Academic literature on the topic 'Sångstil'

Ingrid Åkesson: Individuellt, lokalt eller allmänt folkmusikaliskt? Sångstil och variation i folkliga koraler hos tre sångare från Gammalsvenskby. – Uppsala: Musikvetenskap, 1999. C-uppsats (60p). Uppsatsen behandlar den folkliga koralsången, dvs. traditionen att sjunga psalmer på andra melodier än koralböckernas, eller på gehörstraderade varianter av dessa. Syftet är att kartlägga förhållandet mellan individuella, lokala och generellt folkmusikaliska element i några traditionella sångares framförande av folkliga koraler. I fokus står de olika utövarnas individuella utformningar av några lokalt använda melodier. Undersökningen koncentreras på variation respektive konstans i sex olika parametrar. Källmaterialet utgörs av sju folkliga koralmelodier, upptecknade efter – respektive inspelade med – tre utövare från den forna bosättningen Gammalsvenskby i Ukraina efter deras flyttning till Sverige 1929. Samtliga undersökta melodier sjungs av minst två av utövarna. I uppsatsen analyseras några musikaliska faktorer med ett musiketnologiskt perspektiv i bakgrunden. Inspelningar samt uppsatsförfattarens egna transkriptioner av dessa jämförs med äldre uppteckningar ur ett källkritiskt perspektiv. Teorier om folkmusik/folklig sång har också hämtats från senare års skandinaviska folkmusikforskning. Uppsatsen innehåller orienterande avsnitt om den folkliga psalmsången och om svensk folklig sång i allmänhet. Författaren har medverkat i ett forskningsprojekt kring den folkliga koralsången och refererar en del resultat från detta som bakgrund till undersökningen. Undersökningen visar att man finner vissa individuella stildrag hos respektive sångare, främst i fråga om utsmyckning, slutfall i melodin, intonation av bl.a. inledningston och kvart samt i någon mån frasuppbyggnad. Tonalitet och placering inom tonförrådet är de mest konstanta av de undersökta parametrarna. Större eller mindre variation av samtliga parametrar ingår i vad som kan kallas det folkmusikaliska språket, men används i olika grad av olika utövare. En av uppsatsens slutsatser är att den individuella nivån tenderar att spela större roll än den geografiskt avgränsade, troligen i kombination med att äldre tidsskikt i musiken har levt kvar olika länge i olika områden. Dessutom diskuteras förhållandet mellan det som brukar kallas ”melodivarianter” och den kontinuerliga variationsprocess som mer eller mindre präglar folkliga sångares framförande.

Syftet med uppsatsen har varit att försöka beskriva Lisa Boudrés (1866-1952) utförande av tre inspelade visor, både vad gäller sånglig och melodisk gestaltning. Ett annat syfte har varit att försöka beskriva det karaktäristiska för svensk vokal folkmusik av den äldre typ som dessa tre visor representerar. Jag har velat göra en djupanalys av en vissångerska, utan att göra anspråk på att säga något generellt om folklig sång i Sverige. Jag hoppas dock vid ett senare tillfälle kunna göra en jämförande studie av flera vissångare. Min avsikt med uppsatsen har inte varit att närmare beskriva de etnologiska, historiska, funktionella eller sociologiska aspekterna på folklig vissång eller i förhållande till Lisa Boudrés sång, utan dessa aspekter beskriver jag bara kort och i den mån jag har ansett att de har betydelse för förståelsen av det ämne uppsatsen behandlar.<br><p>Denna  är en 60-poängsuppsats inom Musikvetenskap. </p>

<p>Medverkande;</p><p>Katarina Söderlund - sång</p><p>Anna Larsson - sång</p><p>Vilja-Louise Skough Åborn - sång</p><p>Johan Nilsson - gitarr</p><p>Anna Gustavsson - nyckelharpa</p><p>Ali Ali - saz</p><p>Mats Gawell - gitarr</p><p>Anna Rubinsztein - fiol</p><p>Bifogat finns även en ljudinspelning från del 1 av konserten.</p><p>Medverkande i del 1;</p><p>Katarina Söderlund - sång</p><p>Anna Larsson - sång</p><p>Vilja-Louise Skough Åborn - sång</p><p>Anna Gustavsson - nyckelharpa</p>

Det kan finnas många svårigheter med att hitta ord för vad man vill lära sig när det gäller något man ännu inte har kunskap om. Studiens syfte är att undersöka hur en sångare kan arbeta med rösten utifrån ett givet sångideal och hur det i sin tur kan påverka det individuella soundet. I denna rapport syftar sound på den sångteknik sångare medvetet eller omedvetet väljer att använda vid sång av olika slag. Studien genomfördes genom sångteknisk analys av en vald låt, Halo, tillsammans med ett valt sångideal, Beyoncé. Analysen fokuserades kring ansatser och frasslut samt begrepp från två valda sångtekniker, Estill Voice Training System och Complete Vocal Technique. Till studien finns även klingande material i form av två inspelningar av låten som gjordes för att tydliggöra eventuella skillnader av röstanvändning. Den ena genomfördes innan undersökningen påbörjades utan sångtekniska ramar och den andra inspelningen genomfördes efter att undersökningen var slutförd och skulle återspegla liknande sångteknik som sångidealet. Resultatet visar att det finns många positiva effekter av att ha sångliga förebilder men att det också förutsätter ett sunt förhållningssätt till att öva upp vissa förmågor. En del av att nå sina mål kan vara att få handledning och hjälp för att komma vidare.  Då rösten är ett organiskt och dynamiskt instrument kan det användas därefter med dess ytterligheter. Till detta krävs ibland ett mod att våga utveckla dessa färdigheter och att gå utanför hur man är van vid att sjunga.

Hur kan vi veta vad det är för slags musik vi hör? Vad är det som är det typiska i varje genre och som gör dem så unika? Hur kan vi veta hur vi ska sjunga i olika genrer för att få den speciella fraseringen, utsmyckningarna, vokalljudet och svänget? Denna studie undersöker vokal genrespecifik uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång, samt hur sångpedagoger uppfattar sig arbeta med sångelever inom respektive genre. Intervjuer med verksamma sångpedagoger har genomförts. I resultatet av studien framträder ett antal parametrar för vad som är vokal genrespecifikt uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång. Resultatet förde också bland annat med sig en modell som visar en genrers uppbyggnad. Genrerna kan inte jämföras sinsemellan under samma premisser då de verkar under olika verksamhetssystem. Undersökningen visar hur pedagoger uppfattar sig undervisa genrespecifikt samt vilka redskap och begrepp dessa använder i undervisningen. Resultatet i denna studie kan ha betydelse för sångare och sångpedagoger som vill närma sig en, för dem, ny genre men också få verktyg att kartlägga en redan bekant musikalisk stil.