To see the other types of publications on this topic, follow the link: Sammanhållning.
Dissertations / Theses on the topic 'Sammanhållning'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Sammanhållning.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Davidsson, Johanna, and Linn Welin. "Unga damlags-idrottares upplevelser kring social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42138.
Full textAbstract:
Previous research highlights social cohesion and task cohesion, the individual attraction to the group and group interaction is widely debated. Much of the previous research is quantitative and conducted in mens sport. The purpose of the study is to gather information about young female team athletes and their attitude towards cohesion. The purpose is to explore the experiences of cohesion and also search which factors that the individuals experience as crucial to social cohesion and task cohesion in female team sports. The underlying theoretical framework of this study is based on a conceptual model developed by Carron et al. (1985). The study was based on eight interviews done on participants between 18 and 30 years. The interviews were conducted using a self-designed instrument that was created with inspiration from the validated Group Environment Questionnaire. The collected material was analyzed with a content analysis. The result reveals that female team athletes perceived cohesion as an important factor. A lot of attention was aimed at social cohesion and the participants need of inherency. But the participants emphasize that without task cohesion will group goals and purpose be absent.Tidigare forskning belyser social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning, där individens attraktion till gruppen och gruppinteraktion är omdebatterat. Mycket av den tidigare forskningen är kvantitativ och utförd inom herridrotten. Syftet med studien är att samla information kring unga damlags-idrottares upplevelser till sammanhållning samt undersöka faktorer som individen upplever avgörande för social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning i lagidrott. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för arbetet är en begreppsmodell utvecklad av Carron et al. (1985). Under studien genomfördes åtta intervjuer där deltagarna var mellan 18 och 30 år. Intervjuerna utfördes med hjälp av ett egendesignat frågeformulär som skapades med inspiration från mätinstrument Group Environment Questionnaire. Det insamlade materialet analyserades utifrån en innehållsanalys. I resultatet framkommer det att damlags-idrottare upplever sammanhållning som en viktig faktor. Mycket uppmärksamhet riktades mot social sammanhållning och deltagarnas behov av tillhörighet. Deltagarna poängterar dock att utan uppgiftsorienterad sammanhållning saknar gruppen mål och syfte.
2
Lostin, Hampus, and Magnus Svanström. "Arbetsmotivation och sammanhållning : -En studie om motivationsfaktorer och uppfattad sammanhållning bland personal inom serviceyrken." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14387.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att få kunskap om vilka motivationsfaktorer, inre och yttre, som är viktiga hos personal inom serviceyrken. Vidare studerades den uppfattade sammanhållningen inom målgruppen. Av speciellt intresse var att studera korrelationer mellan sammanhållning och inre/yttre motivationsfaktorer samt om kontroll i arbetet och socialt stöd inverkar på dessa faktorer. I undersökningen deltog 88 individer, 38 män och 50 kvinnor, i åldrarna 18-65 (M=34,63 Sd=12,40). Datainsamlingen skedde med hjälp av ett frågeformulär baserat på QPS Nordic och Group Environment Questionnaire (GEQ). Data analyserades i PASW. Resultaten visade att undersökningsdeltagarna ansåg inre motivationsfaktorer lika viktiga som de yttre. Vidare visade resultatet att serviceinriktad personal har en högre uppgiftssammanhållning än social sammanhållning. Resultatet visade korrelation mellan motivationsfaktorer och sammanhållning. Avslutningsvis uppvisades signifikant samband mellan inre motivationsfaktorer och kontroll samt ett flertal positiva korrelationer mellan sammanhållning och kontroll i arbetet samt socialt stöd.The purpose of this study was to examine which motivational factors, intrinsic/extrinsic, that’s important for personnel working in the service sector. The participants perception of their group cohesion was examined. One specific interest was to examine correlations between cohesion and intrinsic/extrinsic motivational factors, further if control and social support correlated with those factors. The participants were 88 individuals, 38 men and 50 women in the ages 18-65 (M=34,63 Sd=12,40). A questionnaire based on QPS Nordic and Group Environment Questionnaire (GEQ) was used. The result showed that the participants perceived both intrinsic and extrinsic as important motivational factors. Further the results showed that the participants experienced higher task cohesion than social cohesion in their work groups. The result showed correlation between motivational factors and cohesion. Moreover, the result showed significant correlation between intrinsic motivational factors and control. Finally, many correlations between cohesion and control in work and social support were found.
3
Gustavsson, Linda. "Samarbete, sammanhållning och konflikter i systemutvecklingsgrupper." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 1998. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-161.
Full textAbstract:
I will in this paper give an introduction to the subject fields systemdevelopment, groupdynamic, conflicts and kommunication. The paper will fokus on what systemdevelopmentgroups can do before and during a project to support the teamwork and what systemdevelopmentgroups kan do to overbuild destruktive conflicts.
4
Bavcic, Amira. "Folkbiblioteket : en plats för social sammanhållning." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19396.
Full textAbstract:
The purpose of this thesis is to explore what possibilities Swedish public library has to work with and promote integration. The possibilities are examined on the basis of internal requirements of integration, the role of public library in the civil society and its policy documents. Further, the thesis examines what Swedish National library politics could contribute to this particular field. The experience of integration politics shows that a genuine commitment from all parts of the society is required in order to build an integrated society. The part of a society that public libraries are closest to and have the greatest impact on is undoubtedly the civil society. Within this research I have highlighted the changes that should be made in our society in order to achieve the goal of integration, as well as the opportunities that our public libraries should take in order to efficiently work towards these changes. If the work is to be more effective, a personal commitment as well as targeted investments done by librarians are necessary. Public library’s regulations express the importance of fighting against segregation, as well as the importance of making the cultural heritage of minorities a part of the common cultural heritage, and creating the opportunities for people to meet and get inspired by each other. This Research reveals that what is expressed in documents does not always have an impact on what happens in the reality and that there is an uncertainty when it comes to the function of public library and its power of influence. Opposite to what has been said, this study also proves that there are genuine enthusiasts there, the driving forces, who are working for a positive development and changes on the front.
5
Carlbaum, Rasmus, and Patrik Frykling. "Hur bandytränare förhåller sig till sammanhållning : En kvalitativ studie om tränares arbete med sammanhållning och dess fördelar." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5626.
Full textAbstract:
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur ett antal svenska bandytränare beskriver sammanhållning, hur tränare tycker att de ska arbeta med sammanhållning samt vilka fördelar tränare upplever med ökad sammanhållning i sitt bandylag. Studien ska förhoppningsvis ge en insikt över hur bandytränare förhåller sig till sammanhållning i deras arbete, vilket skulle kunna visa på styrkor och förbättringsmöjligheter. Frågeställningar: Hur beskriver bandytränare sammanhållning? Hur arbetar bandytränare med sammanhållning? Vilka fördelar upplever bandytränare att bra sammanhållning ger? Metod Studien undersökte hur bandytränare förhåller sig till sammanhållning genom individuella semistrukturerade intervjuer. Tränarna som deltog i studien var män som hade en medelålder på 49 år och en median på 51 år. Tränarnas berättelser har analyserats genom innehållsanalys. Resultat Tränarna anser att sammanhållning är viktigt i ett lag och att det ständigt förändras. Arbetet med sammanhållning ska ske långsiktigt och kontinuerligt. Strategier för att nå sammanhållning är ökad kommunikation som är rak och öppen både mellan spelare och mellan tränare och spelare. Tränare arbetar med att bygga rätt kommunikationsnormer genom att närvara i träningsmiljöer där spelarnas kommunikation sker. Aktiviteter som har annat innehåll än bandy ses som en bra strategi för att bygga sammanhållning genom att spelare får en större förståelse för andra spelares roller i laget. Fördelarna med sammanhållning enligt tränarna är bland annat att spelare kämpar hårdare för varandra och att de trivs och stöttar varandra. Slutsats Tränarna har en gemensam syn på sammanhållningens karaktär och dess fördelar men har varierande uppfattning hur de ska arbeta med sammanhållning.Ämneslärarprogrammet, Specialidrott
6
Devrér, Jesper, and Mikael Persson. "En för alla, alla för en : Vad är sammanhållning och vilken innebörd har begreppet sammanhållning för SISU`s idrottskonsulenter." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17531.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to find out how SISU reason about cohesion with respect to its own operations, as sports consultants. There is no previous research on how sports consultants using cohesion as a pedagogical tool. However, there is research on cohesion linked to sport. Earlier research sees cohesion as a multidimensional phenomenon. This means that multiple factors determine the experience of cohesion. Such factors include how how-knit the team or group are, individual and joint objectives and that the individuals share common experiences. Previous research also shows that cohesion can be understood only when one understands the context in which the team or group is in. SISU is a sports educational organization, actively working with the development of sports clubs. Through them sports clubs learn the importance of cohesion in sport. SISU comprises 21 districts and is available in all municipalities from north to south. By its geographical coverage and the large number of sports they are in contact with, they are an influential factor that should not be underestimated. The socio-cultural perspective sees learning as an ongoing process and that people learn and absorb new knowledge both consciously and unconsciously. From a sociocultural perspective conveyed SISU's vision of cohesion directly and indirectly to the sport. The results of this study show that SISU uses several intellectual tools to increase understanding of the importance of cohesion. These tools are also used to create a greater cohesion in sports. The results also show that SISU puts greatest emphasis on the importance of cohesion in sports. For SISU is the cohesion everything. Our conclusion is that SISU talking about cohesion through a series of concepts. These concepts include team spirit, community, group cohesion, group dynamics, friend and family spirit. Our interpretation is that SISU's Sports Consultants talk about cohesion through these concepts and that cohesion is strongly linked to them. These concepts can be seen as dimensions of cohesion. But a specific definition of what the concept of cohesion is not found.Syftet med studien är att belysa hur idrottskonsulenter på SISU använder begreppet sammanhållning som ett pedagogiskt verktyg i sina kontakter med idrottsföreningar. Det finns ingen tidigare forskning på hur idrottskonsulenter använder sammanhållning som pedagogiskt verktyg i sitt arbete. Däremot finns det forskning på sammanhållning kopplat till idrott. Av de studier vi tagit del av på området ses sammanhållning som ett multidimensionellt fenomen. Det innebär att flera faktorer avgör upplevelsen av sammanhållning. Till dessa faktorer hör hur sammansvetsad laget eller gruppen är, individuella och gemensamma målsättningar och att individerna delar gemensamma upplevelser. Tidigare forskning visar också att sammanhållning kan förstås först när man förstår den kontext som laget eller gruppen befinner sig i.SISU som är en idrottsutbildande organisation, arbetar aktivt med utveckling inom idrottsföreningar. Genom dem lär idrottsföreningarna om sammanhållningens betydelse för idrotten. SISU består av 21 distriktsförbund och finns i alla kommuner från norr till söder. Genom sin geografiska täckning och det stora antalet idrottsföreningar de står i förbindelse med, är de en påverkansfaktor som inte bör underskattas. Det sociokulturella perspektivet ser lärandet som en ständigt pågående process och att människan lär och tar till sig ny kunskap både medvetet och omedvetet. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv förmedlas SISU´s syn på sammanhållning direkt och indirekt till idrotten. Resultatet av studien visar att SISU använder flera intellektuella redskap för att öka förståelsen för sammanhållningens betydelse. Dessa redskap används också för skapa en bättre sammanhållning inom idrottsföreningar. Resultatet visar också att SISU lägger största vikt vid sammanhållningens betydelse för idrottsföreningar. För SISU är sammanhållningen allt! Vår slutsats är att SISU talar om sammanhållning genom en rad begrepp. Till dessa begrepp hör laganda, gemenskap, gruppsammanhållning, gruppdynamik, kompisanda och familjär. Vår tolkning är att SISU´s idrottskonsulenter pratar kring sammanhållning genom dessa begrepp och att sammanhållning är starkt kopplat till dem. Dessa begrepp kan ses som dimensioner av sammanhållning. Men en specifik definition om vad begreppet sammanhållning är finns inte.
7
Bruncevic, Jasmin, and Filip Varcakovic. "Konflikter och sammanhållning inom vänskapsgrupper : En uppsats om smågrupper." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3757.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv erhålla djupareförståelse och ökad kunskap kring de processer som finns i smågrupper, hur konflikterpåverkar sammanhållningen och vad det är som gör att en stabil grupp förblir stabil. Studienutgick från ett kvalitativt förhållningssätt med en hermeneutisk ansats. Med ensemistrukturerad intervjuguide utgjordes urvalet av två grupper med fem medlemmar irespektive grupp där hälften är män och hälften kvinnor. Resultatet visar att konflikter inomvänskapsgrupper inte är av ondo och kan vara utvecklande för både gruppen och den enskildeindividen. Den starka sammanhållning grupperna har visar på att konflikter inte är en storfaktor för gruppens välmående. Gruppens sammanhållning symboliseras av den socialaattraktion medlemmarna har gentemot gruppen. Resultatet analyseras utifrån teorier från LarsSvedberg, Arne Maltén, Donelson R. Forsyth, Carl M. Allwood, Michael A. Hogg mfl.
The purpose of this study is that from a social psychological perspektive obtain a deeperunderstanding and a greater knowledge about the processes that exist in small groups, howconflict affect the cohesion and what it is that makes a stable group remain stable. The studywas based on a qualitative research with a hermeneutic approach along with a semistructuredinterview guide. The groups interviewed consisted of two groups with five members in eachgroup where half were men and half women. The results show that conflicts within friendshipgroups is not a bad thing and can be developing for both the group and the individual. Thestrong cohesion the groups got has shown that conflicts are not a major factor for the groupswellbeing. The groups cohesion is symbolized by the social attraction the members havetowards the group. The results are analysed based ont heories from Lars Svedberg, ArneMaltén, Donelson R. Forsyth, Carl M. Allwood, Michael A. Hogg, among others.
8
Eklund, Klara. "Mobilitetspaketet i Europaparlamentet: sammanhållning och splittring mellan medlemsstater och partigrupper." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-402997.
Full textAbstract:
In April 2019 the European Parliament adopted its position on the so-called Mobility Package, a set of proposals for new rules for the transport sector within the European Union. Ever since the Mobility Package was first laid forward by the European Commission in 2017, it has been a contentious issue both within and outside of the European institutions and has often been framed as a conflict between “old” and “new” member states of the European Union. This study seeks to investigate whether the voting pattern of the European Parliament on the issue of the Mobility Package was divided between old and new member states, or if the party groups of the European Parliament had a stronger influence. As such, the study can contribute to the research debate surrounding what role nationality and party group affiliation play in influencing the voting patterns of the European Parliament. The results of this study show that nationality seems to have had a stronger influence on the voting pattern than the party groups had. The level of cohesion was higher within member states than within party groups. Overall, the division between old and new member states seems to be a stronger predictor of voting behavior than the party groups as well. Still, within the groups of old and new member states, there are differences in voting patterns between different party groups, which means that party groups also seem to affect voting behavior. While this study cannot in itself explain the specific reasons behind the parliamentarians’ voting choices, hopefully, it can contribute to the aggregated knowledge of the political conflict lines facing European cooperation.
9
Swärd, Ola, and Krogars Anton W. "Att skapa sammanhållning via ett systemutvecklingsprojekt : med inspiration av idrottspsykologi." Thesis, Högskolan Dalarna, Informatik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-16474.
Full textAbstract:
Detta examensarbete har genomförts av två studenter vid Högskolan Dalarna i samarbete medIT-konsultbolaget Istone Concrevi. Edsbyverken, som är en möbeltillverkare baserad i Edsbyn,är kund hos Istone och har ett behov att öka sin leveranssäkerhet. Företaget upplever också attdet finns en bristande sammanhållning mellan de som arbetar administrativt och de som arbetarmed tillverkning i verksamheten. Edsbyverken hoppas att en ökad sammanhållning ska varabidragande till en bättre leveranssäkerhet. Sammanhållning är ett begrepp som är vanligtförekommande inom idrott och lagsporter och förknippas ofta med framgång inom idrotten.Forskningsstrategin som används i studien är design and creation som fokuserar på att skapa nyaIT-produkter, artefakter. Denna studie har resulterat i en artefakt av typen instansiering i form aven applikation som utvecklats med hjälp av ett användarcentrerat och agilt arbetssätt. Syftet medstudien är att undersöka och testa hur teorier inom idrottspsykologi kan användas inom ettsystemutvecklingsprojekt med ändamål att få artefakten och utvecklingsprocessen att främjasammanhållning hos verksamheten. Datainsamlingsmetoder som använts i studien är intervjueroch enkäter. Intervjuerna har använts för att insamla bakgrundsinfo från verksamheten ochönskemål kring appen och enkäterna för feedback på appen samt för att utvärderasystemutvecklingens och appens påverkan på sammanhållningen.Resultaten från datainsamlingen är i många fall spretande med allt från positiva omdömen sommenar att sammanhållningen förbättrats, till negativa som menar att ingen inverkan skett. Vid ensammanvägning kan man dock se att majoriteten menar att detta forskningsprojekt inte lyckatsmed att förbättra sammanhållningen. En viss andel anställda vid Edsbyverken tror dock attsammanhållningen kan öka på längre sikt. Slutsatsen kring idrottspsykologi är att den vid enkoppling till systemutveckling har ett begränsat användningsområde och att många av de teoriersom förekommer om sammanhållning inte är användbara eller passande vidsystemutvecklingsarbete.This thesis has been implemented by two students at Högskolan Dalarna in cooperation withIstone Concrevi, who is a IT-consultant company in Borlänge. Edsbyverken, a client of Istoneand a furniture manufacturer based in Edsbyn, needs to increase their supply reliability. Thecompany also feels that there is a lack of cohesion between the administrative and themanufacturing parts of the business. Edsbynverken hope that greater cohesion will becontributing to a better supply reliability. Cohesion is a term that is commonly used in sports andteams and is often associated with success in the sport.The research strategy used in this study is design and creation that focuses on creating new ITproducts, artifacts. This study has resulted in an artifact of the type instantiation, which is anapplication developed using a user-centric and agile working. The purpose of the study is toexamine and test if theories from sport psychology can be used within a systems developmentproject with the purpose to get the artifact and the development process to promote the cohesionwithin the business.Data collection methods used in the study are interviews and questionnaires. The interviewswere used to collect background information from the business and wishes about the application.Surveys were used for feedback on the application, as well as to evaluate the systemsdevelopment and the applications impact on the cohesion within the business.The results from the data collection are often sprawling, ranging from very positive signs tonegative. From indications of that the cohesion has improved to statements that it hasn’t. Inappraisal, however, one can see a tendency that this research failed to improve cohesion. Thougha certain percentage of employees at Edsbyverken believe that cohesion may increase in the longterm. The conclusion about sports psychology is that it, when connected to systemsdevelopment, has a limited use and that many of the theories that exist on cohesion within sportspsychology not are useful or appropriate in systems development work.
10
Christiansen, Johanna. "Goda grupper genom pedagogiskt drama : Hur kan pedagogiskt drama påverka gruppens sammanhållning?" Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26210.
Full text
11
Johansson, Lina, and Stina Norman. "Laget före jaget : En kvalitativ studie om sammanhållning inom en arbetsplats." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-61054.
Full textAbstract:
Leadership is considered one of the most important factors when it comes to the experience of a well-functioning workplace and therefore there are many studies about leadership. Our study aims to examine how the experiance of a well-functioning workplace can be explained by the cohesion instead of just leadership. To study the cohesion it has been important to ensure the corporate culture that prevails. We have studied this by examine the company's standards and values, the invisible culture. The study is conducted at a company that is in the middle of a valuation process, which means that they do not have any formal values that they work for. Despite this, the employees have a common understanding of how the values of the company are perceived. This is a result of a strong cohesion. The study is based on a qualitative approach where we conducted interviews with eight employees in a recruitment company in southern Sweden. We have also done simple observations when we spent a lot of time at the company's office. We have analyzed our material using three key concepts; corporate culture, autonomy and roles. These concepts also became our keywords. The results of the study shows that a good cohesion is the key to a functioning workplace. Our conclusion is that it is not only the leadership that is the foundation for a well-functioning workplace. Leadership is a contributing factor, but it is the leardership together with the employes that create a well-functioning workplace.
12
Enqvist, Anneli. "Mångkulturalismen är död! Leve gemenskapen? : Sammanhållning, identitet och gränsdragningar i brittisk integrationspolitik." Thesis, Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-53342.
Full textAbstract:
Storbritannien har traditionellt sett bejakat kulturell mångfald som en del av det brittiska samhället, ”en gemenskap av gemenskaper”. De våldsamheter som uppstod mellan asiatiska och vita ungdomar, polis och medlemmar ur högerextrema organisationer i flera nordengelska städer sommaren 2001 markerade emellertid en brytpunkt i den brittiska diskursen om integration och kulturell mångfald, vilken förstärktes ytterligare i de politiska svaren på självmordsbombningarna i Londons tunnelbana 2005. En rad utredningar och rapporter publicerades som signalerade ett tydligt politiskt skifte från fokus på antirasism och skillnadstänkande till en betoning av en gemensam nationell identitet över de kulturella skillnaderna och vikten av att skapa sammanhållning kring en uppsättning ”brittiska värden”. Med hjälp av Laclau och Mouffes teorier identifikation, gruppbildning och makt och Foucauls fokus på problemformulering, analyserar jag hur makt på olika sätt aktiveras i den nya sammanhållningsagendan och problematiserar de processer genom vilka den brittiska regeringen försöker skapa en förstärkt nationell gemenskap. I uppsatsens sista del för jag samman resultaten i en diskussion kring hur man hade kunnat problematisera det annorlunda och vilka alternativa berättelser som faller utanför blickfånget i diskursen kring ”community cohesion”.
13
Lindgren, Martina, and Maria Sjölund. "Aktiviteter för värdegrundsarbete i förskolan - med samarbetet i fokus." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14294.
Full textAbstract:
Målsättningen med det här arbetet är att visa på och pröva olika aktiviteter för arbete med värdegrundsfrågor. Vår förhoppning är att barngruppen och pedagogerna med hjälp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhållen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfällen som vi sedan genomfört i en barngrupp där barnen är fem år gamla. För att komma fram till vårt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vår målsättning. Därför att vi inte kunde se att barngruppen blivit mer sammanhållen. Detta tror vi beror på att vi inte kunde arbeta kontinuerligt med barngruppen.
14
Näätsaari, Claes. "Kommunikation inom offshoring : Hur skapas och upprätthålls engagemang, sammanhållning och klarhet i offshoringprojekt?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-60574.
Full textAbstract:
This paper is about the importance of engagement, cohesion and clarity in offshore outsourcing projects. The focus is on how the communication is handled between co-workers in different countries. My research is based on qualitative studies of literature on the subject, along with interviews with leaders in various companies in Sweden that utilize offshoring to countries in Asia. This study shows that the companies interviewed who utilize offshoring are all taking care to create engagement, cohesion and clarity in their offshore offices. It also shows that companies can succeed with their offshore strategy without using agile development methods, contrary to what literature on the subject recommends. My conclusion is that companies that use offshore resources in development projects are better off having their own subsidy offices in the countries they are offshoring to, rather than outsourcing work to offshore centers outside of the organization.
15
Svensson, Anna. "Att trivas i orkestern : En fallstudie om gemenskap och sammanhållning i en ungdomsblåsorkester." Thesis, Karlstads universitet, Musikhögskolan Ingesund, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13442.
Full textAbstract:
I denna studie undersöks hur gemenskap och sammanhållning i en ungdomsblåsorkester ser ut och hanteras både utifrån orkesterledarens och de deltagande ungdomarnas synvinkel. Även betydelsen av gemenskap och sammanhållning och hur den tar sin form är frågor som besvaras i uppsatsen. Datamaterialet består av intervjuer med olika grupper av ungdomar ur den studerade ungdomsorkestern samt en intervju med orkesterns ledare. Den studerade orkestern kommer från en stad i mellersta Sverige. I resultatet visas att det är viktigt med en orkestergemenskap och att gemenskapen fås och visar sig i både sociala och musikaliska aktiviteter som bland annat resor, läger, fikastunder, repetitioner och konserter. Blåsorkestern har tydliga musikaliska mål med sin verksamhet och både Ledaren och ungdomarna vill att orkestern ska låta bra och uppnå goda musikaliska resultat. För att nå goda resultat menar Ledaren att gemenskap och sammanhållning är en förutsättning för att verksamheten och det musikaliska arbetet ska fungera. De sociala aktiviteterna ses visserligen som viktiga och för många en bidragande orsak att stanna kvar i Blåsorkestern, men själva musicerandet ses ändå som det allra viktigaste. Resultaten diskuteras utifrån formella och informella aktiviteter med utgångspunkt i teorier om grupper och dess processer, ledarskapsteorier och teorier om sammanhållning.The present study examines how the community and cohesion in a youth wind band may appear and is handled both by the orchestra conductor and the participating youth's point of view. The importance of community and cohesion and how it takes its shape are questions that are answered in the study. The data material consists of interviews with different youth groups from the studied youth wind band and an interview with the wind band's conductor. The studied band comes from a town in central Sweden. The result shows that it is important to have an orchestra community and that the community is present and active through both social and musical activities, including trips, camps, coffee breaks, rehearsals and concerts. The wind band has clear musical goals with their activities and both the leader and the youth strive for a good sound and to achieve good musical results. In order to achieve good results the leader emphasizes that community and cohesion is essential for the activities and the musical work to function. The social activities are certainly regarded as important and for many a contributing factor to remain in the wind band, but musicianship is still seen as the most important factor. The results are discussed based on formal and informal activities on the basis of theories of groups and its processes, leadership theories and theories of cohesion.
16
Grankvist, Klas. "Att få ut effekt av ett förband : En flerfallstudie av motivation och sammanhållning." Thesis, Försvarshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-6008.
Full textAbstract:
Det ligger i Försvarsmaktens intresse att förbandens effekt är så hög som möjligt. Speciellt som Försvarsmakten har minskat i storlek sedan försvarstransformationen i början av 2000-talet och antalet internationella insatser har ökat under samma tidsperiod. Flygvapnets transportflygförband TP84 har sedan försvarstransformationens start i stort sett varit insatt i en större insats eller internationellt åtagande varje år fram till 2015. Det är därför intressant att undersöka hur variablerna motivation och sammanhållning, vilka inverkar på förbandets effekt, har påverkats av ledarskapet. Med den kunskapen kan ledarskapet utvecklas och därmed eventuellt öka förbandets effekt. Fallstudier genomfördes på fem olika fall i insats med TP84. I varje fallstudie fick flygstyrkechefen svara på påståenden gällande ledarstil och besättningsmedlemmarna fick svara på påståenden gällande faktorer som enligt teorin påverkar motivation, sammanhållning samt frågor gällande ledarstil. Analysen av fallstudierna visar att besättningsmedlemmarna upplever en tydlig positivitet gällande motivation och sammanhållning och att flygstyrkecheferna utövat ett ledarskap enligt modell utvecklande ledarskap. Konklusionen av det är att flygstyrkecheferna i TP84 insatserna utövat ett ledarskap som enligt teorin påverkar förbandets effekt positivt. Fallstudierna visar att det finns mindre individuella skillnader i ledarskapet mellan flygstyrkecheferna. En utveckling av ledarskapet skulle öka motivation och sammanhållningen hos besättningsmedlemmarna och därmed förbandets effekt. Det skulle kunna uppnås genom att cheferna till exempel genomför grundkursen i utvecklande ledarskap vilket ger en insikt i vilken ledarstil de har och hur de kan utvecklas.
17
Muhovic, Nerma. "Stadsplanering för socialt hållbara mötesplatser." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-148415.
Full textAbstract:
Samhället förändras ständigt. Förändringen leder till att både staden och vi människor påverkas. Allt från världsomfattande utvecklingar till lokala trender har inverkan på människors rörelsemönster och beteende. Bland annat är individualiseringen större än någonsin. Likasinnade dras till likasinnade vilket påtagligt påverkar segregationen i våra städer. Bilismens nedgång i kombination med den snabba urbaniseringen bidrar till fler människor som ska samsas om gaturummet. Privatiseringen av det offentliga rummet pågår ständigt med nya vinstdrivande aktörer på marknaden som hotar den offentliga mötesfriheten. Okunskap om hur hållbarhetsbegreppet som väntas lösa globala problem ska hanteras leder många gånger istället till att ingenting händer. Det är säkert att säga att stadsutvecklingen står inför stora utmaningar. Den sociala sammanhållningen behöver mer omsorg än någonsin. I det här arbetet utreds mötesplatsernas möjlighet att skapa social hållbarhet i en stad. Syftet är att undersöka hur en socialt hållbar mötesplats bör vara utformad. För att besvara frågeställningen vänder jag mig till litteratur som berör stadsplanering i form av offentliga planeringsdokument från Stockholms Stad och Regionplanekontoret. Även mer allmän litteratur om hållbarhet och mötesplatser för att hitta mer generella svar. Till min hjälp genomför jag en intervjustudie där vänder jag mig till politiker och tjänstemän i Stockholmsområdet. Att mötesplatser är viktiga för en stads sociala hållbarhet får vi ofta höra. Däremot finns det skilda åsikter om hur de ska se ut, vem de ska vara ägda av samt vem de är till för. Resultatet som presenteras överensstämmer med den inledningsvis ställda tesen om att det bör råda mångfald och variation bland mötesplatser. Fungerande mötesplatser är viktiga för en stads sociala sammanhållning och behöver erbjuda trygghet, tillgänglighet och upplevelser. Det måste finnas en balans mellan det privata och det offentliga.
18
Löwenhamn, Fredrik, and Amela Dzonlic. "Profil : Varför väljer skolledare att införa profil på en högstadieskola? Fördelar och konsekvenser." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32089.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet var att undersöka varför skolledare på en högstadieskola har valt att införa profil i verksamheten. Vi vill med denna studie skapa en bild av vad skolledare, lärare och elever tycker om profil, profilskolor, dess innebörd och verkan, på den valda skolan. Vidare vill vi få ett svar på huruvida profil ger något till den enskilde eleven och i sådant fall, vad den ger. Vi har använt oss av två olika metoder i undersökningen, intervjuer och enkätundersökningar. Resultatet från undersökningen visar att det var skolledare, intresserade lärare och införandet av Lpo 94 som möjliggjorde att skolan kunde profileras. Profilen blev populär och användes som ett konkurrensmedel för att locka till sig elever från områden utanför skolans eget upptagningsområde. Undersökningen visar att de allra flesta upplever profilen som något positivt. De flesta lärare berättar att både motivation hos profileleven och sammanhållningen i profilklasser är mycket hög. När eleverna berättar vad profilen ger, lyfter de fram att det är roligt och att sammanhållningen är god. Andra elever säger istället att en del profilelever kanske lägger mer fokus på profilen än skolarbetet.
19
Ribjer, Helene. "Från jag till vi : en essä om strävan efter en god gruppdynamik och sammanhållning." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-17767.
Full textAbstract:
Life is for us humans a social life. We are constantly in different social communities with various purposes. Throughout life we are part of different groups, for better or worse. The basic social communities, in our society, are the groups we live, work, learn and grow in. This essay deals with the groups children develop and learn in, in school and leisure time center. The intention is to explore how teachers and leisure time pedagogue can work with these groups and what may be the best way to create a good group dynamic and cohesion. The essay is based on three portrayed experiences that are used in a developing process using a distanced discussion and reflective writing. I have found that the attitude and leadership teachers and leisure time pedagogue exercise, against both the individual child and the group, are crucial regarding the group´s functioning and wellbeing. One approach is to work with team building exercises and similar methods which I believe would help improve group cohesion and security. I also see that it is very important for teachers and leisure time pedagogue to think and reflect about how they convey the implied value of education to the children. A critical view and reflective way, of both our self and the function as a whole, I have also found to be important to be able to achieve good group cohesion.Tillvaron är för oss människor en social tillvaro. Ständigt skapas olika sociala gemenskaper med varierande syften. Vi ingår i olika grupper hela livet igenom, på gott och på ont. De grundläggande sociala gemenskaperna i vårt samhälle är de grupper vi lever, arbetar, lär och utvecklas i. Denna essä behandlar de grupper barn utvecklas och lär i, i skolan och på fritidshemmet. Syftet har varit att undersöka hur lärare och fritidspedagoger kan arbeta med dessa grupper på bästa sätt för att skapa en god gruppdynamik och sammanhållning. Essän tar utgångspunkt i tre gestaltade erfarenheter som används i en utvecklande process med hjälp av en distanserande diskussion och ett reflekterande skrivande. Jag har funnit att det förhållningssätt och ledarskap lärare och fritidspedagoger utövar, gentemot såväl det enskilda barnet som gruppen, är av avgörande vikt gällande gruppens fungerande och välmående. Ett arbetssätt att föra in i verksamheten, som jag anser skulle bidra till en förbättrad gruppsammanhållning och trygghet, är team-building och liknade arbetsätt i form av mycket gemensamma lekar och samarbetsövningar. Jag ser det också av stor vikt att fundera och reflektera över vad lärare och fritidspedagoger förmedlar till barnen genom den implicita värdepedagogiken. Ett kritisk granskande och reflekterande av oss själva såväl som verksamheten i helhet har jag också funnit som betydelsefullt för att uppnå en god gruppsammanhållning.
20
Aigbiremonlen, Abasikpongke, and Priya Sharma. "Umgängesförmåga, ett bristande faktor : En kvalitativ studie angående gruppdynamik och sammanhållning i en arbetsgrupp bestående av undersköterskor." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19897.
Full textAbstract:
Abstrakt Vårdyrket anses som ett av de mest ansträngande yrken där sjukskrivningar förekommer redan i tidig ålder. I dagens senmoderna samhälle är det ett vanligt problem för anställda i olika verksamheter att hitta en balans mellan sin professionella yrkesroll som består av flexibilitet och ojämna arbetstider och sitt privatliv. Det är denna balans mellan arbetstid och privatliv som vi har undersökt och hur den påverkar anställdas välmående inom omsorgen. Det vi särskilt har undersökt är kommunikation och hur kommunikationen fungerar inom arbetsgruppen. Kommunikation kan ses som en ”tvåvägs - process” där två personer utbyter tankar, funderingar och meningar. Enkelt sett så är det ett sätt att föra vidare information från den ena personen till den andra. Undersökningen utgår från följande frågor: Hur är sammanhållningen inom gruppen? Vad är bra eller mindre bra på arbetsplatsen, vad kan förbättras? Vilka förändringar har skett på arbetsplatsen och vad tycker de anställda om det? Hur fungerar ledarskapet och ledningen på arbetsplatsen? Vi har använt oss av kvalitativt fältarbete som består av 10 semi- strukturerade intervjuer samt observationer. Nyckelord: Gruppdynamik, Sammanhållning, Kommunikation, Ledarskap och Flexibilitet.
21
Nyberg, Petter, and Emil Snabb. "“En körledare måste kunna koka kaffe och baka bullar.” : En studie av sociala aspekter av körverksamhet." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-33165.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att med utgångspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan påverka det sociala klimatet i en kör, få en förståelse för hur körledare ser på de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstår. Analysen har gjorts med hjälp av begrepp hämtade från ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som påverkar gruppens sammanhållning. Det finns också faktorer som är kopplade till gruppmedlemmarna själva, som kön och ålder, vilka har inverkan på de inbördes relationerna och stämningen i kören. Slutligen har studien visat på faktorer som är kopplade till gruppen, dess sammansättning av individer samt stämmornas inbördes identiteter och hierarkier. Studien har visat att konflikter förekommer i körarbetet och att körledare hanterar konflikter på olika sätt beroende på typen av konflikter. I studien redogörs för ett antal olika konflikter som körledarna berättat om och hur körledarna hanterat situationerna, kopplat till teorier om konflikter, rollfunktioner och ledarskap.
22
Weidman, Gustav. "Det kausala sambandet mellan tillhörighet och prestation : En fallstudie av Militärhögskolan Karlberg i allmänhet och prestationsövningen Kuben i synnerhet." Thesis, Försvarshögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-4081.
Full textAbstract:
Ledarskap är ett begrepp som är vanligt förekommande i vardagen. Men vad innehåller begreppet och vad innebär det att vara en god ledare? Frågar man tio individer vad begreppet betyder för dem får man säkerligen tio olika svar, alla har sin personliga tolkning utefter deras värderingar och erfarenheter. Ämnet är också mycket populärt och det publiceras en stril ström av litteratur och artiklar som berättar hur en bra ledare ska vara. Flera försök har genom åren gjorts i att definiera ledarskap men ingen version har hittills vunnit allmän acceptans. Dock är många eniga om att ledarskap är ”att påverka någon/några i syfte att nå ett visst mål”. Intressant är att ställa sig frågan vad det här innebär mer konkret och hur kan organisationen underlätta ledarskapet. Syftet med arbetet är att undersöka i vilken utsträckning kadetter väljer att identifiera sig med Militärhögskolan Karlberg och att undersöka hur sambandet ser ut mellan social sammanhållning och prestation under övningen Kuben. Arbetet utgår från en fallstudie av övningen Kuben. Detta på grund av att övningen konkretiserar betydelsen av ledarskap och underlättningar för det individuella motivation-och meningsskapandet på ett isolerat och tydligt sätt. Empirin insamlas genom personliga intervjuer med deltagare som påbörjat den prestationsinriktade delen av övningen Kuben men som av någon anledning inte fullföljt den samma samt en kontrollgrupp bestående av individer som deltagit i övningen full ut. Resultatet av studien visar att det går att se ett kausalt samband mellan upplevd tillhörighet och identifiering till något av Försvarsmaktens förband och prestationen under övningen Kuben.
23
Lolk, Karl, and Marcus Andersson. ""Alla ska få vara med" : Utveckling av kamratrelationer på fritidshemmet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53760.
Full textAbstract:
Utvecklingsarbetet syftar till att utveckla kamratrelationerna på fritidshemmet genom Lewins cykliska process inom aktionsforskning, samt aktiviteter utifrån Wengers sociala inlärnings teori. Arbetet riktades in på yngrefritids som består av förskoleklassen samt årskurs 1. I nulägesanalysen framgår det att en barngrupp bestämmer på fritidshemmet. Det gör att en del barn har kommit till pedagoger och velat byta skola om inte en förändring sker. Vi utgick därför ifrån tre utgångspunkter som vi ville att barnen skulle utveckla, social kompetens, värdegrund med inriktning på moralisk normpåverkan samt sammanhållning. För att samla in material använde vi oss av barnsamtal, intervju med fritidspedagog samt loggbok. Under de 5 veckor vi var ute i verksamheten kunde vi med hjälp av vårt insamlade material se en utveckling hos barnen, då förskoleklassen och årskurs 1 lekte betydligt mer tillsammans. I studien kan man även se att barnen har en god kunskap om värdegrund och hur man ska bete sig mot sina kompisar, men att de har svårt att använda sin teoretiska kunskap i praktiken.
24
Andersson, Lisa, and Sarah Samuelsson. "Lagsammanhållning hos handbollsspelare : Herr- och damlags uppfattning om sammanhållning samt ledarens uppfattning om team buildning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14999.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie är främst att studera sammanhållning hos herr- respektive damlag samt undersöka eventuella skillnader/likheter. Författarna avser vidare att undersöka ledares uppfattningar om sin egen roll för sammanhållningen i ett lag samt deras uppfattningar om hur sammanhållning skapas och bibehålls. Totalt deltog 96 manliga och kvinnliga handbollsspelare, från division 1 och 2, i åldrarna 16-34 i den kvantitativa undersökningen och 4 tränare deltog i den kvalitativa undersökningen. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan sammanhållningen i dam- respektive herrlagen då kvinnor upplevde en högre grad av sammanhållning. Resultaten visade vidare att tränarna ansåg att sammanhållningsarbetet bör se olika ut för kvinnor och män då kvinnor lägger större vikt vid att känslan i gruppen var bra och män fokuserar mer på prestation. Slutligen visade resultatet att sammanhållning ständigt bör underhållas för att uppnå bästa resultat. Resultaten diskuteras i relation till olika teoretiska perspektiv.The purpose of this study is mainly to study the cohesion of the men's and women's teams and investigate any differences / similarities. The authors also intend to explore coaches perceptions about their own role in the cohesion of a team, and their perceptions of how cohesion is created and maintained. A total of 96 male and female handball players, in division 1 and 2, from age 16 to 34 participated in the quantitative study, and four coaches participated in the qualitative survey. The results showed that there was a significant difference between the cohesion of the men and women, as the female handball players experienced a higher level of cohesion then the male handball players. Further, the results showed that the coaches felt that the cohesion is different in men's and women's teams,as women attach higher value to how well the members of the group get along and men tend to focus on their own performance. Finally, the results showed that cohesion should be constantly maintained in order to achieve success. The results were discussed in relation to different theoretical perspectives.
25
Jacobsson, Sanna, and Emma Grundin. "Det digitala företeget : En fallstudie om kommunikation, sammanhållning och kunskapsdelning på ett digitalt IT-konslutföretag." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183901.
Full textAbstract:
Digital workplaces are more relevant today than ever before. The digitization has provided organizations with a number of possibilities, and eliminates the geographical limitations that previously has existed. But digital organizations stand before challenges that differ from traditional organizations, which is based on the fact that a lot of the physical communication is lost. To ensure an effective cooperation, digital organizations require a well-functioning communication. This study therefore aims to establish a deeper understanding and insight of the challenges and possibilities regarding communication within a digital organization, as well as the effects it has on knowledge sharing and cohesion. The method used to answer our thesis is a case study, where we have conducted semi structural interviews together with observations. This resulted in a number of interesting findings, where it became clear that digital organizations face both obstacles and opportunities when it comes to communication. The conclusions that we established through this study are that it is harder to support a natural knowledge sharing and cohesion within the organization when the majority of the informal communication is non-existent. However, due to the fact that the communication is often work-related, the communication often is perceived as clear and comprehensible by the employees. Organizations have since Covid-19 been forced to readjust to teleworking, which has led to the insight that companies no longer need to be physically bound. This creates opportunities for both employees and organizations to operate their work under other prerequisites.
26
Bransell, Oskar. "Krigare, härskare och djur : Relevansen av djursymbolik för sammanhållning inom krigargrupper i yngre järnålderns Skandinavien." Thesis, Uppsala universitet, Arkeologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446421.
Full textAbstract:
This thesis examines the relevance of animal symbolism for group cohesion within Vendel- and Viking Age warrior groups. Late Iron Age Scandinavia (c. 550-1050) saw increased political centralization where leading figures would legitimize and maintain their authority by forming and maintaining warrior groups. Animal symbolism is examined with regards to its role in stimulating processes of 'ingroup identification and identity fusion, which are likely to have been of vital importance in facilitating cohesion within ancient Scandinavian warrior groups. Literary, historical and archaeological sources are examined and compared in order to identify independently reoccuring phenomena, which collectively provide indications about the martial ideologies and practices of the Vendel- and Viking periods. Animals were used as identifying symbols for specific individuals, groups and organizations which could hade served to identify group members and hightlight the distinctiveness of ingroups in order to stimulate cooperation. Particular animals such as ravens were used by Scandinavian leaders in order to indicate martial competency and connections to the god Odin. Both of these functions would have increades the warrior bands' confidence in, and presumably loyalty towards their commanders. Animal symbolism was likely used by some warrior groups in the assumption of therianthropic identities. Conceptions of therianthropy could have stimulated identity fusion by cultivating specific personality traits, providing ideological motivations for violent actions, enhancing actual or perceived combat performance and by distinguishing therianthropic warriors from the rest of society. The relevant forms of animal symbolism would have coexisted to various degrees withing the same or similar ideological frameworks with Odin as a reoccuring and significant - but not necessarily essential - central figure.
27
Larsson, Cecilia, and Moa Teveldal. "Social sammanhållning genom mötesplatser : Offentliga mötesplatsers betydelse för social trivsel och individers känsla av trygghet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45208.
Full textAbstract:
The purpose of this essay is to highlight the importance of public meeting places for people's sense of social well-being and security, and thereby social cohesion. The purpose and issues of the thesis have been developed in consultation with Halmstad municipality, with the aim that the study will serve as a basis for the municipality in their urban development project regarding the area Larsfrid and Vilhelmsfält. The idea is that a more mixed development that offers both housing and meeting places will be developed. In an increasingly globalized world where both diversity and individualism become a larger part of the society we live in, the risk of segregation and polarizations between different groups increases. Creating public places where people with different backgrounds have the opportunity to meet and make valuable exchanges of experiences opens up for a social rotation and a stronger community, which in turn promotes social cohesion. The study's approach has followed a hermeneutic methodology where we have conducted qualitative interviews with four women and four men in close areas to Larsfrid and Vilhelmsfält. Our results have been analyzed based on our chosen theories, Randall Collins' theory of Interaction Rituals Chains, Thomas Scheff's theory of Social Bond and Rolf Lidskog's theory of social order. Through theoretical connections and our own interpretations of our material, we found that the majority of our respondents feel that public meeting places where other people circulate are an important component for them to experience both social well-being and security. Furthermore, based on our material, we can conclude that public meeting places have a beneficial effect on social cohesion.
28
Cikota, Nikolina, and Viktorija Ackar. "Att vara eller inte vara inkluderad : En kvalitativ studie om Campusplanen 2025 och framtidens sociala sammanhållning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37227.
Full textAbstract:
Högskolan i Halmstad har med diverse aktörer utvecklat projektet Campusplanen 2025 med målsättning att bland annat utveckla det framtida campusområdet vid Halmstad Högskola till en blandstad bestående av studenter och allmänheten. Syftet med studien är att undersöka och öka förståelsen för hur studenter vid Högskolan i Halmstad upplever att den nutida och framtida sociala infrastrukturen kan påverka inkluderingen och exkluderingen av olika studentgrupper samt deras möjlighet till social sammanhållning. För att kunna besvara vårt syfte och frågeställning har vi använt oss av en hermeneutisk vetenskapsteori med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med olika studentgrupper. I analysen av vårt empiriska material använde vi Don Mitchells (2003) teori om det offentliga rummet, Jan Inge Jönhills (2012) begreppspar inkludering och exkludering, Pierre Bourdieus (1986) teori om kapital och Robert Putnams (2000) teori om socialt kapital. Studiens resultat visar att studenterna är i behov av en egen identitet och kapital för att öka den sociala sammanhållningenThe University of Halmstad has, with help from co-organizers, developed the project Campusplanen 2025. One of the objectives of the project is developing the future campus towards a mix of student and public life. The aim of this thesis is to examine and understand if students at the University of Halmstad experience that present and future social infrastructure could affect the inclusion and exclusion of different student groups and their social cohesion. To answer these questions, we used the hermeneutic methodology with qualitative semistructured interviews with different student groups. For the analysis of our empirical data, we used Don Mitchells (2003) theory about the public space, Jan Inge Jönhills (2012) concepts of inclusion and exclusion, Pierre Bourdieus (1986) theory on capital and Roberts Putnams (2000) theory on social capital. The results of this thesis show that the students are in need of their own identity and capital to increase the social cohesion.
29
Hall, Lisa. "Att bli vi : Två lärares beskrivningar av hur man kan arbeta för en god sammanhållning i sina klasser." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-808.
Full textAbstract:
För att kunna bedriva undervisning i skolan behövs fungerande klasser, där elever och lärare likt kollegor på en arbetsplats kan arbeta ihop. Eftersom undervisningen till stor del sker kollektivt är det angeläget för lärare att ha kunskap om grupper och grupputveckling. Forskning visar att alla grupper genomgår en utveckling och att vissa grupper behöver hjälp i den processen för att kunna fungera ihop och känna någon form av samhörighet. Som gruppledare i skolan har läraren det yttersta ansvaret för att hjälpa klasserna med detta. Studiens syfte var därför att undersöka hur lärare kan arbeta för en god sammanhållning i sina klasser, samt hur lärare kan se på sin egen roll som gruppledare i processen. För att uppfylla syftet genomfördes en dubbel fallstudie som innefattade observationer och intervjuer. I studien ingick två lärare och två klasser från en gymnasieskola. Observationerna skedde vid två tillfällen då det ordnades teambuilding med klasserna. Intervjuer genomfördes sedan efteråt med de lärare som närvarade vid respektive observationstillfälle. Det var alltså dessa lärares beskrivningar studien utgick ifrån. Resultatet visar att lärarna har genomtänka strategier för att främja en god sammanhållning i sina klasser. De använder sig av många olika sorters gruppstärkande övningar och teambuilding för att stimulera gemenskapen och för att undvika grupperingar i klassen. Sammanhållning handlar till stor del om att det ska finnas ett gott gruppklimat och en form av ”vi-känsla” i klassen. För att kunna utveckla en ”vi-känsla” måste eleverna få möjlighet att lära känna varandra. Läraren måste följaktligen lägga tid till detta i undervisningen. Läraren roll är att fungera som något av vägledare för grupperna under deras utveckling.
30
Vodenicarevic, Alma, and Jonas Maddison. "Invånardeltagande som rätt till staden : Halmstads kommuns arbete i relation till inkludering och social sammanhållning bland invånarna." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34155.
Full textAbstract:
Studien undersöker hur Halmstads kommun arbetar med och vilken inställning invånarna har till invånardeltagande i Östra Halmstad. Syftet är att få en ökad förståelse för vilka upplevelser kommunrepresentanter och invånare har samt vilka som inkluderas och representeras i arbetet. Dessutom att ta reda på ifall det finns ett intresse hos invånarna att delta i områdesutveckling. Empirin nås genom semistrukturerade intervjuer och bearbetas med utgångspunkt i en hermeneutisk ansats. Vidare används fyra sociologiska teorier kopplade till invånardeltagande och stadsplanering; Rolf Lidskogs teori om det offentliga rummet, Jan Inge Jönhills distinktionspar inklusion och exklusion, Don Mitchells begrepp rätt till staden samt Kevin Murphys definition av social hållbarhet. Resultatet visar att Halmstads kommun arbetar med invånardeltagande men att den trots detta inte har en gemensam definition av begreppet. Kommunen inkluderar enbart vissa samhällsgrupper och det är oklart ifall samtliga invånare representeras i arbetet, fastän det finns ett intresse bland invånarinformanterna att delta. De inte heller kännedom om kommunens arbete med invånardeltagande och även om kommunen har en jämlik vision finns det områden som behöver utvecklas för att arbetet ska bli socialt hållbart.This study examines how Halmstads municipality is working with residents participation in East Halmstad and what attitude residents have. The aim is to gain a better understanding of which municipal representatives and residents experiences, and who is included and represented. Also, to find out if there is an interest among residents to participate in area development. The material is reached through semistructured interviews and a hermeneutic approach is used. Further, four sociological theories are central; Rolf Lidskog's theory of public space, Jan Inge Jönhills distinguishing couple inclusion/exclusion, Don Mitchell's concept of the right to the city and Kevin Murphy's definition of social sustainability. The result shows that the municipality works with residents participation, but it does not have a common definition of the concept. The municipality only includes certain social groups and it is unclear if all residents are represented, although there is an interest among residents to participate. The residents don´t have knowledge of the municipality's work and Halmstads municipality has an equal vision, but some areas needs to be developed in order for the work to be socially sustainable.
31
Persson, Andreas, and Filicia Björkman. "Upplevelser av samarbete, sammanhållning, förtroende och kollegialt stöd i en statlig myndighets virtuella team: En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29893.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att undersöka individens upplevelse gällande samarbete, gruppsammanhållning, förtroende och kollegialt stöd i ett virtuellt team i jämförelse med ett traditionellt team. Studien genomfördes på en rikstäckande myndighet som arbetat med virtuella team i tio år. I studien deltog sju intervjupersoner varav fyra personer var män och tre personer kvinnor som valdes ut genom ett målstyrt urval. Personerna var mellan 28 och 62 år gamla och hade haft en anställning inom vald organisation under minst två år. Personerna ingick i samma team men hade olika platsbundenheter. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet bekräftade tidigare teori om utmaningar i utvecklande av samarbete, gruppsammanhållning, förtroende och kollegialt stöd inom virtuella team. Intervjupersonerna upplevde ett starkare samarbete, gruppsammanhållning, förtroende och kollegialt stöd för de kollegor som var samplacerade och såg därmed ingen nytta av det virtuella teamet.
32
Ek, Ida. "En friskvårdssatsning i form av gemensamma träningspass : En kvalitativ studie om dess koppling till arbetet." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74998.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen var att skapa en djupare förståelse för den upplevsele som anställda i en statlig myndighet har avseende friskvårdssatsning med gemensamma träningspass och dess betydelse. Frågeställningar som har använts för att besvara syftet är hur upplevelsen av friskvårdssatsningen har varit, vilken betydelse satsningen har haft för den sociala sammanhållningen samt vilken betydelse den har haft för arbetssituationen. Arbetet baserades på en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervjuguide. Krav-kontroll-stöd modellen av Karasek och Theorells (1990) samt KASAM av Antonovsky (2005) har legat till grund för uppsatsens teoretiska ramverk. Resultatet visade att upplevelsen av friskvårdssatsningen hade varit roligt och givande för deltagarna. Samtliga deltagare upplevde ett förbättrat välmående som visade sig på olika sätt, främst visade det sig i form av en piggare och gladare version av sig själva samt att orken på arbetsplatsen förbättrades, detta främst de dagar träningspassen genomfördes. Friskvårdssatsningen skapade en energiboost, deltagarna betonade vikten av det hade fått kämpa tillsammans och att den energi som frambringades på träningspassen följde med till arbetsplatsen. Relationerna och sammanhållningen på arbetsplatsen hade förbättrades på grund av att deltagarna hade lärt känna varandra bättre och på ett personligare plan. De förbättrade relationerna och den stärkta sammanhållningen i relation till deras egna välmående hade bidragit till förbättrad arbetsglädje och arbetstillfredsställelse. Vidare visade resultatet att friskvårdssatsningen hade påverkat arbetet på olika sätt, dels i form av att ett större engagemang och samt att motivation hade frambringats till arbete. Vissa deltagare upplevde även att de hanterade arbetet på ett bättre sätt, dels för att deras upplevda stressnivå hade reducerats, de kändes sig tryggare samt att de upplevde en högre grad av socialt stöd.
33
Wallin, Janina. "Relationskvaliteten i en pågående relation : Påverkan att få barn tidigt eller sent i relationen." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-98366.
Full textAbstract:
Relationskvaliteten har i tidigare forskning visat sig viktig för såväl relationens varaktighet och välmående, som för den enskilda individens välmående. Det är därmed viktigt att utröna olika relationsfaktorers bidrag till relationens kvalitet. Tidigare forskning tyder på att relationskvaliteten försämras över tid, samt lider en plötslig försämring vid övergången till föräldraskap. Detta gör det intressant att undersöka huruvida relationslängden vid övergången till föräldraskap påverkar relationskvaliteten. Att undersöka huruvida relationslängden vid barnets ankomst påverkar relationskvaliteten är ett område som tycks vara relativt outforskat, och som snarare agerar kontrollvariabel än är ett huvudsyfte. För att nå en ökad förståelse för familjedynamiken anses dock detta värdefullt att studera. Denna studie avsåg därmed att besvara följande frågeställningar: Är relationskvaliteten beroende av relationens längd? Är relationskvaliteten beroende av relationslängden vid övergången till föräldraskap? Relationskvalitet definierades i denna studie med kvalitetskomponenterna tillfredställelse, sammanhållning och konfliktnivå. För att besvara frågeställningarna användes delar av datamaterialet "Familj och arbetsliv på 2000-talet". Materialet inkluderar män och kvinnor i Sverige, födda 1968, 1972, 1976 och 1980. Resultaten från genomförda regressionsanlyser visade att kvinnors, men inte mäns, relationskvalitet är beroende av relationens längd, och relationens längd vid övergången till föräldraskap. Sammantaget uppvisade kvinnorna en kvalitetsminskning över tid, samt att det är mer fördelaktigt för relationskvaliteten desto senare i relationen övergången till föräldraskap sker. Ytterligare forskning, med mer valida mätinstrument, samt större urval, krävs dock för mer generella och pålitliga slutsatser. I teoretiskt hänseende anses emellertid denna studie bidra till att området kan anses värdefullt att ytterligare undersöka och diskutera.
34
Axelsson, Tina, and Sandra Ohlsson. "En i gänget : En kvalitativ studie om hur olika faktorer påverkar arbetsprestationerna i en bestämd arbetsgrupp i detaljhandeln." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3725.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att utifrån en socialpsykologisk ansats se vilka faktorer som påverkar en bestämd arbetsgrupp inom detaljhandeln. Vi har båda erfarenheter från grupper inom arbetslivet vilket har bidragit till en nyfikenhet om hur individer relaterar och arbetar tillsammans med andra människor i en grupp. Uppsatsens centrala frågeställning är: Hur påverkar rollerna, sammanhållningen och kommunikationen de anställdas arbete i en specifik grupp på ett företag inom detaljhandeln? Hur påverkar chefens ledarstil gruppens gemensamma arbete?
Studien bygger på elva semistrukturerade intervjuer som vidare har analyserats utifrån relevanta socialpsykologiska teorier. Resultatet visar att den bestämda arbetsgruppen har en sammanhållning där individernas personliga roller präglar arbetsplatsen mer än de arbetsrelaterade rollerna. Vidare är bristen på kommunikation tydlig då de anställda inte alltid är medvetna om vad yrkesrollerna kräver av dem. Saknaden av klar kommunikation och tydliga direktiv bidrar till att personalen pratar bakom ryggen på varandra samt att motivationen inte når sin fulla potential i arbetsgruppen. Därtill påverkar chefen gruppen och deras gemensamma arbetsprestationer eftersom hon på grund av sitt relationella ledarskap inte i tillräcklig utsträckning förmår att styra och utveckla gruppen.
35
Berggren, Daniel, and Björn Sandberg. "Som att jämföra äpplen och päron? : att jämföra olika modeller och aspekter av gruppkohesion." Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2429.
Full textAbstract:
Studiens tvådelade syfte motiveras utifrån rådande oenighet och förvirring kring hur gruppkohesion bör definieras och mätas. Det första syftet var att konstruera och testa ett formulär avsett att mäta olika typer av kohesion. Formuläret kom att innehålla 12 olika aspekter av kohesion baserade på tidigare studiers konceptualiseringar av begreppet. Formuläret undersöktes (N=404) utifrån frågeställningen: Vilka psykometriska egenskaper har kohesionsaspekterna i formuläret? Formuläret uppvisade acceptabla psykometriska egenskaper. Studiens andra syfte var att undersöka samband mellan formulärets olika kohesionsmått utifrån frågeställningen: Hur ser sambanden ut mellan formulärets olika aspekter och modeller av gruppkohesion? Resultaten från 69 grupper tyder på att interpersonell attraktion är en typ av kohesion som skiljer sig mycket från andra aspekter och modeller, om den alls är en aspekt av kohesion. Resultatet tyder även på att övriga kohesionsmodeller på olika sätt fångar ungefär samma fenomen. Slutligen diskuteras vilka kohesionsaspekter som utifrån resultaten kan liknas vid varandras, respektive vilka som bör hållas isär.
36
Sundström, Malin. "Musik i förskolan- ett verktyg för bättre sammanhållning i barngruppen? : En studie om pedagogers syn på musikaktiviteters betydelse för barngruppen." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36602.
Full textAbstract:
The purpose with this study is to inquire how a number of active preschool teachers use music in their daily work with children. It also looks at the meaning they think music can have to the whole group of children, especially in terms of solidarity and interaction in the group. In order to study this I chose to use questionnaires as the method. These questionnaires consisted of open questions to enable longer answers from de participants in an effort to hear their thoughts and get their point of view. The result of this study shows that all of the participants seem to have good experiences from musical activities with the preschool children. They all state that they think music has a significant meaning for solidarity and interaction in the children´s group. Many of the participants also seem to connect music with other subjects, such as development of language, communication, movement and feelings. To understand the data gathered from the study I used the theory of developmental psychology and also the sociocultural perspective.Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma pedagoger använder sig av musik i förskolans verksamhet samt hur de ser på musikens betydelse för barns sociala gemenskap och barngruppens sammanhållning. För att undersöka detta valde jag att använda mig av enkäter som metod. Jag valde att använda mig av öppna frågor i enkäten för att göra det möjligt för de deltagande att lämna längre svar och på så vis lättare få fram deras egna erfarenheter och åsikter. Resultatet av min studie visar att alla de deltagande i studien verkar ha positiva erfarenheter av musikanvändning i förskolan. Samtliga av pedagogerna uppger i sina svar att de anser att musik har betydelse för barngruppens sociala sammanhållning. Många kopplar även samman musik med andra områden som exempelvis språkutveckling, kommunikation, rörelse och känslor. De teorier jag utgår från i den här undersökningen är sociokulturellt perspektiv samt utvecklingspsykologi.
37
Nilsson, Petra, and Omaima Elkhazzar. "Social integration i Augustenborg- om utvecklingen från grannskapsenhet till Ekostad." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22708.
Full textAbstract:
Den sociala hållbarheten har på senare tid uppmärksammats som en viktig faktor inomstadsplaneringen i samband med städers expansion. För att få en förståelse för hur sociala problem uppkommer samt vilka förutsättningar som kan motverka en negativ utveckling behövsflertalet studier inom detta område. Vi har valt att fokusera på två begrepp inom den sociala hållbarheten eftersom detta är ett brett begrepp, dessa är integration och segregation. Vårt syfte äratt studera hur den sociala hållbarheten, med fokus på integration och segregation, har förändrats i ett Augustenborg i Malmö i samband med projektet Ekostaden samt få fram vilka värden som är viktiga för områdets sociala utveckling och integration.Det huvudsakliga metodvalet är en fallstudie över området Augustenborg i Malmö. I denna fallstudie har det genomförts observationer av området samt intervjuer med verksamhetsutövare i området och tjänstemän. Våra intervjuer bestod av både verksamhetsutövare och tjänstemän från MKB för att vi skulle få en bild över områdets förutsättningar och värden. Resultatet av denna undersökning har visat att det skedde en förbättring av samhörigheten och den sociala hållbarheten i området i samband med att invånare involverades i projektet. Denna positiva utveckling minskade dock i samband med projektets paus. Vi fann att de sociala relationerna och samhörigheten i området var grundläggande för den sociala integrationen. Dessa skapas av rätt förutsättningar så som föreningsliv, sociala aktiviteter och en inbjudande fysisk miljö. För att alla dessa värden ska skapas i ett område krävs en samverkan mellan invånare, MKB, som ägerstörsta delen av områdets byggnation, och Malmö stad.
38
Lilja, Ronja. "Afterwork - den sociala träffen : En kvalitativ studie om afterworkens betydelser för den sociala sammanhållningen bland yrkesverksam säljpersonal." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79319.
Full textAbstract:
Afterwork kan definieras som ett socialt sammanhang efter arbetstid mellan kollegor eller vänner, som en övergång mellan jobb och fritid. Den föreliggande studien avhandlar afterworkens sociala och integrerande betydelse på arbetsplatser, detta för att fenomen som afterwork kan ha en direkt inverkan på arbetsmiljön. Afterwork kan på detta sätt främja eller hämma gruppsammanhållning och relationer på arbetsplatsen. Studiens syfte är att undersöka hur anställda inom säljbranschen upplever afterwork i relation till den sociala sammanhållningen på arbetet. För att undersöka detta användes ett kvalitativt angreppssätt med en abduktiv ansats där Goffmans (2014) dramaturgiska perspektiv samt Collins (2004) interaktionsritualer har använts för att analysera det empiriska materialet. Åtta semistrukturerade enskilda intervjuer genomfördes med yrkesverksamma individer inom säljbranschen. Utifrån intervjusvaren, resulterade analysen i dessa tre teman; Upplevelsen av afterwork, Afterwork som en relationsskapande arena samt Afterworkens betydelser för arbetsgruppers sociala sammanhållning. Resultatet visade på att afterwork upplevdes som ett övergångsrum mellan arbete och fritid, vilket i sin tur influerade samtalen på afterworken som många gånger berörde jobbrelaterade ämnen. Vidare menade intervjupersonerna på att afterwork var en rolig och trevlig tillställning som laddade dem med positiv emotionell energi. Resultatet visade även på att afterworkkontexten utgör en social arena som gynnade skapandet av social sammanhållning och relationer. Umgänge utanför arbetet, i en annan kontext, visade sig vara betydande vid förståelsen av skapandet av social sammanhållning, detta för att afterwork upplevdes som en avslappnad miljö som öppnade upp för mer intima och öppna samtal om jobb.
39
Kylén, Matilda, and Amanda Johansson. "Hemarbete vs platsförlagt arbete : En kvalitativ studie om effekten den geografiska platsen för arbetet har på motivation, kommunikation & sammanhållning inom team." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-20204.
Full textAbstract:
Covid-19 pandemin, en kris som varit aktuell sedan början av år 2020, förändrade den geografiska platsen för arbetets utförande till följd av restriktionen gällande hemarbete. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som skiljt platsförlagt arbete och hemarbete åt med avseende på faktorerna motivation, kommunikation och sammanhållning. Dessa faktorer är centrala delar av arbetsmiljön och vi ville därför se om de påverkats när arbetsmiljön förändrat. För att kunna utreda valt problemområde nyttjades den kvalitativa datainsamlingsmetoden, med ansatsen semistrukturerad intervju. Under genomförande fanns ett flertal förutbestämda frågor med utrymme för respondenterna att tillägga information som var av värde för studien. Metoden valdes då vi ville få respondenters åsikter och erfarenheter kring hur faktorerna skiljt sig åt beroende på den geografiska platsen för arbetets utförande. I den teoretiska referensramen presenteras de valda faktorerna motivation, kommunikation och sammanhållning utförligt. I analysavsnittet kopplas teori och empiri samman, samt jämförs med tidigare studiers resultat. Studien visade på att Covid-19 haft störst påverkan gällande motivation vid hemarbete, men även förändrat vissa delar vid platsförlagt arbete. Kommunikationen påverkades positivt vid hemarbete men negativt vid platsförlagt arbete, slutligen påverkades sammanhållningen negativt enligt respondenterna. Avslutningsvis ges fyra rekommendationer för att förbättra arbetsmiljön.The Covid-19 pandemic, a crisis that has been relevant since the beginning of 2020, changed the geographical location of the work performance as a result of the restriction which introduced work from home. The purpose of this inquiry was therefore to study how work from the original workplace and work from home differed regarding motivation, communication and cohesion. These factors are central parts of the work environment and therefore we wanted to see if they were affected by the change of work environment. In order to be able to investigate the selected problem area, the qualitative data collection method was used, with the semi-structured interview approach. During implementation, there were a number of predetermined questions with room for the respondents to add information that was of value to the study. The method was chosen because we wanted to obtain the respondents experiences and opinions regarding how the factors differed depending on the geographical location of the work performance. In the theoretical frame of reference, the selected factors motivation, communication and cohesion are presented. In the analysis section, theory and empiricism are contextualized with previous studies. The study showed that Covid-19 had the greatest impact on motivation regarding work from home, but also affected certain parts of work from the workplace. The communication had a positive effect on work from home but a negative effect on work from the workplace, and finally the respondents experienced a negative effect on cohesion. Finally, four recommendations were given to improve the work environment.
40
Bäckström, Blomqvist Max, and Matilda Dankemeier. "”Men det är väl det här med tryggheten då […]” : En kvalitativ undersökning om sammanhållning, gemenskap och trygghet mellan fast och tillfälligt anställda." Thesis, Södertörns högskola, Sociologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34278.
Full textAbstract:
Temporary employment has become more common on the labor market. In 1990, time-limited employments corresponded to 9 percent of all employments in Sweden. Today, time-limited employments account for 17.9 percent of the entire labor market. In this context, it is interesting to investigate how the occupational categories that employs temporary employees most, to investigate the employees' experiences of cohesion and community within these professions. The purpose of this study is to increase understanding of how cohesion is affected by the widespread use of temporary employment in these workplaces and to gain a deeper insight into the employees' perceived job security. Previous research talks about the importance of social relations between different groups and the importance of community in the workplace, and also highlights the difficulty of establishing contact and equal cohesion of employment. The theoretical starting points we have used are Guy Standing Precariat (2013) and Elias and Scotson The Established and the Outsiders (1999). The result of this study shows that the experience of occupational safety depends largely on our respondents' type of employment, however the result does not clearly indicate a difference between permanent and temporary employees in terms of cohesion and community experiences depends on the form of employment. Though, we have found several other explanations, such as work experience, for these differences.Tillfälliga anställningar har blivit allt vanligare på arbetsmarknaden. Från att tidsbegränsade anställningar har motsvarat 9 procent av alla anställda 1990, motsvarar tidsbegränsat anställda idag 17,9 procent av hela arbetsmarknaden i Sverige. Det är med denna bakgrund intressant att undersöka hur de yrkeskategorier som utnyttjar tillfälligt anställda mest, för att undersöka de anställdas upplevelser kring sammanhållning och gemenskap inom dessa yrken. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur sammanhållningen påverkas genom utbredd användning av tillfälliga anställningar på arbetsplatser och få en djupare inblick i de anställdas upplevda arbetstrygghet. Den tidigare forskningen talar om vikten av de sociala relationerna mellan olika grupper och hur betydelsefullt det är med gemenskap på arbetsplatsen, och belyser också svårigheter att skapa kontakt och lika sammanhållning över anställningsformerna. De teoretiska utgångspunkter vi har använt oss av är Guy Standings Prekariatet (2013) och Elias och Scotson Etablerade och outsiders (1999). Resultatet av denna studie visar att upplevelsen av arbetstrygghet till stor del beror på respondenternas arbetsform, men skillnaden mellan fast och tillfälligt anställda visar inte tydlig att skillnaden i upplevelser om sammanhållning och gemenskap, beror på anställningsformen. Utan att vi istället funnit flera förklaringar till skillnaderna, så som arbetserfarenhet.
41
Tsouplakis, Viktor. "Institutionaliseringen av fotbollslaget : En kvalitativ studie om hur kollektiv kultur skapar utveckling och prestation inom fotboll." Thesis, Mälardalens högskola, Hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-29806.
Full textAbstract:
Inledningsvis ämnade studien att undersöka betydelsen av sammanhållning samt dess processer i fotbollslag. Tidigt i studien upptäcktes det att endast bra sammanhållning var otillräckligt i de flesta nivåer av fotboll, utan det söktes något mer. Detta ledde till en kollektivistisk kultur som främjar utveckling och prestation. Denna kultur är resultatet av intervjuer gjorda med spelare och tränare, en observation av semi-professionellt lag samt en dokumentanalys av Sir Alex Fergusons biografi. Valet av samtliga källor har varit att få information av så hög kvalité som möjligt. Samtliga intervjukällor har antingen spelat på professionell nivå eller tränat lag på den nivån. Målsättningen har varit att kunna framställa ett resultat som speglar fenomenet i helhet men också inom kategorier. Detta är för att en förståelse ska skapas om varje dels utbredd och sedan kunna koppla tillbaka det till den kollektivistiska kulturen. Allt hänger ihop och varje kategori behövs för att det ska kunna bli en helhet. Detta fenomen är ’som förklarat’ inte något som utgåtts ifrån eller ens varit del av förkunskaperna. Genom att använda grundad teori (GT) som är en induktiv metod har jag enligt syftet låtit en teori växa fram stegvis under studiens gång. Resultatet är en samling av data som uttrycker en vilja att utvecklas och prestera så bra som möjligt och genom det föds kollektivistisk kultur. De kategorier som visat sig vara utgörande av fenomenet är: Identitet,respekt för laget, få alla dra åt samma håll och förståelse. Dessa kategorier är resultatet som gås igenom, först var för sig och sedan hur de alla ihop skapar en helhet. Efter det diskuteras resultatet, först i relation till den tidigare forskningen och sedan genom perspektivet av två olika teorier. De teorier som tillämpas i studien är Michel Foucaults teori om disciplin och Richard Jenkins teori om individuell och kollektiv identitet. Studien bekräftar den tidigare forskningen samt påvisar behovet av vidare utveckling, då området är relativt nytt och det, i ljuset av denna studie, finns det ytor som är dåligt klarlagda.
42
Aghaalaei, Melissa. "Brottslighet och miljonprogrammets höga byggnader : En kvalitativ studie om brottslighet och kollektiv styrkan i miljonprogramsområden." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33027.
Full textAbstract:
Studien genomfördes med ambitionen att undersöka dels huruvida invånarna som bor i miljonpro- grammets höghus upplever kollektiv styrka1 och dels vilken betydelse detta har haft för den höga brottsfrekvensen i området. Studien genomfördes med en kvalitativ dataanalys av intervjumaterial hämtat från intervjuer som utfördes med invånarna på Malmvägen, i Sollentuna kommen, Stock- holms län. Studiens resultat påvisade att invånarna som bor i miljonprogrammets höghusområdet ofta upple- ver en låg kollektiv styrka. Boendeformen gör socialiseringsprocessen mer utmanande för de som bor där. Flervåningshusen med många lägenheter kombinerat med den stora befolkningen har gjort det svårt för invånarna att lära känna sina grannar. Detta gör att folk blir anonyma och att viljan att ingripa för bostadsområdets säkerhet blir låg. Förslag som de boende själva lyfter fram för att motverka detta är olika insatser som mobiliserar lokala krafter i området.
43
Linge, Ebba, and Rebecca Jarl. ""Den blå familjen" : En kvalitativ studie om ingripandepolisers inställning till sitt yrke." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för arbetsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72278.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för ingripandepolisers inställning till sitt yrke. För att besvara syftet undersöker vi om det finns en koppling mellan passion och inställningen till sitt yrke och hur den i så fall kan se ut, samt vilka andra faktorer som kan påverka inställningen till sitt yrke och hur dessa i sin tur kan karaktäriseras. I vår teoretiska referensram beskriver vi passion, identitet och motivation samt hur dessa hör samman. Studien genomfördes på en Polismyndighet i en mellanstor stad i Sverige i form av kvalitativa intervjuer, där tio personer inom ingripandeverksamheten intervjuades. Utifrån empiri har vi kunnat fastställa att det finns en viss koppling mellan passion och inställningen till sitt yrke samt att identitet och motivation påverkar inställningen. Ytterligare faktorer som framkommit är samhällsnytta och kall där barndomsdröm haft en betydelse för att se polisyrket som ett kall. Samtliga faktorer har visats sig karaktäriseras på olika sätt för intervjupersonerna och vi har dragit slutsatsen om att alla dessa faktorer påverkar inställningen till sitt yrke. I studien används egna illustrerade modeller för att tydliggöra hur vi ser på kopplingen mellan teorierna och inställningen samt teoriernas relation till varandra.
44
Villarroel, Jeanette, and Elin Stridh. "Vi kämpar för något, vi är förortssoldater : En kvalitativ studie om ungdomars upplevelser av polisens agerande tiden före samt under upploppet i Kronogården." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-10974.
Full textAbstract:
Vi kämpar för något, vi är förortssoldater. Det är ett alltmer förekommande fenomen att ungdomar i förorter runt om i Sverige samt internationellt startar upplopp och av olika anledningar skapar en motreaktion där de går till attack mot polisen. Syftet med denna uppsats är att lyfta samt ta del av ungdomar boende i Kronogårdens röst, samt får en djupare förståelse för ungdomarnas upplevelser kring polisens agerande tiden före samt under upploppet som var i Kronogården den 31/8 – 2/9 2016. Som avgränsning har vi valt att vända oss till ungdomar boende i Kronogården som deltagit aktivt eller varit närvarande under upploppet. Studien genomfördes i en hermeneutisk-femenologisk forskningsansats med kvalitativa intervjuer. Studiens empiri bygger på ett antal intervjuer med sex ungdomar i åldrarna mellan 16-24. Studiens resultat analyseras med hjälp av tidigare forskning samt relevant utvalda teoretiska begrepp. De begrepp vi använder oss av i studien är makt, social sammanhållning och stigmatisering, detta för att kunna få en djupare förståelse för samt kunna tolka ungdomarnas upplevelser. I resultatet framkommer det att ungdomarna upplever att de blir trakasserade av poliser och orättvist behandlade jämfört med ungdomar boende i andra områden samt att upploppet var deras motreaktion, ett sätt att uttrycka sin frustration och göra sin röst hörd. Det framkommer även att det finns olika uppfattningar om polisen och dess bemötande samt agerande, beroende på om polisen arbetar inom närpolisen eller den utomstående polisen. Vidare visar även resultatet att området, Kronogården har en stor betydelse för ungdomarna där det finns en stark social sammanhållning och att ungdomarna upplever att media till stor del har bidragit till den negativ bild som finns om Kronogården och om ungdomarna som bor där.We are fighting for something; we are soldiers of the suburb. It's a reoccurring phenomenon that the young people in the suburbs around Sweden and around the world starts riots and for different reasons it creates a reaction where they go to attack against the police. The purpose of this essay is to uplift and take a part of the voice of the youth from Kronogården, and furthermore get a deeper understanding of the experience that the young people got from law enforcement both during and after the riots on the 31/8 – 2/9 2016. As a demarcation we have chosen to focus on the youth living in Kronogården that have participated or were present during the riots. This study was conducted in Hermeneuticphenomenological research approach with qualitative interviews. The ground of the study is emphasizing the interviews from 6 young persons from the ages 16-24. The essay is analyzed with help from previous researched and relevant theoretic notions. The notions we use in this essay are power, social cohesion and stigma, so that we can get a deeper understanding and accurate interpretations of the young people's experiences. In the result it appears that the youth feel harassed and unfairly treated by the police in comparison to other young people living in other neighborhood's and that their action against the police is actually a reaction to the treatment from law enforcement. Their way of expressing a discontent and frustration and a way to get heard. It also appears to be several different perceptions about the police and their conduct, depending if it's the community police or an outside law enforcement. Furthermore it also show that the community Kronogården has an enormous impact both emotional and physical on the people, they have sense of belonging and a very strong cohesion between the residents and they feel that media is a huge contribution to the negative interpretation of both the young people that live there and of the community as a whole.
45
Ericsson, Maria, and Shakila Farahmand. "Konstruktiv arbetsgemenskap : En kvalitativ studie om gruppsammanhållning inom en arbetsgrupp i ett IT-företag." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17073.
Full textAbstract:
Syftet med den här undersökningen är att studera vilken relation som finns mellan sammanhållning och motivation, prestation och kommunikation i en arbetsgrupp. För att undersöka detta har vi utgått ifrån två frågeställningar: vilken relation finns mellan gruppsammanhållningen och individens upplevelse av prestation och motivation i ett IT-företag? och vilken relation finns mellan gruppsammanhållning och kommunikation? Vi har svarat på våra frågeställningar utifrån nio semistrukturerade intervjuer gjorda i en arbetsgrupp på företaget Hewlett-Packard (HP) i Göteborg. Resultatet vi har fått fram genom intervjuerna har sedan analyserats utifrån relevanta, socialpsykologiska teorier och vi har i vår uppsats kommit fram till att sammanhållningen i stor utsträckning påverkar de enskilda individernas motivation, prestation och kommunikation. Vi har även kommit fram till att motivation, prestation och kommunikation i sin tur påverkar hur sammanhållningen utvecklas.The main purpose of this fieldwork is to study the relation between group cohesion and motivation, performance and communication in a work group. We have used the following questions as our starting point for the research: which is the relation between group cohesion and the individual experience of performance and motivation in an IT-company? And which is the relation between group cohesion and communication? To gather data for our study we used nine semi-structured interviews from a work group in the IT-company Hewlett-Packard (HP) in Gothenburg. The results we gathered through the interviews are analyzed based on relevant theories from the social psychology field and our conclusion from the study is that group cohesion affects the individual motivation, performance and communication. We also concluded that motivation, performance and communication affect the development of group cohesion.
46
Bergenholtz, Hanna, and Hanna Gustafsson. "Det fysiska rummets betydelse för samhörighet och identitet hos studenter på Högskolan i Halmstad." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37394.
Full textAbstract:
Högskolan i Halmstad består idag av en uppdelning mellan byggnader och en campusplan har skapats för att bygga om campusområdet med målet att skapa ett campus med mer rörelser på de olika ytorna för att skapa social sammanhållning mellan studenterna. Uppsatsens syfte har varit att skapa sig en förståelse om studenternas uppfattning om de rådande offentliga platserna på Högskolan i Halmstad och deras funktionalitet. Utifrån Rikard som är projektledare för campusområdet och campusplanen 2025 vill vi skapa oss en uppfattning om hur deras vision stämmer överens med studenternas. Forskningsfrågan lyder: Hur upplever studenter på Högskolan i Halmstad att den aktuella utformningen av campusområde påverkar den sociala sammanhållningen bland studenter och vilka förändringar vill studenterna se för att öka sammanhållningen? Tidigare forskning belyser att det är viktigt med de fysiska platserna i staden och dess utformning för att skapa social sammanhållning. Uppsatsen har haft en kvalitativ metod med den hermeneutiska metodansatsen. Resultatdelen har presenterats i sju teman för att kategorisera projektinformantens och studentinformanternas intervjusvar. I resultatet presenteras det att studenterna anser att de offentliga platserna på Högskolan i Halmstad inte har attraktiva mötesplatser och att de saknas en tillhörighet till de andra akademierna på grund av den uppdelningen mellan byggnaderna som råder idag på campusområdet. Resultatet har vidare analyserat med hjälp av teorierna om tillhörighet av Vanessa May, om det offentliga rummet av Rolf Lidskog, om rätten till staden av Don Mitchell och om identitet av Rikard Jenkins. Nyckelord: Offentliga platser, studenter, social sammanhållning, attraktiva mötesplatser, Högskolan i Halmstad
47
Saglam, Elif, and Marcellino Roaks. "Sverigedemokraterna och populismen : Retorik eller verklighet?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55638.
Full textAbstract:
Populismen är en ideologi som i Europa har fått ett ökat stöd bland väljare. Sverigedemokraternas tillväxt under de senaste åren är någonting som inte är ouppmärksammad. Sverigedemokraterna är det partiet som oftast anses vara populistiskt på grund av deras uttalanden av framför allt invandring. Men det som tydliggör populismen eller populistiska partier brukar inte uppmärksammas, utan ett parti som anses vara populistiskt får den stämpeln främst på grund av deras åsikter kring invandring. Av den anledningen är syftet med denna studie att lyfta den populistiska slöjan och se om påpekanden som Sverigedemokraterna står inför kring populismen endast är retorik eller verklighet. För att kunna lyfta den populistiska slöjan gällande Sverigedemokraterna har studien lagt fokus på en textanalys som metod med hjälp av en idé- och ideologianalys, med idealtyper kring populismen som analysverktyg. Studien har även använt sig av en analys för att kunna avgöra om Sverigedemokraterna är populistiska, då analysen fokuserar på de demokratiska problemen som avgör anledningen till att väljare röstar på detta parti och om partiet anses vara populistiskt i sig. Resultatet visar att Sverigedemokraterna har populistiska drag till viss del. Det visar sig att Sverigedemokraternas framväxt tyder på de demokratiska problemen i samhället som har lett till ett ökat väljarstöd. Studien kan slå fast att partiet är ett svar på genuina missnöjen bland en ganska stor del av väljarna.
48
Heidi, Noteklint. "Internerna och djuren : En studie om djurs inverkan på anstalten Sörbyns klienter." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-143510.
Full textAbstract:
Denna uppsats syftar till att identifiera och beskriva vilka effekter kontakten med djur i det sociala arbetets praktik har på klienterna på anstalten Sörbyn. Studien baserar sig på tre frågeställningar: ”Hur arbetar verksamma på Sörbyn med djur?”, ”Vilken inverkan upplever de professionella på Sörbyn att djuren har på klienterna?”, ”Hur upplever klienterna på Sörbyn att kontakten med djuren på anstalten påverkar dem?”. För att besvara dessa frågor utfördes fyra kvalitativa intervjuer. Två med anställda på Sörbyn med ansvar för verksamheten med djuren, samt två med intagna på anstalten som kommer i kontakt med djuren på en daglig basis. De professionellas och de intagnas bild av hur kontakten med djur påverkar klienterna överensstämmer. För många klienter utgör verksamheten med djuren en viktig och positiv influens i livet, men faktorer som intresse, rädsla, ogillande och allergi påverkar nyttan och verksamheten är därför till stor del byggd på frivillighet. Djuren ses fylla en stödjande funktion i en svår tid för klienterna. De fungerar även som ett sammanhållande kitt genom att vara en neutral punkt att samlas och samarbeta kring, vilket underlättar kommunikation och relationsbyggande mellan professionell och klient samt klienter emellan. Djuren bidrar också till personlig utveckling då de utmanar och utgör en meningsfull sysselsättning. Färdigheter och ett intresse som även kan komma till nytta efter avtjänat straff och därigenom verka brottsförebyggande.
49
Giannini, Alexander. "GROUPTHINK." Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-15471.
Full textAbstract:
Syfte med denna uppsats är att kritiskt granska och analysera Irving Janis begrepp groupthink samt bedöma om det är en hållbar teori. De frågeställningar jag valt att behandla är: Vilken kritik har och kan riktas mot Irving L Janis groupthink teori? På vilket sätt har groupthink teorin utvecklats sedan uppkomsten? För att besvara frågorna och uppfylla mitt syfte så genomförde jag en litteraturstudie där jag utgick från en kvalitativ ansats. Resultatet visade att sedan Janis myntade begreppet 1972 har kritiken främst riktats mot det bristfälliga stöd teorin fått, dess negativa utformning samt Janis snäva inriktning på när groupthink leder till fiaskon. Utifrån denna kritik och min egna analytiska förmåga kommer jag fram till groupthink teorin inte är att ses som en hållbar teori. Det sätt groupthink teorin utvecklats på är att den gett upphov till flera andra förklaringsmodeller när det gäller beslutsfattande i grupp samt att den verkat som en katalysator för detta område inom smågruppsforskningen.The purpose of this study is to critically examine Irving Janis groupthink concept and to evaluate if it is a sustainable theory. The issues I have chosen to examine are: What criticisms have been and can be directed against Irving L Janis Groupthink theory? How has the groupthink theory evolved since its creation? To answer these questions and to achieve my purpose, a literature review was conducted based upon a qualitative approach. The results showed that since Janis coined the term groupthink in 1972, criticism has mainly focused on the flawed amount of received support for the theory, its negative form, and Janis narrow focus on failures. Based on this critique and my own analytical skills brings me to the conclusion that group think theory is not to be seen as a sustainable theory. The way groupthink theory developed is that it have given rise to several other possible explanations in terms of decision making in groups and that it acted as a catalyst for this area in small-group research.
50
Brinkhoff, Emma, Andreas Lund, and Karl Peterson. "EN FÖR ALLA : ALLA FÖR EN. En kvalitativ studie av ett antal byggnadsarbetares upfattningar om gruppackord." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19231.
Full textAbstract:
Bakgrund: Det finns motsättningar mellan arbetsmarknadens parter ifråga omackord som löneform. Arbetsgivarsidan argumenterar för löneformensnegativa inverkan på flera punkter medan Byggnads hävdar detmotsatta. Mot bakgrund av pågående diskussion kringackordssystemet anser vi det av intresse att rama in vad ett antalbyggnadsarbetare har för uppfattning om gruppackord.Syfte: Vårt syfte är att utifrån ett åldersperspektiv utröna hur ett antalbyggnadsarbetare uppfattar att gruppackordet påverkar dem somenskilda individer samt arbetsgruppen som helhet. I anslutning tilldetta vill vi även ta reda på om respondenterna bedömer vissaegenskaper som centrala för att passa in i ackordssystemet.Metod: Vi har valt att utgå från en kvalitativ metod beståendes av niointervjuer där vi vill förstå och tolka respondenternas utsagor.Resultat: Oberoende av ålder kan vi hos respondenterna, som enskilda individeroch som arbetsgrupp, utläsa kollektivistiska drag och egenskaper därlöneformen utgör en viktig del av deras kollektivistiska inställning.Löneformen förstärker även deras instrumentella inställning och densolidariska förgreningen.Uppsatsnivå: C