Contents
Academic literature on the topic 'Samverkan med skolan'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Samverkan med skolan.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Samverkan med skolan"
1
Adolfsson, Carl-Henrik, and Jan Håkansson. "Mötet mellan den statliga och kommunala kvalitetsstyrningen inom ramen för Samverkan för bästa skola." Pedagogisk forskning i Sverige 26, no. 1 (2021): 15–41. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.02.
Full textAbstract:
Inom ramen för det svenska decentraliserade skolsystemet har ansvaret för att bygga upp, utveckla och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i första hand varit en fråga för huvudmän och skolor att hantera. I ljuset av en ökad re-centralisering av skolan har uppbyggandet av olika kvalitetssystem för uppföljning och kontroll av skolornas resultat också kommit att utgöra ett viktigt sätt för huvudmannen att styra skolan på. I studien benämns detta i termer av kvalitetsstyrning. I och med Samverkan för bästa skola har dessa gränsdragningar mellan det lokala och det nationella kommit att utmanas. Studien bygger på intervjudata inhämtad på fyra skolor som deltar i Samverkan för bästa skola, från skolförvaltningen i samma kommun samt genom intervju med en representant från Skolverket. Utifrån begreppen löst kopplade system och organisatoriska rutiner studeras vad som karaktäriserar den nationella respektive den kommunala kvalitetsstyrningen samt vad som sker i mötet dem emellan på skolor som genomgår insatser inom ramen för Samverkan för bästa skola, samt med vilka konsekvenser. Resultatet av studien visar bland annat på att idéer och metoder om databaserad skolutveckling utgör viktiga legitimitetsgrunder för såväl den kommunala som den nationella kvalitetsstyrningen. Den nationella kvalitetsstyrningen via Samverkan för bästa skola är dock betydligt mer intensifierad och når längre in i skolornas organisation.
2
Johansson Gaimer, Maja, and Susanne Kreitz-Sandberg. "Lärares uppfattning av samarbete med elevhälsan." Venue 7, no. 1 (2018): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1871.
Full textAbstract:
Hur upplever lärarna samarbetet med elevhälsan? Denna artikel presenterar resultat från fokusgrupper och enkäter med lärare om deras upplevelse av samverkan med andra professioner i skolan. Elevhälsan kan inkludera professioner som läkare, psykolog, kurator, sjuksköterska samt speciallärare och specialpedagog. Vilka professioner som är aktuella i olika skolformer kan variera nationellt och internationellt men tillgängligheten verkar vara en nyckelfaktor för ett framgångsrikt elevhälsoarbete.
3
Forsler, Ingrid, Michael Forsman, and Jenny Magnusson. "Utanför den svarta lådan: Ett utvecklingsarbete om medie- och informationskunnighet i lärarutbildningen på Södertörns högskola." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 108. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1861.
Full textAbstract:
Landets lärarutbildningar har problem med att förbereda framtidens lärare för den alltmer digitaliserade skolan. Digital kompetens är redan en integrerad del i skolornas verksamhet men lärarstudenter, skolor, lärarfack, politiker, teknikföretag och andra pekar på att landets lärarutbildningar släpar efter. Vår uppkopplade samtid behöver också satsningar på medie- och informationskunnighet (MIK). I den här artikeln beskriver och reflekterar tre lärarutbildare från Södertörns högskola över sitt arbete med MIK som inom ramen för en pågående satsning i lärarutbildningen används som samlingsterm för tre förmågor som både lärarstudenter och lärarutbildare bör nå: digital kompetens, mediekunnighet och informationskunnighet. Målsättningen med att implementera dessa tre förmågor och begrepp på lärarutbildningen har varit att kombinera konkret tillämpning och kritisk reflektion för att på så sätt skapa förutsättningar för att utbilda medie- och teknikmedvetna lärare för den digitaliserade skolan och det medialiserade samhället. I artikeln diskuteras organisatoriska och praktiska utmaningar med ett sådant utvecklingsarbete samt vikten av samverkan, erfarenhetsutbyte och kontinuitet. En slutsats är att det är viktigt att tänka på digitala medier inte bara i termer av verktyg utan också som miljöer inom vilka lärarutbildningen ska utbilda digitalt kompetenta lärare för framtiden och samtidigt behålla sin autonomi visavi starka externa ekonomiska, politiska och pedagogiska krafter.
4
Simonsson, Maria, Helene Elvstrand, and Kristina Hellberg. "Samverkan mellan hem och fritidshem ska gynna skolresultaten." Venue 4, no. 1 (2015): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1541.
Full textAbstract:
I de nyligen publicerade Skolverkets allmänna råd om fritidshem betonas ett ökat samarbete mellan fritidshem och hemmet. Det innebär ökad delaktighet men också styrning och kontroll av såväl barn som kontakten med föräldrar/vårdnadshavare. På så sätt ska fritidshemmet komplettera skolans verksamhet och ge bättre skolresultat.
5
Perselli, Ann-Katrin, and Assar Hörnell. "Fritidspedagogers förståelse av det kompletterande uppdraget." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 37, no. 1 (2019): 63–79. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v37i1.3007.
Full textAbstract:
I denna artikel presenteras en kvalitativ studie med syfte att analysera och beskriva fritidspedagogers förståelse för hur fritidshem och dess verksamhet kompletterar skolan i Sverige. Studien baseras på skriftliga kommentarssvar i en nationell webbenkät som 2013 skickades till fritidspedagoger vid svenska fritidshem. Analys och tolkning av enkätsvaren genomfördes med en kvalitativ ansats och innehållsanalys som metod. Som stöd under analysarbetet användes NVivo 10. Analysen genererade fyra kategorier som beskriver fritidspedagogers förståelser för fritidshemmets kompletteringsuppdrag: Att samverka, Att arbeta i klass, Att praktiskt tillämpa och Att erbjuda det skolan saknar. Studien visar att det finns olika förståelser av uppdragets innebörd. Dessa kan knytas till uppfattningar om fritidspedagogernas profession och handlingsutrymme.
6
Blossing, Ulf. "Förbättringskapacitet som funktionalistisk strukturering eller en professionellt lärande gemenskapskultur." Pedagogisk forskning i Sverige 26, no. 1 (2021): 70–93. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.04.
Full textAbstract:
Med grund i en nulägesanalys ger Skolverket i satsningen Samverkan för bästa skola (SBS) stöd till skolor för att bygga upp en förbättringskapacitet och stärka elevernas måluppnående. Syftet är att analysera Skolverkets formulär för nulägesanalyser i relation till förbättringskapacitet som funktionalistisk strukturering eller som en professionellt lärande gemenskapskultur. Det antagagande som ligger till grund för frågeställningen är att formulären karaktäriseras av en funktionalistisk strukturering av förbättringskapacitet som riskerar att osynliggöra skolledares och lärares agentskap, deras arbetsrelationer och aktioner i förbättringsarbetet. Frågeställningen är således: I vilken grad uppmärksammar formulären skolledares och lärares arbets-relationer och aktioner? Resultatet visar att antagagandet att formulären karaktäriseras av en funktionalistisk strukturering av förbättringskapacitet till stor del kan verifieras. Det riskerar således att osynliggöra skolledares och lärares agentskap och försvåra uppbyggandet av en förbättringskapacitet. Fortsatt forskning behöver komplettera resultaten från den här studien med studier av Skolverkets processtöd vid nulägesanalysen, liksom studier av lärosätenas insatser för SBS-skolorna.
7
Kronqvist Håård, Malin. "Styrning genom samverkan? – En textanalys av dominerande diskurser i en statlig skolförbättringssatsning." Pedagogisk forskning i Sverige 26, no. 1 (2021): 42–69. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.03.
Full textAbstract:
Artikeln tar sin utgångspunkt i tre texter rörande skolförbättringssatsningen Samverkan för bästa skola (SBS) varav två kan betecknas som policytexter och den tredje är en myndighets hemsida rörande SBS. Policydiskurser är viktiga att undersöka i och med att de ramar in vad som är den politiska viljan kring ett givet fenomen. Genom policy konstrueras mening och identifieras problem i utbildning. Syftet med studien är att skriva fram ett tänkbart narrativ om SBS för att synliggöra och lyfta fram underliggande diskurser i retoriken kring SBS i de analyserade texterna. Analysen har guidats av både en narrativ och en diskursiv ansats. Ett styrningsperspektiv har anlagts i analysen med utgångspunkt i governance och governmentality. I analysen lyfts olika konkurrerande diskurser fram spänningen mellan samverkan och styrning, mellan decentralisering och kontroll. Studiens kunskapsbidrag är att den kritiskt granskar en av de största skolutvecklingssatsningar som gjorts i svensk skola och ett resonemang om de underliggande antaganden som identifierats i analysen förs. Att vara kritisk betyder inte att säga hur saker egentligen är, utan vad diskursanalyser av detta slag kan bidra med är att lyfta blicken från dessa under-liggande common sense-antaganden som genomsyrar offentliga texter och på så sätt öppna upp för alternativa tankesätt och handlingssätt.
8
Petersen, Ann-Louise. "Rektors roll som pedagogisk ledare i IKT-baserat skolutvecklingsprojekt." Acta Didactica Norge 10, no. 3 (2016): 11. http://dx.doi.org/10.5617/adno.3873.
Full textAbstract:
The principal of a Swedish school is among other duties the responsibility for the pedagogical development of the school. This article analyses how the principals act as pedagogical leaders in a collaborative ICT project (Information and Communication Technology). The analysis is based on a case study of an EU funded Nordic school development project where the goal was to develop cross-boarder educational models between the national education systems in the three participating countries Sweden, Denmark and Norway. The project was based on virtual communication between the schools using digital technology. The study investigated how the teachers from two schools involved in the project experienced the leadership of the principals in ICT related matters. The teachers were interviewed to find out how they perceived the support they had received from the principals on pedagogical issues, technical equipment and ICT competence. The interviews were analysed using Dexter’s three basic features, “setting direction”, “developing people” and “making the organisation work”. Two kinds of leadership were found. The first resembled a team-based leadership, or what is known as distributed leadership, in which the principal worked closely with teachers and ICT managers. The second resembled more a formal leadership approach in which principals had a positive attitude towards ICT development but conventional organisational roles were retained. In development projects where ICT will be integrated into teaching requires different types of skills and experience, and hence also between different professional competencies. The project as a working method can in the study be seen as a model for developing distributed leadership.Keywords: computing, distributed leadership, ICT leadership, team-based school leadership, school development project.SammandragI artikeln undersöks hur rektor i sin roll som pedagogisk ledare agerar som stöd åt lärarna i samband med ett IKT-baserat skolutvecklingsprojekt (Information och kommunikationsteknik). Studien bygger på en fallstudie i ett EU-finansierat nordiskt skolprojekt där målet var att utveckla gränsöverskridande pedagogiska modeller för undervisning mellan klasser i de tre deltagande länderna Sverige, Danmark och Norge. Projektet byggde på virtuell kommunikation mellan skolorna med hjälp av digital teknik. Studien undersökte hur lärare från två skolor som deltog i projektet upplevde sina rektorer i IKT-relaterade frågor. En kvalitativ metod användes där lärarna intervjuades för att ta reda på hur de upplevde det stöd de fått från rektorerna gällande pedagogiska frågor, teknisk utrustning och IKT-kompetens. Som analysmodell användes tre funktioner som enligt Dexter (2008) anses gynna ett IKT-ledarskap, nämligen "att formulera mål och visioner", "att utveckla personalen" och "att se till att organisationen fungerar". Resultatet visar på två typer av ledarskap. Det ena hade likheter med ett kollektivt ledarskap eller ett så kallat distribuerat ledarskap, där rektor arbetade nära lärare och IKT-pedagoger. Det andra liknade mer ett traditionellt, formellt ledarskap där rektorerna hade en positiv inställning till IKT-utveckling, men där de olika yrkesrollerna arbetade var för sig. I ett utvecklingsprojekt där IKT ska integreras i undervisningen krävs olika typer av kunskaper och erfarenheter och därmed behövs samverkan mellan olika yrkeskompetenser. Projekt som arbetsform kan därför ses som en möjlighet för att utveckla ett distribuerat ledarskap. Nyckelord: digital användning, distribuerat ledarskap, IKT-ledarskap, kollektivt ledarskap, skolutvecklingsprojekt.
9
Thorsten, Anja. "Utveckling, lärande, forskning (ULF) – i samverkan mellan akademi och skola." Venue 10, no. 2 (2021). http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.3440.
Full textAbstract:
Verksamheten i skolan kommer alltid att stöta på utmaningar, hinder och problem där det krävs ny kunskap, utveckling och förändring. Det gör att det finns stora vinster med en nära samverkan mellan universitet och skola.
Dissertations / Theses on the topic "Samverkan med skolan"
1
Lundqvist, Anna. "Polisens samverkan med skolan : En proiritetsfråga." Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-27314.
Full textAbstract:
<p>I Polislagens 2 § 1: a punkten befästs polisens brottsförebyggande uppdrag. I Regeringens proposition 1983/84:111, kommenteras att Polislagen 2 § 1: a punkten inrymmer det brottsförebyggande arbetet som inriktar sig på personer som inte är föremål för rättsväsendets åtgärder pga. brott. Vidare skrivs att bl.a. undervisning i skolan och den ungdomsverksamhet som i övrigt bedrivs av polisen här åsyftas. Jag är intresserad av hur samverkan med skolan prioriteras som en del i det brottsförebyggande uppdraget. Jag kommer inte att beskriva hur samverkan med skolan ser ut i detalj. I den mån jag tar upp hur det ser ut på ett lokalt plan kommer jag att referera till Västerbottens län. Till stor del ligger litteraturstudier tillgrund för detta arbete samt några intervjuer. Jag kan konstatera att polisen inte ska bedriva utbildning med skolelever i klassrumsform. Oftast sker samarbetet med skolan genom närpolisverksamheten. Brottsförebyggande råd är även ett bra sätt att samverka genom. Avsaknaden av direktiv från RPS om hur polisen ska bedriva sitt brottsförebyggande arbete och resursbrist gör att samverkan med skolan inte prioriteras speciellt högt. Det händelsestyrda arbetet och den polisiära kärnverksamheten i övrigt dominerar. Brottsförebyggande arbete i skolan och kring ungdomar anser jag inte prioriteras av samhället i den utsträckning som behövs. RPS kommer om 1-2 år i ett led i att de ser över polisens arbetssätt titta närmare på ungdomsbrottsligheten och hur den saka angripas.</p>
2
Bäckström, Erika, and Ida Sandberg. "Samverkan mellan skolan och socialtjänsten : En studie om pedagogen och skolans rutiner kring orosanmälan samt samverkan med socialmyndigheten." Thesis, Högskolan i Gävle, Pedagogik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29903.
Full textAbstract:
I förskoleklassens, grundskolan och fritidshemmets gemensamma läroplan benämns inte den anmälningsplikt som råder (Skolverket, 2018). Detta trots att det specificeras i kap. 14 i Socialtjänstlagen (2001:453) att yrkespersoner inom skolverksamhet är skyldiga att anmäla vid misstanke att ett barn far illa. Skolverket (2019) benämner hur samverkan mellan skolan och socialtjänsten bör följas för de barn som inte har det bra hemma. Hur denna samverkan ska ske är däremot inget som understryks. Ytterligare kunskap behövs inom området i hur samverkan sker samt de rutiner som finns i förhållande kring anmälningsplikten. Studiens syfte är att få en större kännedom i hur samverkan mellan skolan och socialtjänsten ser ut. Målet är att uppmärksamma de rutiner pedagoger inom skolverksamheten har i samband med orosanmälan till socialtjänsten. Uppsatsens resultat visar att pedagoger anser att brister finns i samverkan med socialtjänsten. Det synliggörs hur de yrkesverksamma finner samverkan med socialtjänsten som en envägskommunikation och att de känner bristfällighet i återkoppling. Resultatet visar även att mer än hälften av pedagogerna är osäkra kring vilka rutiner som finns gällande orosanmälan på den arbetsplats de har. Genom dessa resultat kan studien bidra med inspiration för förbättringsarbete kring samverkan mellan skolan och socialtjänsten.
3
Eva, Lindvall. "Samverkan med föräldrar : för att motverka mobbning i skolan." Thesis, Umeå University, Child and Youth Education, Special Education, and Counselling, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1005.
Full textAbstract:
<p>Kränkande behandling och mobbning är ett stort problem i skolorna idag, något som både Skolverket (2002), Myndigheten för skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppmärksammat. Syftet med studien är, mot denna bakgrund, att undersöka några föräldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att förhindra kränkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar även till att belysa föräldrars roll som en resurs i värdegrundsarbetet generellt. I denna studie har jag därför undersökt hur två skolor i en norrlandskommun arbetat för att samverka med föräldrar till mobbade elever för att motverka kränkande behandling och mobbning. Den undersökningsmetod jag använt mig av är den kvalitativa forskningsintervjun. Jag har intervjuat fyra föräldrar som alla har upplevt hur deras barn mobbats i skolan och som därigenom har egna erfarenheter av samverkan hem och skola. Resultaten visar att de två skolorna inte har tagit föräldrarnas upplevelser och vetskap om pågående mobbning av deras barn på allvar. I samtliga fall gäller, för det första, att föräldrarna upplevt att skolan inte har velat lyssna på deras framställningar om mobbning av deras barn. För det andra visar resultaten att föräldrarna till de mobbade barnen varken upplevde samverkan eller delaktighet i skolans ålagda uppdrag att förebygga och åtgärda kränkande behandling och mobbning. Sammantaget visar denna studie, i alla fyra fallen, stora likheter med det som bland andra Forsman (2003), Andersson (2003) och Skolverket (2002a) belyst, att skolans handlingsplaner ofta är korrekt skrivna men att de inte efterlevs. Studien visar att föräldrars berättelser om kränkning och mobbning av deras barn inte tas emot förutsättningslöst utan skolan förlägger problemet hos den utsatte eleven. En slutsats som kan dras är därför att skolans samarbete med hemmet har avgörande betydelse för att kunna stoppa pågående mobbning. Vidare visar studien att kränkningar måste tas på största allvar av alla berörda på skolan för att hindra att det utvecklas till mobbing, d v s: Det är bättre att stämma i bäcken än i ån.</p>
4
Ohlin, Sofie. "Mellan skola och fritidshem : läraren mot fritidshems roll, uppdrag och samverkan med och i skolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29989.
Full textAbstract:
In this academic essay I explore and reflect upon number of a number of questions arising from a dilemma. The dilemma comes from a situation where primary teachers with a specialization in extended school education (“recreation centre teachers”) is subject to contradictory demands and expectations in their job situation. I have searched for causes and new perspectives on the dilemma by exploring the role, mission and professional identity for this category of teachers. I find that a clear role as a teacher and a clear mission within the school is not present. Based on this I investigate different strategies and opportunities for the recreation centre teachers to use their competence and find their mission within the school based on the regulatory demands and different perspectives on learning. I find a need for further formalization of the role and mission and also opportunities for the recreation centre teacher to complement the traditional class room education with their own competences and different perspectives on education and learning.
5
Söderström, Pär. "Slöjdens plats i skolan : i samarbete med andra ämnen." Thesis, Umeå University, Department of Creative Studies (Teacher Education), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-35412.
Full textAbstract:
<p>Syftet med studien har varit att undersöka i vilken omfattning och hur lärarna i slöjd samverkar inom skolan samt vad de tycker är viktigt att förmedla inom ämnet slöjd. Jag har gjort en historisk tillbakablick för att kunna följa tankar och utveckling kring slöjd genom tiden, tittat på vad styrdokumenterna säger om samarbete mellan ämnena, tagit del av ett antal författares syn på samverkan samt gjort en enkätundersökning inom grundskolans tidigare och senare år. Av svaren från enkätfrågorna kan man ta del av samverkans omfattning och i vilken form det sker inom skolan samt vad man tycker är viktigt att förmedla inom ämnet slöjd. Jag valde att använda mig av enkätfrågor för att kunna nå så många skolor som möjligt. I undersökningen deltog tjugo lärare, tio svarade från grundskolans tidigare år samt lika många svarade från grundskolans senare år. Angående omfattningen av samverkan med andra ämnen låg spridningen mellan hälften till något under hälften beroende vilken arbetsform det var fråga om. Det man föredrog var tema- och ämnesövergripande arbete. av svaren kan man se att hälften arbetade efter denna form. När det gäller projektarbete ligger svaren något under hälften.Vad beträffande samarbete mellan slöjdarterna svarade något över hälften att man arbetade tillsammans i någon form. Det som vägde tyngst att förmedla inom ämnet slöjd blev att barnen fångas av sin egen drivkraft. Kunskapsområden nämndes i en av enkätsvaren som en arbetsform för att nå målen. Skolan har vidgat och utökat tanken i samarbetet mellan ämnena via gemensam syn av kursplanen och dess mål.</p>
6
Azizi, Shahin, and Sarah Saimato. "Nyanlända och mångkulturella elever, möter skolan F-3 : Hur arbetar skolan med nyanlända elever samt elever med annan bakgrund?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-51389.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka tillvägagångssättet som två grundskollärare har när de undervisar nyanlända elever för att främja deras svenska språkutveckling. Fokus ligger på att öka förståelsen kring de material och metoder som lärarna använder sig av för att undervisa flerspråkiga elever samt betydelsen av samspelet mellan elev och lärare och resterande resurs för att öka elevens motivation för att lära sig ett nytt språk.
7
Ljungberg, Niclas. "Fungerande stöd i skolan för elever med synnedsättning - En fallstudie." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-171556.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur stödet kan se ut för elever med måttlig synnedsättning i grundskolan. En synnedsättning är en ovanlig funktionsnedsättning och kunskap på området finns sällan hos den enskilda skolan eller kommunen. Då det därför ofta finns många aktörer inblandade runt de här eleverna har fokus legat på hur systemet runt de här eleverna ser ut och hur samverkan kan se ut mellan de olika aktörerna. Vidare undersöks vilka utmaningar vårdnadshavare och aktörer från kommun, landsting och stat möter i sitt arbete med att skapa ett fungerande stöd för elever med synnedsättning. Studien försöker också synliggöra framgångsfaktorer i arbetet med att skapa ett fungerande stöd i skolan för denna elevgrupp. Studien omfattar totalt 12 semistrukturerade intervjuer med 14 informanter, två av intervjuerna genomfördes som parintervjuer. De intervjuade är vårdnadshavare, skolpersonal, personal från Syncentraler och Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) som intervjuats utifrån att de arbetat runt någon av tre specifika elever. Intervjuerna har sedan legat till grund för tre fallbeskrivningar kring hur stödet är uppbyggt runt de olika eleverna. I samtliga tre fall beskrivs i nuläget en fungerande skolgång och ett fungerande stöd. Hur vägen till det fungerande stödet har sett ut och vilka olika aktörer på olika nivåer som varit och är aktiva är dock olika i de tre fallen. Samverkan mellan de olika aktörerna är central men det råder emellanåt vissa oklarheter kring hur rollfördelningen ser ut mellan t.ex. Syncentral och SPSM. I studien framkommer det att stort ansvar läggs på vårdnadshavare i att vara aktiva i att skapa ett fungerande nätverk runt eleverna och att det inte alltid är självklart vart man kan vända sig. Fortsatt forskning bör fokusera på hur samverkan styrs på huvudmannanivå men även elevernas egna röster bör lyftas fram.
8
Vikerskog, Sofi, and Svärd Kristin. "Socialsekreterares erfarenhet av samverkan : En kvalitativ studie om socialsekreterares erfarenhet av samverkan med BUP och skolan i arbetet med barn med misstänkt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105040.
Full text
9
Dentz, Inga-Karin. "Föräldrar till barn men neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – en intervjustudie om samverkan med skolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27339.
Full textAbstract:
SammanfattningInga-Karin Dentz (2019) Föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning – en intervjustudie om samverkan med skolan (Parents to children with autism spectrum disorder – an interwiev study about cooperation with the school) en kvalitativ intervjustudie om hur föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning uppfattar samarbetet med skolan.SyfteSyftet med detta arbete är att genom intervjuer undersöka hur föräldrar till barn med NPF uppfattar samarbetet mellan hemmet och skolan.FrågeställningarVilka positiva och negativa faktorer som påverkar samarbetet beskriver föräldrarna och hur hade de velat att samarbetet skulle sett ut.TeoriEnligt Bronfenbrenners kan systemteorin beskrivas som en rysk docka där den innersta dockan är personen som sedan är omgiven av olika lager av system. Ett system kan aldrig vara opåverkat av andra system som finns runt om kring det utan påverkas alltid av dem. Olika systemskiften kan påverka individen och övriga system runt densamma. De olika systemen kan inte ses som skilda enheter utan verkar tillsammans.MetodStudien gjord i form av kvalitativa intervjuer med ett urval av sex respondenter. Intervjuerna som respondenterna deltagit i har varit av strukturerat slag med öppna frågor kring tre frågeområden. Då studien har som syfte att undersöka respondenternas tankar kring ett fenomen, här hur samarbetet mellan skola och hemmet upplevts av respondenterna, har både val av metod och analysmodell haft förankring i fenomenografin. ResultatStudiens resultat visar sammanfattningsvis att alla respondenter har erfarenheter av både positiva och negativa samarbeten. De områden som utmärkte sig mest både positivt och negativt var kommunikation och kompetens. Områdena makt och roller var de två områden som utmärkte sig negativt. De områden som flest önskade samarbeten kring är kompetens, kommunikation och delaktighet. Det framkommer även ett övrigt område under önskemål som jag kallat strukturellt. ImplikationerUtfallet i studien identifierar utvecklingsområden för skolan som organisation där specialpedagogen har en framträdande roll. Vilket kan leda till att personer med NPF i framtiden genom gott samarbete mellan skola och hem, kunna få en högre skolkvalitet, måluppfyllnad samt högre möjlighet att finna en positiv plats i samhället som vuxen med en ökad möjlighet för delaktighet istället för utanförskap.SlutsatsFöräldrar till barn med NPF har flera olika erfarenheter av samarbeten med sig. Om skolorna tänker utifrån föräldra- och familjeperspektivet då de utformar hur kommunikation och proaktivt samarbete ska se ut ges bäst förutsättningar för lyckade samarbeten. Sökord: bemötande, barn i behov av särskilt stöd, föräldrar, NPF, samarbete, specialpedagogiksamarbete
10
Tjärnås, Josefine, and Evelina Hansson. "Arbetet med problematiken kring nätmobbning i skolan." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-131737.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att ta reda på hur klasslärare och fritidslärare arbetar med att förebygga nätmobbning, men även hur dem samverkar för att arbeta med nätmobbning i de olika verksamheterna. Studien är en kvalitativ då studien innehåller semistrukturerade intervjuer. Antalet lärare som intervjuades var 10 stycken och intervjuerna bygger på den intervjuades erfarenheter kring nätmobbning. Resultaten har delats upp i fem olika teman, dessa är; utmaningar, upptäckten av nätmobbning, förebygga, kompetens och samverkan. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att det är svårt att upptäcka nätmobbning då de flesta är anonyma på sociala medier. Lärarna har olika sätt att arbeta kring ämnet och samverkan ser olika ut på de olika skolorna som ingick i studien. Några av lärarna ansåg sig ha tillräckligt med kompetens för att arbeta med nätmobbning, medan ett fåtal sa att man aldrig kan bli fullärd. En av slutsatserna som kan dras utifrån studien är att lärare arbetar för lite kring ämnet nätmobbning i skolorna.
Books on the topic "Samverkan med skolan"
1
Utbildningsdepartementet, Sweden. Samverkan mellan skola och arbetsliv: Om möjligheterna med lärande i arbete. Utbildningsdepartementet, 2000.
Find full text
2
Olsson, Staffan. Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola: Vägar för samverkan med hem och samhälle. Studentlitteratur, 2001.
Find full text
3
Bardel, Camilla, Gudrun Erickson, Jonas Granfeldt, and Christina Rosén, eds. Forskarskolan FRAM – lärare forskar i de främmande språkens didaktik. Stockholm University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.16993/bbg.
Full textAbstract:
Under senare år har flera satsningar gjorts på forskarskolor för lärare, i syfte att bygga upp skolans kunskapsbas och öka antalet lärare i skolan med utbildning på forskarnivå. Den här bokens innehåll baseras på resultaten från den nationella forskarskolan för språklärare De främmande språkens didaktik (FRAM) som bedrevs med stöd från Vetenskapsrådet under perioden 2012-2015. Forskarskolan möjliggjorde ett unikt kunskapsutbyte mellan aktiva lärare som fann intressanta studieobjekt i sin aktuella undervisningskontext och akademins forskare som såg relevansen hos projektidéerna mot bakgrund av forskningsfältet. Denna typ av samverkan inom forskning och utbildning uppfyllde det övergripande syftet med forskarskolan. En synergieffekt var att den språkdidaktiska forskningen i Sverige fick ett viktigt tillskott av klassrumsnära forskningsprojekt inom ett brett spektrum av inriktningar. Med utgångspunkt i forskarskolans tre huvudområden, nämligen språkinlärning, digitala resurser i språkundervisningen samt språklig bedömning, utmejslades projekt bland annat om flerspråkighet, motivation, språk- och ämnesintegrerad undervisning, feedback, (sam)bedömning med mycket mera. Medverkande författare är tio lärare som forskat om lärande, undervisning och bedömning av engelska och moderna språk. Deras arbeten presenteras i separata kapitel. I inledningen ger bokens redaktörer en inblick i hur en forskarskola för lärare kan vara upplagd och hur FRAM bidragit till det expanderande och mångfacetterade forskningsfältet Språkdidaktik.