Academic literature on the topic 'Särskilda undervisningsformer'

Detta är en litteraturstudie vars syfte är att utreda vilka möjligheter, fötrjänster och problemområden som finns i den specialpedagogiska verksamheten i den svenska skolan. Studien är sprungen ur ett specialpedagogiskt perspektiv och lyfter frågeställningarna: Vilka möjligheter och problem förekommer i en inkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Samt vilka möjligheter och problem förekommer i en exkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Litteraturstudien bygger på en sammanställning av vetenskapligt material som samlats genom systematiska sökningar. Källmaterialet utgörs av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar som publicerats mellan år 2000-2013. Vidare är urvalet av källmaterial baserat på några valda inklusions- och exklusionkriterier. Resultatet visar att styrkan i en inkluderande specialpedagogik ligger i den individuella och sociala utveckling som eleverna kan göra i socialt samspel och gemenskap med andra. Genom att lära av varandra och ingå i en grupp där varje individs unika egenskaper ses som tillgångar kan elever som är behov av särskilt stöd både få en större självkänsla och ökad motivation. Men när resurserna och kompetenserna saknas för att utföra en fullgod inkluderande undervisning riskerar det istället att bli än mer exkluderande för många elever. Vad det gäller den exkluderande undervisningen visar resultatet av problemet ofta ligger i den avskiljning från sin omgivning som eleven i behov av särskilt stöd försätts i, något som kan leda till bristande självkänsla och utanförskap, något som kan få konsekvenser även efter elevens avslutade skolgång. Samtidigt visar resultet på att en helt individanpassad, dock exkluderande, undervisning kan ge elever i behov av särskilt stöd den extra tid och det anpassade stöd som behövs för att eleven ska nå sin måluppfyllelse.

Detta är en kvalitativ studie med intervjuer med fem anställda inom skolverksamhet för att stötta elever med socio-emotionell problematik. Fyra verksamheter har undersökts - två inom grundskolan och två inom gymnasieskolan. Syftet med studien är att undersöka vilka insatser som finns för flickor med allvarliga skolsvårigheter som beror på socioemotionella problem. Insatsernas innehåll, arbetssätt och målsättning studeras ur ett personalperpektiv.

Reslutatet presenteras i åtta kategorier som relateras till varandra i en modell. Undersökningen visar att verksamheternas innehåll i huvudsak är arbete med flickornas självbild, studier och social träning. Goda relationer mellan elever och personal, positiv förstärkning och social träning i vardagssituationer är viktiga inslag i verksamheterna.

Målsättningen är på lång sikt behörighet att söka ett nationellt gymnasieprogram. Den akuta målsättningen är dock elevernas regelbundna deltagande och att stärka elevernas självförtroende.

Diskussionsdelens första del svarar på och diskuterar resultaten i förhållande till inledningens frågeställningar. I den andra delen relateras undersökningens resultat till anknytande forskning. I slutordet sammanfattas de viktigaste resultaten och här kommer även mina egna reflektioner in.

In recent years there has been an increased focus on the concept inclusion within the area of pedagogic research. This has led to recommendations that it’s better to give pedagogical support within the regular schoolroom, rather than placing pupils with different abilities and needs to another classroom. There are studies that suggest that placing pupils in remedial classes may have negative consequences for those pupils. It is said that it can be an ineffective and expensive way of giving pedagogical support and that the pupils in remedial classes may not be given as qualified support there as in the regular classroom. Placing pupils in remedial classes also risk effecting their self-esteem in a negative way, making them feel as though they must be in a remedial class because there is something wrong with them. Another criticism against remedial classes is that the pupil will miss out on the sense of community of being with the rest of the class. But being placed in a remedial class may also be a help. According to the Swedish schools inspectorate, Skolinspektionen, being placed in a remedial class can have a positive impact for some pupils regarding school results, school presence and social development. This study has an exploratory approach and aims to find out how pupils in remedial classes feel about that form of education. I’ve made semi-structured interviews with six pupils from four different schools. This study has an exploratory research approach which aims to develop hypothesizes or questions for further research. The study focuses on the pupils view of positive and negative aspects of remedial classes, how it’s different from being in the regular classroom together with the rest of the class, how the pupils would like to develop the education in the remedial classes and in the regular classroom and in what way the remedial class has affected their wellbeing in school. I’ve used PISA:s four dimensions of wellbeing as a definition of the concept wellbeing.  The result from the study show that all the pupils that I interviewed feel good about being in a remedial class. They all expressed that there’s a better and a quieter work environment in the remedial classes as opposed to the work environment in the regular classroom. They also expressed that they receive more pedagogical support in the remedial class than in the regular classroom. According to the pupils, the teachers have more time to help them there and they are given more additional adjustments in the education. Some of the pupils feel that the remedial class allows them to have a certain amount of flexibility regarding the schedule, school subjects and assignments, which they view as something positive. All the pupils expressed that they feel more satisfied with the schoolwork they do in the remedial classes than the schoolwork they do in the regular classroom. All the pupils in the study says that they are satisfied with the extent of their placement in the remedial classes. None of them are hoping to return more to the regular classroom in the future. However, almost all the pupils expressed that they like their classes and that education in the regular classroom can be good too. They appreciate talking to friends and asking them for help in class. None of the pupils talked about the other pupils in the remedial classes as something either positive or negative. In the remedial classes the pupils are more focused on their own work as opposed to joint activities together with the other pupils in the classroom. Some of the pupils missed the communal activities that usually is a natural part of school, such as to present assignments in front of the class. Although negative aspects of the remedial classes were mentioned and that most of the pupils had positive things to say about education in the regular classroom, the placement for these pupils in the remedial classes seem to have a mostly positive impact on their wellbeing in school, mostly for giving them a quiet place to work in and therefore allowing them to perform better at their schoolwork. It shall be mentioned however that the external validity can be regarded as relatively low because of the low number of participants in this study.

Det har visat sig att inom specialpedagogiken finns det många motstridigheter. Åsikterna går isär om vilka lösningar som är bäst för elever i behov av särskilt stöd. Mitt syfte med uppsatsen är att genom en kvalitativ fallstudieinspirerad undersökning få insikt i hur man på en skola har valt att ge stöd till elever som är i behov av särskilt stöd. För att få en uppfattning om skolans alternativa undervisningsform har jag intervjuat berörda parter och dessutom gjort en observation. Den alternativa undervisningsformen är en liten undervisningsgrupp som har visat sig vara allt vanligare i grundskolan idag. De barn som blir aktuella har svårt att fungera i stor grupp. Resultatet i min undersökning visar att den alternativa undervisningsformen har stora möjligheter för just de här barnen men det går inte att generalisera och säga att verksamheten är bra för alla elever. Valet av metoder måste väljas utifrån varje elevs behov.