Dissertations / Theses on the topic 'Sarbanes-Oxley Act (SOX)'

<p>Problem Area: The American company Enron was the seventh largest company notated on the stock market when it went bankrupt due to extensive accounting frauds in December 2001. By manipulating the financial reports, the management of Enron was able to hide huge debts through transactions with external companies. Therefore, they were able to deceive the public by reporting huge profits while the company, in reality, was generating a negative result. As a result of the bankruptcy, 40 billion dollars disappeared and tens of thousands of employees lost their jobs and pension savings. After the Enron scandal, further accounting frauds were discovered in the US, such as WorldCom and Tyco. The WorldCom bankruptcy is, as of today, the largest bankruptcy in the world. Following the scandals and the accounting frauds in a number US companies, the US congress passed a law – the Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX).</p><p>Purpose: The purpose of the study is to examine how companies in Sweden have managed to implement SOX Sec. 404 – for ensuring internal control. The researchers will examine how different Swedish companies have approached the issue and how they have chosen to implement SOX sec. 404 in their organisation. Have some companies been more effective in their implementation than others and why? Limitations: SOX cover several areas around internal control and reporting. The authors will mainly study Sec. 404, which treats internal control over financial reporting, and is the section that has demanded most effort to comply with. Methodology: The study was conducted by a qualitative research method by conducting personal interviews with respondents from three different companies in Sweden. All of the participating companies in the study are obliged to comply with SOX. Conclusion: The researchers in this study have identified differences in the approach towards SOX-compliance by the participating organisations. The lack of how to implement guidance and the different approaches taken by companies towards SOX compliance may suggest that there is no supreme implementation guide that is suitable for all companies in order to achieve compliance. Proposals for Further Research: As the implementation phase just recently was completed the authors would like to find out how companies are sustaining compliance in the future. Researchers could focus on sustainable compliance as compared to this study where sustainable compliance is merely limited to one section. In addition, it would be interesting to carry out an in-depth study on one company to evaluate their implementation on a deeper level. This would give the researcher a deeper understanding which is more difficult to achieve when conducting a comparative study.</p>

<p>Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen. För att kunna besvara denna frågeställning har fyra delsyften tagits fram. Tillvägagångssättet för uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats då regelverken som jämförs är av kvalitativ karaktär. Data inhämtas till största delen från skriftliga källor och kompletteras med en undersökning av 15 bolags årsredovisningar samt intervjuer. De teorier som är relevanta för uppsatsen är Bolagsstyrning, Intressentmodellen, COSO-modellen, Agentteorin samt CSR. Författarna har även använt vetenskapliga artiklar och tidigare forskning för att erhålla ytterligare djup i diskussionerna. Bolagskoden omfattar alla börsbolag på A-listan samt de bolag på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Syftet med Bolagskoden är att förbättra bolagsstyrningen och den interna kontrollen samtidigt som kunskapen och förtroendet för bolagens redovisning ska förstärkas. Koden verkar som ett komplement till Aktiebolagslagen. Grundprincipen är ”följ eller förklara”. Avvikelser ska motiveras av bolagen. En bolagsstyrningsrapport med information om hur Bolagskoden tillämpas skall bifogas bolagens årsredovisning. SOX är en lag som berör alla bolag, såväl amerikanska som utländska, som agerar på den amerikanska marknaden. Bolag kan även beröras av SOX indirekt genom att de sköter en del av bolagens verksamhet via outsourcing eller är underleverantörer. Syftet med lagen är att återställa investerarnas, de anställdas samt den aktieköpande allmänhetens förtroende för noterade bolag samt att garantera att den information som finns i den finansiella rapporteringen stämmer med verkligheten. Efter genomgång av de 15 utvalda bolagen fann författarna att bolagen har en tendens att avvika från samma punkter. Dessa är: 2.1.2 och 2.1.3 som behandlar valberedningen, 3.8.2 som behandlar bolagens revisionsutskott samt 4.2.1 som behandlar ersättningsutskott och dess oberoende. Uppsatsen visar att det existerar skillnader mellan regelverken. Den primära skillnaden är att Bolagskoden grundar sig på ”följ eller förklara”- principen. SOX däremot grundar sig på ”följ”- principen. Författarna anser att vissa av regelverkens skillnader kan användas för att utveckla Bolagskoden till det bättre. En harmonisering av Bolagskoden och SOX bör ske gällande dessa skillnader. Den ökade globaliseringen leder till att mer enhetliga redovisningsstandarder efterfrågas, vilket är problematiskt då nationernas redovisningstraditioner och samhällsstrukturer skiljer sig markant åt. Att implementera SOX fullt ut i Sverige skulle troligtvis inte fungera i praktiken då Sverige generellt sett inte har samma hårda sanktionssystem mot brott som USA har. En kompromiss mellan regelverken skulle kunna öka incitamentet för ansvarstagande och skapa en bra miljö för god redovisningssed anser författarna. Genom denna uppsats har författarna kommit fram till att Bolagskoden inte fungerar i sin nuvarande form, men att applicera SOX fullt ut är inte ett alternativ. Författarna förespråkar en striktare regelsamling än den som existerar i Sverige.</p>

Thesis (Ph. D.)--Management, Georgia Institute of Technology, 2007.<br>Dr. Bryan Church, Committee Chair ; Dr. Eugene Comiskey, Committee Member ; Dr. Arnold Schneider, Committee Member ; Dr. Charles Mulford, Committee Member ; Dr. Haizheng Li, Committee Member.

Inledning: Som svar på de redovisningsskandaler som förekommit desenaste åren så tillkom lagen Sarbanes Oxley Act i USA. Lagen har ävenpåverkat länder runt om i världen som är noterade på den amerikanskabörsen, därav är även ett antal svenska bolag berörda av lagen. Syftet medlagen är att återställa investerares förtroende för aktiemarknaden ochgarantera att den finansiella informationen från företagen stämmer överensmed verkligheten. För att säkerställa tillförlitligheten i de finansiellarapporterna sätts interna kontroller upp i företagen som gör det lättare attupptäcka fel och bedrägerier i god tid. Intern kontroll innebär att man följerupp styrningen av verksamhetens processer. Oegentligheter i den finansiellarapporteringen kan leda till höga straff i form av böter och fängelse vilketökar kraven på ledningen då de hålls som ytterst ansvariga för attrapporteringen är korrekt. Implementeringen av lagen är en dyr ochtidskrävande process för bolagen och kan upplevas som komplex ochbyråkratisk. Man har under senaste tiden sett en tendens till att många bolagväljer att avregistrera sig från den amerikanska börsen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några få svenskaföretag ser på SOX 404, intern kontroll, samt vilka konsekvenser processenhar medfört efter införandet. Studien syftar även till att undersöka positivaoch negativa effekter som arbetet med SOX 404 har inneburit samt omoväntade synergieffekter har uppstått under arbetets gång.Metod: Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie, där SOXansvariga på Volvo bussar, SKF och Swedish Match har intervjuats.Resultat: De konsekvenser som har uppkommit efter införandet av SOX hossvenska bolag har varit relativt förväntade. Man har dock upptäckt en delbåde positiva och negativa synergieffekter under arbetets gång hos vissabolag. Förutom att SOX har inneburit betydligt högre kostnader än vadföretagen hade räknat med så visar undersökningen även att SOX har stärktden interna kontrollen hos företagen samt bidragit med en delkonkurrensfördelar.<br>Uppsatsnivå: C

This paper discusses the history of auditor independence in the United States and the regulation of the public accounting profession over time. Special emphasis is put on the increasing importance that regulators have placed on the perception of auditor independence and on its effectiveness. Next, I analyze the efficacy of the Sarbanes-Oxley Act of 2002 and provide several reasons for its shortcomings. Finally, I provide two distinct suggestions aimed at improving the current audit landscape.

Mestrado em Contabilidade - Ramo Auditoria<br>Desde o ano de 2002 até à presente data ocorreram diversos acontecimentos importantes relacionados com a auditoria quer na União Europeia quer nos EUA. Nos EUA, surge a lei Sarbanes Oxley Act em 2002, que foi aprovada na sequência dos grandes escândalos financeiros que ocorreram um pouco por todo o lado, mas com especial incidência nos EUA. A referida lei, destina a proteger os investidores através da precisão e da fiabilidade das demonstrações financeiras das empresas emitentes de valores mobiliários. Em Portugal, as empresas cotadas seguem os regulamentos e recomendação emitidas pela CMVM. A União Europeia de modo a harmonizar o funcionamento eficiente do seu mercado de capitais emitiu o Regulamento N.º 1606/2002, com o objectivo de assegurar um elevado grau de transparência e credibilidade da informação financeira. Este estudo tem por objectivo analisar as alterações normativas na auditoria após a aprovação da lei “Sarbanes Oxley Act” e verificar se tiveram efeitos na opinião do Auditor. Para perceber como evoluiu a opinião do auditor, neste período de grandes alterações, realizamos um estudo empírico, onde analisamos os relatórios de auditoria das sociedades cotadas pertencentes ao PSI Geral no período de 2001 até 2008. De acordo com os dados obtidos, concluímos que a opinião do revisor/auditor teve uma evolução significativa positiva. Esta conclusão foi reforçada, pelos relatórios positivos, obtidos pela Comissão do Controlo de Qualidade em igual período, em matéria de controlo de qualidade programados aos revisores/auditores.<br>Since the year 2002 to date there were several important events relating to audit in the European Union and USA. In the U.S., there is the Sarbanes Oxley Act of 2002 which was passed in the wake of major financial scandals that have occurred all over the place, but with a focus in the U.S. The law intended to protect investors through the precision and reliability of financial statements of companies issuing securities. In Portugal, the listed companies follow the regulations and recommendations issued by the CMVM. The European Union in order to harmonize the efficient functioning of its market capital has issued Regulation No. 1606/2002, with the aim of ensuring a high degree of transparency and credibility of financial reporting. This study aims to examine the legislative changes in the audit since the enactment of the Sarbanes Oxley Act and determine whether effects on the opinion of the Auditor. To understand how the auditor's opinion has changed in this period of great change, we conducted an empirical study, which analyzed the audit reports of listed companies belonging to PSI General from 2001 until 2008. According to these data, we conclude that the opinion of the auditor had a significant positive. This conclusion is reinforced by the positive reports obtained by the Committee on Quality Assurance in the same period, in terms of quality control programmed to reviewers/auditors.

Magisteruppsats i företagsekonomi inom ramen för Civilekonomprogrammet med företagsekonomisk inriktning vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping Titel                                   Koll på SOX – En fallstudie av implementeringen av SAP GRC Version 10 inom delar av ABB-koncernen. Författare                           Lars Björmsjö, Jacob Öberg Handledare                       Gunnar Rimmel Ämnesord                         GRC, intern kontroll, SAP, Sarbanes-Oxley Act Sammanfattning Bakgrund (och problem): Med de redovisningsskandalerna som skakat den finansiella världen i början av 2000-talet, har lagstiftningen stramats åt för företag för att förhindra att detta inträffar igen. Lagar som SOX ger tydliga direktiv på hur företagen ska stärka sina interna kontroller. Att efterleva SOX är en kostsam historia då, de ställer hårda krav på intern kontroll samt system för att hantera de ökade kontrollerna. Problembakgrunden till denna uppsats bygger på kraven att efterleva SOX och hur ett internationellt företag kan använda sig av ett IT-verktyg som SAP GRC för att klara av de hårdare kraven. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att utföra en fallstudie på hur processen bakom implementeringen av SAP GRC version 10 ser ut i ett multinationellt företag som ABB och vilken roll SOX har i sammanhanget Avgränsningar: Författarna har valt att avgränsa sig till att enbart titta på implementeringen av SAP GRC, och tittar då inget på andra aktörers liknande produkter. Vidare har författarna valt att bara titta på implementeringen inom det brittiska ABB.  Metod: Studien har ett kvalitativ angreppssätt. Studien är en fallstudie vilket innebär att personlig kontakt i form av telefonintervjuer har varit enda metoden för att samla in data till empirin. Resultat/Slutsats: Författarnas slutsats av undersökningen fastställs i att SOX har en väldigt viktig roll i implementeringen av SAP GRC, det är anledningen till implementeringen. Vidare har det framkommit att implementeringen är ett väldigt omfattande arbete, som är mycket kostsamt i både monetära mått samt tid. Dock är detta, det mest effektiva och kostnadseffektiva sättet att efterfölja SOX från ett ABB perspektiv Diskussion: Författarna ser ett par områden för förbättring inom användningen av GRC på ABB för att få ut det mesta av verktyget, samt att effektivera hanteringen av risker. Vidare ser författarna förslag till vidare forskning. I dag finns det ingen direkt forskning på konceptet eller verktyget GRC, författarna finner det intressant om en vetenskapligt grundad definition skulle undersökas.<br>Master Thesis in Business Administration within the Civilekonomprogram at Jönköping International Business School Title                                   Keeping track of SOX – A case study of the implementation of SAP GRC Version 10 in parts of the ABB Group Authors                              Lars Björmsjö, Jacob Öberg Tutor                                                        Gunnar Rimmel Subject terms            GRC, internal control, SAP, Sarbanes-Oxley Act Abstract Background (and problem): In the reflections of the accountings scandals that occurred in the beginning of this millennium, legislations have tightened to prevent this kind of event to reoccur. Legislations like SOX provide clear directives on how companies should strengthen their internal controls. Compliance with SOX is a costly affair when, they place heavy demands on internal controls and systems to manage the increased controls. Problem discussion to this thesis is based on the requirements to comply with SOX and how an international company can use a tool like SAP GRC to meet the stricter requirements  Purpose: The purpose of this thesis is to conduct a case study on how the process behind the implementation of SAP GRC version 10 looks in a multi-national company such as ABB and the role played by SOX in the implementation process. Delimitations: The authors have chosen to delimitate thesis merely to look at the implementation of SAP GRC, and do not look at other players at the market, nor their GRC solutions. Furthermore, the authors have chosen to only look at the implementation of SAP GRC at ABB in the United Kingdom. Method: The study has only a qualitative approach. The study is a case study which means that personal contact in the form of telephone interviews has been the only method to gather data for empirical choose of the authors. Results and Conclusions: The authors' conclusion of the study acknowledges that SOX has a very important role in the implementation of SAP GRC, and is the main reason for the implementation. Furthermore, it has emerged that the implementation is a very comprehensive work, which is very costly in both monetary and time measures. However the authors have concluded that implementing SAP GRC is the most efficient and cost effective way to comply with SOX from an ABB perspective. Discussion: According to the authors opinion there are a few areas for improvement in the use of GRC at ABB, in order to get the most out of the tool and to streamline the management of risks. Due to the lack of current research within the field, the authors would find it very interesting if a scientifically based definition of GRC would be investigated.

<p>Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förändringar för de företag som</p><p>är noterade på en amerikansk börs. Med höga krav på en struktur för interna</p><p>kontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete för</p><p>företagen och revisorer. Framförallt under införandet men även efteråt i det</p><p>dagliga arbetet.</p><p>I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser på Sarbanes-Oxley Act</p><p>och vad de anser om hur väl regelverket uppfyller sina mål att förhindra fel</p><p>och fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att komma</p><p>fram till våra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som på något sätt</p><p>kommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det är svar från personer på</p><p>ABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst & Young som varit grunden</p><p>i vårt arbete.</p><p>Det visade sig att de alla ansåg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning och</p><p>hjälpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede. Dock är det tveksamt om</p><p>regelverket motverkar de riktigt omfattande bedrägerier vi sett och kanske</p><p>även i fortsättningen kommer se.</p>

<p>Purpose; Purpose of this thesis is to review the implementation process of SOX in one company to be able to estimate which factors that are significant for individuals when it comes to accepting SOX as a tool to improving processes.</p><p>Method: Our approach in attacking the reality has been the golden middle-way, which means we have went into the reality with already constructed theories but along as the study went on we have refined theories, thus shifting between inductive and deductive approach.</p><p>Results/conclusions; Important obstacles that prevented adoption of the innovation had to do the characteristic of the innovation and the size and complexity of the organization; however we believed that the most significant blockade against change was the non-existing communication between the three different parties, namely consultants, managers and end-users.</p>

I examine factors influencing accounting firms' and their clients' decisions to pursue an auditing vs. consulting relationship. I employ the Sarbanes Oxley Act (SOX) prohibition on providing both services to the same clients as a natural experiment. Because Deloitte & Touche was the only Big 4 firm to retain its consulting division post-SOX, I compare Deloitte's client switch and retention decisions to those made by its direct competitors. In this context, I investigate how the decision to continue or terminate an audit relationship is influenced by auditor industry specialization, the historical provision of auditor-provided consulting services and the likelihood that the client will require consulting services in the future. I find that there is a preference for auditing when the auditor is a specialist in the client's industry, and there is a preference for consulting when the auditor provided consulting services in the past and the client is likely to require consulting services in the future. I also report empirical evidence on audit effectiveness and efficiency in cases where the auditor and its client discontinued the audit in order to maintain a consulting relationship. Although there was no impact on audit effectiveness, the auditor switches reduced efficiency as evidenced by significantly higher audit fees. This study is relevant to the current audit environment because public accounting firms that spun-off their consulting divisions around the enactment of SOX are in the process of rebuilding their consulting practices and must now choose between providing audit and consulting services to their clients. It may also be pertinent to European policy makers who are currently considering a proposal to limit auditors' ability to jointly offer audit and consulting services to the same client.

Den interna kontrollen utgör ett viktigt inslag för att säkerställa attverksamheter bedrivs effektivt. I Sverige följer noterade aktiebolag somhuvudregel Svensk kod för bolagsstyrning (Koden), vilken innehåller kravpå den interna kontrollen, men det kan också bli aktuellt för svenska företagatt även följa andra lagar eller regler för intern kontroll. Den amerikanskalagen Sarbanes-Oxley Act (SOX) innehåller omfattande krav på den internakontrollen och måste följas av svenska företag som är noterade påamerikansk börs, eller som av annan anledning omfattas av den amerikanskalagen. Sektion 404 är den i särklass mest uppmärksammade sektionen närdet gäller reglering av intern kontroll i SOX och sektionen ställer, förutomkravet att företaget ska göra en bedömning av den interna kontrollen, ävenkrav på att ledningen ska uttala sig om denna i den amerikanskaårsredovisningen. För de flesta svenska företag som berörs av SOXaktualiserades uttalandet för första gången för räkenskapsåret 2006 vilkasamerikanska årsredovisningar publiceras under första halvåret 2007. Fråganär hur berörda svenska företag upplever kravet att enligt SOX sektion 404behöva uttala sig om den interna kontrollen? Hur har företag behövt anpassaverksamheten för att möjliggöra uttalandet och vilken påverkan kanuttalandet komma att ha på företagens aktieägare?Syftet med uppsatsen är att beskriva hur svenska företag ställer sig tilluttalandet om intern kontroll enligt SOX sektion 404. Vidare har syftet varitatt analysera hur berörda företag har påverkats av sektion 404 och uttalandetom den interna kontrollen samt att redogöra för vilken påverkan uttalandetkan ha på företagens aktieägare. Detta har undersökts genom att fyra svenskaföretag som måste följa SOX regler har intervjuats. Undersökningengenomfördes med hjälp av kvalitativa djupintervjuer.Anpassningen till SOX sektion 404 i svenska företag har krävt en hel delförändringar både vad gäller företags organisationer och hur arbetet i dessabedrivs. Det är dock inte uttalandet om den interna kontrollen som upplevssom besvärligt i svenska företag utan det är själva bedömningen av deninterna kontrollen som företag upplever kräva mycket arbete. Svenskaföretag är inte heller särskilt bekymrade över hur deras aktieägare kommeratt reagera på uttalandet om den interna kontrollen. De menar att uttalandetinte kommer att visa någon ny information, som inte redan tidigare funnits iårsredovisningen, och att uttalandet handlar mer om att skapa en internmedvetenhet kring den interna kontrollen i företag än att öka transparensen iden finansiella rapporteringen.<br>Uppsatsnivå: D

Audit firm tenure impacts the quality of audit work and the disclosure of material internal control weaknesses. Public firms are required by the Sarbanes Oxley Act of 2002 (SOX) Section 302 to disclose material internal control weaknesses. Researchers debate whether audit firm rotation is necessary for improving audit quality (Chen, Lin, & Lin, 2008). Generally, an auditor needs sufficient time to become familiar with a client's business in order to enhance effective controls and financial reporting. However, long tenure may diminish auditor independence, and in turn reduce the quality of audit work and encourage a client to violate SOX disclosure requirements. Therefore, it is expected that the disclosure of material internal control weaknesses is less likely given long audit tenure. Prior studies consider many variables that impact the disclosure of control weaknesses, except audit tenure. Further, prior studies do not address the issue of whether familiarity or independence explains non-disclosure. This dissertation investigates the role of audit firm tenure and concludes that the disclosure of material internal control weaknesses is more likely given short tenure. Further, familiarity with the client's business, which is associated with long tenure, explains non-disclosure and not the lack of independence. Therefore, audit firm rotation may not be necessary.

Visselblåsarbegreppet har blivit ett allt mer frekvent förekommande inslag inom den unionsrättsliga lagstiftningen, och vikten av att beskydda arbetstagare som bistår myndigheter med information som kan stoppa överträdelser har på senare år uppmärksammats och betonats världen över. I samband med en modernisering och uppdatering av den finansmarknadsrättsliga lagstiftningen, inte minst till följd av den tekniska utvecklingen inom området, valde EU:s lagstiftande organ att göra en markering mot fysiska och juridiska personer som ägnar sig åt överträdelser som kan vilseleda aktörerna på de finansiella marknaderna. Bland annat infördes, genom ett antal nya rättsakter, enhetliga sanktioner samt minimibestämmelser för kriminalisering av vissa ageranden. Vid framtagandet av lagstiftningen diskuterades även på EU-nivå huruvida ett potentiellt införande av ekonomiska incitament för visselblåsare som bidrar med värdefull information i fråga om marknadsmissbruk borde utgöra en del av det sociala skyddet för nämnda individer. Medlemsstaterna hade redan i samband med tidigare unionsöverskridande lagstiftning ålagts att vidta särskilda åtgärder för att säkerställa att visselblåsare erhåller skydd gentemot arbetsgivare avseende hämndaktioner, men här, tydligt inspirerade av den amerikanska lagstiftningen i motsvarande område, öppnade EU för första gången för att låta unionsmedlemmarna erbjuda monetära utbetalningar till visselblåsare. I förevarande uppsats presenteras den aktuella EU-lagstiftningen samt den inhemska lagstiftning som bestämmelserna genererat i Sverige. Nämnda inslag sätts i relation till den amerikanska visselblåsarlagstiftningen. En redogörelse för lagstiftningens mottagande och effekt – kombinerat med teoretiska såväl som statistiska studier avseende ekonomiska incitament kopplat till visselblåsning – används för att besvara frågan huruvida ett införande av nämnda incitament skulle kunna utgöra ett ändamålsenligt inslag inom den svenska lagstiftningen. Min argumentation, vilken presenteras i analysdelen, utmynnar i ståndpunkten att ekonomiska incitament mycket väl skulle kunna utgöra en funktionell beståndsdel av visselblåsarskyddet, men att lagstiftningens utformning och det praktiska utförandet skulle kunna optimeras jämfört med dess amerikanska motsvarighet. Vidare vill jag i analysavsnittet betona vikten av ett skifte i inställning och attityd inom europeisk rättskultur gentemot visselblåsare.

The objective of my thesis is to outline the evolution of accounting regulation. The thesis describes development of accounting, first regulation forms, emergence of double entry and present globally accepted accounting standards. In my work I enlarge the development of two well known accounting standards GAAP and IAS and their regulation. The convergence project between standard setters' bodies is elaborated as part of present development of accounting regulation. One of next titles in my thesis is the accounting harmonization process in EU as part of accounting regulation and the adoption of IAS standards by EU Commission

Este projecto analisa o desenvolvimento e o impacto da Lei Sarbanes-Oxley nas Organizações, desde a sua publicação até aos dias de hoje. Os escândalos financeiros de companhias como Enron e WorldCom reduziram a confiança dos investidores na veracidade constante nas demonstrações financeiras. A Sarbanes Oxley Act, publicada em Agosto de 2002, teve como missão a de restabelecer a ética das operações financeiras no mercado de capitais Norte-Americana, assim como a de proteger os investidores, pela melhoria na precisão e na fiabilidade na divulgação das demonstrações financeiras das empresas. Desta forma, apresentam-se assim os principais impactos e desenvolvimento na SEC, nas empresas sediadas nos EUA e nas suas filiais espalhadas pelo mundo, bem como em empresas estrangeiras com títulos negociáveis no mercado financeiro Norte – Americano. De igual forma, avaliam-se os intervenientes e os instrumentos do processo de melhoria e transparência da informação empresarial.<br>This project examines the development and impact of the Sarbanes-Oxley in Organizations, since its publication until the present day. The financial scandals of companies like Enron and WorldCom reduced investor confidence in the truth contained in the financial statements. The Sarbanes Oxley Act, published in August 2002, had the mission to restore the ethics of financial transactions in capital market North American as well as to protect investors by improving the accuracy and reliability of disclosure of financial statements companies. Thus, we present as the main impacts and development in the SEC in the US-based companies and their subsidiaries around the world, as well as foreign companies with securities in financial American markets. SOX – Sarbanes Oxley Act - o Desenvolvimento e Impacto nas Organizações 9 Similarly, evaluate the players and instruments in the process of improvement and transparency of business information.

碩士<br>元智大學<br>財務金融暨會計碩士班(財務金融學程)<br>104<br>This study examines the causal effects of board power on innovative development of firm. We find that less board stock ownership, more independent boards, higher level of director compensation and board power are associated with more innovative activities. We also show some evidence that the positive impacts of independent board, director compensation and board power on firm innovation tend to be weaker after SOX Act. Our study contributes to the literature that firm innovative activities are considerably associated to corporate governance, and this relation is affected by government regulations.

Dissertação de Mestrado em Contabilidade e Auditoria apresentada à Universidade Aberta<br>Em resposta a uma série de grandes escândalos económicos e de forma a restaurar a confiança dos investidores na fiabilidade e adequação do relato financeiro e nas práticas empresariais, foi emitida em 30 de Julho de 2002, a Sarbanes-Oxley Act (SOX). Um dos seus principais objectivos foi o de requerer que as empresas, cotadas nos EUA, reportassem sobre a eficácia dos controlos internos sobre o relato financeiro. A análise do impacto da SOX nos sistemas de controlo interno daquelas empresas é o objectivo da presente dissertação, que se focará no caso português. Este documento procura respostas às seguintes questões, relacionadas com os impactos da conformidade SOX no sistema de controlo interno: nível de formalização, nível de maturidade dos controlos, harmonização de controlos entre diferentes departamentos de uma empresa, critérios de identificação dos controlos, tempestividade das alterações e recursos envolvidos. O estudo centra-se em artigos de revistas científicas, bem como na literatura emitida por empresas de auditoria e outra literatura profissional, e num estudo do caso, do qual deriva o fundamento empírico da dissertação. A metodologia baseia-se na análise qualitativa da informação recolhida num estudo de um caso bem sucedido na obtenção da conformidade com a SOX, suportado na revisão da literatura. Concluímos que os impactos no controlo interno, decorrentes da conformidade SOX, são: um maior nível de maturidade e formalização dos controlos; harmonização dos controlos; um enfoque nos controlos financeiros; e um processo de constante actualização destes controlos, com benefícios que assumidamente excederam os seus custos<br>In response to a number of major corporate scandals and in order to restore public trust in accuracy and reliability of corporate business practices and reporting, was enacted on July 30, 2002, the Sarbanes-Oxley Act (SOX). One of its main provisions was to require public companies, listed in USA, to report on the effectiveness of internal controls over corporate reporting. The analysis of SOX impact, on those companies internal control systems, is the purpose of the present thesis, which will focus on the Portuguese case. Related with SOX compliance impacts on internal control systems, this paper seeks answers to the following matters: level of formalisation, controls maturity levels, harmonization of controls among the different departments of a firm, controls identification criteria, readiness of changes over controls and resources involved. The study relies on articles in scientific periodicals as well as professional literature and on a casestudy, from which derive the empirical foundation of the thesis. The methodology is based on qualitative analysis from a case study witch successfully complied with SOX, supported by the literature review. We have come to the conclusion that the impacts on internal controls, related with SOX compliance, are: a higher level of maturity and formalisation of controls; harmonization of controls; a focus on financial related controls; and a process of constant actualization of this controls, with benefits that were assumed as exceeding their cost

This study investigates whether disclosures of material weaknesses in a firm’s internal control over financial reporting are associated with lower investor perceived earnings quality. I measure investor perceived earnings quality by a market returns based representation of earnings quality called e-loading developed by Ecker et al. (2006). My empirical tests use sample firms that disclosed at least one material weakness from August 2002 to October 2005. The cross-sectional univariate analysis shows that firms disclosing internal control material weaknesses have lower investor perceived earnings quality than matched firms that disclose no internal control problems. However, further cross-sectional multivariate regression analysis reveals that after controlling for firm characteristics, only disclosures of company-level material weaknesses have an incremental impact on investor perceived earnings quality, while disclosures of the less pervasive account-specific material weaknesses do not have a measurable effect on perceived earnings quality. From intertemporal within-firm analysis, I find no evidence that firms experienced a change in their perceived earnings quality after their first disclosure of internal control material weaknesses as per SOX 302 or 404. In contrast, I find that firms experienced an increase in perceived earnings quality after they received their first unqualified SOX 404 audit report indicating remediation of previously disclosed material weaknesses. This suggests that, although investors did not find the initial SOX disclosures of internal control weaknesses to be incrementally informative, the legislation motivated firms to remediate weak controls; moreover, the SOX-induced improvement in weak internal controls enhanced investors’ perception of the offending firms’ financial reporting quality.<br>Thesis (Ph.D, Management) -- Queen's University, 2009-12-17 11:41:11.323