gy 11 students. A Qualitative Comparative analysis methodology has been practiced in the study with some quantitative uses. The results of the study show the Sami religion has received a larger place in the national school curriculum in relation to societal changes. The school curriculum sets the foundation the school materials are based on, in other words the materials are structured on the basis of the curriculum and its focus area. In relation to Lgr 11 and Gy 11, Sami with associated religion has seen a significant place in teaching materials. Despite this, there are comparatively few teaching materials that cover Sami population with Sami religion in relation to the amount of researched materials. Results show about half of the teachers participating in the study include Sami population and history in their teachings, despite the majority of teachers stating that time spent is not enough. Many teachers state Sami studies are important in education and wish that teachers' education include Sami more frequently. However, the majority of teachers report that they have sufficient competence for Sami to be covered in their teachings. The result has been described in relation to discourse theoretical framework to cast light on the hierarchical structures concerning majority and minority society.

The purpose with this thesis is to study three theology teaching materials to analyze the Sami people involvements in these. A comparison has been made with Old Scandinavian religion since the textbooks I have studied are all placed in the same category. In the thesis, I will also investigate how the Sami and their religion is represented. I will research this from a qualitative and quantitative approach due the fact that reviews of today's learning material are limited and that teachers now have the responsibility to review this. Studies show, however, that eight out of ten teachers lack the proper time for these reviews. The theoretical approach I have used is Ninian Smarts seven dimensions of religion combined with post-colonialism. The Post-colonial theory is broad and has not been applied as a whole in this thesis, just its main concepts. These concepts are; essentialism, exoticism, stereotyping and ethnocentrism. The result from this thesis shows that you cannot for certain determine if the Sami religion has a larger or smaller presence compared to Old Scandinavian religions due to the fact that all three textbooks analyzed differ in this matter. One can also note that hints of a negative picture towards the Sami is still present judging by interpretations of certain concepts.

The main purpose of this thesis has been to study the ritual remains from the Sámi region, over an extended period of time. An analysis of when and why they first appeared, followed by a discussion of the changes and the continuity that occurs during this period of time which then is placed in relation to other social, economical and political processes that took place in northern Fenno Scandinavia during the iron age.

The archaeological remains included in this study are Scree graves, lake graves, sacrificial sites, silver hoards and dwellings. Ring-shaped sacrificial sites and labyrinths are also discussed to some extent. The remains are firstly discussed on an individual basis and then in relation to each other and various other dimensions of community development in northern Scandinavia. From 300 BC – 400 AD, several of the ritual remains associated with developing Sámi identities appear for the first time, followed by a period with few discovered sites. There is an increase of archaeological finds from the Viking and Early Middle Ages, including many new ritual forms which can be linked to neighbouring societies increased economic interests in the region. There is a decrease in the number of sites from the 12th century AD and imported metal disappears from the ritual context. During the 14th century AD there is once again an increase in ritual activity, primarily in northern Norway, that appears to have moved to locations in the vicinity of dwelling sites. During the 17th century AD the ritual remains decrease over large parts of northern Scandinavia. One exception is the southern Sámi area, where numbers of characteristic Sámi ritual remains are seen to increase. Bear graves from as late as the 19th century AD have been found. The results demonstrate how rituals have been an important tool in not only creating and maintaining social and ethnical identities, uniting societies, creating opposition and causing change but also establishing bonds with other cultures or communities. Many of the changes that have taken place in the different ritual activities in the Sámi area have occurred at similar periods of time in other geographical regions of Sápmi.

År 1100 var Sverige ett kristet land, i alla fall till namnet, men det skulle dröja ytterligare nära 700 år innan de svenska samerna helt övergett sin gamla tro och gått över till den kristna läran. Religionsskiftet skedde långsamt, och även om många samer döpte sig redan under medeltiden är det först under 1600-talet som man på allvar kan se hur den gamla samiska religionen försvinner till förmån för kristendomen. Denna uppsats syftar till att utöka förståelsen för hur detta religionsskifte gick till och hur detta upplevdes av de berörda samerna själva. Genom att analysera protokoll ifrån lappmarkens domböcker rörande religionsbrott (så kallade "trolldomsrannsakningar") har jag undersökt hur de åtalade samerna själva uppfattade sina brott och hur de försvarar sig själva inför rätten, samt hur stark kristendomens ställning var bland den samiska befolkningen under denna period. Jag har även strävat efter att få en tydligare bild av vilka dessa personer var, och om detta svarar mot den gängse uppfattningen om att de åtalade i regel var nåjder. Genom en kvalitativ hermeneutisk metod har jag kommit fram till att den gamla samiska tron under skiftet mellan 1600- och 1700-tal fortfarande var relativt stark i stora delar av de svenska lappmarkerna, och min undersökning visar också att det var i de södra lappmarkerna som den gamla tron levde kvar längst. Jag har också dragit slutsatsen att den svenska kyrkan var relativt tolerant mot religionsbrott hos samerna fram till år 1689 då missionsverksamheten gick in i ett nytt skede. Jag kan också konstatera att det inte finns någon homogenitet hos de åtalade samerna – ålder och social status varierar markant, och ingen av dem beskrivs som nåjder i källmaterialet
By the year 1100 Sweden was christianized, but the Sámi indigenous religion persisted among the Sámi people up until the mid 18th century. Up to the 17th century the efforts to convert the Sámi to Christianity was fairly weak, but increased pressure came after the protestant reformation. Death sentences could now be carried out for practicing the old religion. In this essay I have examined court protocols from trials regarding Sámi witchcraft, superstition and heresy during the period 1649-1739. I have analyzed the protocols in order to get a better understanding of how the religious change in this area came about, and how the Sámi people themselves regarded their crimes and their religious belief. I have also tried to find out how deeply rooted Christianity really was within in the Sámi community and in the Sámi area (Sápmi) during this period. It is commonly believed, that it was mainly the Sámi shaman (the noaide) who was charged and sentenced in these witchcraft trials and I have examined whether or not this really was the case by looking for common denominators and characteristics among the people on trial. By using a qualitative hermeneutical method in analyzing these documents I have learned that Christianity was not very deeply rooted in the Sámi community during this period and it is clear that it was in the southern parts of Sápmi that the old religion persisted the longest. I have also come to the conclusion, that the Swedish church was fairly tolerant towards the Sámi practising the old religion up to the year 1689, when the policy changed prominently. As for common denominators, the accused are all male and none of them are referred to as a noaide in the protocols. It is in this discovery I claim to bring something new to this subject field.

The similarities between psychosis and different mystical experiences are striking. Professor Jens-Ivar Nergård (1998, 2006) has pointed out similarities between the calling of the Sami shaman/nåjd and the state of psychosis and high-lights the reciprocal meanings andpurposes of these similarities in a Saami context where the calling and the called are regarded as meaningful for the community. By comparing what psychodynamic theorynames psychosis with the calling process of the nåjd the aim of this work is to investigatethe question of how the latter’s discourse finds individual and contextual purpose andmeaning in the psychological functions leading to the former. Since this comparison andinvestigation concerns two different ontologies and discourses, with their own conceptsand views on the psychological functions mentioned, it is done in a qualitative comparativemethod of discourse analysis.The psychodynamic discourse through the books of professor Johan Cullberg classifiespsychosis as a psychological regression to a more primitive psychological state in whichthe individual is caught in primary process thoughts; characterized by dilutions, hallucinations and magical thinking. The psychodynamic discourse sees no contextual, and verylittle individual, meaning or purpose with these functions. This theory is what I will compare to the material given by primarily Jens-Ivar Nergård from a Saami discourse.What I find in the discourse material is an ontology - simultaneously psychological, spiritual, practical and religious (hence the interest from the perspective of psychology of religion) – which differs from the ontology of the psychodynamic discourse in crucial ways.In the Saami discourse the individual experiencing what the theory would name hallucinations, dilutions or psychosis is never disconnected from his or her community and contextbut is instead seen as an important and strong bringer of insights and knowledge. This isconnected to the ontology mentioned above in which relating to - seeing, hearing and interacting with - non-human persons is viewed as a natural experience to understand andrelate to nature, the community, the past and present. The psychological functions in which these interactions take place are regarded as meaningful, significant and sacred.

Syftet med denna uppsats, som utgör mitt examensarbete i utbildningen till lärare i religionskunskap, var att undersöka hur vilket utrymme den samiska religionen får i undervisningen i ämnet religionskunskap, samt att titta på vilket stoff som tas upp. Min hypotes var att det utrymme som ägnas samerna skulle vara ytterst begränsat, samt att det, om de överhuvudtagets togs upp, i så fall skulle vara en väldigt ytlig bild som gavs. För att ta reda på om detta antagande var korrekt genomfördes dels kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i ämnet religionskunskap på grundskolans senare år, dels en läromedelsanalys av ett antal läroböcker. Resultatet av dessa båda undersökningar bekräftade min hypotes. Ingen av de intervjuade lärarna ägnar samerna något större utrymme i sin undervisning, utan de nämner oftast bara dem kort i anslutning till andra områden. Anledningarna till deras val var något varierade, men tre av dem hänvisade bland annat till bristen på utrymme inom ramen för religionskunskapen och de samhällsorienterande ämnena (SO). Av läroboksgranskningen framkom det att även om samerna berörs i böckerna, så är det i varierande form. Gemensamt för alla böckerna, med undantag för en, är dock att fokus ligger på det mystiska inom religionen, samt att få paralleller till hur samerna lever idag görs. Det kan även konstateras att det är den västerländska historieskrivningen, med ett ”vi” som skriver om ett ”dem”, som råder.

Syftet jag har med min uppsats är att ge fyra olika perspektiv på fenomenet shamanism för att komma närmare svaret på min fråga: Vad är shamanism för något?

Perspektiven jag ger är shamanism ur ett historiskt, religionsfenomenologiskt, parapsykologiskt och kulturellt perspektiv.

SAMMANFATTNING      Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera samernas livssyn och syn på naturen och om och i så fall hur denna syn i praktiken kommit i konflikt med det svenska storsamhället (staten, myndigheter och den svenska allmänheten). I syftet ingår att undersöka vad lagen säger om rennäring. Syftet innefattar även att undersöka om Hornslandet utmärker sig på något sätt när det gäller renskötsel. Utifrån syftet har frågeställningar formulerats. Samernas rätt till renskötsel och markområden som de nyttjat sedan urminnes tider regleras i rennäringslagstiftningen. Renskötare och sametingets representanter anser att människan är en del av naturen. Samernas livssyn och syn på naturen skiljer sig från storsamhällets syn. En fallstudie har utförts för att få en bild av hur renskötare och storsamhället ser på naturen och rennäringen med fokus på ett kustnära område på Hornslandet i Hudiksvall där renar vistats två vintrar under 2000-talet men inte under de senaste århundrandena. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en natursynsmodell som tillämpats som teoretisk tolkningsram. Resultatet visar att renskötare vill bevara renbetesområden och naturen intakt medan storsamhället generellt vill exploatera naturresurser genom storskaligt skogsbruk, vatten­kraftsutbyggnad, uppförande av vindkraftsanläggningar, utbyggnad av infrastruktur, turism och gruvnäring. Storsamhällets vinstintressen går före naturens bevarande och samernas och rennäringarnas intressen. Resultatet från fallstudien visar dock att renskötsel går att tillämpa i kustområdet Hornslandet på statens markområden utan att konflikter uppstår. Det föreligger således skillnader mellan nordsamisk och sydsamiskt område när det gäller konfliktsituationer mellan renskötare och storsamhället. Inom nordsamiskt område förekommer ett flertal konflikter mellan renskötare och storsamhället. Renskötare, sametinget och storsamhället inom både nordsamiskt och sydsamiskt område ser med oro på klimatförändringar.

This paper has three aims: to identify how Islam and Muslims are pictured in Muslim popular music, to examine if the message has been adjusted dependig on the listener, and if the music can be used in the construction of identities. To achieve this aim, music by the artists Sami Yusuf and Maher Zain have been analyzed. The research questions are; which images of Islam and Muslims are being portrayed through the music of Sami Yusuf and Maher Zain? Are there any differences in the images and the messages depending on who the listener is? What meaning can the music have for the constuction of individual and collective forms of identity? The material consists of 52 song lyrics which have been studied using the method of content analysis. The data were analyzed in relation to Mediatization Theory as described by Hjarvard, Schofield Clark and Lövheim, as well as Ammerman's theory on identity and religion. The result of the study shows that Muslim popular music portray Islam as a religion of love that promotes peace. According to the themes that were identified Muslims are pictured as people who have gone through hardships, who have left their old life behind them and found inner peace with the help of Allah. Muslims are portrayed as people who love their families and the Prophet Muhammad, and they worship Allah and believe in an afterlife. Only small differences in the music's message depending on the receiver were found. One difference is that songs in English tend to contain a smaller amount of references to religion than songs that are sung in for example Arabic. The result show that muslim popular music can help the construction of identities because it portrays a different kind of image of Islam compared to the negative image portrayed by the media. The music also provides the listener with biographical stories to identify with and invities people to Islam. Moreover, the songs challenge both Western modernity and traditional Islam.

Every four years, in the middle of a cold winter night, devotees bearing images of 126 Buddhas, Bodhisattvas, and other important deities assemble in the Nepalese city of Patan for an elaborate gift giving festival known as Samyak Mahādāna (“The Perfect Great Gift”). Celebrated by Nepal’s Newar Buddhist community, Samyak honors one of the Buddhas of the historical past called Dīpaṅkara. Dīpaṅkara’s importance in Buddhism is rooted in ancient textual and visual narratives that promote the cultivation of generosity through religious acts of giving (Skt. dāna). During Samyak, large images of Dīpaṅkara Buddha ceremoniously walk in procession to the event site, aided by a man who climbs inside the wooden body to assume the legs of the Buddha. Once arranged at the event, Dīpaṅkara is honored with an array of offerings until dusk the following day. This dissertation investigates how Newar Buddhists utilize art and ritual at Samyak to reenact and reinforce ancient Buddhist narratives in their contemporary lives. The study combines art historical methods of iconographic analysis with a contextual study of the ritual components of the Samyak Mahādāna to analyze the ways religious spectacle embeds core Buddhist values within in the multilayered components of art, ritual, and communal performance. Principally, Samyak reaffirms the foundational Buddhist belief in the cultivation of generosity (Skt. dāna pāramitā) through meritorious acts of giving (Skt. dāna). However, the synergy of image and ritual performance at Samyak provides a critical framework to examine the artistic, religious, and ritual continuities of past and present in the Newar Buddhist community of the Kathmandu Valley. An analysis of the underlying meta-narrative and conceptualization of Samyak suggests the construction of a dynamic visual narrative associated with sacred space, ritual cosmology, and religious authority. Moreover, this dissertation demonstrates the role of Samyak Mahādāna in constructing Buddhist identity in Nepal, as the festival provides an opportunity to examine how Newar Buddhists utilize art, ritual, and performance to reaffirm their ancient Buddhist heritage.

This study focuses on the difficult Sami heritage which is exhibited within local history museums in northern Sweden. The study incorporates theories from cultural science and sociology but it is written within religious history as a philological and text-oriented discipline where discourses and social constructions of the Sami heritage and worldviews are in focus. The overall aim of this study is to increase the understanding of the difficult Sami heritage. This means that the analysis focuses on perspectives and discourses within local museums and Sami organisations.   The first research question revolves around the significances and meanings of the difficult Sami heritage: What phenomena (artefacts) and dimensions (immaterial culture) of the difficult past in Sapmi are highlighted? The second research question revolves around the power to represent the Sami heritage: How is the difficult Sami heritage represented? The third research question revolves around perspectives within museum practices: What approaches are the museum practice based upon?   This study focuses on four museums in northern Sweden; Ajtte museum, Samgården, Norrbottens museums and Hägnan museum. They are all local history museums which exhibit the past within a specific region from a rather broad or holistic historical perspective. The student visited each museum and observed the exhibitions then. She read texts, analysed artefacts and watched movies. Facts and interpretations were documented with a pen and the most important phenomena authenticated with a camera.   The difficult phenomena and dimensions within the museums were structured in three groups: living conditions, dark artefacts and colonization. The group living condition refers to poor people, risks, cold climate, hard work, illnesses and social classes. Dark artefacts refer to very old graves and drums which have been lost to the external society. Colonization refers to representations of Sápmi, uses of lands and resources, wounds, lack of local participation within decision-making processes, conflicts and women´s rights.   The analysis of representations highlights reflections about the meanings of the difficult and how subjective this is. Many dimensions within the Sami culture which have appeared as difficult from a colonialist perspective may be bright from an insider perspective. The museum practices follow discourses but there are few expressions within the museums which are associated with ethnocentrism. The external society is not presented as something higher, better or more valuable, but it is obvious that the government did hurt the region in the past.   The museums which were included in this study, based practices on a local separatist/patriotic approach since the unique Sami culture was in focus. It was portrayed as something which stays in contrast to the overall society. The Sami culture was associated with positive characteristics such as traditional, peaceful, original and authentic. The peace and international understanding approach was also embedded since exhibitions were based on ideas expressed within The Universal Declaration of Human Rights (UDHR) about the rights indigenous people have. The study also concludes that these museums rather based the practice on patriotic thinking, than a cosmopolitan. The museums made use of a bottom-up approach into a varying extent.  When the local perceptions were in focus are the following phenomena highlighted: the inner compass (director with wisdom), wounds of colonization, local worldviews and interaction with nature and animals.

The intention with this essay is to illustrate the conflicts that might occur when states implement renewable energy strategies on lands that have traditionally belonged to indigenous peoples. To do so I have analysed case studies from Sweden as well as Latin America regarding renewable energy projects in areas that could be claimed to belong to indigenous groups and compared the conclusions from these studies to what the existing legal framework on the topic of the rights of indigenous peoples dictates. The results show that the main international legislation on the topic is very clear in expressing that states should grant indigenous peoples access to lands and territories that have traditionally been occupied by them, as well as granting them participation in the exploitation of natural resources. The analysis of the case studies shows that there exists a tendency among states to bypass what is stipulated in the international regulations when executing renewable energy projects, as well as using the term “sustainable development” as a cover-up when violating the rights of indigenous peoples. Although the international legislation on the topic is very precise, the majority of the world’s countries have not ratified the main legally binding convention. I conclude that one reason for this could be that states would find it hard to reach environmental objectives while at the same time complying with the legislation on the rights of indigenous peoples, i.e. states face difficulties in fulfilling sustainable environmental and economic objectives with sustainable social objectives.

The thesis discusses a category of cultural heritage that has been labelled "Sami circular offering sites", aiming to establish some basic facts about their origin, distribution and use, as well as their cultural and socio-political context and influence. The stone enclosures in question have been interpreted as Sami offering sites since the mid-19th century, but a discourse analysis of the research history indicates that this may have been based on a scholarly hypothesis rather than ethnographic or archaeological evidence. Furthermore it is questioned if all the structures that are currently included in this category are in fact remains of the same cultural practice. This is investigated through surveys of 81 suggested circular offering sites in Norway, two excavations and analyses of the find material. The large stone enclosures in counties Finnmark and Troms that were first categorised in this way prove to have quite consistent builds and measurements and a find material mainly dating between the 13th and 17th centuries. These structures are here labelled type 1. In contrast, constructions that have later been added to the category, particularly in other areas, have other and less consistent characteristics and seem to include remains of a range of different activities. They are here divided into two generic types 2 and 3. The thesis further discusses alternative interpretations for the type 1 structures, concluding that their materiality, construction, location, topography and finds are consistent with archaeological, historical and ethnographic evidence for wolf traps. Their distribution indicates a regional Sami cultural practice related to inland winter habitation and travel routes, while also apparently coinciding with the Russian/Karelian taxation area in northern Norway in the Middle Ages. Thus the builds may have been inspired by the fur trade or other activities of the latter groups. It is uncertain when exactly the installations fell into disuse, as datings are calibrated to AD 1450-1650. The abandonment could be related to the decline of Novgorod as a fur trade centre, Russian loss of taxation rights in northern Norway, increased Swedish impact in the inland areas and Norwegian activity along the coasts, which all led to changes in administration, taxation, trade patterns and demand for furs. The contemporary decimation of the wild reindeer population, increased reindeer herding and introduction of new weapons like crossbows, guns and foothold traps, may all have made permanent trapping installations less useful. The sites may, however, have gone out of use at different times. Certain finds of marrow split bones, very recent coins and other objects suggest a later reconceptualisation of some structures as offering sites, whether as a local explanation or inspired by the later scholarly definition. Throughout the thesis, the construction and distribution of the archaeological category and the preference for the ritual or religious interpretation are discussed as results of specific socio-political contexts, where stereotypical notions about Sami identity and culture have had a strong impact. The thesis explores how academic and other narratives influence each other within certain discourses of power and indigenous "rights and rites", and the continuous mutual impact on individual actions and emotions through networks of people, power and things. The present reinterpretation challenges existing academic and local narratives. It is based on the materiality of the structures, but the offering site explanation is not positively refuted. Yet, as part of an authorised heritage discourse, the present statement is more likely to impact future categorisation and practices than other narratives within other discourses, expressing a persistent and inherent power inequality. This may be ethically problematic in the context of an indigenous minority, but it may also be argued that the role of the archaeologist expert is precisely to expose the insisting materiality of the past and the power/knowledge networks that promote specific narratives about it.

Economic globalization is a relatively recent phenomenon which has become familiar nowadays both in theory and practice. By definition, economic globalization is a transnational phenomenon characteristic of the post-industrial era and whose driving forces are respectively the recent technological innovations (as its engine), media of communication (information technology) as its facilitator, and political liberalism as its underlying political ideology, particularly after the collapse of doctrinaire socialism and the disintegration of the Soviet Union and its satellites. The phenomenon of economic globalization is ambiguous. It is a symbol of promise for some, yet a symbol of threat and alienation for others. It has both positive and negative effects. In effect, we can appreciate the dividends of economic globalization as they are evident in the growth of international trade, a tendency to universalize liberal democracy as a result of the failure of socialism and its command economy, an apparent international solidarity, economic prosperity as well as the triumph of the market economy. On the negative side, we cannot be blind to the obvious growing marginalization of the poor countries and the poor within countries, the demise of the nation-state coupled with social and political instability, inequality and social injustices between and within countries, ecological degradation and moral decadence due to blind interests in the market and maximization of profit. However, the negative effects seem to weigh more than the positive ones. This raises the question of how to respond to economic globalization. Two responses are analysed and critiqued in this dissertation. The first response, that of Samir Amin, comes from a Neo-Marxist perspective. Amin suggests a reversal of economic globalization altogether. This reversal consists in the reconsideration of the international socialism whereby each state should be allowed to negotiate the terms of interdependence with other states (poly-centrism). The second response is that of Hans Kung, who suggests a global ethic that could give economic globalization a human face. This economy with a human face is an "Aristotelian mean" economy; a kind of economy which is between the welfare state and neo-capitalism. The content of this global ethic supposed to underlie this economy is a set of values drawn from most of the religious traditions of the world. My contention is that neither Amin's international socialism nor Kung's global ethic constitute a satisfactory challenge to the power of the market and profit that are the main motive of economic globalization. Amin's international socialism is unrealistic and unreliable, particularly in this time when Marxist socialism has failed economically and has shown itself unpopular and unhelpful in practice. Kung's idea of global ethic is a powerful suggestion. Nevertheless it lacks a conceptual foundation which would redeem it from the risk of being a mere ethical contract. This conceptual framework should be an alternative to that of the Smithian homo oeconomicus that informs today's economy. The present economic order evolves around the neoclassical narrow understanding of the human being as homo oeconomicus. Thus, if we are to provide an ethic for the phenomenon of economic globalization, we have to build it on a concept that goes beyond the economic man. Such a concept should be an answer to the following double question: What/who are we, and how should we live given what/who we are? The concept that seems to best answer these questions is the concept of imago Dei as relational, central to the Judeo-Christian anthropology. The social, political and ecological implications of imago Dei as relational should help us to reconstruct the human community as the context of moral values, empower the state as the natural society that can work in partnership with the Church as the family of God, and finally consider those values that can help us to consider the enviromnent as something that is not at the disposal of human domination and overexploitation. The ethic of imago Dei as reIational is applied to the Burundian context as its testing ground. With the ethic of imago Dei as relational, the growth of the international trade should benefit the poor instead of marginalizing them, political liberalism would not lead to disorder which the profit seekers exploit to the detriment of the state, solidarity would imply equality and social justice as well as environmental care, and moral values would recover their priority over market judgment in which everything is referred to in terms of commodity. The implications of such an ordering are the following: the humanization of foreign aid and humanitarian service, the orientation of economic investment towards human promotion and not only for profit, a shift from self-enrichment minded political leadership to a leadership open to socio-economic empowerment of the poor as well as environmental care.
Thesis (M.A.)-University of Natal, Pietermaritzburg, 2001.