Contents
Academic literature on the topic 'Särskilda ungdomshem'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Särskilda ungdomshem.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Särskilda ungdomshem"
1
Biszczanik, Kamila, and Sabine Gruber. "Att arbeta i tvångsvårdens säkra rum – emotioner och säkerhet på särskilda ungdomshem i Sverige." Norsk sosiologisk tidsskrift 5, no. 01 (February 5, 2021): 52–64. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2535-2512-2021-01-05.
Full text
2
Von Greiff, Ninive. "Missbruk bland ungdomar på särskilda ungdomshem – ADAD som verktyg för bedömning och behandling." Socialvetenskaplig tidskrift 13, no. 2 (March 31, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2006.13.2.2604.
Full textAbstract:
Avsikten med studien är att jämföra olika bedömningar av förekomst och omfattning av missbruk bland ungdomar som placeras på särskilt ungdomshem. Studiens material är hämtat ur data från ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) åren 1997-2001. Resultaten, som visar på stora skillnader mellan olika bedömningar av missbruk, diskuteras med utgångspunkt i problembeskrivningar, förutsättningar för behandling och könsaspekter.
3
Överlien, Carolina. "Institutionen som arena för skapandet av sexuell identitet. Samtal från ett särskilt ungdomshem." Socialvetenskaplig tidskrift 13, no. 2 (March 31, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2006.13.2.2603.
Full textAbstract:
Syftet med denna samtalsanalytiska studie är att studera hur institutionen kan vara en arena för skapandet av sexuell identitet, genom att analysera tal om sexualitet vid ett särskilt ungdomshem för unga kvinnor, 14 - 20 år. Studien visar hur frågan om sexualitet genomsyrar arbetet i vardagen på institutionen och fungerar som en organisatorisk princip. Studien visar vidare hur personalen talar om de omhändertagna unga kvinnorna som asexuella och som offer för sexuella övergrepp.
Dissertations / Theses on the topic "Särskilda ungdomshem"
1
Moberg, Sanna, Max Axelsson, and Hjalmarsson Michael E. ""Sista stoppet" : Utmaningar och möjligheter på SiS särskilda ungdomshem." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103478.
Full textAbstract:
”Sista stoppet” – Utmaningar och möjligheter på SiS särskilda ungdomshem är en kvalitativ studie med syfte att belysa de olika möjligheter och utmaningar som personal möter i förändringsarbetet med ungdomar på SiS särskilda ungdomshem. Det empiriska materialet bygger på sju semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar på SiS särskilda ungdomshem. Studien bygger på Foucaults perspektiv om makt samt Vygotskijs teori om utveckling. Det finns stora utmaningar att möta den blandade problematik som infinner sig på SiS särskilda ungdomshem, samt att skapa relationer och motivation i den komplexa miljö som ungdomar och personal befinner sig i. De möjligheter som till synes finns på SiS särskilda ungdomshem är att skapa en trygg grund, i form av relationer, rutiner, struktur och skola. Förutsättningarna för ett lyckat behandlingsresultat bygger på också på insatser efter utskrivning.
2
Enell, Sofia. "Transit i samhällsvården : När unga utreds på särskilda ungdomshem." Doctoral thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-47346.
Full textAbstract:
This thesis is about assessments of young people in secure accommodations. Institutional assessments relate to the paradox in child welfare of combining control and care. The procedure raises questions about their implications for young people, their caseworkers and evolving care trajectories. Although institutional assessments of young people have a historical heritage, research about their implications is lacking. The aim of the thesis is to explore young people’s and their caseworkers’ experiences of assessments in secure accommodations and their implications for young people’s care trajectories. Methods used are primarily repeated interviews with 16 young people during a period of two years and one interview with their caseworkers. Surveys about 85 youths, participatory observations and written assessments are also included. This thesis takes an interactionist approach and the material has been analysed with the main concept of care trajectory along with the concepts of self-presentation, total institution, institutional identity and texts as coordinators. The results are presented in four papers. The concluding analysis shows that assessments in secure accommodations can be divided into three elements: the practice, the text and the placement. These three elements have different implications for the young people and the caseworkers. For the young people the practice and the placement converge into an assessment universe that, with the text, intensifies their shaping of self-identity. The young people’s experiences are characterised by lack of control over their self-presentations, the present and the future. For the caseworkers, the practice has implications for their understanding of the young people’s individual troubles, the text for negotiating with other actors and the placement in their efforts to achieve change in the young people’s troublesome situations. The assessments’ implications for stability and foreseeability in the young people’s further care trajectories are limited. Moreover, the procedure of assessing young people in itself contains instability through involving several professionals in different parts of the assessment and decision-making process. Despite lack of stability, the thesis reveals that some young people experience the assessment as a place for self-development and where the course of the care trajectory changes to the better.
3
Elvhage, Gudrun. "Projekt som retorik och praktik : om utvecklingsarbete på särskilda ungdomshem." Doctoral thesis, Lund : Socialhögskolan, Lunds universitet, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1045.
Full textAbstract:
Avhandlingen handlar om utvecklingsarbete av institutionsvård för ungdomar. Årligen bevil-jar Statens institutionsstyrelse ett tiotal miljoner kronor till utvecklingsprojekt för sina institu-tioner. Sedan i mitten av 1990-talet har stora satsningar gjorts för att utveckla institutionernas kompetens i familj- och nätverksarbete. Syftet med avhandlingen är att undersöka intentio-nerna bakom statens satsningar på utvecklingsarbete av den särskilda ungdomsvården. Av-handlingen innehåller två empiriska studier, dels en dokumentstudie som ger ett historiskt perspektiv på utvecklingsarbetets framväxt i Sverige med betoning på institutionsvård, dels en fallstudie av hur utvecklingsarbetet har genomförts på fem statliga ungdomsinstitutioner. Dokumentstudien visar att utvecklingsarbete på det sociala området började få en viktig roll i mitten av 1940-talet. Då inrättades statliga institutioner med ansvar för försöksverksamhet och forskning. På 1970-talet började utvecklingsarbete bli allt vanligare inom ungdomsvården och då startades flera större utvecklingsprojekt. Utvecklingsarbete som bygger på centrala initiativ är fortfarande den gängse formen för hur utvecklingsarbete bedrivs inom ungdoms-vården. Fallstudien av de fem ungdomshemmen visar det har varit svårt att förankra utveck-lingsprojekten hos personalen, vilket har fått betydelse för att många av projekten inte har uppnått sina mål. Som en del av utvecklingsarbetet har ungdomshemmen fått bidrag till ut-bildningsinsatser. Även om utbildningarna har bidragit till kunskaps- och metodutveckling så har det i en del fall varit svårt för personalen att tillgodogöra sig utbildningarna. På några ung-domshem har flera projekt inte fungerat enligt planerna, vilket har fört med sig att personalen är skeptiska och misstror möjligheterna med projekt. Utvecklingsmedel är ett informativt styr-medel och fungerar som ett administrativt sätt att styra ungdomsvården. För Statens institu-tionsstyrelse finns det både legitimitets- och funktionsskäl till att initiera utvecklingsprojekt. För ungdomshemmen är det främst frågan om funktionsskäl, nämligen att få mer resurser till verksamheten.
4
Andersson, Vogel Maria. "Särskilda ungdomshem och vårdkedjor : Om ungdomar, kön, klass och etnicitet." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-79215.
Full textAbstract:
This thesis follows a group of youths placed in secure unit care who have participated in a chain-of-care project aiming to better plan their discharge and aftercare. The overall aim of the thesis is to link a detailed description of these young people with an analysis of the project they participated in, and to undertake one- and two-year follow-up studies. Analytic focus is on the significance of gender, class and ethnicity. The study is mainly based on structured interviews performed at the secure units upon entry into care, discharge and at a one-year follow up. Data have also been used from criminal records and interviews with project staff. When entering care, these youths exhibited extensive problems in both family conditions and own behaviour. The major problem in boys was criminality while girls reported poor mental health. Professionals judge youth of foreign background as more criminal than youth of Swedish background despite a lack of difference in self-reported data. Some difference is also noticeable regarding class. Analysis of the project shows that out-of-home care was the most frequent intervention after leaving secure unit care, while other interventions were difficult to uphold over time. Few girls received help with their mental health problems. At the one-year follow up, the youths reported an overall better situation, although extensive problems still remained. Above all, girls’ mental health problems remained as before. At the 2-year follow up the study group was compared with a control group in order to investigate effects of the project regarding criminality and recommitment to secure unit care. The comparison shows that the project had no effect. This is discussed in relation to poor organization and the difficulty of adjusting a project like this to the target group, along with the substantial part played by gender, class and ethnicity in how the youth are construed and treated.
5
Nikosjkova, Diana, and Lena Nilsson. "Skolsituationen på fem särskilda ungdomshem : En studie utifrån intervjuer med pedagoger." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-86856.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to examine the situation of the school for boys 15-21 years of age lacking compulsory school attendance and is being located at five residential care units from the pedagogues’ point of view. The study was conducted by interviewing four pedagogical leaders and two teachers. The results demonstrate that the boys can choose the subjects they study as well as the amount of time they spend on studying each week. The teachers include non-learning activities during their lessons. Some of the pedagogues’ teach at a ninth grade level regardless of the boys' actual level. The boys have access to books. The pedagogues explained that they have a good relationship with the boys and that they noticed a lack of interest from the care workers regarding the boys' education. Most of the situated boys lack complete grades from the ninth grade when they leave the residential care unit. The major findings of this study are that the residential care units don’t offer education in all subjects in ninth grade. The pedagogues’ describe that they are afraid of insulting and scare the boys away from the school which affects the education of the boys.
6
Hill, Teci. "Allians under tvång : Behandlingssamarbete mellan elever och personal på särskilda ungdomshem." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-4910.
Full textAbstract:
This is a study of treatment alliance between staff and juvenile delinquent boys in institutional treatment under the Swedish Board of Institutions (SiS). The aim of this study is twofold. First, the purpose is to explore alliance phenomena in correctional institutions for young delinquents in their qualitative, rather than quantitative, aspects. Second, the study aims to explore possible preconditions - obstacles and possibilities - for the development of a genuine treatment alliance between staff and youth. In a case-within-cases design, eight boys in two institutions were followed throughout their treatments. Through participant observations, interviews, and on the basis of their case files I collected data from both the youths and the staff at different points of time during the treatment. Information from the three data sources was used for the purpose of triangulation and mutual validation. The main findings indicate the existence of two kinds of alliance processes, one a genuine alliance and the other a sham alliance one. The genuine alliance appears to be a rare occurrence at these institutions. On the contrary, close examination reveals that a high level of institutional adjustment on the part of a boy in custody often reflects mere sham alliance. The sham alliance builds upon a strong tacit mutual agreement between the boy and the staff to establish a non-change relation. The stronger the staff-youth agreement about this kind of relation, the stronger the sham alliance. Sham alliance serves the common avoidance of conflicting emotions (at unconscious and conscious levels) and contributes to momentary symptomatic relief. Equally important, sham alliance generates an atmosphere of calm and peace on the ward. Among several factors, one of the most significant obstacles to the development of genuine alliance is the fact that the boy is admitted to the institution not on his own will but typically strongly against it. Factors that promote the development of a genuine alliance within a correctional institution are discussed finally.
7
Andreasson, Alice, and Qendresa Kamberi. "Våldet på SiS särskilda ungdomshem : En kvalitativ studie ur personalens perspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44866.
Full textAbstract:
I Sverige har statens institutionsstyrelsen ansvar över ungdomar och vuxna som blir tvångsplacerade med stöd av LVU, LVM och LSU på uppdrag av socialtjänsten. I denna uppsats är fokus inriktad på ett SiS hem i Sverige där ungdomar blivit omhändertagna med stöd av LVU. SiS hem tar emot ungdomar med psykosociala problem. Under de senaste åren har nyheter rapporterat att våldet inom SiS hemmen har ökat markant. Syftet med denna studie är att undersöka personalens upplevelse av våld som sker på en SiS institution. I denna studie intervjuas sju behandlings assistenter som arbetar på SiS. Frågeställning Hur arbetar personalen på SiS för att motverka våld på arbetsplatsen? Hur påverkar den sociala relationen personalens situation? Hur kan personalens upplevelser förstås utifrån ett maktperspektiv? Denna uppsats är en kvalitativ studie där sju behandlingspedagoger som arbetar på SiS ungdomshem intervjuats med en semistrukturerad intervjuguide. Teorikapitlet består av Foucaults maktteori. Empirin har sedan analyserats utifrån ”att analysera kvalitativt material” (Rennstam & Wästerfors 2011). Detta innebär att vi har sorterat, reducerat och argumenterat för vår empiri. Resultatet visade att relationsskapande mellan personal och ungdom är ett viktigt verktyg för att kunna minska våldet på SiS. Studien visar att personalen på SiS inte alltid är medvetna om deras maktutövande under det dagliga arbetet som kan komma till att spela stor roll till varför våld uppstår.
8
Bahtiri, Armend, and Suad Sahiti. "Det spelar roll : Behandlares perspektiv på ungdomskulturer som framträder på särskilda ungdomshem." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75061.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie är att belysa behandlares upplevelse om vilka ungdomskulturer som framträder på särskilda ungdomshem samt hur behandlarna kan påverka dessa. Den metodologiska utgångspunkten i studien är hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fem behandlingsassistenter har bidragit till det empiriska materialet som ligger till grund för studien. Resultatet analyserades med hjälp av teorin om symbolisk interaktionism. Studien visar att det förekommer både negativa och positiva ungdomskulturer på särskilda ungdomshem. Ungdomarna påverkar alltså varandra både negativt och positivt. Den negativa kulturen yttrar sig genom att ungdomarna tar med sig problematiken in på avdelningarna där de i interaktion med andra ungdomar glorifierar ämnen som droger och kriminalitet vilket gör att de tar intryck och lär sig negativa saker av varandra. Den positiva kulturen yttrar sig genom att ungdomarna finner stöd hos varandra och lär sig saker vilket främjar deras utveckling. Vidare ansåg personalen att de har möjlighet att påverka ungdomskulturerna, främst genom ett gott samarbete inom personalgruppen men även att man involverar ungdomen i behandlingen.
9
Mörner, Joel. "Förvaring eller behandling? : En kvalitativ intervjustudie av ungdomars upplevelse av behandling på särskilda ungdomshem." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-657.
Full text
10
Fallegård, Lisa. "Möjligheternas skola-bakom låsta dörrar : -om skolutveckling på ett särskilt ungdomshem." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39481.
Full textAbstract:
Under mina elva år som lärare, på ett särskilt ungdomshem, har jag funderat över hur verksamheten bedrivs, leds och hur en utvecklande skolmiljö kan skapas för lärare och elever. Studiens syfte är att undersöka hur skolledare, lärare och elever på ett särskilt ungdomshem ser på den nuvarande och framtida utvecklingen av skolverksamheten. Jag vill även belysa de svagheter respektive styrkor, som skolledare, lärare och elever upplever inom skolverksamheten samt vilken roll specialpedagog och speciallärare kan ha inom verksamheten. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats som innebär att jag vill tolka och försöka sätta mig in i elever, lärare och skolledares upplevelser. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med tre elever, två lärare och en skolledare som alla är verksamma inom skolverksamheten som bedrivs av Statens institutions styrelse, SiS. För att tolka det empiriska materialet har Antonovskys tre framgångsfaktorer, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, inom KASAM använts. Även von Wrights två perspektiv, det punktuella och det relationella har använts i tolkningen av det empiriska materialet. Studiens resultat visar att pedagogerna inom SiS aktivt arbetar med att eleverna ska uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i skolan. Vidare visar resultatet att pedagogerna har en syn på eleverna som ett vem, och använder sig av det relationella perspektivet i det dagliga mötet och i samspelet med eleverna. Pedagogerna och skolledare talar om vikten av att ha specialpedagoger och speciallärare anställda inom SiS, men synen är delad på hur detta ska kunna verkställas. Eleverna som deltar i studien framhåller lärarnas betydelse. De talar om att få känna att de lyckas och att de får mer uppmärksamhet, känner sig trygga och att det är mindre klasser inom SiS skolverksamhet.