Dissertations / Theses on the topic 'Sarbanes-Oxley Act'

Sarbanes Oxley Act (SOA) är en amerikansk lag som även påverkar svenska företag. Lagen är tillämplig på samtliga amerikanska och icke-amerikanska företag som är noterade på någon amerikansk börs. SOA ställer bland annat krav på att bolagen har ett välutvecklat internkontrollsystem, vilket ska bidra till att den finansiella redovisningen blir mer korrekt. Genom SOA kommer företagens ekonomichef och VD att få personligt ansvar för företagens finansiella rapportering. De ska intyga att varje delårsrapport och årsrapport som lämnas är korrekt, skulle intygandet visa sig vara osant blir konsekvenserna böter och i värsta fall fängelse. De svenska företagen kommer i olika grad påverkas av ett amerikanskt arbetssätt vilket både kan ge positiva och negativa effekter. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka effekter SOA får för tre Sydkraftbolag som nyligen har implementerat SOA.

Som undersökningsmetod har vi arbetat med fallstudier. Datainsamling har skett med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer. Företagen vi har genomfört undersökningen på är Sydkraft AB, Sydkraft Nät AB och Sydkraft Försäljning AB. Sydkraftkoncernen ägs av ett tyskt energibolag, E.ON, och ett norskt elproducentbolag, Statkraft. Koncernen drabbas av SOA eftersom E.ON är introducerat på New York- börsen.

Eftersom SOA är en relativt ny företeelse har vi fått använda oss av två generella teorier, agentteorin och nyinstitutionell teori, som stöd i vårt analysarbete.

De olika företagen i Sydkraftkoncernen har i allmänhet varit positiva till implementeringen av SOA, då de kan ha nytta av SOA på flera olika sätt. Som exempel kan nämnas; ett beskrivningsverktyg för att hantera olika risker och kontroller i arbetet, harmonisera verksamheten och öka stringensen i bolagen. Negativa aspekter som dykt upp med SOA är att det krävs en allt för detaljrik nivå. Ytterligare en negativ aspekt är kostnaden för att implementera och hålla i gång systemet är hög. Dessutom kommer revisionskostnaden att stiga avsevärt. Trots alla dessa negativa aspekter ser bolagen mer positivt än negativt på SOA.

I vår undersökning har vi kommit fram till att kontrollen av agenten kommer att öka i form av ökad revision och därmed blir även agentkostnaderna större. Vi har dessutom kommit fram till att även om SOA är en tvingande förändring så har mottagandet varit överraskande positivt. Vidare har vi kommit fram till att förändringarna inte blir lika stora för de olika bolagen.

År 2002 infördes en ny lagstiftning i USA, Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagen är en reaktion på de redovisningsskandaler som ägt rum i landet där framstående företag varit inblandade. På grund av skandalerna tappade investerarna förtroendet för aktiemarknaden såväl som för revisionsbranschen. Ökade krav på företagens interna kontroller skall bidra till att minska fel i den finansiella rapporteringen, minska antalet bedrägerier samt återställa investerarnas förtroende. SOX berör såväl amerikanska som icke-amerikanska företag. Det som är avgörande för om företagen ska följa lagen är antalet aktieägare. Icke-amerikanska företag ska implementera lagen senast år 2006. Det svenska näringslivet har reagerat starkt på den del av lagstiftningen som handlar om intern kontroll. Reaktionerna tycks bero på att företagen drabbats av stora kostnader då de arbetar med att efterleva lagen. Anpassningen till SOX kan komma att medföra utgifter för berörda svenska företag på totalt över 1 miljard kronor. Det är stor skillnad mellan den interna kontroll som hittills varit praxis i Sverige och vad SOX avser med god intern kontroll. Då företagen fokuserar på att uppfylla de krav lagen ställer på intern kontroll riskerar de att tappa affärsfokus, alltså företagets huvudsakliga målsättning. Även företagskulturen spelar en avgörande roll då den är en annan i Sverige än i USA. Svenska företag är intresserade av processer som helhet medan amerikanska företag arbetar mer detaljorienterat. För svenska företag innebär det ett stort steg att börja redogöra för sina processer på detaljnivå. Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka effekter införandet av SOX har fått för svenska berörda företag samt att redogöra för vilken inställning svenskt näringsliv har till lagen. Undersökningen karaktäriserades av en kvalitativ metod. Det empiriska materialet samlades in genom besöksintervjuer med representanter från berörda svenska företag samt från ledande svenska revisionsbyråer. En sammanställning av de viktigaste sektionerna i SOX presenteras och exempel ges på de svenska företags intressenter. Ett antal företagsekonomiska teorier användes i den teoretiska och praktiska referensramen, dessa kopplades sedan till det empiriska materialet. I undersökningen framkom det att SOX är för detaljstyrd och formell för svenskt näringsliv. En god intern kontroll skapar tillsammans med hårda dokumentationskrav, nya rutiner och förändrade arbetssätt en bra struktur i företagen. Lagreglering av denna typ passar dock inte svenska förhållanden och självreglering anses vara en bättre lösning för att komma till rätta med problemen. Det har även konstaterats att lagstiftning inte är nödvändig för att minska fel i den finansiella rapporteringen och återställa investerarnas förtroende för kapitalmarknaden.

Problembakgrund: Sarbanes Oxley Act är en amerikansk lagstiftning som tillkom år 2002 som en reaktion på de många företagsskandalerna under slutet av 1900-talet. Lagens syfte var att förebygga liknande skandaler samt att återställa förtroendet för företagen genom ökade krav på deras interna kontroll.

Syfte: Uppsatsens syfte är att granska och beskriva vilka förändringar som implementeringen av Sarbanes Oxley Act, förkortad SOX, har medfört för Ericsson med fokusering på företagets interna kontroll, samt att undersöka vad SOX kan ge för positiva och negativa konsekvenser.

Metod: Den forskningsstrategi vi har använt oss av är fallstudie. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer med anställda på Ericsson som är involverade i implementeringen av SOX. Vi har även intervjuat en konsult som har erfarenhet av att implementera SOX på företag.

Teori: I teoriavsnittet har vi redogjort för bolagsstyrning, agentteorin, intern kontroll samt själva regelverket Sarbanes Oxley Act.

Slutsatser: Vi har i vår studie beskrivit hur Ericsson har genomfört införandet av regelverket för att uppnå de krav på intern kontroll som SOX ställer. Vi har kommit fram till att effekterna på Ericssons interna kontroll har varit omfattande. I vår undersökning av positiva och negativa konsekvenser överväger de positiva. Detta trots att kostnaderna för att införa SOX är höga.

Flera år av skandaler i stora internationella aktiebolag och sviket förtroende på finansmarknaden har tvingat den amerikanska finansmyndigheten att ta till drastiska åtgärder i form av den nya lagstiftningen Sarbanes-Oxley Act. Innan årets slut ska den nya lagen tillämpas på svenska bolag.

Som svar på de många redovisningsskandalerna som inträffat i USA de senaste åren utformades år 2002 en ny lag, Sarbanes-Oxley Act. Lagen ställer bland annat högre krav på bolagens interna kontroller och finansiella rapporter. Sarbanes-Oxley Act tillämpas dock inte bara på bolag i USA, utan även icke-amerikanska bolag som är registrerade hos SEC tvingas att följa lagens bestämmelser. Detta innebär att flera bolag i Sverige måste implementera lagen, som för icke-amerikanska bolag träder i kraft sommaren 2006.

Vi ville med undersökningen förklara hur bolag i Sverige påverkas av Sarbanes-Oxley Act. Utifrån tre teorier; institutionell teori, agentteori och transaktionskostnadsteorin, har vi utformat propositioner som försökt förklara Sarbanes-Oxley Act:s påverkan på bolagen.

Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med nio bolag som implementerar Sarbanes-Oxley Act och sju kontrollbolag, vilka inte tvingas genomföra en anpassning till lagen. Då vår målpopulation var tolv bolag ur respektive grupp innebar detta en svarsfrekvens på 75 respektive 58 procent.

Undersökningen visade att bolag i Sverige kommer att påverkas av Sarbanes-Oxley Act, dock inte i den utsträckningen som vi först trodde. Studien visade att de största effekterna av Sarbanes-Oxley Act kommer att vara kraftigt ökade kostnader, både för implementeringen och upprätthållandet av bestämmelserna. Dock kan vi konstatera att respondenterna till stor del är positiva till lagen, men anser samtidigt att delar av den inte hade behövts i Sverige.

Titel: Sarbanes-Oxley Act – Lagens inverkan på två svenska bolag

Problembakgrund: De senaste åren har det inträffat en rad olika redovisningsskandaler i USA där brott har begåtts, vilket har varit anledningen till att Sarbanes-Oxley Act bildades. Syftet med lagen är att återskapa allmänhetens förtroende för aktiemarknaden och att garantera att företagens finansiella rapporter innehåller tillförlitlig information. För att uppnå detta ställer lagen hårdare krav på redovisning och information till aktiemarknaden, ökade krav på revisorers oberoende, ökade krav på interna strukturer för revision samt hårdare straff för brott mot lagen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka, beskriva och få ökad förståelse för hur SOX har påverkat svensk bolagsstyrning vad gäller personligt ansvar och intern kontroll. Då det krävs mycket ansträngningar för bolagen i form av arbete och resurser vill vi även undersöka om bolagen upplever att fördelarna med lagen är större än nackdelarna.

Metod: Uppsatsen har upprättas utifrån en kvalitativ undersökning där information har samlats in från två företagsrepresentanter, uppsatsen består även av sekundärdata som hämtats från böcker, internet och årsredovisningar.

Analys: SOX ställer högre krav på företagens interna kontroller än vad som gjorts tidigare och respondenterna är eniga om att lagen har inneburit en stor omställning av deras arbetssätt. Att det personliga ansvaret för VD och ekonomichef har ökat anser de inte har påverkat deras arbete i någon större omfattning, skillnaden ligger i att de nu behöver vara mer insatta i det dagliga arbetet.

Slutsats: SOX har medfört ökade krav på internkontrollerna och granskningen av dessa. Vidare har lagen även inneburit stora kostnader för företagen vid implementeringsprocessen. Den har också medfört stora förändringar för de arbetssätt som tidigare tillämpades. Studien visar på att lagen anses uppfylla sitt övergripande syfte där sektion 404 leder till förtroendehöjande effekter. Den ökade dokumentationen och det personliga ansvaret för VD och ekonomichef medverkar även det till ökat förtroende.

Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX) uppkom efter en rad redovisningsskandaler i USA. Lagen tillkom för att återställa investerarnas förtroende och att kunna garantera att de finansiella rapporter som lämnas ut till aktiemarknaden innehåller en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat. Lagen påverkar alla svenska företag som är noterade på den amerikanska börsen eller handlar med värdepapper på den amerikanska marknaden. Det påstås att företag har drabbats av mycket höga kostnader för att tillämpa lagen. Vi har i denna uppsats valt att se på dessa kostnader och även om SOX kan bidraga med någon nytta. Uppsatsen behandlar även hur SOX:s kostnader och nytta ser ut på kort sikt samt på lång sikt. Vi har under arbetet med uppsatsen haft ett hermeneutiskt synsätt och använt oss av kvalitativa intervjuer vid insamling av vår empiriska data. Denna data har framtagits med utgångspunkt från vår teori. Vi har sedan analyserat empirin och kunnat dra egna slutsatser om kostnaden och nyttan som SOX har medfört för de svenska företagen som vi har undersökt. Innan vår undersökning ansåg vi att SOX endast var en stor kostnadspost för svenska företag. Vi har dock i vår undersökning funnit att lagen även medför mycket nytta för både företagen och dess intressenter. Resultatet av vår undersökning visar att på kort sikt är kostnaden hög medan nyttan är låg. På lång sikt ser vi istället att nyttan kommer bli hög och att kostnaden kommer att minska drastiskt.

A1204

De senaste årens redovisningsskandaler som inträffat i USA har gett upphov till ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act, som syftar till att återställa investerarnas tilltro för finansmarknaden. Sarbanes-Oxley Act gäller för alla bolag noterade på amerikansk börs och påverkar därmed svenska revisionsbolag som reviderar något av dessa bolag. Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 anger ett förbud för ett revisionsbolag att utföra icke-revisionsrelaterade tjänster till ett bolag som revisionsbolaget samtidigt reviderar. Den nuvarande svenska revisorslagen fastställer inte ett sådant direkt förbud. Därigenom skapas intressanta frågeställningar om eventuella konsekvenser av Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 för svenska revisionsbolag och om det kan resultera i en ökning av revisorns oberoende i Sverige. Avsikten med uppsatsen är därmed att undersöka eventuella konsekvenser av Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 för svenska revisionsbolag som reviderar bolag på amerikansk börs. Utifrån den kvalitativa undersökning som gjorts kan i konstatera att förbudet av de ickerevisionsrelaterade tjänsterna uttryckta i Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 inte medför väsentliga konsekvenser. Vidare kommer inte revisorns faktiska oberoende att öka, medan en ökning av det utåt synliga oberoendet är trolig. Slutligen kommer konkurrensen på revisionsbolagens marknad att ändra karaktär. Konkurrensen om icke-revisionsrelaterade tjänster kommer att öka mellan de fyra största revisionsbolagen i Sverige och på lång sikt öppnas marknaden upp för företag specialiserade på icke-revisionsrelaterade tjänster. Kortsiktigt minskar konkurrensen om revisionstjänsterna men är på lång sikt oförändrad.

I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanska

företag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknaden

att tro att deras finansiella ställning var avsevärt bättre än vad det visade sig vara. Enron

försökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansräkningen, detta

arrangerades av Enrons finanschef med samtycke från revisorerna och bolagets styrelse. När

skandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansräkningen blev

konsekvensen att företaget fick begära konkurs. För att återuppbygga förtroendet för den

amerikanska finansmarknaden stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagstiftarna vill

genom bestämmelser öka insynen i publika bolag och på så sätt säkerställa att den finansiella

informationen och annan information som företagen rapporterar till aktiemarknaden stämmer

överens med verkligheten.

För de företag som är noterade på någon av de amerikanska börserna och därmed är tvingade

att följa SOX följer stora administrativa kostnader. Lagen kom till för att skydda framför allt

ägarna från bedrägerier och oegentligheter, därför är det viktigt att se till att lagen når upp till

sina mål och inte bara blir en kostnad för företaget. I den här uppsatsen har fokus lagts på

ägarförhållandet mellan Ericsson och Investor. Ericsson är väldens största leverantör av

mobilsystem och Investor är en investmentbank som satsar på att ha en betydande ägarandel

och långsiktigt ägande i de företag som de investerar i. Uppsatsen syftar till att förklara hur

Investor och Ericsson har upplevt implementeringen av SOX, dessutom diskuteras huruvida

lagen har påverkat Investors förtroende för Ericsson. I studien intervjuades Anneli Åhman och

Yvonne Grensros på Ericsson och Magnus Karlberg på Investor. Vid undersökningen har det

använts en kvalitativ ansats, detta för att ge respondenterna en större möjlighet till att

diskutera vad de anser är viktigt. Överlag hade respondenterna på Ericsson en mer positiv

inställning än Investors. De menade att lagen gjort att processer mer effektiva och att den kan

användas som påtryckningsmedel. Respondenten på Investor var mer negativt inställd, han

ansåg att det kostar mer än vad det smakar och att tillgången på information inte ändrats

nämnvärt jämfört med innan lagen infördes. Till skillnad från Ericsson tycker han även att

lagen hämmar effektiviteten.

Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen. För att kunna besvara denna frågeställning har fyra delsyften tagits fram. Tillvägagångssättet för uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats då regelverken som jämförs är av kvalitativ karaktär. Data inhämtas till största delen från skriftliga källor och kompletteras med en undersökning av 15 bolags årsredovisningar samt intervjuer. De teorier som är relevanta för uppsatsen är Bolagsstyrning, Intressentmodellen, COSO-modellen, Agentteorin samt CSR. Författarna har även använt vetenskapliga artiklar och tidigare forskning för att erhålla ytterligare djup i diskussionerna. Bolagskoden omfattar alla börsbolag på A-listan samt de bolag på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Syftet med Bolagskoden är att förbättra bolagsstyrningen och den interna kontrollen samtidigt som kunskapen och förtroendet för bolagens redovisning ska förstärkas. Koden verkar som ett komplement till Aktiebolagslagen. Grundprincipen är ”följ eller förklara”. Avvikelser ska motiveras av bolagen. En bolagsstyrningsrapport med information om hur Bolagskoden tillämpas skall bifogas bolagens årsredovisning. SOX är en lag som berör alla bolag, såväl amerikanska som utländska, som agerar på den amerikanska marknaden. Bolag kan även beröras av SOX indirekt genom att de sköter en del av bolagens verksamhet via outsourcing eller är underleverantörer. Syftet med lagen är att återställa investerarnas, de anställdas samt den aktieköpande allmänhetens förtroende för noterade bolag samt att garantera att den information som finns i den finansiella rapporteringen stämmer med verkligheten. Efter genomgång av de 15 utvalda bolagen fann författarna att bolagen har en tendens att avvika från samma punkter. Dessa är: 2.1.2 och 2.1.3 som behandlar valberedningen, 3.8.2 som behandlar bolagens revisionsutskott samt 4.2.1 som behandlar ersättningsutskott och dess oberoende. Uppsatsen visar att det existerar skillnader mellan regelverken. Den primära skillnaden är att Bolagskoden grundar sig på ”följ eller förklara”- principen. SOX däremot grundar sig på ”följ”- principen. Författarna anser att vissa av regelverkens skillnader kan användas för att utveckla Bolagskoden till det bättre. En harmonisering av Bolagskoden och SOX bör ske gällande dessa skillnader. Den ökade globaliseringen leder till att mer enhetliga redovisningsstandarder efterfrågas, vilket är problematiskt då nationernas redovisningstraditioner och samhällsstrukturer skiljer sig markant åt. Att implementera SOX fullt ut i Sverige skulle troligtvis inte fungera i praktiken då Sverige generellt sett inte har samma hårda sanktionssystem mot brott som USA har. En kompromiss mellan regelverken skulle kunna öka incitamentet för ansvarstagande och skapa en bra miljö för god redovisningssed anser författarna. Genom denna uppsats har författarna kommit fram till att Bolagskoden inte fungerar i sin nuvarande form, men att applicera SOX fullt ut är inte ett alternativ. Författarna förespråkar en striktare regelsamling än den som existerar i Sverige.

Problem Area: The American company Enron was the seventh largest company notated on the stock market when it went bankrupt due to extensive accounting frauds in December 2001. By manipulating the financial reports, the management of Enron was able to hide huge debts through transactions with external companies. Therefore, they were able to deceive the public by reporting huge profits while the company, in reality, was generating a negative result. As a result of the bankruptcy, 40 billion dollars disappeared and tens of thousands of employees lost their jobs and pension savings. After the Enron scandal, further accounting frauds were discovered in the US, such as WorldCom and Tyco. The WorldCom bankruptcy is, as of today, the largest bankruptcy in the world. Following the scandals and the accounting frauds in a number US companies, the US congress passed a law – the Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX).

Purpose: The purpose of the study is to examine how companies in Sweden have managed to implement SOX Sec. 404 – for ensuring internal control. The researchers will examine how different Swedish companies have approached the issue and how they have chosen to implement SOX sec. 404 in their organisation. Have some companies been more effective in their implementation than others and why? Limitations: SOX cover several areas around internal control and reporting. The authors will mainly study Sec. 404, which treats internal control over financial reporting, and is the section that has demanded most effort to comply with. Methodology: The study was conducted by a qualitative research method by conducting personal interviews with respondents from three different companies in Sweden. All of the participating companies in the study are obliged to comply with SOX. Conclusion: The researchers in this study have identified differences in the approach towards SOX-compliance by the participating organisations. The lack of how to implement guidance and the different approaches taken by companies towards SOX compliance may suggest that there is no supreme implementation guide that is suitable for all companies in order to achieve compliance. Proposals for Further Research: As the implementation phase just recently was completed the authors would like to find out how companies are sustaining compliance in the future. Researchers could focus on sustainable compliance as compared to this study where sustainable compliance is merely limited to one section. In addition, it would be interesting to carry out an in-depth study on one company to evaluate their implementation on a deeper level. This would give the researcher a deeper understanding which is more difficult to achieve when conducting a comparative study.

Lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 instiftades efter flera redovisningsskandaler i olika företag i USA. Lagen syftar bland annat till att förstärka revisionsprocessen bl a genom förbud mot olika typer av konsultation. Sarbanes-Oxley Act är till skillnad från den svenska koden för bolagsstyrning lag och gäller direkt för 12 svenska företag, men även för uppskattningsvis 1000 svenska dotterbolag till utländska företag som blir tvungna att tillämpa lagen från och med den 15 juli 2006. Så hur har den svenska revisionen och de svenska revisorernas arbete förändrats och hur kommer den att förändras med implementeringen av Sarbanes-Oxley Act of 2002?

För att svara på ovanstående fråga har denna studie utförts ur en deduktiv ansats, med induktiva inslag, där åtta propositioner utvecklats från redan existerande teorier såsom agentteorin samt organisatorisk inlärningsteori. Dessa har sedan prövats empiriskt genom webbenkäter och intervjuer med revisorer, revisorsassistenter, partners på revisionsbyråerna, klienter samt ägare till klientföretagen. Då resultatet analyserats påvisades att fyra av undersökningens åtta hypoteser fick falsifieras.

Slutsatsen av undersökningen blir att den svenska revisionen samt de svenska revisorernas arbete kommer att bli noggrannare, dyrare och mer specialiserat. Dock så kommer inte oberoendet att förändras, men klienternas förtroende för revisorerna kommer att öka och därmed kommer revisorerna troligtvis att få lättare tillgång till information och material. Detta gör att den sammanlagda kvaliteten på den svenska revisionen kommer att höjas till en högre kostnad i framtiden tack vare implementeringen av Sarbanes-Oxley Act.