Dissertations / Theses: 'Särskilt begåvad'

1

Atterhag, Ann-Sofie. "Produktutvecklingen av – : En liten text om: Särskilt begåvade barn." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-262772.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Klintin, Toll Hanna, and Elisabeth Lund. "Handlingsplaner för särskilt begåvade elever : utifrån ett inkluderingsperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98699.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att synliggöra hur sex kommuners handlingsplaner för särskilt begåvade elever framskrivs för att identifiera, bemöta, stimulera, utmana och inkludera särskilt begåvade elever i matematikundervisningen. Målet är att svara på om och i så fall hur särskilt begåvade elever identifieras, bemöts, stimuleras, utmanas och inkluderas utifrån handlingsplanerna och hur lärare och speciallärare använder handlingsplanerna för att få särskilt begåvade elever inkluderade. Inkluderingen ses ur tre olika perspektiv; innehållsinkludering, deltagande inkludering och dynamisk inkludering. Sex handlingsplaner från kommuner i olika storlekar befolkningsmässigt och geografiskt spridda i landet valdes ut och kvalitativ textanalys användes som metod för att analysera och kategorisera innehållet i handlingsplanerna. Det gjordes kvalitativa intervjuer där en öppen fråga ställdes till fyra speciallärare. I handlingsplanerna framkommer att det kan vara svårt att identifiera särskilt begåvade elever eftersom den särskilda begåvningen kan visa sig på olika sätt. Samtliga handlingsplaner refererar till Skolverkets stödmaterial om särskilt begåvade elever i hur man bemöter, stimulerar och utmanar dessa elever. I tolkningen som görs av handlingsplanerna utifrån ett inkluderingsperspektiv ses att alla handlingsplaner tar upp dynamisk inkludering där organisationen ligger i fokus. Enligt tolkningen av speciallärarnas svar på hur elever inkluderas i undervisningen används de tre olika inkluderingsperspektiv hos tre av fyra speciallärare. Varje elev är unik och man måste se till varje enskild elevs behov. Differentierad undervisning genom acceleration och berikning, stimulerande aktiviteter utanför skolan samt elevens delaktighet och samtal med eleven, lyfts i både handlingsplanerna och intervjuerna som framgångsfaktorer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Olsson, Caroline, and Izla Tasel. "Särskilt begåvade elever i matematik : Kvalitativ studie grundad på lärares erfarenhet av särskild begåvning inom matematik för grundskolan F-3." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-47585.

Full text

Abstract:

Föreliggande studie har som syfte att få en djupare förståelse för hur lärare identifierar, stödjer, arbetar med och utmanar särskilt begåvade elever i matematik för grundskolans tidigare år, 1-3. Studien grundar sig på lärares erfarenheter och uppfattningar. Insamlat material för studien är gjord genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet är bearbetat utifrån innehållsanalys för att skapa en djupare förståelse för fenomenen. Studien har bidragit till en förståelse för särskilt begåvade elever inom ämnet matematik och hur man praktiskt kan lägga upp den matematiska undervisningen för att stödja och utmana de eleverna i sin kunskapsutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Andersson, Josefin, and Gustav Kjellqvist. "”Begåvade elever” : Några pedagogers sätt att resonera om begåvade elever och om de insatser som görs i dagens skola för att de ska utvecklas till sin fulla potential." Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-997.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka om begåvade elever i årskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i så fall får, samt även vad som anses vara en begåvad elev. Undersökningen är kvalitativ och som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades på 3 olika skolor. Resultatet visar på att alla respondenter ansåg att det var svårt att skapa en uppfattning om vad begåvade elever är, samtliga menade dock att det inte behövde bero på vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte använda sig av begreppet särskilt begåvad då de ansåg att det var ett negativt laddat ord. Resultatet visar även att, trots att inga åtgärdsprogram finns för de begåvade eleverna, försöker respektive skola och pedagog ge de begåvade eleverna stöd genom att utmana dem på olika sätt samt låta dem utvecklas på sin egen nivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Eriksson, Ylva. "Elever med särskild matematisk begåvning : sex elevers tankar om sin grundskoletid." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6765.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka hur ett antal särskilt matematiskt begåvade elever upplevde sin tid i grundskolan, med fokus på ämnet matematik och matematiklektioner. Hur bemöttes eleverna av lärare? Fick eleverna det stöd och den stimulans de var i behov av? Vidare var ambitionen att undersöka hur dessa elever upplevde sig själva som en i klassens gemenskap, då tidigare forskning visar att särskilt begåvade elever inte har lika stort behov av umgänge med jämnåriga som normalbegåvade. Examensarbetets empiriska underlag baserades på semistrukturerade intervjuer med särskilt matematiskt begåvade elever som slutat grundskolan mellan 2005 och 2008. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer med två flickor och fyra pojkar, varav två par är syskon. Arbetets teoretiska utgångspunkter är baserade på forskning och annan litteratur som berör begåvning och särbegåvning ur olika perspektiv, med fokus på det didaktiska perspektivet. Tidigare forskning visar att särskilt matematiskt begåvade elever kan ha styrkor men också svagheter inom matematikområdet. Då forskning även visar att matematikundervisningen i den svenska skolan idag är dominerad av tyst räkning i läromedel blir möjligheterna för dessa elever att bli upptäckta begränsade. De erhållna resultaten i denna studie visar att matematiken i grundskolan har upplevts för lätt, men också för tråkig av eleverna. De beskriver en undervisning utan flexibilitet, dominerad av läromedlet. De beskriver repetitioner av moment de redan kunde och en väntan på att de övrig i klassen skulle arbeta ikapp. En av eleverna tappade tidigt intresset på grund av andra intressen. En annan elev försökte hela grundskoletiden att dölja sin matematiska begåvning för att passa in med kamraterna och tappade därför sin studieteknik. Två av de sex informanterna säger dock att de är tämligen nöjda med undervisningen även om de också beskriver en läromedelsfokuserad undervisning. Dessa två elever har klarat sig på egen hand utan nämnvärd hjälp. Den stimulans de fått är att de blivit tillåtna att arbeta i sin egen takt. En slutsats av denna undersökning är att som undervisningen ser ut i den svenska skolan idag får elever med särskild matematisk begåvning inte det stöd och den stimulans som de är i behov av. De elever som uttryckte att de var nöjda med undervisningen uttryckte samtidigt att de saknade någon att diskutera med.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Johansson, Nina, and Carina Raso. "Särbegåvad i skolan, en fördel eller en nackdel? : Är skolan rustad för särskilt begåvade elevers behov?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18384.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att undersöka hur en grupp särbegåvade personer upplever att de blivit bemötta under sin skolgång och vilket stöd de anser sig ha fått. För att få ännu ett perspektiv har vi underssökt en grupp specialpedagogers erfrenheter av särbegåvade elever.Frågeställningar: Hur upplever för detta elever att skolan har bemött deras särbegåvning? Anser specialpedagogerna att skolan har tillräckliga kunskaper om särbegåvning? Hur kan skolan bli bättre på det här området? Metod och teori: För att ta reda på detta har vi använt oss av metoden med kvalitativa intervjuer och vi har analyserat dessa genom att använda oss av Bronfenbrenners ekologiska systemteori.Resultat och analys: De resultat vi fått fram visar på att intervjupersonerna upplevt brister i bemötandet inom skolan att nå dessa elever. Många i skolans värld är inte medvetna om vad särbegåvning innebär och de risker som medföljer om inte dessa elever tas om hand på rätt sätt och får det stöd och de utmaningar som de behöver för att må bra. Detta kan resultera i ett mycket dåligt psykiskt mående och skolgången blir lidande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Malm, Linnéa. ""Förr älskade hon matte!" : en studie om hur föräldrar till elever med fallenhet för matematik upplever matematikundervisningen i grundskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-1051.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks hur föräldrar till elever med fallenhet för matematik upplever matematikundervisningen i grundskolan samt hur och varför deras barns matematikintresse bevarats och/eller förändrats genom åren i skolan. Studien undersöker även föräldrarnas uppfattningar kring barnens matematiska förmågor i jämförelse med tidigare forskning av bland annat Krutetskii (1976) kring matematiska förmågor hos elever med fallenhet för matematik och de förmågor som ska utvecklas och bedömas enligt läroplanen. Mönks (1992) flerfaktormodell ligger även som teoretisk grund för förståelsen av särskild begåvning och prestation och för tolkning av resultatet. Sju föräldrar har intervjuats om totalt nio barn. Föräldrarna är själva lärare och insatta i skolans vardag. Resultatet visar att flera av eleverna tappat sitt matematikintresse. Alla elever i denna studie har fått kämpa med olika dilemman i skolan, så som att få mer och svårare utmaningar, att bli accepterade av lärare och kamrater, motivation, låga prestationer, depressioner, utredningar, diagnoser och andra större eller mindre svårigheter. Föräldrarna berättar om en önskan att lärare ska samarbetar med dem om deras barn och lyssna både på eleven och föräldrarna. De har även många tankar om hur lärare kan anpassa undervisningen för att passa både deras egna barn och andra elever och framhäver vikten av att ta med även elever som har fallenhet för matematik såväl som de med svårigheter i planeringen av undervisningen. Resultatet visar även att eleverna enligt deras föräldrar innehar många av de förmågor som listas i läroplanen men ofta har svårt att visa dessa förmågor i skriftliga matematikaktiviteter på grund av att tankarna går så mycket snabbare än pennan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Bergman, Åkerman Lena. "Särskild begåvning - särskilt bemötande? : Föräldrars erfarenhet av skolans bemötande av särskilt begåvade barn." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-126751.

Full text

Abstract:

Elever med särskild begåvning är en elevgrupp som kan behöva stöd och särskilda anpassningar för att utvecklas optimalt i skolan. Skolverket har nyligen uppmärksammat elevgruppen och tagit fram ett stödmaterial för skolor. Kunskap om dessa elevers behov saknas dock i stor utsträckning hos lärare och specialpedagoger, då den varit begränsad tidigare, både i lärarutbildning och i skolan, även om vissa erfarenheter utvecklats under senare tid. Föräldrar till särskilt begåvade barn har erfarenheter som är viktiga att undersöka för en ökad kunskap. För att skapa förutsättningar för en stimulerande skolgång för elevgruppen behöver specialpedagoger på många håll utveckla ett bra bemötande, här har föräldrar till särskilt begåvade barn erfarenheter som är viktiga att undersöka för en ökad kunskap. Syftet med uppsatsen är att belysa hur skolan bemött särskilt begåvade barn. Det görs genom föräldrarnas beskrivningar och erfarenheter. Uppsatsen avser att visa på vilka hindrande faktorer som föräldrarna upplevt i möten mellan hem och skola och vilka möjligheter skolan gett för barnets välmående och en gynnsam utveckling. Studien behandlar hur föräldrarna beskriver att de och deras barn har blivit bemötta av skolan, hur skolans bemötande påverkat barnets välbefinnande och möjlighet till utveckling, samt vilka aktiviteter och åtgärder i skolan som har uppfattats som gynnsamma. Kvalitativ intervju och innehållsanalys har använts i uppsatsen. Undersökningen har ett ekologisk systemteoretiskt perspektiv. Sammanlagt har 18 föräldrar djupintervjuats. Studien beskriver skolerfarenheter som gäller 18 barn; 12 pojkar och 6 flickor, med en medelålder på 11,5 år. Resultat visar när det gäller föräldrars erfarenhet av skolans bemötande att lärare, specialpedagoger och skolledning i hög grad saknar kunskap om särskilt begåvade barn. Konsekvensen av det blir att föräldrar behöver ta stort ansvar för att barnets behov av anpassningar tillgodoses. Majoriteten av föräldrarna har erfarenheter av bristande förståelse och stöd från skolan, och av att ha blivit ifrågasatta. Studien visar också att barnets beteende kan påverka hur barnet blir bemött. Det finns stora skillnader i hur barnen blivit bemötta, alltifrån en vilja att förstå och skapa förutsättningar för ett gott lärande, till en avvisande attityd där barnet direkt eller indirekt ifrågasatts. Skolans bemötande har gett konsekvenser av att många av barnen bytt skola flera gånger i syfte att hitta en skola som klarat av att bemöta barnet utifrån dess förutsättningar. Studien visar också att en bristande kunskap och förståelse hos lärare och skolledning ger risk för utanförskap och att barnets kunskapsutveckling inte sker utifrån den potential som barnet besitter. De gynnsamma aktiviteter och åtgärder som framkommit är en flexibel organisation som tillgodoser barnets behov och skapar anpassningar utifrån barnets helhetssituation. De rekommendationer som kan dras från studien är att åtgärder och anpassningar bör utgå ifrån en helhetsbild av barnets situation, vilket innebär att en pedagogisk kartläggning, förutom barnets kunskapsnivå, även bör innefatta barnets sociala situation och emotionella mognad. Föräldrar och elevens erfarenhet är därför viktiga beståndsdelar i den pedagogiska kartläggningen. Uppsatsen har även visat att viktiga områden att studera vidare är hur man identifierar elever med särskild begåvning. En annan viktig frågeställning gäller de elever vars begåvningsprofil visar på mycket god förmåga inom det visuo-spatiala området. I studien finns indikationer på att det är en grupp som riskerar att komma i kläm i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Dahlberg, Anna Karolina, and Mattsson Emelie Evestam. "Särskild undervisning för särskilt begåvade? : En kvalitativ studie om pedagogers strategier med anpassning av undervisning för särskilt begåvade elever." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414084.

Full text

Abstract:

Denna studie handlar om hur pedagoger utformar och anpassar undervisning för elever med särskild begåvning. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i strategier (Liljedahl, 2017) som framställts för att tillgodose dessa elevers behov. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med särskild begåvade elever utifrån studiens forskningsfrågor vilket är, 1) Hur anpassar pedagoger undervisningen för elever med särskild begåvning? 2) Vad anser pedagogerna att de får för stöd och tillgång till läromedel för att kunna anpassa undervisningen för särskilt begåvade elever? 3) Vad anser pedagogerna att det finns för utmaningar med att anpassa undervisningen för elever med särskild begåvning? Utifrån undersökningen får läsaren inblick i vad begreppet särskild begåvning innebär, hur pedagoger anpassar undervisningen och vilka utmaningar som uppstår kring detta. Undersökningen visar också på hur pedagoger och specialpedagoger uppfattar samarbetet mellan varandra. Resultatet visar att kunskap kring särskild begåvning är bristfällig och att pedagogerna använder sig av olika strategier inom acceleration, berikning och coachning, för att anpassa undervisningen och möta dessa elevers behov. En slutsats är att det framkommer ett behov hos pedagogerna av ökad kunskap och tillgång till användbara strategier för att möta dessa elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Björnbom, Joanna. "Särskilt begåvade elever : En litteraturstudie om hur lärare kan identifiera elever med särskild begåvning i matematik." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21071.

Full text

Abstract:

Denna systematiska litteraturstudie har syftet att ta reda på vad tidigare forskning säger om hur lärare kan identifiera elever med en särskild begåvning i matematik. Hur dessa elever utmärker sig och vad som är deras kännetecken samt egenskaper. Hur lärare kan arbeta för att synliggöra dessa egenskaper för att kunna identifiera elever med särskild begåvning i matematik. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie använts vilket innebär att svaret sökts i tidigare forskning. Denna systematiska litteraturstudie har hämtat litteratur som behandlar forskningsområdet från databaserna Eric, Summon och Libris. Resultatet av studien visar att de särskilt begåvade eleverna kan identifieras genom elevernas enskilda arbete, prov och tester samt muntlig kommunikation. I identifieringen måste lärarna vara medvetna om att egenskaperna kan skilja sig åt mellan de särskilt begåvade eleverna. Eleverna kan identifieras genom egenskaper som att de är snabba, nyfikna, positiva och engagerande. Det är en fördel i

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Backman, Mathilda. "Se mig! : En studie om matematiskt särskilt begåvade elever." Thesis, Högskolan i Gävle, Matematik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29747.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att utforska vilka uppfattningar lågstadielärare har av matematiskt särskilt begåvade elever, samt undersöka vilka arbetssätt lärare har för att motivera och stimulera de här eleverna i matematik. Studien har en metod med kvalitativ ansats med en fenomenografisk och fenomenologisk inriktning. Datainsamlingsmetoden för studien är intervjuer. Fyra lärare intervjuades och de är alla något så när överens om att matematiskt särskilt begåvade elever skiljer sig från andra elever, samt på vilket sätt de gör det. Lärarnas uppfattningar av matematiskt särskilt begåvade elever överensstämmer även med tidigare forskning gällande ämnesområdet. Samtliga lärares arbetssätt innehåller extra anpassningar för de här eleverna och största skillnaden som kunnat urskiljas mellan arbetssätten är huruvida de även innehåller särskilt stöd. Till viss del överensstämmer dessa uppfattningar även med tidigare forskning då det även där råder oenigheter om matematiskt särskilt begåvade elever ska differentieras eller inte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Schymberg, Landström Elin. "En studie om uppfattningar kring förebyggande och främjande arbete gällande problematisk skolfrånvaro och särskild begåvning." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-159748.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate how different teams tell about their work in prevention and promotion in different municipalities, with pupils at risk of falling into problem-free school absence, with a particular focus on pupils with special talent. Five qualitative focus group interviews have been conducted in four different municipalities of varying sizes. It has been shown that the level of knowledge in terms of responding to pupils who need extra stimulation and the ability to adapt the learning environment adequately has varied between the municipalities. Some of the municipalities could see a connection between the pupil group, especially talented pupils and pupils with problematic school absence and in one of the municipalities there was also a connection to socio-emotional problems among these. Data has been analyzed from a salutogenic perspective, where adaptation of the learning environment and the student's perception of belonging to a context, appear as success factors. To be able to work on promotion and prevention as a special educator, one should have knowledge about all pupils and this study shows examples of how this can be done.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Saltell, Rebecca, and Veronica Gustavsson. "Särskilt begåvade elevers upplevelser av skolan." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15703.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Flera studier påvisar att elever med särskild begåvning upplever högre grad av psykisk ohälsa än andra elever. Brist på förståelse och kunskap kring särskild begåvning anses ligga till grund för detta. Det är därför viktigt att utifrån ett livsvärldsperspektiv synliggöra hur särskilt begåvade elever upplever sin skolsituation för att som skolsköterska lättare kunna identifiera dessa elever och bidra till att elevers lärande, utveckling och hälsa främjas. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att vara särskilt begåvad elev i skolan utifrån ett livsvärldsperspektiv. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ fenomenologisk metod med induktiv ansats. Studien baserades på åtta intervjuer av särskilt begåvade personer. Resultat: Analysen resulterade i sex innebördsteman; Upplevelse av utanförskap-att känna sig avvikande, utsatt och ensam, upplevelse av att vara understimulerad, begränsad och besviken, upplevelse av att vara missförstådd, sviken och övergiven, upplevelse av acceptans, gemenskap och samhörighet, upplevelse av stöd, hopp och framtidstro, och upplevelse av att bli utmanad, uppmuntrad och erkänd. Slutsats: Elevhälsan och skolsköterskan har en betydelsefull roll att med sin samlade kompetens identifiera de särskilt begåvade eleverna men också ge stöd och bidra till skapandet av en hälsofrämjande skolgång utifrån varje unik livsvärld.
Background: Several studies show that gifted students experience a lower grade of mental health than other students. Lack of understanding and knowledge about gifted students are considered to be the basis for this. It is therefore important to study from a life-world perspective how gifted students experience their schoolsituation in order to make it easier for schoolnurses to identify these students and contribute to to promote the their learning, development and health. Aim: The aim is to describe the experience of being a gifted student in school from a lifeworldperspective. Method: The study was conducted using a qualitative phenomenological method with a inductive approach. The study was based on eight interviews of gifted individuals. Result: The analysis resulted in six meanings; Experience of exclusion - feeling deviant, exposed and lonely, experience of not being stimulated, limited and disapointed, experience of being misunderstood, deceiving and abandoned, experience of acceptance, community and togetherness, experience of support, hope and confidence in the future, and experience of being challenged, encouraged and recognized. Conclusion: Studenthealth and the schoolnurse have an important role to identify the gifted students, but also to support and contribute to the creation of a health-promoting school attendance based on each unique life-world.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Gruvstad, Kim, and Ebba Remes. "Särskilt begåvade elever i matematikklassrummet : Hur kan lärare upptäcka, stimulera och utmana särskilt begåvade elever i matematik?" Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-152015.

Full text

Abstract:

Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på hur lärare upptäcker särskilt begåvade elever i ämnet matematik samt hur de stöttar och stimulerar dessa elever på bästa sätt. Syftet är också att göra lärare och pedagoger uppmärksamma på de särskilt begåvade elevernas uttryckssätt och behov. För att få fram relevant litteratur till vår studie har vi använt oss av metoderna databassökning och manuell sökning. Databaserna som vi har använt är ERIC, UniSearch och Google Scholar. Resultatet visar att elever med särskild begåvning kan uttrycka sig på många olika sätt vilket kan göra dessa elever svåridentifierade. Det finns karaktärsdrag hos de särbegåvade eleverna som är gemensamma för de flesta som till exempel motivation, kunskapstörst, nyfikenhet och god problemlösningsförmåga. Dock finns det även karaktärsdrag som ter sig olika från elev till elev, som till exempel förklaringsmetoder och social kompetens. Resultatet visar även vilka speciella behov särbegåvade elever har, samt didaktiska val som kan vara gynnsamma för de särbegåvade eleverna, exempelvis berikning, acceleration, gruppering och mentorskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Björnfot, Sundström Elisabet, and Marie-Louise Nygren. "Lärares möte med verbalt särskilt begåvade elever." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-161899.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Berglund, Maria, and Maria Gullberg. "De särskilt begåvade eleverna -ser vi dem?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34377.

Full text

Abstract:

Förväntat kunskapsbidragMed denna studie hoppas vi bidra till att personal på skolor kan öka sin kompetens om särskilt begåvade elever. Studien problematiserar huruvida det är bra att identifiera särskilt begåvade elever eller inte. Vår förhoppning är också att personal på skolor får en ökad medvetenhet om hur man skiljer på särskilt begåvade och högpresterande för att bättre kunna hjälpa de förstnämnda att må bra i skolan.Syfte och frågeställningarSyftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om särskilt begåvade elever samt hur en grupp pedagoger identifierar särskilt begåvade elever.• Hur beskriver personal särskilt begåvade elever på skolan?• Skiljer personal på högpresterande och särskilt begåvade elever? I så fall hur?TeoriI vår studie har vi övergripande valt ett salutogent förhållningssätt med KASAM (Känsla av sammanhang) som huvudteori, samt de kategoriska och relationella perspektiven. Vi ser att dessa två teorier hänger ihop eftersom KASAM kan hjälpa oss att tolka hur informanterna ser på elevernas upplevelser i skolan och det kategoriska kontra det relationella perspektivet kan hjälpa oss att förstå hur organisationen ser ut kring eleverna.MetodFör att samla in empiri till vår undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde åtta halvstrukturerade intervjuer som vi sedan analyserade enligt kvalitativ innehållsanalys.4ResultatStudien visar att informanterna menar att de särskilt begåvade eleverna har något extra och behöver utmaningar. Den påvisar också att de särskilt begåvade kan ha det tuffare socialt än vad andra jämnåriga elever har samtidigt som informanterna beskriver hur viktigt det är att eleverna trots sin begåvning får vistas i ett sammanhang. Studien visar att det är viktigt att möta eleverna där de är oavsett svårigheter, men ur resultatet framkom att det är svårt att definiera den exakta skillnaden mellan en högpresterande elev och en särskilt begåvad elev och därmed blir det också svårt att identifiera dem.Informanterna efterlyser mer kunskap ute på skolorna kring de särskilt begåvade eleverna då de behöver en större förståelse för att på så sätt hjälpa de dessa elever i vad de ska göra för att det ska bli meningsfullt att vistas i skolan. För att kunna identifiera särskilt begåvade elever visar studien att det är önskvärt att många samarbetar kring eleven. Många behöver vara delaktiga i processen kring identifiering eftersom det inte finns någon enkelt test som definierar särskild begåvning.Specialpedagogiska implikationerResultatet i denna studie visar en ojämn kompetens kring särskild begåvning, även tidigare forskning visar behovet av ökad kunskap kring begreppet. Vi ser också att det är intresset som styr kunskapsnivån kring de särskilt begåvade eleverna. I våra kommande roller som specialpedagoger kommer vi bland annat arbeta med handledning då är det viktigt att vi har kunskap kring dessa elever så att vi kan ge rätt handledning till våra framtida kollegor. Forskare efterlyser kvalitativa metoder för att identifiera särskilt begåvade elever eftersom de inte tror att dessa elever presterar sitt bästa på standardtest. Detta är ett arbete man som specialpedagog kan var behjälplig att utveckla.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Eriksson, Linn. "Hur anpassar lärare i årskurs F–3 svenskundervisningen för särskilt begåvade elever? : En kvalitativ studie om hur lärare anpassar svenskundervisningen för särskilt begåvade elever i årskurs F–3." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36471.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökning är hur lärare i årskurs F–3 beskriver hur de arbetar utvecklande och uppmuntrande med särskilt begåvade elever i svenskämnet. Undersökningen grundar sig på semistrukturerade intervjuer där sex lärare som undervisar i årkurs F–3 och som har erfarenhet av särskilt begåvade elever deltar. Det teoretiska ramverket i undersökningen är det sociokulturella perspektivet. Slutsatsen i den här undersökningen visar att vikt bör läggas på individanpassad undervisning för alla elever. Ofta läggs vikt vid individanpassning av svagare elever samtidigt som det är minst lika viktigt som de särskilt begåvade eleverna. Genom att individanpassa undervisningen kan särskilt begåvade elever bli utmanade, vilket då gör att eleverna blir mer motiverade. Att eleverna känner sig motiverade i undervisningen är en av de viktigaste aspekterna när det kommer till särskilt begåvade elevers lärande.

Svenska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Ytterberg, Märta. "Problemlösning för särskilt begåvade elever – ett sätt att inkludera och utmana : En studie om hur lågstadielärare tillämpar problemlösningsuppgifter för särskilt begåvade elever." Thesis, Karlstads universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78244.

Full text

Abstract:

The study aims to increase the knowledge of the extent to which primary school teachers use problem solving tasks to challenge and include mathematically gifted pupils. Furthermore, it aims to increase knowledge about the factors that influence teachers´ design around these tasks. The work is based on a quantitative survey among primary school teachers who teach mathematics. 104 teachers were included in the study group, where 96 percent had competence in teaching mathematics for compulsory school grades 1-3. The study clarifies what characterizes gifted pupils and how these features can be noticed in mathematics education. Furthermore, the teacher’s theoretical and didactic competence in mathematics is central to developing and shaping learning opportunities containing problem-solving tasks, which are well adapted to challenge and include gifted pupils. The study's overall theoretical approach is based on a cognitive theory and the result was analyzed with the help of the Mathematics Tasks Framework. The result shows that the majority of the lower-level teachers, who were part of the selection group, believe that problem solving tasks are advantageous to apply in order to include and challenge gifted pupils. However, teachers feel that they are facing obstacles in the work of giving gifted pupils the opportunity to learn, both in the planning phase and in the implementation phase. Teachers admit that they need to improve their competence in order to be able to challenge and include gifted pupils in mathematics education.
Syftet med studien är att öka kunskapen om i vilken utsträckning lågstadielärare använder problemlösningsuppgifter för att utmana och inkludera särskilt begåvade elever. Vidare syftar den till att öka kunskapen om vilka faktorer som påverkar lärares utformning av problemlösningsuppgifter. Arbetet är baserat på en kvantitativ enkätundersökning som riktar sig till matematiklärare på lågstadiet. 104 lågstadielärare ingick i undersökningsgruppen, där 96 procent hade behörighet att undervisa i ämnet matematik för grundskolans årskurs 1–3. Studien belyser vad som karaktäriserar särskilt begåvade elever samt hur dessa drag kan uppmärksammas i matematikundervisningen. Studien tar utgångspunkt i att lärarens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens står i centrum när lärare utvecklar och formar lärtillfällen innehållande problemlösningsuppgifter, vilka är väl anpassade för att utmana och inkludera särskilt begåvade elever. Studiens övergripande teoretiska ansats utgår från en kognitivistisk teori och resultatet analyserades med hjälp av ramverket Mathematics Tasks Framework. Av resultatet framkommer att majoriteten av de lågstadielärare som ingick i urvalsgruppen anser att problemlösningsuppgifter är fördelaktiga att tillämpa för att inkludera och utmana särskilt begåvade elever. Lärarna upplever dock vissa hinder i arbetet med att ge särskilt begåvade elever möjligheten att lära, både i planeringsfasen och i genomförandefasen. Majoriteten av lärarna medger att de är i behov av kompetensutveckling för att ha förmågan att utmana och inkludera särskilt begåvade elever i matematikundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Berger, Robert, and Sofia Lehrberg. "Särskilt begåvade elever : En studie kring samarbete och anpassning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376867.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur arbetet med att stödja och utmana särskilt begåvade elever är organiserat samt belysa eventuella skillnader i skolor som är placerade i olika socioekonomiska områden. Med begreppet särskilt begåvad menar vi elever som besitter förmågor utöver det vanliga, som de resterande elever inte besitter. Metoden som användes för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar var intervjuer. Sju stycken intervjuer genomfördes. De frågeställningar studien har är Hur organisera arbetet kring särskilt begåvade elever? Vilka metoder och resurser/verktyg använder skolan för att kunna bemöta elever med särskilda begåvningar? Vilka utmaningar har skolans personal identifierat när det gäller att inkludera särskilt begåvade elever i den ordinarie undervisningen? När dessa frågeställningar sedan besvarades användes metoden innehållsanalys. De teoretiska ansatserna i denna studie är det sociokulturella perspektivet samt ramfaktorteorin. Med hjälp av dessa kunde vi analysera om den sociala aspekten av lärandet var en stor del av de särskilt begåvade elevers lärande samt det mer praktiska som tid, kunskap och resurser var tillräckliga. Sammanfattningsvis visar resultaten att det socioekonomiska området skolan är placerad i inte är en avgörande faktor ifall särskilt begåvade elever fått det stödet skollagen kräver.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Askeblad, Lina. "Särskilt begåvade elever i matematik : Pedagogers synsätt och uppfattningar." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-76885.

Full text

Abstract:

Målet med den här studien har varit att genom en enkät och intervjuer undersöka verksamma lärares och en skolledares synsätt och uppfattningar kring arbetet med särskilt begåvade elever inom matematiken. Det skulle besvaras med hjälp av tre frågeställningar: Vilka sätt eleverna identifieras; Hur stöd och stimulering ges; Vilket organisatoriskt stöd lärarna får eller saknar. Resultatet har visat att informanterna arbetar relativt lika i arbetet med att identifiera och stimulera eleverna som är särskilt begåvade. En varierad undervisning är viktig för att identifiera eleverna, men även för att ge stöd och stimulera eleverna i deras utveckling. Med en varierad undervisning finns det fler möjligheter för eleverna att identifieras då de elever som upplever uppgifter med standardlösningar tråkiga får andra sätt att delta. Problemlösning är ett sätt att variera undervisningen, de uppgifterna går ofta att förändra efter elevernas nivå. Samarbete är en framgångsfaktor för att identifiera, ge stöd och stimulera eleverna. Att identifiera eleverna med hjälp av hemmet är positivt och ett samarbete med hemmen är viktiga i skolan. Om en lärare får information överlämnad från en annan lärare är det viktigt att hen inte endast tittar på den informationen utan även gör en egen bedömning av elevernas förmåga. Nivågruppering är positivt, eleverna i denna studie har även möjlighet att gå till en annan klass och några informanter använder sig av flexibel skola. Mycket av det stöd som informanterna beskriver är organisatoriskt stöd, t.ex. att schemalägga lektioner samtidigt. Informanterna upplever att de får bra stöd från kollegor och ledning medan stöd från kommunen inte är lika bra. Det stöd som efterfrågas är stöd som kräver en större budget, något som den enskilda skolan inte kan påverka speciellt mycket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Laitila, Susan. "Social konsekvenser av bristfälligt stöd till särskilt begåvade barn." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171507.

Full text

Abstract:

Sammanfattning: År 2010 ändrades skollagen till att de som nått de krav som ställs i kunskapsform i skolan ska kunna erbjudas stöd och hjälp för att kunna utvecklas ännu mera enligt egen takt. Enligt skolverket (2010) så är 5 % av elever i skolan särskilt begåvade barn. Dessa elever ligger oftast långt före sina klasskompisar och kan i värsta fall tappa helt sin motivation till att fortsätta studera på grund av uteblivet stöd (Skolverket). Persson (2010) hävdar vidare i sin studie att de begåvade barn som nu är vuxna har stor psykisk ohälsa och att många av de som inte fått rätt stöd har även tankar på att ta livet av sig (SKL, 2016). Skolverket fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett stödmaterial för dessa elever. Stödmaterialet från Skolverket blev upprättat i form av en broschyr, därefter samarbetade vissa kommuner med Statens Kommun och Landsting och upprättade en handlingsplan för särskilt begåvade elever. Denna studie har som ändamål att ta reda på huruvida det finns en handlingsplan för särskilt begåvade elever i Västerbottens län i sex slumpvis ospecifika kommuner för särskilt begåvade barn. Syftet med denna studie är att förebygga psykisk ohälsa hos särskilt begåvade barn genom att undersöka om stödet genom en upprättad handlingsplan finns överlag i Västerbottens kommuner. Studien innefattar förutom litteraturforskning även en kvantitativ- och kvalitativundersökning, forskning från vetenskapliga artiklar och information från Skolverket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Tuomi, Jaana. "Barn i behov av särskilt stöd : begåvade barn i skolan." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1188.

Full text

Abstract:

När man talar om barn i behov av särskilt stöd menar man ofta de elever som inte klarar godkänd gränsen i skolan eller har andra problem. Sällan eller aldrig nämns elever som är begåvade. Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en kvalitativ intervjustudie med fem lärare på en och samma skola. Lärarnas beskrivning av begåvade elever är att de kan se helheter och sammanhang, de är kreativa, snabba i tanken och vetgiriga. Många är verbala och de flesta socialt anpassade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Hugosson, Camilla, and Pernilla Norelind. "Begåvade elever, fortfarande osynliga?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35413.

Full text

Abstract:

Denna uppsats handlar om studie- och yrkesvägledning bland högpresterande och särskilt begåvade elever. Tidigare forskning visar på att den här elevgruppen inte är tillräckligt synliggjord och uppmärksammad inom skolvärlden. Därför är syftet med studien att beskriva, analysera och förstå hur studie- och yrkesvägledare arbetar med högpresterande och särskilt begåvade elever i karriärvägledningsprocessen inom gymnasiets spetsutbildningar. Våra frågeställningar är: Hur framträder högpresterande och särskilt begåvade elever i studie- och yrkesvägledares verksamhet? Vilka arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare med högpresterande och särskilt begåvade elever? och Vilken förståelse har studie- och yrkesvägledare för högpresterande och särskilt begåvade elevers behov i karriärvägledningsprocessen? För att besvara frågeställningar valde vi en kvalitativ metod med hermeneutisk forskningsansats. Empirin analyserades med stöd av Gardners intelligensteori och Peavys vägledningsteori samt Renzullis begåvningsmodell med utvalda begrepp. Huvudresultatet visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar likadant med högpresterande och särskilt begåvade elever som med andra elevgrupper. Dock ses skillnader i hur högpresterande och särskilt begåvade elever framträder i studie- och yrkesvägledarnas verksamhet samt vilka behov de har i karriärvägledningsprocessen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Blåbäck, Therese. "Smartare än fröken : En kvalitativ undersökning om synen på särskild begåvning och anpassningar i undervisningen av särskilt begåvade barn på två förskolor." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38209.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to examine how adaptations in the teaching of gifted children of two preschools can be understood from the perspective of teachers, parents and children. The intent with the study was also to examine how the teachers worked to follow the curriculum and adapt the teaching, how the children could be affected by being seen as gifted and how the parents experienced the cooperation with the preschool regarding the teaching of their gifted children. Through observations and interviews four themes were discovered – characteristics and to be seen, teacher's knowledge and education on giftedness, working methods and adaptations, and transition from preschool to school. The study’s results showed that the different perspectives differ, both between parents, educators and children, but also between the two preschools and their surrounding culture. The surrounding culture had a larger impact than expected. The analysis, based on Stern’s theory of intersubjectivity and intercultural perspective, also showed the importance of gifted children to be seen as gifted and to interact with other gifted children.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Grönberg, Sara. "Att möta särskilt begåvade elever i skolan : Ur ett lärarperspektiv." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74824.

Full text

Abstract:

Tidigare utförd forskning visar att särskilt begåvade elever inte alltid upptäcks och prioriteras i skolan så som den svenska skollagen kräver. Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärarnas upplevda förutsättningar att bemöta och utmana de särskilt begåvade eleverna i skolan. Studien bygger på nio stycken kvalitativa intervjuer med lärare från Norrbotten vilka har analyserats med hjälp av tematisk analys. I den aktuella studien framgår det att skolans fokus ligger på de elever som har svårigheter att nå godkänt betyg. Studien vittnar dock om en stark önskan hos respondenterna att svara upp gentemot de särskilt begåvade elevernas behov trots att det är förbundet med ett flertal svårigheter. De huvudsakliga utmaningar som framkommer är bristen på resurser i form av kunskap, stöd och tid. Även om lärarna i den aktuella studien kan identifiera särskild begåvning finns en osäkerhet kring vem som egentligen är särskilt begåvad. Vidare tror lärarna i den aktuella studien att skolan varken ser eller utmanar de särskilt begåvade eleverna i tillräckligt hög grad och många efterlyser därför mer utbildning och kunskap, men också bättre kartläggning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Rappéll, Madeleine, and Maria Wilgotson. "Elever med särskild begåvning. : Lärares och specialpedagogers perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14419.

Full text

Abstract:

En särskilt begåvad elev anses ha en hög förmåga inom ett specifikt område. Särskilt begåvade elever har en intellektuell begåvning, vilken kan vara exempelvis språklig eller matematisk. Särskilt begåvade elever är ingen homogen grupp. Deras begåvning kan vara knuten till ett eller flera områden, men det är inte alltid som begåvningen tar sig uttryck i skolprestationer. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vilka förkunskaper och erfarenheter som lärare och specialpedagoger har av de särskilt begåvade eleverna. Vi vill även undersöka vilka stöd och anpassningar som de ger till de särskilt begåvade eleverna i årskurs 4-6. Vidare vill vi undersöka om det finns några skillnader mellan lärares och specialpedagogers uppfattningar om särskilt begåvade elever. Den kvalitativa metoden intervju har använts för att få svar på syfte och forskningsfrågor i arbetet. Urvalet består av verksamma specialpedagoger och lärare i grundskolan. Intervjuerna är utförda för att se om det finns en skillnad i vilken kunskap lärare och specialpedagoger besitter och hur de arbetar med de särskilt begåvade eleverna. I studien medverkar fyra lärare och fyra specialpedagoger. Resultaten visar att såväl lärare som specialpedagoger behöver mer kunskap om särskild begåvning, för att de på ett gynnsamt sätt ska kunna bemöta dessa elever. De pedagoger som deltagit i intervjuerna har delade meningar om de besitter tillräckligt med kunskap om ämnet eller inte. Dock är samtliga respondenter överens om att det är viktigt att särskilt begåvade elever får de anpassningar och det stöd som de behöver.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Tönnäng, Frida. "Framgångsfaktorer för att bemötahögpresterande och särskilt begåvade elevers behov i matematikundervisningen." Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och ämnesdidaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-86237.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på framgångsrika faktorer för att anpassa undervisningen i matematik för högpresterande och särskilt begåvade elever, detta för att tatillvara på deras begåvning. Den tidigare forskningen visar att högpresterande och särskilt begåvade elever är inte att förhasta som samma sak, det som de har gemensamt är att dessa elever behöver mer utmaningar i undervisningen. I och med att det har rådit relativt lågt forskningsintresse de senare åren för begåvade elever, så har inte heller kunskap belysts hur dessa elever bör bemötas i någon hög grad. Genom att intervjua fem lärare med erfarenhet av dessa elever i lågstadiet, så har deras erfarenheter presenterats i tre teman, med fokus på hur eleverna identifieras i klassrummet, framgångsrika strategier i undervisningen av dem samt hinder och svårigheter. Denna studies resultat visade att många begåvade elever som inte får sina behov mötta i undervisningen riskerar att underprestera och i vissa fall utveckla psykisk ohälsa. Resultatet tillsammans med tidigare forskning visar tydligt att det är av stor vikt att lärare anpassar undervisningen efter elevernas behov. Lär vi oss att ta tillvara på begåvning, så kan dessa elever senare “bli vår spjutspets i samhället.”

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Viberg, Jennelie. "Osedvanlig förmåga - Särskilt begåvade barn i en inkluderande förskola och skola." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-190182.

Full text

Abstract:

Kunskapsnivån gällande särskild begåvning som ämne påtalas inom forskning vara låg inomkontexten svensk förskola och skola. Undersökningar visar att särskild begåvning som begrepp saknaren vetenskaplig definition. Utifrån verksamheternas styrdokument ska alla barn och varje barn få stödoch utmaningar utifrån sina individuella förutsättningar. Utifrån en påtalat låg kunskapsnivå kansvårigheter uppstå att upptäcka och stötta särskilt begåvade barn. Syftet med denna studie var därför att undersöka om och i så fall hur pedagoger och specialpedagogerarbetar för att upptäcka och stötta särskilt begåvade barn i förskolan och skolans verksamhet. För att undersöka detta har kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer använts. Insamlat empirisktmaterial har bearbetats och analyserats med inspiration från tematisk analysmetod. Studien visar olikadilemman som kan uppstå i arbetet med barn i behov av särskilt stöd med inriktning mot det särskiltbegåvade barnet. Resultatet diskuterar möjligheter för lärare att definiera och upptäcka barns särskildabegåvning samt svårigheter och hinder i att synliggöra barns olikheter som tillgångar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Blomdahl, Linda. "Det begåvade barnet och dess behov." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1077.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka ta reda på vilka elever som lärare, och vissa politiker, ser som begåvade inom den svenska grundskolan. Mitt arbete består av en teoridel, där jag bland annat belyser olika tolkningar av begreppet begåvning. Jag har sedan försökt sammanfatta de nyhetsartiklar som skrivits i samband med begåvade elever och elitskolor/elitklasser samt särskild undervisning i Sverige. Detta för att få en bild av hur vissa politiska partier ser på ämnet. Jag redovisar sedan de resultat jag fått av min undersökning där jag intervjuat åtta grundskollärare med olika bakgrunder.

Jag avslutar med en slutdiskussion där jag visar sambanden mellan de teoretiska avsnitten och de resultat jag fått från den praktiska delen. De intervjuade lärarnas uppfattningar om begåvade elever skiljer sig ganska mycket men visar även att samtliga lärare vill stimulera de begåvade eleverna mer än vad tiden räcker till för.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Hugoson, Johanna. "Framgångsfaktorer för de särskilt begåvade eleverna i matematik : lärare och elevers perspektiv." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79770.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att ta reda på hur matematikundervisningen ser ut och därmed belysa vilka framgångsfaktorer som finns för de särskilt begåvade eleverna i matematik. Studien beskriver detta ur både lärare och elevers perspektiv då de inte alltid stämmer överens. Metoden som användes för att göra detta var först en kvantitativ undersökning i form av enkäter till såväl lärare som elever. Sedan övergick den till en kvalitativ metod i form av lärarintervjuer. Den teoretiska utgångspunkten har varit den sociokulturella teorin med fokus på den proximala utvecklingszonen. Resultatet visade att många lärare beskriver det som svårt att både identifiera och undervisa dessa elever. Både lärare och elever tydliggör hur eleverna ofta arbetar på egen hand med anpassade läromedel. För att de särskilt begåvade eleverna ska utmanas och vidareutveckla sina matematiska kunskaper visar denna studie att kartläggning och kommunikation är grunden. Kartläggningen är viktig för att eleven ska ha möjlighet att hoppa över sådant som den redan kan. Repetition av redan befäst kunskap är förödande för de särskilt begåvade eleverna då det ofta leder till dalande motivation. Kommunikation mellan lärare och elev, i lärarkollegiet och mellan lärare och vårdnadshavare, är viktigt för att strukturera en fungerande undervisning för eleven. Vidare visade studien att den vanligaste framgångsrika metoden i matematikklassrummet, är att arbeta med rika matematiska problem som kan lösas på flera olika nivåer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Samuelsson, Claire, and Annika Albihn. "Hur uppfattar rektorer och specialpedagoger sitt ansvar för de särskilt begåvade eleverna?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34400.

Full text

Abstract:

Sammanfattning/AbstractExamensarbete: 15 hp Program: Specialpedagogprogrammet SPHAH 16, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hpNivå: Avancerad nivå Datum: 2019-05-20Titel: Hur uppfattar rektorer och specialpedagoger sitt ansvar för de särskilt begåvade eleverna?How do principals and special need coordinators view their responsibility regarding gifted students?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Fallström, jenifer, and Sara Berggren. "Hur individanpassas undervisningen för de starka eleverna i matematik? En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92893.

Full text

Abstract:

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) har alla elever rätt till en likvärdig och meningsfull utbildning. Det innebär att varje elev, oavsett fallenhet eller svårighet i undervisning har rätt till vägledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Elever som anses starka ska få individanpassad undervisning som utmanar eleverna utifrån deras kunskaper och förutsättningar. Men finns det risker med att denna rättighet, som borde vara en självklarhet, inte uppfylls av skolors verksamhet? Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka och ge exempel på hur rektorer och lärare stödjer starka elever i matematik utifrån skolans uppdrag och ansvar. Intervjustudien grundar sig i det sociokulturella perspektivet och utgår från frågeställningarna: Hur planerar och genomför skolor arbetet med de starka eleverna i matematik? och Hur kan lärare i F-3 arbeta för att ge starka elever i matematik ledning och stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling? udien visar att skolor saknar strategier på hur lärare kan hjälpa starka elever på bästa sätt, vilket kan medföra att denna elevgrupp blir sittandes i väntan på resterande elever. Uppdraget och ansvaret att anpassa undervisningen ligger idag hos läraren, ett ansvar som borde ligga på verksamheten eller hos regeringen. Studien lyfter dock ett arbetssätt för att individanpassa undervisning för starka elever i skolans ämnen. Detta arbetssätt innefattar en accelererande och berikande undervisning där eleven även får coachning och stöd genom hela sin skolgång för att få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.
Abstract According to Skollagen (SFS 2010:800), every student has the right to an equal and meaningful education. It means that regardless if the students have easy to learn or have learning difficulties, they have the right of guidance and stimulation to grow in their knowledge development. Students that are considered as strong learners must receive individualized education that challenges the students based on their individual needs. The question is if this right, that should be obvious, really is fulfilled in the schools´ education? This qualitative interview study aims to investigate and give examples of how principals and teachers support strong students in mathematics based on the school's assignment and responsibilities. The interview study is based on Vygotskijs’ socio-cultural perspective and assume the questions: How do schools plan and implement the work with the strong students in mathematics? and How can teachers in F-3 work to give strong students in mathematics guidance and stimulus to reach further in their knowledge development? The study indicates that schools lack strategies on how teachers can help strong students in the optimal way, which can implicate that this group of students is held back because of the remaining students. The assignment and responsibility to adapt the teaching today lies with the teacher, a responsibility that should lie with the organization or with the government. However, the study accents a way of working to individualize teaching for strong students in school courses. This approach includes an accelerating and enriching teaching where the students also receives coaching and support through the years in primary school to have the opportunity to develop in knowledge as far as possible.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Ekvall, Johanna. "Särskild begåvning : En studie om lärares kunskap och erfarenheter om särskild begåvning i matematik." Thesis, Högskolan i Gävle, Matematik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35898.

Full text

Abstract:

Enligt undersökningar som Skolverket har genomfört är cirka fem procent i den svenska skolan särskilt begåvade. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur undervisningen anpassas för särskilt begåvade elever i matematik utifrån styrdokument, erfarenheter och kunskaper. Undersökningen för studien bygger på en kvalitativ metod utifrån intervjuer av lärare som har lång erfarenhet i att undervisa elever i matematik. Det teoretiska ramverket för studien bygger på den sociokulturella teorin utifrån Vygotskijs tankar om lärande där lärandet grundas i den sociala interaktionen mellan olika individer. Studiens resultat visar att lärare främst använder två olika metoder vid undervisningen av eleverna samt att lärarna individanpassar undervisningen för att de särskilt begåvade eleverna ska nå nästa kunskapsnivå. Resultatet visar även att det finns både motiverade samt omotiverade särskilt begåvade elever vilket är viktigt som lärare att vara medveten om.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Appelberg, Benjamart, and Tram Tran. "Särbegåvade barn i förskolan : En intervjustudie om förskolepedagogers uppfattningar om särbegåvning." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-183419.

Full text

Abstract:

Studiesyftet är att undersöka vad förskolepedagoger har för uppfattning om särbegåvning och behovet av stöd för att genomföra ett bra pedagogiskt arbete tillsammans med dessa barn. Kvalitativ studie med semistrukturerad intervju används som metod och fem förskolepedagoger intervjuades via e-post. Vi valde tematisk analysprocess med stöd av sociokulturellt perspektiv och begrepp från tidigare forskning, kring definition av särbegåvning. Resultatet visar att de informanter som har särbegåvade barn i sin närhet har kunskap och förståelse för dessa barn på förskolan. Pedagogernas uppfattningar är att majoriteten av deras kollegor saknar kunskap och har en negativ inställning gentemot särbegåvning. Därför anser de att pedagoger ska ha möjlighet att utföra ett bra arbete för de särbegåvade barnen på förskolan krävs utbildning och mindre barngrupper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Darle, Mona, and Linnéa Karlsson Karlsson. "Rektorers resursfördelning. : Faktorer som påverkar rektorers resursfördelning till matematikundervisningen av särskilt begåvade elever." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-75890.

Full text

Abstract:

Rektorers pedagogiska ledarskap har betydelse för hur arbetet på skolorna fortlöper med syfte att främja särskilt begåvade elever i matematik och att dessa elever ska få den stimulans de är berättigade. Studiens syfte är att undersöka hur rektorer påverkas av ramfaktorer vid resursfördelning i matematik med fokus på särskilt begåvade elever. I studien har intervjuer använts som metod för att ta reda på rektorers påverkan av ramfaktorer vid resursfördelning i matematik. Ramfaktorteorin är den teori som beskriver vilka ramar och faktorer rektorer har att förhålla sig till. Resultatet visar att av rektorerna indirekt drar paralleller till budget i frågan om resursfördelningen, men kopplar också detta till flera andra ramfaktorer som samverkar. Alla rektorer uppger också att lärarnas egen kompetens är viktig för att kunna stimulera särskilt begåvade elever inom matematik. Slutsatsen i undersökningen blir därför att rektorers resursfördelning inom matematik med fokus på elever med särskild begåvning är styrd av flera faktorer och att dessa påverkar. De resultat som finns i studien kan ge ökad kunskap hos lärare eller andra kollegor för att det bidrar till en ökad medvetenhet om rektorers ramar och faktorer i det vardagliga arbetet.
How school works with gifted students depends on the pedagogical leadership of the principals’ and their decisions regarding the distribution of resources. It’s these decisions that define how the students develop and if they get the right kind of stimulants that they need. The aim of this study is to examine how the frame factor theory influences the principals’ work with distributing resources for gifted students in mathematics. This study have been using interviews as method to find out how the frame factor theory influences principals work. The result of the study shows that principals instantly draw parallels to the budget in the question of distribution of resources, but also link this to several other framework factors that interact with each other. All of the principals state that the teachers’ competence is important in order to stimulate gifted students in mathematics. The conclusion of this study is that the principals are controlled by several of the factors in the frame factor theory regarding the distributing resources for gifted students in mathematics. The results from the study can increase the teachers’ knowledge, and other colleagues, and hopefully it can increase an awareness of how the principals' work regarding distributing resources for gifted students in mathematics are affected by the frame factor theory in their line of work every day.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Nyström, Helena, Maria Suchowiak, and Emelie Thomasson. "Hur identifieras särskilt begåvade elever och hur anpassas undervisningen till dem? : En multipel fallstudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43670.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur några pedagoger identifierar och anpassar sin undervisning till särskilt begåvade elever samt att undersöka handlingsplaner som handlar om särskilt begåvade elever identifieras och vilka anpassningar bör göras för dem. Datainsamlingsmetoderna som användes i denna multipla fallstudie var semistrukturerade intervjuer, öppna observationer och handlingsplaner. I studien intervjuades elva pedagoger, och 20 observationer genomfördes. En handlingsplan undersöktes. Resultatet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och en flerfaktorsmodell. Studien visade att det finns svårigheter med att identifiera särskilt begåvade elever samt att pedagogerna, även om de gjorde anpassningar, kände sig osäkra på om dessa var framgångsrika eller inte. Handlingsplaner för särskilt begåvade elever saknades i flera av de observerade skolorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Mellby, Janna, and Jennie Nilsson. "Med örat mot marken - En studie ihur några specialpedagoger möter begreppet särskilt begåvade elever." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27356.

Full text

Abstract:

AbstractMellby, Janna & Nilsson Jennie (2018). Med örat mot marken. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien syftar till att bidra med en ökad medvetenhet kring olika sätt att förstå begreppet särskild begåvning. Vidare strävar studien till att öka medvetenheten kring vikten av kunskap i mötet med de särskilt begåvade eleverna.Syfte och frågeställningarSyftet är att öka kunskapen om på vilka olika sätt specialpedagoger kan förstå begreppet särskild begåvning hos elever i de yngre åldrarna. Centralt i studien är att belysa uppfattningar kring behovet av begreppet.Frågeställningar•Hur definierar och förstår några specialpedagoger begreppet särskilt begåvade elever? •På vilket sätt menar några specialpedagoger att begreppet särskild begåvning fyller ett behov?TeoriDe teoretiska perspektiv som används i studien har valts utifrån studiens syfte. Det sociokulturella perspektivet belyser sambandet individens lärande och kontexten hen befinner sig i. Perspektivet används för att i studien förtydliga vilka förutsättningar som krävs för att ett lärande ska kunna ske, men även för att tolka specialpedagogernas olika infallsvinklar i ämnet. De olika specialpedagogiska perspektiven behövs för att förstå den specialpedagogiska aspekten i studien.MetodStudien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer valdes som insamlingsmetod. Analysarbetet är inspirerad av en fenomenografisk ansats. Informanterna bestod av fem specialpedagoger med centrala tjänster. ResultatInformanterna utgick från egna erfarenheter till viss del i sin förståelse kring begreppet särskild begåvning men även vad vi uppfattade som tidigare förankrad kunskap kring elever i behov av särskilt stöd, då alla informanter på ett eller annat sätt landade i att särskilt begåvade elever även kan ses som elever i behov av stöd. Informanterna lyfte en brist i forskningen och därmed i deras kunskap kring begreppet. Samtliga var överens om svårigheterna att förmedla vidare kunskap som de inte själva kände sig säkra i men de kunde se en rörelse på ytan då det ute i verksamheterna så smått börjat funderas kring begreppet. Informanterna är alla överens om att det idag behövs ett begrepp för att kunna prata om de elever det gäller och på så sätt öka kunskapen och förståelsen. Men det finns en önskan om att inte behöva kategorisera eleverna utan enbart kunna utgå ifrån var och en av elevernas behov i alla möten.Specialpedagogiska implikationerGenom studien framkom behovet av en fördjupad kunskap inom ämnet och vikten av specialpedagogens roll som förmedlare av relevant kunskap. Det bör under lärar- och specialpedagogutbildningar lyftas och diskuteras vad begreppet innebär.SlutsatsStudien landar i att det är ett komplext begrepp som är svårdefinierat. Det handlar mer om att skapa sig en förståelse om vad det kan innebära att vara särskilt begåvad. Begreppet behövs främst för att vuxna ska kunna samlas, reflektera och bygga kunskap kring de här eleverna och hur vi på bästa sätt kan möta deras behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Rosenback, Evelin. "Särskilt begåvade elever i matematik : Vad forskningsfältet säger är lyckade tillvägagångssätt för identifikation och stimu." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-78291.

Full text

Abstract:

Denna studie består av en analys av den forskning som berör särskild begåvning i mate-matik och hur man stimulerar elever som är särskilt begåvade. Analysen består i största del av en kartläggning och fördjupas sedan genom att redogöra för ett par identifierade teman. Re-sultatet visar att organisatorisk och pedagogisk differentiering är något som gynnar särskilt begåvade elever i matematik. Diskussionen går in på om resultatet är något som enbart kan appliceras på fenomenet särskild begåvning i synnerhet eller alla elever generellt.
This study consists of an analysis of relevant research within the subject, research about mathematically gifted students and how to stimulate these students. The analysis is partly a mapping of the subject and partly a deeper identification of some themes. The result shows that cluster grouping is something that helps stimulate mathematically gifted students. Teacher´s knowledge and commitment to the students is also of great matter to the teaching. The discussion dispute if the result is only applicable to gifted students or students in general.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Jönsson, Sara, and Caroline Möller. "Handlingsplan eller inte? - en studie om pedagogernas syn på sitt arbete med särskilt begåvade elever." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28925.

Full text

Abstract:

Förväntat kunskapsbidragGenom denna studie önskar vi att fler yrkesverksamma på skolor ökar sin kompetens inom området, för att kunna upptäcka, förstå, acceptera och utmana dessa elever. Studien kan även synliggöra en eventuell betydelse av en specifik handlingsplan inom området och förhoppningsvis även bidra till en ökad medvetenhet om skolorganisationens roll i denna fråga.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att synliggöra om det finns skillnader i synsätt, förhållningssätt, kunskap och förutsättningar hos pedagoger som arbetar efter en specifik handlingsplan för särskilt begåvade elever i grundskolan, kontra pedagoger som saknar en handlingsplan. Finns det skillnader kan betydelsen av en handlingsplan för särskilt begåvade elever synliggöras och stärkas.Preciserade frågeställningarFrågeställningarna utgår från pedagogerna och deras grundskolor i denna studie. Hur resonerar pedagogerna kring begreppet särskilt begåvade elever? Hur ser arbetet med särskilt begåvade elever ut? Hur kan ett gynnsamt arbete med särskilt begåvade elever se ut?TeoriStudien har tagit stöd av det sociokulturella perspektivet, som bland annat lyfter att lärandetsker i samspel med andra. Begreppet den närmaste utvecklingszonen är centralt i detta perspektiv, liksom språkets roll, då språket fungerar som ett redskap för kommunikation både mellan människor och inom människor.MetodDenna studie har genomförts med stöd av metodansatsen fenomenografi. Empirin har samlats in via halvstrukturerade intervjuer med sju pedagoger från grundskolan. ResultatNär pedagoger brister i sin kunskap kring särskilt begåvade elever kan det uppstå svårigheter i att både definiera och identifiera denna grupp av elever. Risken finns då att särskilt begåvade förväxlas med högpresterande. Att arbeta efter en handlingsplan kring särskilt begåvade elever skapar mandat åt de yrkesverksamma på en skola att prioritera dessa elever på samma sätt som elever med svårigheter prioriteras. Risken är annars stor att skolans största fokus läggs på de eleverna som riskerar att inte nå målen, eller har andra svårigheter. Undersökningsgruppen i denna studie som arbetar efter en handlingsplan arbetar förebyggande kring området särskilt begåvade elever och har ett starkt samarbete mellan medarbetarna på skolan kring detta område. Detta arbete syns i vardagen, men också i det systematiska arbetet. Undersökningsgruppen som inte hade någon handlingsplan lyfte på samma sätt värdet i ett gott samarbete med medarbetarna. Övervägande informanter lyfte också ledningens påverkan.Skolans ledning har en betydande och avgörande roll i pedagogernas arbete med de särskilt begåvade eleverna. Genom ledningens kommunikation och prioritering av området lyfts värdet av elevgruppen och vikten av kunskap. Informanterna var överens om att ett gynnsamt arbetssätt för de särskilt begåvade eleverna kan vara olika slag av acceleration och berikning. Även att eleverna behöver träffa andra som är likasinnade lyftes av övervägande antal informanter. Flertalet informanter önskade mer tid till att kunna bedriva arbetet med de särskilt begåvade eleverna mer gynnsamt.Specialpedagogiska implikationerResultatet i denna studie, men även tidigare forskning visar vikten av ökad kunskap blandverksamma pedagoger i skolans värld. Studien visade även värdet i att rektorer och övrigledning har goda kunskaper och vikten av prioriteringar inom ämnet. Vi tror att vi som blivande specialpedagoger här har en framtida viktig roll i att kunna påverka vår ledning, men även i att sprida kunskaper och göra ämnet levande genom kommunikation med medarbetare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Andersson, Amanda, and Sara Hjalmarsson. "Identifiering av särskild begåvning inom svenskämnet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32525.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen kring de särskilt begåvade eleverna inom svenskämnet. Hur kan lärare identifiera och bemöta dessa elever? Hur definierar och beskriver man dessa elever samt hur upptäcker man dem? I detta examensarbete har två empiriska studier genomförts, en fallstudie och enkätundersökning. Fallstudien har tagit form på en skola i södra Sverige, där en elev har deltagit i intervju och observationer. Elevens lärare och den verksamma specialpedagogen på den berörda skolan har även intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningen kompletterades med en enkätundersökning för att få en bredare syn över lärarens uppfattning kring särskilt begåvade elever. I enkätundersökningen deltog 102 verksamma lärare i årskurs F-3 samt 4–6. Enkätundersökningen publicerades på två forum som är till för yrkesverksamma lärare och specialpedagoger.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Clarin, Jessica. "Alla elever har särskilda behov : En kvalitativ studie med fokus på lärares upplevelser av att motivera elever med hög potential." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3303.

Full text

Abstract:

Alla elever i dagens skola, oberoende av inlärningskapacitet, skall ges likvärdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lärandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en problematik i enskilda lärares förmåga till att förse samtliga elever med kunskapsmässiga utmaningar. En förbigången elevgrupp utgjordes här av klassens snabba inlärare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lärarperspektiv, söka reda på fungerande arbetsmetoder för att nå och tillgodose samtliga elevers kunskapsmässiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur yrkesverksamma lärares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen. Undersökningens resultat baseras på en sammanställning av den information som erhölls under intervjuerna av fyra medverkande lärare. Resultatets utfall pekar på ett aktivt engagemang i arbetet med en individanpassad undervisning. Här framgår elevantalets påverkan på den individuella undervisningen, samt betydelsen av tillgång på aktuella läromedel, elevinflytande, samt alternativa studiemöjligheter och vikten av att utgå från IUP.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Andersson, Sanna, and Lotten Wester. "Stimulerande undervisning av högpresterande och särbegåvade elever i matematik : En intervjustudie av engagerade matematiklärares aktiviteter." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160946.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att belysa hur engagerade matematiklärare anser att de möjliggör undervisning som stimulerar högpresterande och särbegåvade elever i matematikklassrummet. För att undersöka detta genomfördes semistrukturerade intervjuer där tio lärare beskrev sin undervisning samt eventuella hinder för att genomföra den undervisning de ansåg eftersträvansvärd. När intervjuerna analyserades utifrån begreppen berikning och acceleration framkom det att fördjupning och breddning av lärostoffet förekom i hög grad, såväl i aktiviteter riktade till enskilda elever som i helklassaktiviteter. Lärarna möjliggjorde även att eleverna kunde gå snabbare fram genom kursinnehållet, och tiden de tjänade användes huvudsakligen till fördjupning. Alltså förekom både acceleration och berikning. Utöver acceleration och berikning betonade även lärarna vikten av att skapa en god relation med eleven samt att de strävade mot att främja ett lustfyllt lärande snarare än ett prestationsinriktat. De hinder som framkom indikerar att det till stor del är upp till den enskilda läraren att stimulera dessa elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Ericsson, Björn, and Åke Sandqvist. "Att undervisa särbegåvade barn i matematik : En forskningsöversikt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23100.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Särskilt begåvade elever kommer ofta i skymundan till förmån för elever i motsatta änden av skalan. I Sverige är forskningen kring särskild begåvning nästan obefintlig. Sedan 2015 har särskilt begåvade elever aktualiserats i den svenska skolan i och med det stödmaterial Skolverket tagit fram. Med hänvisning till rådande krav från Högskolan i Borås har den här forskningsöversikten en ämneskoppling, i det här fallet matematik. Syfte Syftet med denna forskningsöversikt är att besvara följande frågor: 1. Vad kännetecknar forskning om hur särbegåvade elevers undervisning utformas inom matematikämnet? 2. Vilka metoder förespråkas för att undervisa särbegåvade elever i matematik? Metod Genom systematiska sökningar har relevant forskning identifierats, studerats och kartlagts för att besvara frågorna ovan. Urvalsprocessen har skett via tre olika former av sökningar; databassökning, snöbollsurval och konsultation. I databassökningen påbörjades sökningarna från det svenska begreppet särskilt begåvad, vilket inte gav relevanta träffar. Därefter användes det engelska begreppet gifted children. Det slutgiltiga urvalet blev åtta primärstudier efter att fyra artiklar exkluderats på grund av att de var sekundärstudier. Resultat Forskningsfältet kring utformningen av särbegåvades matematikundervisning präglas tydligt av en bredd. Bredden tar sig uttryck såväl geografiskt som gällande var forskningens utgångspunkt ligger. Det finns både forskning som intar ett lärarperspektiv och forskning som ser direkt till elevernas behov. Merdelen av forskningen sätter de berörda eleverna i centrum. Med ett undantag återfinns undervisningsmetoderna acceleration eller berikning i de artiklar som studerats. Båda undervisningsmetoderna visar goda resultat. Det kan konstateras att det är höga förväntningar som ställs på lärarkåren när det gäller att identifiera och anpassa undervisningen för de särskilt begåvade eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Carlsson, Johanna, and Mickaela Hesselberg. "”Jag tänker bättre när jag får utmaningar” : En kvalitativ studie om rektorers och förskollärares erfarenheter om särskilt begåvade barn i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413808.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie var att undersöka rektorers och förskollärarnas erfarenheter av särskilt begåvade barn i förskolan, samt hur förskollärarna beskriver de anpassningar som görs i undervisningssituationer för särskilt begåvade barn och hur rektorer beskriver anpassningar när det gäller särskilt begåvade barn i förskolan. För att undersöka vårt syfte använde vi oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerad intervju. Empirin analyserades utifrån tematisk analysmetod. Respondenterna var sex rektorer och sex förskollärare. Vår teoretiska utgångspunkt är de didaktiska frågorna Vad? Hur? Varför? och Vem? samt den didaktiska pyramiden. Vi har utgått ifrån begreppen ramfaktorer och pedagogiskt ABC. I studiens resultat framkom det att rektorerna och förskollärarna, enligt deras uppfattningar, har eller haft särskilt begåvade barn i förskolan. Detta resulterar i ett intresse hos rektorerna och förskollärarna att vilja förmedla mer kunskap om dessa barn. Rektorerna är överens om att särskilt begåvade barn ska få anpassning i förskolan. Det framkommer även att förskollärarna gjorde anpassningar när det gäller särskilt begåvade barn i undervisningssituationer. Studien visar att alla förskollärare tycks använda sig av pedagogisk ABC fast ingen av förskollärarna benämnde det på det sättet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Kullberg, Josefine, and Karolina Höggren. "Högpresterande elever - i behov av särskilt stöd? : Lärares uppfattningar om högpresterande elever i år ett - en kvalitativ undersökning." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2442.

Full text

Abstract:

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rätt att mötas på den nivå där de befinner sig. Detta ses som självklart då det gäller de elever som ännu inte uppnått målen. Vi anser att även högpresterande elever är i behov av särskilt stöd om än på ett annat sätt. Vi ville därför, genom en kvalitativ metod, ta reda på hur lärare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i år ett. Vi har även för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lärare i år ett ser med att stimulera högpresterande elever. Resultatet visar att lärare i år ett uppger att de låter alla elever, till en början, arbeta med samma moment. Dock sker detta i olika takt och takten i sig ses av lärare som en individanpassning. Utöver grundböckerna menar lärarna att det finns extramaterial att tillhandahålla för de elever som behöver extra utmaning. Detta material kan se likadant ut för hela klassen eller vara anpassat efter varje enskild elev. I resultatet framkom även att lärare upplever stora möjligheter med att stimulera högpresterande elever i år ett. Lärare är mycket positiva till sitt uppdrag att stimulera högpresterande elever och anser att de hinder som finns inte stoppar dem i deras yrkesutövning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Jonsson, Conny, Nisse Thaung, and Christopher Johansson. "En komparativ analys av tre matematiska kartläggningsmaterial : I vilken utsträckning kartläggningsmaterialen kan användas för att identifiera särskilt begåvade elever i matematikämnet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95981.

Full text

Abstract:

Denna empiriska studie synliggör i vilken grad de matematiska kompetenser som uttrycks i tre kartläggningsmaterial kan kopplas till särskilt begåvade elevers matematiska förmågor för att på så sätt underlätta ett identifierande av sagda elever inom ramen för ordinarie undervisning. Inledningsvis behandlas hur väl de allmänna matematiska kompetenserna i Niss och Højgaards (2019) KOM-projekt belyses i materialen. Därefter kopplas kompetenserna till särskilt begåvade elevers matematiska förmågor för att undersöka hur förankrade kartläggningsmaterialen är i förhållande till rådande forskning. I studien konstruerades ett konceptuellt ramverk utifrån kompetenserna i KOM-projektet och utifrån teorier kring särskilt begåvade elevers förmågor. Ramverket tillämpades vid den senare analysen av den empiriskt insamlade datan. I resultatets inledande del uppvisade två av materialen betydande fokus vid kompetenser kopplade till aritmetik, medan det tredje uppvisade en större variation av kompetenser. Resultatets andra del visade att det material som uppvisade störst variation av kompetenser även hade störst korrelation mellan kompetenser och förmågor kopplade till särskilt begåvade elever. Därefter behandlades designen av det konceptuella ramverket, där dess inneboende komplexitet diskuterades i förhållande till hur resultaten kunde tolkas. I diskussionen lyftes anledningar till att två av materialen upplevdes vara mer framgångsrika i att identifiera elever i matematiska svårigheter. Då forskningfältet inom särskild begåvning är relativt outforskat avslutas diskussionen med tänkbara teman för fortsatta studier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Aspebo, Ulrika. "Det är inte bara elever i svårigheter som behöver stöd : En intervjustudie om att utmana och motivera begåvade elever i engelskundervisning." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-70510.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att synliggöra de strategier verksamma lärare i grundskolan beskriver att deanvänder sig av i mötet med begåvade elever i ämnet engelska. I bakgrundsdelen redogörs förbegreppet begåvning och andra för studien relevanta begrepp, samt tidigare forskning påområdet. Vidare behandlas vad de gällande styrdokumenten säger samt de olika förmågorna iförhållande till ämnet engelska. Två teorier om lärande utgör studiens teoretiska utgångspunkter,Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen samt Blooms taxonomi omlärande i olika nivåer. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem engelsklärarei grundskolans årskurs 4–6 verksamma i tre olika kommuner. Intervjuerna spelades in somljudfiler för att sedan transkriberas samt tolkas med hermeneutisk metod. Resultatet visar attmånga av de strategier som lärarna beskriver att de använder i undervisningen med begåvadeelever gäller det generella arbetet med samtliga elever. Dock visar resultatet även på någraspecifika strategier för de begåvade eleverna, där främst individanpassning har ett stort fokus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Fransman, Heléna. "- Jag vet inte, jag bara ser! : En fallstudie med ett yngre särskilt begåvat barn inom matematik, med fokus på att utveckla problemlösningsförmågan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19464.

Full text

Abstract:

The purpose of the study is to support a younger mathematically gifted student to develop his problem solving ability in mathematics. The study was based on a micro-ethnographic study through participatory observations, where the analysis was based on Krutetskii's eight mathematical abilities. The result of the analysis shows that even younger, especially talented students in mathematics demonstrate Krutetskii's thoughts on mathematical abilities. The specific child in the study shows that there are several mathematical abilities within him. The problem is that the child does not get enough management and stimulation to develop his or her abilities. The child in the study needs adequate support to be able to reach full potential. Problem solving has been the focus of our meetings in order to develop the ability to motivate mathematical problems. The study has focused on two different types of problems, both closed and open issues. The result of the analysis also shows that the special education teacher needs to guide teachers in rich mathematical problems and treatment for particularly talented students in mathematics.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Cvetanovski, Daniela. "Särskilt begåvade elevers och deras vårdnadshavares upplevelser av bemötande i den svenska grundskolan/ Gifted students and their guardians' experiences of treatment in Swedish elementary school." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27351.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen var att bidra med kunskap om särskilt begåvade elevers skolsituation utifrån deras och vårdnadshavarnas upplevelser och erfarenheter av bemötandet under skoltiden. För att uppnå syftet valdes fyra elever som var bedömda som särskilt begåvade samt deras vårdnadshavare. Fokus var att hitta betydelsefulla erfarenheter från tidigare skolgång, från tiden innan eleverna hade bedömts som särskilt begåvade.Empirin speglas delvis utifrån sociokulturella perspektivet, kognitivistiska perspektivet samt relationella perspektivet. I sociokulturella perspektivet är psykologiska processerna resultat av social aktivitet. Kognitivismen har människors intellekt i fokus. Relationella pedagogiken omfattar tre sammanhängande aspekter: relationer som huvudsakliga analysenheter, sociala verkligheten som dynamisk och föränderlig och sociala fenomen som en del av och influerade av sociala sammanhang. Samspelet mellan gruppen och individen är en sammanfattning av dessa teorier. Metoden är kvalitativ, resultatinsamlingsmetoden är halvstrukturerade intervjuer som delvis är inspirerade av fenomenologin. Fenomenologin har ett filosofiskt perspektiv med fokus på undersökningspersonens livsvärld. Som analysmetod har kvalitativ innehållsanalys använts, inspirerad av Graneheim och Lundman (2004).Resultatet presenteras utifrån de fyra dominerande teman som har kunnat urskiljas: Mer av samma sak; Bristande förutsättningar hindrar viljan att utmana; Högstadiet utmanar och stimulerar samt Stödet hemifrån. Alla fyra teman finns beskrivna utifrån elevernas erfarenheter samt utifrån vårdnadshavarnas erfarenheter. En mycket kort sammanfattning av erfarenheterna är att eleverna inte uppmanades att fortsätta vidare med nästa arbetsområde, utan fick invänta klasskompisar. Det fanns dock ett undantag då en av eleverna fick stöttning tidigt under lågstadiet och fick utmaningar. Annan erfarenhet var att lärarna hade en intention att stötta och använde uppkopierat material (stenciler) som oftast var mer av samma sak dvs. fler uppgifter inom ett område. Alla fyra elever i studien kom till sin rätt under högstadiet och alla hade ett gott stöd från sina föräldrar. Stödet hade olika karaktär, ibland stöd för att förstå och komma vidare och ibland för att utmana och underhålla elevernas begåvning. Slutsatsen blir att utbildning och fortbildning av pedagoger behövs för att synliggöra och uppmärksamma särskilt begåvade elever samt sprida kunskaper om de metoder som finns om hur man uppmärksammar dessa elever. Dock är den viktigaste slutsatsen är bygga på ett gott bemötande, en bärande relation och rikta fokus på den relationella pedagogiken.
The purpose of this essay was to contribute with knowledge about gifted students’ situation in school, based on their and their guardians’ experiences in general as well as of their received treatment in school in particular. To achieve said purpose, four students estimated to be especially talented, were chosen together with their guardians. The focus was to find relevant and essential experiences from previous years in school, from the time before the students had been labeled gifted. The empirical material is partially reflected by the socio-cultural perspective, the cognitivist perspective as well as the relational perspective. According to the socio-cultural perspective, the psychological processes are a direct result of social activity. Cognitivism focuses on human intellect. The relational perspective consists of three coherent aspects: relations as main units of analysis, the social reality as dynamic and changing, and social phenomenons as a part of and influenced by different social contexts. The interaction between group and individual is a summary of these three theories. The method is qualitative, and the method of gathering results are semistructured interviews partly inspired by phenomenology. Phenomenology has a philosophical perspective with great focus on the life worlds of the study subjects. As method of analysis qualitative content analysis has been used, inspired by Graneheim and Lundman (2004). The result is presented on the basis of four dominant themes that have been distinguished: ‘More of the same’, ‘Inadequate conditions prevent the will to challenge’, ‘Secondary school challenges and stimulates’ and ‘The support from home’. All four themes are described based on the students’ experiences as well as their guardians’. A very brief summary of these experiences is that the students weren’t encouraged to continue working with the next subject area, but instead had to wait for their classmates to finish their studies. There was though one exception where one of the students received support early on during primary school and received challenges based on her abilities. Another experience was that the teachers had the intention to support and used copied material (such as stencils and handouts) which were often more of the same thing, i.e. additional tasks from the same subject area. All four students found their place during secondary school and received a good amount of support from home. This support varied between the different homes; sometimes directed towards understanding and helping the student to move on, sometimes through challenging and feeding the student’s abilities. The conclusion is that education and further training of pedagogues is needed in order to recognize gifted students and to spread knowledge about the methods available to pay adequate attention to these students. However, the most important conclusion is that building on a positive way of treating students, on a durable relation and to focus on the relational pedagogy should be a great matter of interest.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Mård, Pernilla, and Blom Andreas Holmgren. "Matematik för alla, eller får någon klara sig själv? : En kvalitativ studie om lärares arbetssätt för att lyfta och utmana elever som är matematiskt särskilt begåvade." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-46128.

Full text

Abstract:

Elever med särskild matematisk begåvning är i lika stort behov av att bli utmanade, hjälpta och sedda som alla andra elever. Dessa elever hamnar ibland i situationer då de behöver klara sig själva för att det finns andra elever som är i ”större” behov av lärarens uppmärksamhet. Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur matematiklärare i årskurs 4–6 arbetar, utmanar och uppmärksammar elever med särskild matematisk begåvning. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer för att intervjua fyra aktivt undervisande matematiklärare i årskurs 4–6. I samtliga intervjuer framkom teman som indikerade att kunskapen om dessa elevers behov av uppmärksamhet är hög men resurserna att ge dem det de behöver är bristfälliga vilket resulterar i att de ofta får klara sig själva.
Pupils with special mathematical talent are in the same need of being challenged, helped and seen as all other pupils. These students sometimes end up in situations where they need to cope themselves with parts of their learning, because there are other students who are in "greater" need of the teacher's attention. The purpose of this study is to gain a greater understanding of how teachers currently teaching mathematically talented students in grades 4-6, work with these students, the challenges the teachers face and how the teachers’ pay attention to pupils. The method used is semi-structured interviews for interviewing four teachers currently teaching mathematically talented students in grades 4–6. In all interviews the emerging themes indicated that the knowledge of these pupils' need for attention is high, but the resources to give them what they need are inadequate, which results in them often having to cope with their own learning on their own.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Särskilt begåvad'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles