Dissertations / Theses: 'Samtalsmetod'

1

Lengbrant, Malmberg Carina. "Att göra coachning - en studie av en samtalsmetod." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33380.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att ta reda på med vilka metoder coacher för människor till önskade platser samt att se hur coacher ser på coachning som begrepp. Denna metod fann jag mycket intressant och ville undersöka dess effekt närmare. Det som undersöks i studien är hur coacherna arbetar med coachningen i mötet med klienten samt hur coacherna upplever att coachningen fungerar som ett redskap till att får ut klienterna på arbetsmarknaden. Slutligen uppmärksammas även den problematisering av coachning som begrepp som tycks finnas. De teoretiska utgångspunkterna jag har använt mig av är Whitmores syn på coachning och Gjerdes coachningsrelation. Jag har använt mig av Antonovskys teori om KASAM och Berg och De Jongs lösningsfokuserade modell samt O´Conner och Lages Kalibrering och lyssnande. Översättningsteorin har även den kommit till sin användning för att förstå hur intervjupersonerna konstruerar coachning i den egna praktiken. Studien grundar sig på kvalitativ forskning i form av halvstrukturerade intervjuer med fem coacher. Syftet med intervjuerna var att få coachernas syn på den arbetsform de arbetar utefter samt deras resultat av och uppfattning om coachning. Resultatet visar på att coacherna anser att coachning är en effektiv metod till att få ut människor på arbetsmarknaden. Resultatet visar även på att samtliga coacher arbetar med en lösningsfokuserad metod där de implementerar andra samtalsfärdigheter. Vidare visar även resultatet på att det finns en tvetydlighet kring coachning och hur coachning används i praktiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Säbom, Ann-Sofie. "Vägledningssamtal i ett arbetsmarknadspolitiskt projekt." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31400.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att undersöka två vägledares metoder i enskilda samtal med arbetssökande. Den här studien handlar om vägledningssamtal inom ett arbetsmarknadspolitiskt projekt. Det valda arbetsmarknadspolitiska projektet är Jobbgarantin för ungdomar som är ett program som riktar sig till unga arbetslösa. På det utvalda projektet arbetar två stycken vägledare med bland annat enskilda samtal med de unga arbetssökande. Ingen av vägledarna är utbildade till studie- och yrkesvägledare varför jag har försökt ta reda på hur de genomför sina vägledningssamtal. Jag har också försökt se om det finns några likheter eller skillnader i förhållande till de metoder vi använder oss av i studie- och yrkesvägledarutbildningen. För att undersöka det här har jag valt att filma enskilda samtal mellan deltagare och vägledare. Jag har även valt att intervjua vägledarna om deras metoder. För att kunna analysera mitt resultat har jag använt mig av några utvalda teorier som har ingått under utbildningen. De jag har tagit upp är (Hägg & Kuoppa 2007), konstruktivistisk vägledning (Peavy 2002) och även lösningsfokuserad vägledning (Berg & De Jong 2003).Det jag har kommit fram till i resultaten är att det både finns en del likheter och en del skillnader mellan hur vägledarna bedriver samtal och de teorier jag har presenterat. Det finns mycket som tyder på att atmosfären i samtalen är trevlig och att deltagarna öppnar sig. Dock verkar det som att vägledarna saknar en del av de verktyg som kan vara bra att ha i vägledningssituationer för att deltagaren ska vara en aktiv part i samtalet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Zell, Maria. "Att vägleda i digitala rum." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-154661.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap gällande vad som sker när vägledningen digitaliseras och flyttar ut från det traditionella rummet till digitala kontexter. Dessa digitala kontexter är i undersökningen benämnda som digitala vägledningsrum. Undersökningen efterfrågade vägledares insikter gällande det digitala rummets möjligheter och begränsningar, hur rummet förbereds för vägledning samt på vilket sätt metod och teori används i denna digitala kontext. Sammanlagt elva vägledare intervjuades, varav åtta svenska vägledare och tre danska eVejledare. Resultatet visar bland annat att vägledare/eVejledare använder ett flertal olika digitala vägledningsrum och att ett traditionellt face-to-face i hög grad tar formen av ett digitalt one- to-one, dvs en vägledare och (oftast) en sökande möts i ett traditionellt eller ett digitalt rum. Resultatet visar även att avsaknad av kroppsspråk är en av vägledare/eVejledare ofta upplevd begränsning i det digitala rummet, samtidigt som anonymitet möjliggörs med digitaliserad vägledning. En möjlighet som flera vägledare lyfter fram som positivt och som uppskattas av sökande. Erbjuden anonymitet har visat sig öppna dörrar som tidigare varit stängda. Avslutningsvis används metod och teori i olika utsträckning beroende på vilket digitalt rum som nyttjas. eVejledarna är dock mycket samstämmiga i sina metod- och teorival eftersom eVejledning Danmark har valt att strukturera upp hela sin digitala vägledning utifrån gemensamma principer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Bergström, Ida. "Döden är livsviktig : fem kuratorers bemötande av obotligt sjuka och deras bild av de sjukas upplevelser." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7079.

Full text

Abstract:

The aim of this undergraduate thesis was to explore how the welfare officers at palliative units in Stockholm respond to the patients’ thoughts and experiences during the last phase of life, as well as exploring their picture of the patients experiences. The research questions of the study were:

▪ How do the welfare officers relate to the patients’ experience of their death? ▪ In what way do the welfare officers respond to the dying patient and his or her experiences?

▪ What knowledge/experience do the welfare officers have and what knowledge/experience do they consider is needed in their profession?

To answer the research questions a qualitative method was used where five welfare officers in three different palliative units were interviewed. The empirical material was analysed through meaning concentration and are presented using exact quotations. It was discovered that the patients experiences cannot be generalized. However, common feelings are those of anxiety, fear and hope, which the welfare officers deal with through methods of counselling, i.e. they listen, ask questions and accommodate. The study revealed that the welfare officers viewed life experience, in different areas, as the most important aspect in order to cope with their work. The result of the study was analysed hermeneutically and phenomenologically. The theoretical framework used in the analysis was experience psychology and counselling as a method.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Sellberg, Kerstin. "Samtalsmetoder, elevinflytande och demokratisk kompetens i skolan : En analys av samtalsmetoder i allmänhet och deliberativa samtalsmetoder i synnerhet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-177276.

Full text

Abstract:

En del av skolans uppdrag är att lära ut demokratisk kompetens och det skall skolan göra genom att låta eleverna utöva inflytande som gäller även undervisningen. Problemet är att dagens skola mest använder sig av klass och elevråd och dessa har visat sig inte uppfylla kravet på att alla elever skall delta i demokratiska sammanhang. Syftet med uppsattsen är därför att undersöka hur informella samtal som exempelvis deliberativa samtal kan påverka elevers möjligheter för inflytande inom skolan. För att ta reda på detta har jag analyserat några avhandlingar som innehåller empiriska undersökningar där samtal i allmänhet och deliberativa samtal i synnerhet undersöks. I min läsning och analys av dessa avhandlingar har jag använt mig av diskursanalytis och konstruktivistisk metod. Det mer informella samtalet kan ses som en alternativ eller kompletterande metod för att uppnå elevinflytande över undervisningen. Flera avhandlingar framhäver en samtalsmetod som kallas deliberativa samtal som effektiv när det gäller att ge elever mer inflytande. Mycket tyder på att samtal som inte styrs av pedagogen kan skapa möjligheter för en mer demokratisk undervisning och utöka elevinflytandet eftersom förhållandet mellan elever och pedagoger blir mer jämställt. Resultat från flera undersökningar visar att deliberativa samtal i hög grad kan bidra till elevinflytandet inom skolan på grund av att denna metod ställer höga krav på att alla skall delta i diskussionen, att argument måste vara rationella, att klassrumsklimatet skall vara gott och att koncensus måste nås för att ett beslut skall kunna tas. Dock visar resultaten också att dessa höga krav kan innebära problem som förhindrar att deliberativa samtal skapar ett så stort elevinflytande som de potentiellt sett skulle kunna göra. Flera avhandlingar visar att de krav deliberativa samtal ställer är svåra att uppfylla i en normal skolklass. Ytterligare ett problem med de deliberativa samtalen är hur pedagogens roll skall se ut. Det är svårt att fastställa hur mycket pedagogen bör eller får styra samtalen och det visar sig att åsikterna går isär på denna punkt. Samtidigt visar en undersökning att pedagoger systematiskt motarbetar elevinflytande över undervisningen. Detta kan innebära att alla metoder för elevinflytande, inklusive deliberativa samtal har en inbyggd begränsning när det gäller att skapa elevinflytande eftersom det är pedagogen själv som ansvarar för att avstå från makt så att eleverna kan få mer inflytande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Krasnici, Jeton, and Jennifer Policarpio. "Samtalsmetodik i yrkesrollen som socionomer : En kvalitativ studie om skolkuratorer." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39211.

Full text

Abstract:

En del socionomer kan uppleva obehag att samtala med människor som är i kris eller mår dåligt. Skolkuratorer är en av de som kan uppleva en osäkerhet huruvida de ska samtala med barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder skolkuratorer från Malmös grundskolor använder i sina samtal med elever, men även hur skolkuratorerna beskriver sina kompetenser i samtalsmetodik. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex skolkuratorer med olika långa anställningar inom skolkuratorsyrket. Studiens resultat visar att skolkuratorer inte följer någon metod på hur de ska förhålla sig i samtal med elever. Det finns ingen mall på hur skolkuratorer ska utföra sitt arbete vilket innebär att de arbetar väldigt olika och utvecklar olika sätt att utföra samtalen som de själva anser ger bäst resultat. Istället för en metod så blir det en “plock” av alla möjliga metoder för att anpassa elevernas behov. Däremot såg vi flera likheter i modeller som de nämnde att de utgår ifrån, såsom motiverande samtal och empatiskt förhållningssätt där olika faktorer spelar en väsentlig roll för samtalets utveckling såsom ett gott bemötande. I enlighet med learning by doing visar resultatet på studien att skolkuratorerna får mer kunskap på hur man samtalar desto fler samtal de genomför. För att få bättre kompetenser i samtalsmetodik önskar skolkuratorer mer praktik och djupare kurser i samtalsmetodik från socionomutbildningen.
Some social workers can experience discomfort when speaking with people in a state of crisis or who are mentally unwell. School counselors are among those who can experience insecurity on how they should talk with children and teenagers. The purpose of this study is to examine what models school counselors from Malmö’s elementary schools use in their conversations with students and how the school counselors describe their speech methodic competences. We used a qualitative method where we interviewed six school counselors with varying lengths of employments within the profession. The result of the study shows that school counselors do not follow any model on how to act in conversations with students. There is no template on how school counselors should conduct their work which means that they work very differently and develop different ways to conduct conversations according to what they themselves believe give the best results. Instead of one method it becomes a pick of all sorts of different methods to adapt to the student’s needs. We did, however, see many similarities in models that they mentioned they use as a foundation, such as motivating talks and an empathic approach, where different factors play an essential part for the development of the conversations, such as a good reception. Furthermore, the result shows that school counselors learn to converse the more conversations they have, in accordance with learning by doing. To achieve better competences in conversation methodics, school counselors wish for more internships and more in-depth courses in conversation methodics from the social worker education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Policarpio, Jennifer, and Jeton Krasnici. "Samtalsmetodik i yrkesrollen som socionomer : En kvalitativ studie om skolkuratorer." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39358.

Full text

Abstract:

En del socionomer kan uppleva obehag att samtala med människor som är i kris eller mår dåligt. Skolkuratorer är en av de som kan uppleva en osäkerhet huruvida de ska samtala med barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder skolkuratorer från Malmös grundskolor använder i sina samtal med elever, men även hur skolkuratorerna beskriver sina kompetenser i samtalsmetodik. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex skolkuratorer med olika långa anställningar inom skolkuratorsyrket. Studiens resultat visar att skolkuratorer inte följer någon metod på hur de ska förhålla sig i samtal med elever. Det finns ingen mall på hur skolkuratorer ska utföra sitt arbete vilket innebär att de arbetar väldigt olika och utvecklar olika sätt att utföra samtalen som de själva anser ger bäst resultat. Istället för en metod så blir det en “plock” av alla möjliga metoder för att anpassa elevernas behov. Däremot såg vi flera likheter i modeller som de nämnde att de utgår ifrån, såsom motiverande samtal och empatiskt förhållningssätt där olika faktorer spelar en väsentlig roll för samtalets utveckling såsom ett gott bemötande. I enlighet med learning by doing visar resultatet på studien att skolkuratorerna får mer kunskap på hur man samtalar desto fler samtal de genomför. För att få bättre kompetenser i samtalsmetodik önskar skolkuratorer mer praktik och djupare kurser i samtalsmetodik från socionomutbildningen.
Some social workers can experience discomfort when speaking with people in a state of crisis or who are mentally unwell. School counselors are among those who can experience insecurity on how they should talk with children and teenagers. The purpose of this study is to examine what models school counselors from Malmö’s elementary schools use in their conversations with students and how the school counselors describe their speech methodic competences. We used a qualitative method where we interviewed six school counselors with varying lengths of employments within the profession. The result of the study shows that school counselors do not follow any model on how to act in conversations with students. There is no template on how school counselors should conduct their work which means that they work very differently and develop different ways to conduct conversations according to what they themselves believe give the best results. Instead of one method it becomes a pick of all sorts of different methods to adapt to the student’s needs. We did, however, see many similarities in models that they mentioned they use as a foundation, such as motivating talks and an empathic approach, where different factors play an essential part for the development of the conversations, such as a good reception. Furthermore, the result shows that school counselors learn to converse the more conversations they have, in accordance with learning by doing. To achieve better competences in conversation methodics, school counselors wish for more internships and more in-depth courses in conversation methodics from the social worker education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Gribina, Olga. "Samtalsmetodik åt alla blivande lärare! En studie av lärares kommunikativa kompetens." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28248.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida det formell utbildning i samtalsmetodik är nödvändig för att lärare skall kunna föra ett professionellt samtal. Fokus i undersökningen har varit på lärares egna upplevelser och erfarenheter av olika samtalssituationer och hur deras kommunikationsförmåga påverkas av eventuella kunskaper i samtalsmetodik eller avsaknaden av dessa. Begrepp professionalism och kommunikativ kompetens diskuteras. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare. Resultatet pekar på att de lärare som har läst samtalsmetodik med inslag av praktiska övningar och mer erfarna lärare känner sig professionella och kompetenta i högre grad än de som saknar kunskaper i samtalsmetodik i synnerhet när det gäller att hantera svåra samtalssituationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Bergman, Johanna, and Helena Mähler. "Företagshälsovårdsanställdas uppfattningar om samtal som metod i stressförebyggande arbete." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21657.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöker vi företagshälsovårdsanställdas uppfattningar om samtal som metod i stressförebyggande arbete. Tidigare forskning visar bland annat i vilka situationer som stress kan uppstå, vilka negativa konsekvenser stress kan ha och varför det är viktigt att förebygga- och inte bara behandla stress. Största delen av tidigare forskning som gjorts tycks handla om olika metoder för att behandla stress, därför fokuserar vi i denna studie på hur samtalet kan användas i förebyggande arbete. Genom att intervjua sex personer som alla arbetar med företagshälsovård har vi fått ett resultat som visar att samtalet är en bra metod att använda i stressförebyggande arbete.

Godkännandedatum 2013-06-07

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Blomström, Sandra, and Agnes Kramer. "Klart vi ska prata om det! : en litteraturstudie som bygger på boksamtalets inverkan på elevers läsförståelse i åldrarna 6-9 år." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42630.

Full text

Abstract:

Läsförståelse är en viktig faktor för att kunna ta del av innehållet i en bok och skapa förståelse för hur händelser hänger ihop med varandra eller hur det kommer sig att de sker efter varandra. Mening och förståelse skapas när elever får lyssna och samtala med varandra eller med lärare. Boksamtal bygger på att samtala om skönlitterära texter, som innebär att elever får möjlighet att arbeta tillsammans och reflektera över det lästa. Följande litteraturstudie bygger på systematiska sökningar i olika databaser. Studiens syfte är att belysa forskningsläget kring hur boksamtal kan utveckla elevers läsförståelse i åldrarna 6-9 år. Det material som bearbetats under studien belyser resultatet av hur elever med hjälp av frågor kan förbättra sin förmåga att tolka, samt förstå textens sammanhang och handling. Resultatet visar att boksamtal är ett givande arbetssätt såvida det sker på rätt sätt och anpassas till elevers förmåga. Det skapar möjligheter till en förbättrad läsförståelse, ett läsintresse och en motivation till läsning hos elever. Det framkommer även att oavsett vilken metod som används eller vilket ämne undervisningen sker i, har boksamtal om skönlitterära texter en bidragande effekt till ökad kunskap hos elever. Vidare forskning inom området kan belysa hur skönlitteratur används inom SO-ämnena för att väcka intresse och skapa en djupare förståelse för ämnet genom texten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Perpåls, Flyning Anna-Lena, and Andrew Kern. "Human Relations : En enkätstudie av en grupp blivande lärares kommunikationsfärdigheter." Thesis, Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-10916.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Syftet med denna undersökning är att prova ut ett verktyg bland en grupp blivande lärare i träning i mänskliga relationer (Human Relations Training eller HRT). HRT är en utbildning i hur man kan kommunicera med bl a elever, kollegor och föräldrar för att skapa goda relatio-ner och konstruktivt hitta lösningar till konflikter och andra problem. Tidigare forskning visar att blivande lärare samt nyblivna lärare i Sverige anser sig ha goda ämneskunskaper men upp-lever en osäkerhet i det kommunikativa mötet vid exempelvis konflikter och vanliga problem som kan uppstå i det vardagliga mötet med elever och andra personer. I USA har det sedan decennier ingått HRT i lärarutbildningen, men då vi inte fann någon tidigare koppling till HRT i den svenska lärarutbildningen blev det intressant att prova HRT:s rekommendationer med kunskaperna som snart nyblivna lärare i Sverige har. En av oss författare fick en utbild-ning i HRT, i USA. En av böckerna som användes i utbildningen heter

Vilka hinder och möjligheter kan ses bland blivande lärare i kommunikation med elever, kollegor och föräldrar och hur jämförs de med riktlinjerna som finns i HRT-boken,

Hur svarar några blivande lärare på preciserade kommunikativa situationer i skolan såsom de presenteras i

En enkätundersökning gjordes på en universitetsgrupp snart nyblivna lärare, som läser sista terminen på sin lärarutbildning i Sverige. Totalt deltog 42 lärarstudenter. Resultaten på re-spondenternas enkäter jämfördes med de riktlinjer och definitioner som finns i

Human Relations De-velopment (HRD) och oss emellan växte följande två forskningsfrågor fram: HRD? HRD och hur skall man kunna förstå svaren med HRD som utgångspunkt? HRD. Under-sökningens resultat visade att enigheten mellan respondentgruppen och HRD ligger på en nivå som möjligen skulle nås om respondenterna svarade på enkäten på ett slumpvist sätt.

Abstract

The purpose of this study is to determine if there may be a benefit in introducing Human Re-lations Training (HRT) into the teaching education programs within Sweden. HRT has been shown to help teachers communicate with students, colleagues, parents and others in order to create beneficial relations and constructively find solutions when conflicts and other problems arise. Prior research has shown that teachers who are beginning their careers within Sweden find that they have been well-educated within their subjects but that they have difficulties when they are confronted with situations that involve Human Relations (HR), that is to say conflicts and arguments and just plain day-to-day getting along with students and other people. In the USA, HRT has been incorporated within teacher training programs for decades. Because of the difficulty in finding such training within Sweden’s teacher training programs, it is of interest to compare the HR-skills of a group of impending teachers (who have been educated in Sweden) with the skills that HRT recommends. One of the authors of this thesis received HRT in the USA.

What are the skills that can be found among a group of soon-to-be teachers, in regards to their communication with students, colleagues and parents, and how do these skills compare with the guidelines established in the HRT book,

How do these soon-to-be teachers respond to certain given situations that are presented in

A questionnaire study was performed on one group of students during their last term of teach-er training at a Swedish university. 42 students participated. The students’ responses in the questionnaire were compared to the guidelines and definitions contained within the said book,

Human Relations Development (HRD) is the title of the primary book used during the training and the book is what inspired these research questions: HRD? HRD and how does one interpret their responses while using HRD as an authoritative reference? HRD. The results of the questionnaire show that, as a group, the students performed at a level comparable with that which likely would be achieved if the group were to answer the ques-tionnaire’s questions in a random fashion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Hedström, Elin. "Bildmedvetenhet : metoder för ökad kunskap om bilder." Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-978.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete var att undersöka hur man praktiskt kan arbeta för att ge elever en större medvetenhet om sina egna bilder och bilder i allmänhet. Eftersom det är en väldigt stor fråga valde jag att precisera den med tre underfrågor, vilka förtydligar vad jag vill undersöka.

- Hur kan man skapa goda förutsättningar för utvecklande samtal kring bilder?

- Hur kan man arbeta med bildanalys för att nå dessa mål?

- Vilka verktyg bör elever behärska för att kunna genomföra ett samtal eller en analys kring bilder?

Den metod jag använt mig av i detta arbete är uteslutande litteraturstudier. Arbetet redovisas i resultatdelen och inleds med ett avsnitt om hur man kan genomföra samtal med elever. Fortsättningsvis beskrivs en bakgrund till bildanalys där en begreppsapparat presenteras, vilket sedan följs av olika bildanalysmetoder. Avslutningsvis presenteras olika praktiska övningar där man tillämpar bildanalys, arbetar för att ge eleverna en begreppsapparat och en medvetenhet om bilder. I mitt arbete presenterar jag olika metoder som kan anpassas efter situationer och personer. Jag tror att man måste välja sitt eget didaktiska koncept och därför kan jag inte svara på vilken metod som passar andra. Däremot anser jag, när det gäller analysmetoder, att den semiotiska metoden har mycket att bidra till bildämnet, och därför vill jag själv använda mig av den.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Nilsson, Gunilla. "Att handleda lärarstudenter : handledningens form och villkor ur ett VFU-lärarperspektiv." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1507.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur VFU-lärare erfar det handledande samtalet i lärarutbildningens verksamhetsförlagda del (VFU-lärare är lärare ute på skolorna som handleder lärarstudenter under deras VFU, Verksamhetsförlagda utbildning, tidigare kallad praktik). Syftet var också att undersöka hur VFU-lärarna ser på handledarrollen och handledningens villkor samt om det är någon skillnad mellan utbildade och icke utbildade VFU-lärare i dessa avseenden. Teoretisk utgångspunkt var samtalet som filosofiskt fenomen och pedagogiskt verktyg. Som metod för datainsamlingen användes enkäter och intervjuer. De medverkande i undersökningen var slumpmässigt utvalda och arbetade samtliga som VFU-lärare inom Växjö universitets upptagningsområde. Resultatet visade att VFU-lärarna samtalar mycket med sina lärarstudenter och att samtalen mest handlar om konkreta saker och mindre om övergripande pedagogiska teorier. Resultatet visade också att utbildade VFU-lärare oftare för handledningssamtal runt pedagogiska teorier och övergripande normer och värderingar, jämfört med icke utbildade VFU-lärare. VFU-lärarna i undersök-ningen uttrycker missnöje över villkoren för VFU-läraruppdraget. VFU-lärarna ser som sin främsta uppgift att säkra återväxten i yrket och att inspirerar lärarstudenterna och menar att man inte får göra yrket för akademiskt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Nilsson, Lena. "Samtalet som arbetsform." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1364.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare använder samtalet som arbetsmetod i klassrummet. Vidare söker uppsatsen svar på vilka goda respektive dåliga förutsättningar som dikterar villkoren för samtalsmiljön i klassrummet. Uppsatsen syftar också till att ta reda på hur eleverna upplever samtalsmiljön i klassrummet. Arbetet bygger på en litteraturgenomgång, två lärarintervjuer, fyra elevintervjuer och fyra lektionsobservationer. Resultatet visar att de intervjuade lärarna använder samtalet som arbetsmetod på ett professionellt och framgångsrikt sätt i linje med den metodik som litteraturen förespråkar. Det som främst sätter gränser eller vidgar möjligheter för samtalande i klassrummet är läraren själv, genom den kunskapssyn och elevsyn hon har. Eleverna bekräftar att de upplever samtalsmiljön som positiv och tillåtande, även om de är medvetna om de samtalsnormer som skolan har och som de måste följa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Johansson, Emma. "Distriktssköterskors erfarenhet och inställnng till preventivt arbete : Jämförelser mellan distriktssköterskor med eller utan specialkompetens och med eller utan utbildning i samtalsmetodik." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20568.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Zachrison, Heléne. "Hur bidrar coaching till att stödja klienterna att nå sina mål vid Trygghetsrådet?" Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6930.

Full text

Abstract:

Coaching är en samtalsmetodik med syftet att frigöra och utveckla människors potential. Cirka 50 stycken rådgivare vid Trygghetsrådet har under 2006 gått en coachingutbildning vid Stockholms universitet. I föreliggande studie intervjuades sju rådgivare om deras upplevelser av coaching som metod i mötet med klienterna. De semistrukturerade, kvalitativa intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analysmetod som grund. Man är överlag mycket positiv till coaching som metod, såväl som rådgivare som i den feedback man får från sina klienter. Rådgivarna ger en bild av att jobba professionellt, seriöst och aktivt med coaching som främsta verktyg. Men de behöver även kunna växla mellan coaching och rådgivning vilket ibland upplevs som svårt. Coachingen bidrar med en struktur kring att låta klienterna själva ta ansvar för sin situation och nå sina mål. Den förflyttar tyngdpunkten från rådgivaren till klienten som expert över sitt eget liv och sina handlingar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Beijer, Hagman Karin. "Lärarens känsliga samtal." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28928.

Full text

Abstract:

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka och beskriva lärares upplevelser av att leda känsliga samtal med föräldrar och elever. Med känsliga samtal avses samtal som väcker starka känslor, t ex av oro eller ilska, hos deltagarna. Ramen kan vara ett utvecklingssamtal, eller annat elevvårdande samtal. Jag har intervjuat fem lärare på grundskolans senare år och på gymnasiet och använt en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet har analyserats med hjälp av Antonovskys teori om KASAM och ett salutogent tänkande. Resultatet visar att alla fem intervjupersonerna har mycket erfarenhet av känsliga samtal, och att de har lärt sig strategier för hur de ska hantera dessa. Alla menar att de var helt oförberedda för detta när de var nyutexaminerade. Samtliga menar att professionalitet i det här sammanhanget handlar om att vara empatisk, men inte bli personligt berörd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Lindberg, Josefsson Marie. "Stödjande och motiverande samtal i skolan : En studie om samtal med elever i behov av stöd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69599.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att undersöka hur vanligt förekommande stödjande och motiverande samtal är, hur skolsköterskan, kuratorn och vuxenpedagogen upplever att stödjande och motiverande samtal fungerar utifrån samtalsmetodik och kompetens. För att få förståelse för varför stödjande och motiverande samtal behövs har också bakgrundsorsaker undersökts. Studien ramas in av ett sociokulturellt perspektiv, ett relationellt perspektiv samt ett salutogent perspektiv. En kvalitativ metod med kvantitativa inslag i form av enkäter och intervjuer valdes för att få svar på studiens frågeställningar. Med koppling till de valda yrkesprofessionerna intervjuades fem personer och 29 personer deltog i enkätundersökningen. Skolorna fanns på flera olika ställen i mellersta och södra Sverige. Resultatet visar att det är vanligt med stödjande samtal i skolan, men att bakgrundsorsakerna kan se olika ut beroende på om det är ungdomar och vuxna det handlar om. Alla informanter upplever att lyssnande, empati och relationsskapande är mycket viktiga samtalsstrategier och de flesta tror att det går att motivera genom samtal. Elevhälsan känner i högre utsträckning än vuxenpedagoger att befintlig kompetens är tillräcklig. Dock syns i resultatet en stor efterfrågan bland alla av fortbildning gällande samtalsmetodik för att kunna möta allas behov av stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Chohan, Shabina. "Utvecklingssamtal - utifrån elevens perspektiv." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2110.

Full text

Abstract:

My aim with this diploma work is to find out if the students consider development deliberations as a good forum in order to promote their knowledge development or not. I have also examined if the development deliberation is experienced as giving for the pupil or not, what I have been studying from the pupil's perspectives.

Method

I have implemented three qualitative interviews with three students from class nine in a compulsory education that lies in Botkyrka municipality. There, I have also an implemented questionnaire survey with two half classes from same class.

Materials

To my study I have linked literature where research aims himself in on how teachers have worked with development deliberations in the school.

Results

Students that I have interviewed does consider development deliberations as a knowledgep romoting forum, but most as a forum for clear about study results. The students in the survey consider development deliberations as giving only when the result turns out to bee good.

Importance for teachers

As each development deliberation is unique, you can not come to a certain implication that all deliberations are experienced in the same way as the result shows. But that can last stakeholder for the teacher is to see how one development deliberation can to be experienced of several students. Is it so that the school has succeeded with its role that road conductor stemming the pupil in its knowledge development?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Jönsson, Sara, and Sara Nilsson. "Lösninginriktad pedagogik : Hur uttrycker förskollärare att arbetet med lösninginriktad pedagogik kan göra skillnad?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20193.

Full text

Abstract:

Studiens fokusområde har sitt ursprung i förskollärares förhållningssätt gällande arbetet med lösningsinriktad pedagogik. För att förstå lösningsinriktad pedagogik krävs det en fördjupning i tidigare lösningsbyggande arbetssätt, som presenterar samtalsmetodikens betydelse för att kunna se lösningar istället för problem. Studiens syfte hade för avsikt att undersöka hur förskollärare upplever sitt förhållningssätt i arbetet med lösningsinriktad pedagogik, i det pedagogiska mötet med förskolans barn. Den teoretiska utgångspunkten som studien vilade på är den relationella teorin, som handlar om hur det kan skapas relationer till andra människor. Metoden som användes för att samla in studiens empiri var semistrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra förskollärare. Anledningen till att det valdes att göra semistrukturerade intervjuer var för att få reda på förskollärarnas syn och upplevelser av att arbeta med lösningsinriktad pedagogik. Resultatet av studien visade att förskollärares förhållningssätt, bemötande, kommunikation och att skapa goda relationer till barnen i förskolan är viktiga delar för förskollärarna och deras arbete med lösningsinriktad pedagogik i förskolan. Förskollärarna menade att genom att inta ett medvetet förhållningssätt tänkte de mer på hur de kommunicerar och bemöter barn och kollegor i förskolan, vilket genererade i att de skapade goda relationer till alla som rörde sig inom förskolans väggar. Slutsatsen som drogs var att förskollärarna har ett medvetet förhållningssätt gentemot barnen och kollegor genom att använda positiv kommunikation i form av positiv feedback, omformuleringar och önskvärt beteende. Genom en god kommunikation kunde förskollärarna skapa goda relationer till barnen och kollegorna i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Sandberg, Elisabeth, and Rebecca Wallin. "”…att dansa istället för att brottas” - gymnasieelevers uppfattning om utvecklingssamtalet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35083.

Full text

Abstract:

Sandberg Elisabeth, Wallin Rebecca (2008). ”…att dansa istället för att brottas” Gymnasieelevers uppfattning om utvecklingssamtalet. (”Dancing Instead of Wrestling” Students Apprehension of the Development Dialogue) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3 Lärarutbildningen Malmö Högskola. Syftet med arbetet är att genom intervjuer beskriva gymnasieelevers uppfattningar om utvecklingssamtalet. Uppsatsen ska försöka svara på vad det är som karakteriserar det goda samtalet. När upplever eleverna att utvecklingssamtalet blir utvecklande och gott och vad kan vi lärare lära av eleverna för att uppnå ett gott samtal. Arbetet tar upp forskning om utvecklingssamtal, samtalsmetodik och kommunikation. Forskningen pekar på att lyckade samtalsformer bygger på förberedelse, öppna frågor och ömsesidig respekt. Vidare pekar litteraturstudien på att ett utvecklingssamtal bör ha tydliga mål och en gemensam föreställning om vad man vill kom fram till för att man ska nå personlig utveckling. Sammanfattningsvis beskriver eleverna att ett gott samtal bygger på att läraren ser och förstår eleven. Eleverna vill bli bemötta som vuxna individer och för att samtalet ska bli bra krävs ett genuint intresse för personen och en god förmåga att lyssna på eleven. Läraren ska kunna motivera eleven och få den att känna glädje och positiv anda i sitt skolarbete och sin personliga utveckling. Eleverna ansåg att en förutsättning för ett gott samtal är att känna förtroende och tillit till sin lärare och mentor. Vidare angav eleverna att en brist i utvecklingssamtal på gymnasienivå är att läraren pratar över huvudet på eleverna, särskilt om föräldrarna är delaktiga, samt att tiden ibland inte räcker till för att nå ett djup i samtalen. Nyckelord: bemötande, det goda samtalet, gymnasieelever, kommunikation, samtalsmetodik, utvecklingssamtal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Dalenius, Hahlin Lotta. "Mentorskap utifrån ett lösningsinriktat fokus." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28005.

Full text

Abstract:

ABSTRACTLotta Dalenius Hahlin (2010) Mentorskap utifrån ett lösningsinriktat fokus. (Mentorship based on a solution-oriented focus. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen halvfart/distans, Malmö HögskolaMånga elever hoppar av sin gymnasieutbildning pga. av olika orsaker. En av orsakerna kan vara att eleven inte har tillräckligt stöd i sin mentor på skolan. En mentor skall ju inte bara ta hand om elevens studiemässiga resultat utan får även ta hand om de många sociala frågor som ofta uppstår runt eleven. Kan det vara så att mentorn behöver en ram och metod att arbeta utifrån för att kunna stödja eleverna på bästa sätt?Syftet med arbetet är att beskriva den metodik som ligger bakom ett lösningsinriktat mentorskap,och att skapa ett kompendium av användbara verktyg utifrån lösningsinriktad pedagogik. Detta kompendium kan mentorn använda som mall/ram i sin arbetsuppgift som mentor.Forskningen tyder på att lyckade och bra samtal bygger på bra förberedelse, på öppna frågor och på ömsesidig respekt för varandra och att man använder sig av ett visst förhållningssätt gentemot varandra. Vidare pekar litteraturstudien på att mentorssamtalet bör ha tydliga mål och en gemensam uppfattning om vad man vill komma fram till för att eleven skall nå ökat ansvar, större självinsikt och önskat läge.Arbetet tar upp de olika verktyg som man främst använder inom lösningsinriktade metoder, och är utifrån litteraturen kommenterat för att ge en grundläggande kunskap och förförståelse för läsaren.Genom att som resultat skapa ett kompendium som mentorer kan använda i sitt arbete med det dagliga samtalet med eleverna, vill uppsatsen beskriva och ge grundläggande kunskap om de verktyg som finns i den lösningsinriktade verktygslådan. Syftet nås även med en enkätundersökning där mentorer som fått pröva på metoden plockat ut fördelar och nackdelar med metoden.Uppsatsen visar att regelbunden användning och övning krävs för att kunna tillgodogöra sig metoden, och även att mentorn genomgår en grundläggande utbildning. Den kommer också att visa att vinsterna och fördelarna med metoden överstiger de eventuella nackdelar som kan uppstå när man som mentor börjar arbeta med metoden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Memic, Adem. "Metoder och bemötande i vägledningssituationen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33428.

Full text

Abstract:

Arbetets syfte har varit att genom kvalitativt metodtillämpning undersöka och jämföra vilka arbetsmetoder två ungdomsvägledare vid ett ungdomscentra, vilka saknar den treåriga studie- och yrkesvägledarutbildningen använder sig av i jämförelse med två utbildade studie- och yrkesvägledare vid AIC. Dessutom ville jag undersöka vilka deras huvudsakliga arbetsuppgifter och på vilket sätt dessa bemöter de vägledningssökande ungdomarna. När det gäller perspektiv från tidigare forskning behandlas professioner, ungdomsgrupper, vägledningssamtal samt samtalsmetodik och även om hur trender, tekniska innovationer kan inverka både på individen, samhället som vägledaren. De teorier som har använts har fokuserat på att tydliggöra det eklektiska perspektivet i vägledningsteorierna och att dessa i grunden utformats för andra ändamål än just enbart ren studie och yrkesvägledning. Utifrån kommunikationsteori samt professionella samtalsmodeller, vägledningsmodeller samtalar vägledarna, och skapar en bild tillsammans genom interaktioner med de vägledningssökande via det sagda och osagda. Undersökningens resultat visar att studie- och yrkesvägledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att genom vägledningen få ungdomarna närmare arbetsmarknaden eller studier och därigenom göra dessa ekonomiskt självförsörjande. Ungdomsvägledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att hjälpa ungdomarna samt erbjuda dem alternativ till en meningsfull fritid men likaså till studier eller arbete. Intervjupersonerna använder likartade arbetsmetoder vid vägledningssamtalen och likaså att dessa i bemötandet av ungdomarna förbereder sig innan mötet och försöker lära känna personerna innan de börjar vägledningen. Valfriheten är det som är skillnaden i bemötandet då vägledningen vid AIC inte är frivillig medan den är det på ungdomscentrat.
Methods and approach in Careers Guidance

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Andersson, Anna Stina, and Löfstedt Malin Ivarsson. "Skolsköterskans viktiga roll i mötet med mångbesökande elever : - att få utbildning i samtalsmetodik är av vikt för skolsköterskan för att kunna bemöta alla elever på bästa sätt." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42173.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Skolsköterskan har en viktig roll i skolan där hen dagligen möter elever. Barn som kommer från olika bakgrunder och är i olika stora behov av hjälp från skolsköterskan. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenhet av möten med mångbesökande elever. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju informanter som arbetade som skolsköterskor. Resultat: Tre kategorier med fem underkategorier framkom. Skolsköterskan har en viktig roll i skolan som en vuxen eleverna gärna anförtror sig åt men skolsköterskorna kan känna att både tid och utbildning till samtal oftast saknas. Diskussion: Psykisk ohälsa ökar i samhället och skolsköterskans roll blir att arbeta familjefokuserat för att hjälpa de elever som är mest utsatta. Slutsats: Skolsköterskan har en viktig roll som oberoende vuxen i skolan och bör få utbildning i samtalsmetodik samt om nysvenskar- och ensamkommande barns svåra förhållande.
Background: The school nurse has an importatnt role in the school where she meets students daily. Children who come from different backgrounds and are in different needs of help from the school nurse. Aim: The aim wa sto shed light on school nurses’experience of meeting with multi-visiting students. Methods: Qualitative interview study with seven informants who worked as school nurses. Result: Three categories with five subcategories emerged. The school nurse has an important role in the school that an adult student is happy to entrust to, but the school nurses may feel that both time and education in conversations are often lacking. Discussion: Mental illness is increasing in society and the school nurses’ role will be to work family-focused to help the students who are most vulneravlr. Conclusion: The school nurse has an important role as an independent adult in the school and should receive training in coneverastion methodology and about the difficult relationship of new Swedes and unaccompanied children.

Godkännandedatum: 2020-11-04

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Andersson, Anna. "TALKMAP : en kommunikationsmodell för bättre ledarskap?" Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9100.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats har främst varit att söka kunskap om hur ledare som använder Talkmapmetoden upplever att metodiken har påverkat deras bemötande och ledarskap. Studien använder sig av de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism, kommunikationsteori samt ett par ledarskapsteorier, för att förstå och tolka de olika upplevelser som respondenterna delgav. Det är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats, då tolkningarna i studien bygger på respondenternas erfarenheter av att använda Talkmap. Studien utgår ifrån ett abduktivt angreppssätt, och studiens datamaterial utgörs av semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Det som framkommit i studien är att samtliga respondenter säger sig ha utvecklats när det gäller bemötande. De har med hjälp av Talkmapmodeller fått kunskaper i hur vi gärna speglar oss i varandra och hur vi kan använda oss av dessa kunskaper i möten med andra. Viktiga aspekter som ledarna lyfter fram är att de numera känner en mindre stress när de kan kontrollera hur samtalet utvecklas. De upplever att kursernas tyngdpunkt ligger på en positivitet och framtidstro, vilket lett till att de ofta reflekterar över sitt ledarskap, och hur de kan prestera ännu bättre nästa gång. Uppsatsens slutsats är att ett gott bemötande alltid kan utvecklas, och att delta i Talkmap och neuroledarskapskursen, bidrar till att det finns fler verktyg att ta till i sitt ledarskap.
The purpose of this essay was primarily to seek knowledge about how leaders using the Talkmap method, feel that their attitude and leadership was affected. The study used symbolic interactionism, communication theory, and some leadership theories, to understand and interpret the respondents' different experiences. This study is qualitative with a hermeneutic approach, and the interpretations are based on respondents' experiences of Talkmap. The study used an abductive approach when analyzing the seven semi-structured interviews. The result of the study showed that all respondents felt they had developed their abilities in treatment. They used tools and models in Talkmap, which gave them knowledge of how people like to reflect themselves in each other. This knowledge could be used in interpersonal meetings. One important aspects given by the respondents was that they now felt less stress, since they could control development of conversation. They also felt that the emphasis of the course was on optimism and positivity, which led to the fact that they often reflected on their leadership and how to improve as leaders. The essay concluded that good treatment always can evolve, and by participating in Talkmap the leadership could develop by gaining more tools

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Borvall, Laila, and Frida Grenholm. "Att arbeta med konflikthantering i förskolan : En intervjustudie med några pedagoger som arbetar med lösningsinriktad pedagogik." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7612.

Full text

Abstract:

Vårt syfte med undersökningen har varit att med hjälp av intervjuer ta reda på hur några pedagoger säger sig arbeta med konflikthantering. Vi valde att intervjua fyra pedagoger på två olika förskolor. Båda förskolorna arbetar med arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna talar om ett brett arbete som innefattar förebyggande arbete, akut konflikthantering och uppföljande arbete. Det arbete som pedagogerna berättar om kan till stora delar relateras till arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. I den lösningsinriktade pedagogiken och den konflikthantering som pedagogerna berättar om har vi kunnat dra kopplingar till psykologerna Vygotskij och Skinners teorier, samt till annan tidigare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Smoczynski, Eva. "Indian Cross-Cultural Counselling : Implications of practicing counselling in urban Karnataka with Western counselling methods." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1784.

Full text

Abstract:

This study presents how Indian counsellors in urban India work with Western counselling methods with Indian clients. The study is categorised as part of the cross-cultural counselling research field where a major assumption is that counselling methods are part universal, part contextual. This study explores how counsellors in Bangalore culturally adapt Western methods. The method used is qualitative semi-structured interviews with seven counsellors at Parivarthan Counselling, Training and Research Centre in Bangalore. The theoretical framework in this study is based on New Institutional Theory, with constructs such as Glocalisation, Translation, and finally Cultural Preparedness to understand the context of the counselling profession in Bangalore. Results show that the Bangalore counsellors meet clients that are culturally prepared for short-term and advice-oriented counselling. The clients are part of a context where family and spirituality are of great importance. The counsellors use Western counselling methods only but adapt their approach and language with indigenous elements and emphasise the individuality of each client. They use a person-centred and an integrative approach, in which they are informed by several Western counselling methods, but do not use them dogmatically. The individuals’ needs and the relationship between counsellor and client is emphasised. Parivarthan Counselling, Training and Research Centre is part of a complex organisational field with influences from India, the East as well as from the West.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Nyman, Ingemar. "Att leta efter kännskap : Hur lärare ser på utemiljön som en miljö för lärande." Thesis, Linköping University, Department of Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-15336.

Full text

Abstract:

In outdoor education the empirical outdoor experience is an important basis for a learning process – the teacher can affect learning with the choice of location. In order to develop the model in school, we need to build on teachers' perception of how their every day schoolwork looks like. This paper takes as its starting point at three teachers' perception of their learning environment and outdoor environments as well as a theoretical model of the site's importance in the learning process. The paper addresses both the importance of a structured and a unstructured meeting with outdoor sites. By linking teachers' interview response to a theoretical model an overall picture of how outdoor education can function in school is given. We look at the differences that exist between teaching inside and outside and at the possibilities the different environments give.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Ziegler, Randy. "Lösningsfokus i utvecklingssamtal." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31943.

Full text

Abstract:

I detta arbete ville jag undersöka hur två gymnasielärare i svenska använde samtalsmetoden lösningsfokus i sina utvecklingssamtal. Jag observerade fem utvecklingssamtal vardera hos de båda lärarna, varpå jag intervjuade dem. Under observationerna såg jag att fokus överfördes till eleverna och de fick även huvudansvaret för sitt skolarbete. Intervjuerna kompletterade bilden och det blev tydligt vilka motiv lärarna hade för att använda lösningsfokus. Till exempel ansåg de att eleverna själva är experter på sitt eget skolarbete, samt på hur de kan arbeta för att nå sina mål. Efter mina undersökningar kunde jag dra slutsatsen att lärarna använder lösningsfokus i sina utvecklingssamtal, exempelvis genom att inte diskutera varför och hur problem har uppstått, utan istället fokusera på hur de kan lösas. Båda lärarna anser att det är ett bra verktyg som påverkar samtalen på ett positivt sätt, bland annat genom att eleven blir mer aktiv och formulerar sina egna lösningar. Lärarna känner också att det är skönt att ha en metod att utgå ifrån, då samtalsmetodik inte fått något nämnvärt utrymme i deras utbildning.
In this essay I wanted to look into how two teachers used solution focus in their development conversations. I observed five development conversations with each teacher, after which I interviewed the teachers. During the observations I saw that focus were transferred on to the students as well as the main responsibility for the students schoolwork. The interviews completed the picture and it became clear what motives the teachers had using solution focus. For example they believed that the students are experts in their own schoolwork and in how they can work to achieve their goals. After my surveys I came to the conclusion that the teachers use solution focus in their development conversations, by not discussing why, or how problems had occurred, but instead to focus on how they can be solved. Both teachers believe that solution focus is a commendable method that influences the conversations in a positive way. The students becomes more active and formulates their owns solutions for example. The teachers also feel that using a certain method provides a sense of security, as they didn’t study conversation methods during their teacher education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Rautalinko, Erik. "Nondirective Counseling : Effects of Short Training and Individual Characteristics of Clients." Doctoral thesis, Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4551.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Lindelöf, Lotta, and Malin Wistmarker. "Kommunikation i möten : Två blivande förskollärares reflektioner över samtalets svårigheter med föräldrar och kollegor." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27524.

Full text

Abstract:

This essay deals with the various difficulties that can arise in conversations and meetings with parents and colleagues in the preschool world. The essay is based on two self-perceived stories that culminate in dilemmas that are difficult to assess, where our own actions come into question. The purpose of this essay is to gain a greater understanding and awareness of why we become insecure when our communication with others fails. Our research questions assist us in gaining an understanding that our own and others' behavior in meetings and conversations can be influenced by past experience, ourvalues and our emotions. This means, for example, that we must be aware that our values - ideal images, functions as both our guide and trip wires. We must also bear in mind that our ability to manage our own emotional reactions is significant when it comes to facing our own and others' feelings. This essay also explores what kind of knowledge we may need in order to make conversations and meetings professional. Our writing is based from a hermeneutic perspective in which we interpret and reflect on the foundation of our own experiences. The method we use is essay writing, a process that alternates between writing, reading and reflecting. We then connect our reflections to theories in psychology, philosophy and sociology to get an understanding of our complex dilemmas. Some of the new theoretical knowledge that we gained comes from systems theory that has helped us to understand how we can create change in relationships by behaving differently. Conscious change in our own behavior is an important aspect in order to acquire new practical knowledge. In this way, we can become more professional in our conversations and meetings.
Denna essä handlar om olika svårigheter som kan uppstå vid samtal och möten med föräldrar respektive kollegor i förskolans värld. Essän utgår från två egenupplevda berättelser som mynnar ut i svårbedömda dilemman, där vi ifrågasätter vårt eget handlande. Syftet med vår essä är att få en ökad förståelse och medvetenhet om varför vi blir osäkra när vår kommunikation med andra misslyckas. Våra frågeställningar hjälper oss att få en förståelse för att vårt eget och andras beteenden i möten och samtal kan påverkas av de erfarenheter vi bär med oss, våra värderingar och våra känslor. Det innebär exempelvis att vi måste bli medvetna om att våra värderingar - idealbilder, fungerar både som våra vägvisare och snubbeltrådar, samt att vår förmåga att hantera egna känsloreaktioner har betydelse för att möta egna och andras känslor. Essän handlar även om vilken typ av kunskap som vi kan tänkas behöva för att samtal och möten ska bli professionella. Vårt skrivande utgår från ett hermeneutiskt perspektiv där vi tolkar och reflekterar utifrån våra egna erfarenheter. Metoden vi använder oss av är essäskrivande, en process som växlar mellan skrivande, läsande och reflekterande. Reflektionerna kopplar vi sedan till teorier inom psykologin, filosofin och sociologin för att få en förståelse för våra svårbedömda dilemman. Några av de nya teoretiska kunskaperna som vi fått kommer bland annat ifrån systemteorin, som har hjälpt oss att förstå hur vi kan åstadkomma förändringar i relationer genom att göra något annorlunda. Medvetna förändringar i vårt eget beteende är en viktig aspekt för att kunna erövra ny praktisk kunskap. På så sätt kan vi bli mer professionella i våra samtal och möten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Lindström, Jessica. "Kuratorsyrket, en praktik baserad på evidens eller erfarenhet? : En kvalitativ innehållsanalys om kuratorer inom hälso -och sjukvården." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4731.

Full text

Abstract:

Kuratorer inom hälso- och sjukvården har länge kämpat för en legitimering. I Socialstyrelsens rapport (2014) anses nu att en yrkeslegitimation är nödvändigt för att stärka patientsäkerheten samt att höja yrkeskompetensen. Denna studie är en pilotstudie i Kuratorsklinikens forskningsprojekt som handlar om evidensbaserad praktik. Studien handlar om vilka insatser samt arbetsmetoder som kuratorer arbetar efter då de genomför stödsamtal. Vidare är syftet att få en ökad förståelse om kuratorers praktik är mer evidensbaserad eller erfarenhetsbaserad. För att ta redan på detta har jag gjorde en kvalitativ innehållsanalys av nio avidentifierade journaler. Resultatet visade på att de insatser som kuratorer arbetar med är följande: kartlägga, medvetenhetsgöra, förändra, meningsfullhet samt samordna. De arbetsmetoder som jag fann var motiverande samtal (MI) samt kognitiv beteendeterapi (KBT). För att förstå materialet har jag använt mig av systemteori samt evidensbaserade metoder och olika kunskapsområden dit erfarenhetsbaserad kunskap hör till. Utifrån materialet är det svårt att säga om kuratorer arbetar mer utifrån erfarenhet än evidens dock kan man hävda att de använder båda arbetssätten i deras praktik.
Swedish medical counselors have for many years strived to get a professional certificate without any result. The Swedish National Board of Health and Welfare has now stated in a report (2014) that a professional certificate is necessary to strengthen patient safety and to improve professional skills. This study is a pilot study done in collaboration with Kuratorsklinikens research about evidence-based practice. The studies aim is to get a wider understanding in what methods and efforts counselors use when conducting a supportive session. Furthermore, the aim is to get a better understanding if their practice is based mostly on evidence or experience. The study contains nine anonymous medical patient journals and qualitative content analysis was used. The result showed that the efforts counselors work with are the following: mapping, awareness, change, meaningfulness and coordination. The methods found was motivational interviewing (MI) and cognitive behavioral therapy (CBT). To understand the material system theory was used as well as evidence-based methods and experience-based knowledge.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Basmaci, Adessa, and Daniella Varli. "Professionella samtal med barn i utsatta situationer : En kvalitativ studie om barnsammtal utifrån socialsekreterarens perspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34423.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att studera socialsekreterares upplevelser av barnsamtal inom ramen för arbetet inom den sociala barnavården. Med detta innefattas att undersöka vilka centrala faktorer som socialarbetaren upplever är gemensamma i professionella barnsamtal, hur samtalen utformas och genomförs samt vilka hinder och möjligheter som kan uppkomma. Studiens empiriska material har införskaffats genom sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare. Studien grundar sig på en kvalitativ metod. Studiens teoretiska referensram baseras på Haldor Øvreeide (2010), Ann-Christin Cederborg (2000) samt Greta Marie Skau (2007) och kommer att användas för att analysera studiens empiri. Resultatet visar att det finns centrala faktorer som har en betydande roll i professionella barnsamtal, en faktor var samtalets omständigheter samt skapa en relation. Studiens resultat visar också på att socialsekreteraren använder olika metoder som exempelvis tejping och verktyg som bland annat dockor i genomförandet av barnsamtal. Resultatet identifierar hinder och möjligheter i samtal med barn, ett hinder som lyftes fram av socialsekreterarna var situationer där barnet inte ville delta. En möjlighet är att en bra samtalsmiljö ger mer utförlig information om barnets situation utifrån barnets perspektiv. Vidare diskuteras studiens resultat med utgångspunkt från tidigare forskning samt studiens teoretiska referensram, vilket bekräftar i stor utsträckning det som socialsekreterarna framhävde för studiens resultat.
The purpose of the study is to study social workers' experiences of communicating with children within the frame of child protection work. This includes the key factors that social workers experience in professional communication with children, how the conversations are designed and implemented, as well as the obstacles and opportunities that may arise in communication with children. The study is based on a qualitative approach, as the purpose of the study is to investigate the social worker's own experience and experiences of communication with children ´s. The empirical material of the study has been acquired through six semi structured interviews with qualified social worker in a children and family. The result shows that there are key aspects that play an important role in professional communication with children, one aspect was the importance of the circumstances and the environment of the conversation. The study shows that the social secretary uses different methods and tools in the implementation of child talks. The result identifies obstacles and opportunities in communication with children, an obstacle raised by social workers was situations where the child did not want to participate and an opportunity is a good conversation environment. Furthermore, the results of the study are discussed based on previous research and theoretical reference framework, which largely confirms what the social worker emphasized for the outcome of the study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Markowicz, Naomi, and Ellinor Möller. "Det dolda arbetet för utsatta kvinnor : De professionellas upplevelser av arbete med utsatta kvinnor." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77370.

Full text

Abstract:

Assignments and organizations working with exposed women are more and more common in the Swedish society. Both authorities and nonprofit organizations are working actively to strengthen women’s position in the labor market through incentives and other measures. The study shows that the work with exposed women takes place in cooperation between the parties involved. The purpose of this qualitative study was to look into how the professionals were working with exposed women, in different types of organizations. The study focuses on highlighting techniques, qualifications, approaches and cooperation partners within organizations working with exposed women. The study has been related to the Swedish Social law, related reports, Motivational Interviewing (MI) and Constructivist counseling. The study shows that the professionals working with exposed women are using the Motivational Interviewing method and have a Constructivist approach. The study also shows that response when meeting exposed women, education, experience, knowledge of exposed women's vulnerability, and knowledge of women's options in the society are important qualifications. Finally the relevance between the conclusions of the study and the profession of educational counseling and career counseling are discussed.
Uppdrag och verksamheter som arbetar med utsatta kvinnor är alltmer vanligt i det svenska samhället. Både myndigheter och ideella organisationer arbetar aktivt för att öka de utsatta kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Arbetet är utformat genom varierande insatser och åtgärder. Studien visar att arbetet med de utsatta kvinnorna sker i samverkan mellan de inblandade parterna. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka de professionella som arbetar med utsatta kvinnor i verksamheter, angående deras arbetsätt. Studien fokuserar på att lyfta fram metoder, kompetenser, förhållningssätt och samarbetspartners inom verksamheter för utsatta kvinnor. Undersökningen har relaterats till Socialtjänstlagen, anknytande rapporter, Motiverande samtal (MI) och den konstruktivistiska vägledningen. Studien visar att intervjupersonerna som arbetar med utsatta kvinnor arbetar utifrån samtalsmetoden MI och har ett konstruktivistiskt förhållningssätt. Vidare visar studien att bemötande, utbildning, erfarenheter, kunskap om kvinnors utsatthet samt kunskap om kvinnors valmöjligheter är viktiga kompetenser. Avslutningsvis diskuteras slutsatsernas relevans för studie- och yrkesvägledarprofessionen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Lindblad, Katarina. "Samtalet i musikterapi : en hermeneutisk analys av tre sessioner." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1293.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen handlar om samtalet i musikterapi, ett ämne som är sparsamt beskrivet i litteraturen. En kort beskrivning av musikterapi som klinisk och aka- demisk disciplin ges, och en litteraturgenomgång görs av några böcker kring sam- talsmetodik och det lilla som finns skrivet om samtal i musikterapi. Studien byg- ger på tre musikterapisessioner arrangerade speciellt för studien och intervjuer med de tre musikterapeuterna. Sessionerna filmades och intervjuerna spelades in och skrevs ut. Det är en kvalitativ studie upplagd som en experimentell, instru- mentell, flerfaldig fallstudie. Det teoretiska perspektivet är hermeneutik och ana- lysmetoden hermeneutisk tolkningsanalys. Analysen av filmerna är inspirerad av fenomenologi. I uppsatsen ges en beskrivning i kondenserad form av de tre mu- sikterapisessionerna och intervjuerna sammanfattas. Därefter redogörs för analys- resultatet som framstår som tvådelat. Första delen är en tematisering av de verbala interventioner som förekommer under de studerade sessionerna. Interventionerna tematiseras som frågor, andra interventioner, tystnad, paradoxer och omformule- ringar, metaforer och tolkningar. Hur de talar om musik lyfts fram i ett särskilt avsnitt. Andra delen är ett utforskande av vilka funktioner samtalen tycks ha un- der dessa sessioner. Tanken prövas att de kan; leda till ökad trygghet, som i sin tur kan leda till att ett verkligt möte kan uppstå; fördjupa klientens upplevelse; tyd- liggöra klientens livsberättelse.
This thesis is about verbal dialogue in music therapy, a subject which is seldom discussed in the literature. A short description of music therapy as a clinical and academic discipline is presented, and a survey is made of some of the literature on methodology in professional dialogues and what little has been written about dia- logue in music therapy. The study is based on three music therapy sessions ar- ranged especially for the purpose and interviews with the three therapists. The sessions were filmed and the interviews were recorded and copied out. It is a qualitative study, constructed as an experimental, instrumental, multiple case study. The theoretical perspective is hermeneutic and the method of analysis used was hermeneutic interpretation analysis. The method used to analyze the films was inspired by phenomenology. In the thesis the three music therapy sessions are described in condensed form and the interviews are summarized. This is followed by an analysis of the result which appears to fall into two parts. The first section is a thematisation of the verbal interventions that occur during the sessions. The interventions are thematised as questions, other interventions, silence, paradoxes and rephrasings, metaphors and interpretations. A special section is devoted to theway the therapists talk about music. The second part of the analysis explores the functions that the verbal dialogues seem to have had during the sessions. The the- ory tested is that they can; lead to a greater feeling of security, which in its turn can lead to a genuine encounter; deepen the client’s experience; clarify the cli- ent’s life story.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Fredin, Erik. "Dialogen i socialt arbete : en studie av socialbyråsamtal i ljuset av modern dialogteori." Doctoral thesis, 1993. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-110807.

Full text

Abstract:

This dissertation concerns the dialogical encounters that take place between social workcr and client within the social services. The empirical material consists of 21 dialogues, 19 of which wcre recorded at two social welfare offices, one located in the center of Stockholm and the other in a suburb, and two which were recorded at the youth counseling office. In all, the material comprises 5150 individual utterances. In the literature, the type of dialogical cncounters studicd is called "institutional discourse". The theoretical approach in the analysis is based on an interactionist perspective, particularly with respect to dialogical analysis of verbal encounters. The aim of thc study is to analyse the dialogue between social worker and client from three points of de parture: participallt structure, topic, and inherent perspectives. In studying the discourse, the ini tiative-response (IR-) method of analysis was applied. The IR-method focuses on the dynamics of the dialogue, its pattern of dominance and its coherence. The results show that the social worker was interactively dominant in about two-thirds of the dialogues studied, but this dominance was most forcefully evident with respect to soliciting inititatives. With respect to content, the study concerns how the topical structure of the dialogue is constructed, i.e. which topics are taken up in the discourse and which of the parties steers the transition between topics. In the case of transitions to a topic defined as the main issue of the dialogue, it was the social worker who, in four-fifths of the cases, strategically steered the course of the dialogue. The perspective analysis undertaken in the study is concerned with investigating how different topics are treated in the dialogues, i.e. which of the parties "establishes" the perspectives and which "submits" to them . This analysis, made on a selection of seven of the 21 dialogical encounters, shows that it was the social worker who, in about two-thirds of thc cases, established by means of various interactive moves a bureaucratic or social welfare perspective on thc main topic sequences. Lastly, discursive dominance and power are discussed in the light of the prececling analyses.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Samtalsmetod'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Method

Materials

Results

Importance for teachers