Academic literature on the topic 'Sångsätt'

Syftet med uppsatsen har varit att försöka beskriva Lisa Boudrés (1866-1952) utförande av tre inspelade visor, både vad gäller sånglig och melodisk gestaltning. Ett annat syfte har varit att försöka beskriva det karaktäristiska för svensk vokal folkmusik av den äldre typ som dessa tre visor representerar. Jag har velat göra en djupanalys av en vissångerska, utan att göra anspråk på att säga något generellt om folklig sång i Sverige. Jag hoppas dock vid ett senare tillfälle kunna göra en jämförande studie av flera vissångare. Min avsikt med uppsatsen har inte varit att närmare beskriva de etnologiska, historiska, funktionella eller sociologiska aspekterna på folklig vissång eller i förhållande till Lisa Boudrés sång, utan dessa aspekter beskriver jag bara kort och i den mån jag har ansett att de har betydelse för förståelsen av det ämne uppsatsen behandlar.

Denna  är en 60-poängsuppsats inom Musikvetenskap. 

Under de senaste åren har lusten att sjunga i flera genrer vuxit inom mig. Den konstnärliga kandidatutbildningen i klassisk sång blev avstampet för ett nytt kapitel i mitt liv. Nu går jag mitt sista år på Musikhögskolan i Piteå och har insett att jag har fyllt mitt bagage med många olika genrer och stilar genom åren som jag idag har nytta av. Som examensarbete valde jag att sångtekniskt och gestaltningsmässigt instudera sången ”The Girl in 14G”. Sången var redan bekant för mig från början. Jag kom i kontakt med ”The Girl in 14G” på gymnasiet. Jag var 17 år. Min dåvarande sångpedagog gav noten till mig. På notbladet stod det skrivet: ”Den här sången är nog för stor för dig just nu, men om några år…”. Sedan dess har jag endast sjungit igenom sången på skoj utan att medvetet tänka på användningen av någon speciell sångteknik. Anledningen till att jag valde ”The Girl in 14G” berodde på sångens speciella karaktär som lockade mig: den växlar mellan genrerna jazz, musikal och opera. En rolig utmaning! Med tanke på mina tidigare erfarenheter i andra genrer kände jag mig redo att ta mig an sången som på sitt alldeles egna sätt tänjer på de musikaliska gränserna. Den största lärdomen har varit att sätta ord på mitt musicerande och utövande. Jag har breddat min röstkännedom och kommit till insikten av att vilja fortsätta musicera i flera genrer – gärna parallellt med varandra.

This artistic research project is an explorative study in new forms of expression of Swedish folk singing in a scenic context, exploring expressive qualities in traditional Swedish folk song from the point of view of the folk singer as a creative performer. The fundamental research question is how, in a scenic context, can space be given to what is a characteristic quality of traditional folk song, namely creative interpretation in the moment, through variation and improvisation using the song as a concept rather than a fixed work. How can this view be expressed in a staged concert form that enhances the perception of the music being created in the moment? How can the aesthetic qua- lities and forms of variation and improvisation that are inherent to traditional folk singing be explored?The artistic exploration has been performed through five productions/projects, each one with its own specific theme: ReBoot/OmStart – en folksångperformance, Kurbits-Koral, The Spirit of the Moment – en musikhändelse, Getens horn – en musikskapelse, Voice Space – Röstrymd, Kulning – en utsmyckning av oändligheten. The thesis focuses on two aspects of the knowledge that has been developed in the artistic work, namely the processes for creating the work and the artistic concepts used to explore the question artistically.In ReBoot/OmStart the subtle forms of variation typical of traditional Swedish folk singing are explored within the frame of a concert consisting of one continuous set, a folk song performance. In this work principles of varia- tion for music and lyrics that are typical for Swedish traditional folk singing are explored, as well as new concepts for associative variation in the performance. This includes improvised combinations of different melodies as well as utilizing the frame story of a ballad as the ground for the performance rather than a specific ballad text.Kurbits-Koral has been inspired by traditional folk hymns, historical evidence of traditional folk hymn sing- ing, by the role of sacred folk song in traditional contexts and from folk polyphony. It can be viewed as a prac- tical exploration of the dimension of polyphony – monophony in folk vocal performance. This concert-perfor- mance also explores a form for interactive performance where the boundary between the audience/auditorium and the artists/stage is challenged, based upon the idea that the audience and the artists are jointly involved in a musical ritual or story-telling – the concert as a musical happening.Getens horn is an ensemble performance of entirely original music, which uses the form of an associative musi- cal narration in a scenic context that was developed in the previous concert projects. The lyrics of the songs ori- ginate from traditional and new stories about creation, how everything came about. It can be viewed as a musical saga, but not in the sense of a coherent literary narrative, rather as a musical narration, an associative web.In Voice Space traditional folk singing meets live electronics in a scenic space, where the interplay between live electronics and voice/instruments creates the possibility for an associative musical narration, a Voice Space. Can the fixed, static nature of a loop pedal and the flexibility of traditional folk singing voice introduce a creative tension? Voice Space can be regarded as a playful exploration of illusions and expectations within dimensions such as space, polyphony-monophony and improvisation-composition.Kulning explores the pedagogical and artistic applications of kulning as a vocal expression, in terms of style and vocal technique. How can the art of kulning as a form for vocal and artistic expression be explored pedago- gically, from a performance perspective?The result of this doctoral project consists first and foremost of the individual works, as documented in recordings/films, a book and in ‘musical scripts’, but also of the creative methods and artistic musical concepts that have been revealed by reflective analyses documented in the written thesis. In particular, concepts and methods stimulating improvisation, variation, presence and creation in the performance have been explored, from the point of view of the song as a concept and the folk singer as a creative performer. The written thesis can be regarded complementary to the performances, and is in itself an analysis of artistic processes, methods and concepts, placed in a theoretical framework relating to concepts such as orality-literacy, performance, flow and artistic expression.

Arbetet behandlar sättet att sjunga folkvisan från bondesamhället till modern tid. Mitt syfte är att ta reda på om sättet att sjunga folkvisan har förändrats genom åren, vidare vill jag undersöka hur folksången har förändrats och vad det beror på. Jag har intervjuat fem kvinnor som alla är verksamma folksångerskor, använt mig av litteraturstudium och lyssnat till arkivinspelningar. I mitt arbete har jag kommit fram till att folksången har förändrats under årens lopp. En skillnad som blev tydlig för mig är att sångarna förr generellt sjöng på ett mer osentimentalt sätt och att sångarna i dag ofta lägger större vikt vid att tolka texten och att de drillar mer idag. Att skillnader i sången finns beror på många faktorer, bl.a. på att den vokala folkmusiken förr var funktionsmusik- nu har den blivit medialiserad, institutionaliserad och professionaliserad. Dagens folksångerskor blir även inspirerade av andra kulturers musik och andra musikstilar.

This is a paper discussing the way folksong singing has undergone changes from agricultural society to the present day. The aim of this paper is to discern if the way of singing folksongs has changed through the years. In addition, I want to investigate how folk songs have changed and what these changes depend on. I have interviewed five women, all working as folk singers, as well as studied literature and listened to archive recordings. The conclusion of this paper is that folk songs have changed over the years. A clear difference is that the older singers generally sang in a more unsentimental way compared to the singers today, who often attach great importance to interpreting the text and also using more ornaments. The reasons for these differences depend on many factors, e.g. the vocal folk music used to be functional music, whereas today’s music is much more exposed in the media, more institutionalised and professionalized. The singers of today are also inspired by other music cultures and styles.