Academic literature on the topic 'Särskilt boende'

Genom ädelreformen 1992 fick kommunerna uppdrag att ordna särskilda boenden för personer med omsorgsbehov. Dessa boenden skulle utgöra den omsorgsbehövandes hem. De skulle betala hyra och därmed få de rättigheter som följer av hyreslagen. Artikeln beskriver hur denna grupp behandlats i domstolarna samt diskuterar ändamålsenligheten av att tillämpa hyreslagstiftningen på gruppen.

Enligt socialtjänstlagen ska äldreomsorgen vara individanpassad och ges utifrån den enskildes behov. Samma lag innehåller ett mål om att socialtjänsten ska främja medborgarnas jämlikhet i levnadsvillkor och kommunallagen anger att kommunen ska behandla sina invånare lika. I denna artikel problematiseras idéer om individanpassning och likvärdig behandling. Dessa olika målsättningar skapar spänningar som får en särskild karaktär på äldreboenden, där måltider och andra aktiviteter ofta genomförs tillsammans med andra och där personalens tid delas mellan de boende.

This is a qualitative study that explores the involvement of the relatives in the special housing based on the perspective of fourteen interviewees working in elderly care, at special housing. The purpose of this study is to analyze the nursing staff's view of the involvement of the relatives and the presence of care provision at special housing. The study is to find out what can constitute support or obstacles to the relatives. Three questions have been presented as the structural basis upon which the objective finds its conclusion. These questions try to explore and identify the forms of support that can help relatives in their involvement in elderly care. There are opportunities and obstacles for the involvement of the relatives in the care of the elderly as well as expectations of nursing staff on the role of the relatives in the care of the elderly which the following study focuses on. The research reflected in this study involves the care staff and their experiences and views on the relatives who have their older live permanently in residential care. In conclusion, the study identifies similar reasoning among respondents regarding to key aspects of the relatives at the special housing. They emphasizes that relatives are needed there and they are important resource for both the residents and the staff. The results indicate that there may be both opportunities and obstacles for the involvement of the relatives. On one side, factors that prevent relatives from their involvement are lack of communication, poor attitude, different views of relatives and staff about care and conflicts between them. On the other side, there are opportunities that can facilitate relatives' involvement, namely the fact that they need support from the staff. The interviewees pointed out that the relationship between relatives and the elderly is the basis of the relatives' involvement.

Bakgrund: Omvårdnadsteoretikern Florence Nightingale nämnde på 1800-talet idén med att använda djur i vården. Forskning som gjorts på vuxna där hundar varit inblandade har bland annat visat positiva effekter på blodtryck, hjärtfrekvens och apati. Forskning på området visar även att när en människa klappar ett djur frisätts hormonet oxytocin, som är ett lugnande hormon som får oss att må bra. Longitudinella studier har visat positiva effekter av att ha hund på särskilt boende, både stationär och besökande hund. De psykiska effekterna som påvisats var förbättrad sinnesstämning och upplevelser av stöd och trygghet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hundens effekt på äldre personer boende på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie där 12 artiklar valdes ut och granskades enligt Olsson & Sörensens granskningsmallar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Psykiska effekter, Fysiska effekter samt Socialt välbefinnande. Att spendera tid med en vårdhund kan reducera depression, minska ensamhet och öka den sociala interaktionen. Slutsats: Hundar kan ha positiva effekter på välbefinnandet hos äldre personer på särskilt boende.Nyckelord: Animal assisted intervention, effekt, hund, äldre människor, särskilt bonde.
Background: Nursing theorist Florence Nightingale mentioned in the 1800s the idea of using animals in care. Research done in adults where the dog has been involved has shown positive effects on blood pressure, heart rate and apathy. Research also show that when a human pats an animal the hormone oxytocin is released, which is a soothing hormone that makes us feel good. Longitudinal studies have shown the positive effects of having a dog in long-term care facilities, both stationary and visiting dog. The psychological effects detected were improved mood and experiences of support and security. Purpose: The purpose of this literature review was to investigate the dog's effect on older people living in long-term care facilities. Method: A literary review where 12 articles were selected and reviewed according to Olsson & Sörensen review protocol. Result: The results of the analysis were divided in three main categories: Physical effects, Psychological effects and Social wellbeing. Conclusion: Dogs can have positive effects on the wellbeing of elderly people living in long-term care facilities.Keywords: Animal assisted intervention, dog, effect, elderly, long-term care facility.

The purpose of this thesis is to examine how the elderly people experience the food on a sheltered accommodation. We will examine nutrition in the food and if the elderly people have an influence on food they gets everyday. The aim of this study was to examine older persons’ everyday experiences of food within the context of homes for the elderly. More specifically, nutrition and the personal experiences of influence concerning choice of food were examined. The study was performed by means of a qualitative approach involving interviews with both personnel and elderly persons themselves within two homes for the elderly, both located in the same city in southern Sweden. The results of this study indicate that elderly persons tend to experience less influence on the everyday choice of food. However, this is partly contradicted by the personnel concerning their explicit involvement of the elderly when composing weekly menus.

Syftet med uppsatsen är att bvelysa handläggning och dokumentation av ansökningar om särskilt boende enligt LSS och genomförandeplaner för insatsen samt att se hur dessa dokument avspeglar personernas livssituation. Elva utredningar om ansökan om särskilt boende enligt LSS och fem genomförandeplaner har undersökts i en kommun i Sverige. Datamaterialet är från åren 2007 till 2011. Materialet har studerats med kvalitativ innehållsanalys som analysmetod. Studien visade att utredningarna har blivit mer utförliga med tiden. I de senare fanns mer omfattande beskrivningar om personerna. Anledningen till ansökan var att man nyligen insjuknat, skulle flytta från föräldrahemmet eller att en tidigare insats inte hade fungerat. Samtliga i studien saknade lönearbete, däremot hade majoriteten behållning av någon form av daglig verksamhet. Många i studien hade haft en svår livssituation under barndomen och i vuxen ålder. Den målsättning som de flesta hade var att på olika sätt nå ökad självständighet i livet. Vissa personer som varit isolerade eller haft en inaktiv fritid fick efter att de fått särskilt boende en mer aktiv och social fritid. Med insatsen särskilt boende enlig LSS gick det att se att personerna fick ett bättre stöd som var bättre anpassat efter deras behov. Stödet ges dock inom en organisatorisk ram som delvis styr den enskildas vardag.

Medellivslängden har ökat i Sverige under hela 1900-talet och år 2010 förväntades de som är 65år eller äldre öka med 13 procent och de som är 85 år öka med 20 procent. Med dagens medicinska kunskap och effektivare behandlingar gör att människor lever längre med kroniska sjukdomar. Detta leder till att allt fler äldre kommer behöva vård. Syftet med denna studie är att belysa och sammanställa forskning som beskriver de äldres erfarenheter av att leva och hantera sina liv på särskilt boende. En litteraturöversikt på aktuella vetenskapliga studier har genomförts. Datamaterialet består av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet har sammanställts under tre områden:Respekt och värdighet, Betydelser av möten och relationer och Hantera det dagliga livet . I resultatet framkom det att respekt och värdighet hörde samman med till vilken grad de boende kunde sköta sig själva. Det fanns många brister i mötena mellan de boende och vårdpersonalen. Möjlighet till ett socialt liv så som kontakt med familjen och vänner är begränsad genom deras fysiska begränsningar. För att kunna hantera vardagen vände de boende sig inåt och skapade en mening i sin tillvaro. För sjuksköterskan är det viktigt att vara medveten om att äldre befinner sig i en väldigt utsatt situation och utifrån det anpassa vård och omsorg. Det behövs mer kvalitativ forskning i hur de äldre upplever att leva på särskilt boende för att kunna förbättra deras levnadsvillkor, välmående och individanpassa äldrevården.

 

 

Antalet äldre i världen ökar och den äldre befolkningen blir allt friskare. Trots detta är det sällsynt att äldre klarar sig själva till livets slut. Då det inte är möjligt att tillgodose de äldres behov i hemmet har samhället ansvar att erbjuda plats på särskilt boende. Beroende av andra innebär inte att de äldres livskvalitet behöver reduceras och det har påvisats att ökad ålder och låg livskvalitet inte är sammankopplade med varandra. Syftet med studien var att beskriva vad livskvalitet är för äldre på särskilt boende. Litteraturstudien grundar sig på elva vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån en induktiv ansats. I resultatet framkom fyra områden som var betydelsefulla för livskvaliteten för de äldre: relationer, identitet, aktiviteter samt miljö och organisation. De äldre önskar goda relationer med personalen där de blir sedda som unika individer. De vill även delta i meningsfulla aktiviteter på sina egna villkor samt omges av en hemlik miljö. Sjuksköterskan kan stärka de äldres livskvalitet genom att ta hänsyn till dessa områden. Mer utbildning i ämnet för allmänsjuksköterskan samt kvalitativ forskning om äldres livskvalitet behövs för att öka sjuksköterskans kunskap och förståelse om vad livskvalitet är för äldre på särskilt boende.
The number of elderly people in the world is increasing and the elderly population is getting healthier. Despite this, it is uncommon for elderly people to be able to manage on their own until the end of life. When it isn't possible to cater for the needs of the elderly at home, the society has a responsibility to offer them room at a nursing home. Dependency on others doesn't mean the quality of life for the elderly has to be reduced and it's been found that there is no connection between rising age and low quality of life. The aim of this study was to describe what quality of life is for elderly people living in nursing homes. This literature study is based on eleven scientific articles that were analysed using an inductive approach. Four areas that were important for quality of life for the elderly emerged from the results: relations, identity, activities and environment and organisation. The elderly wanted close relationships with the staff and wanted to be seen as unique individuals. They wanted to participate in meaningful activities on their own terms and live in a homelike environment. The nurse can strengthen quality of life for the elderly be taking these areas into account. More education in the matter for general nurses and more qualitative research on the subject of quality of life for the elderly is needed to increase the nurses knowledge and understanding of quality of life for elderly people in nursing homes.

Tidigare studier visar att människor som bor på särskilt boende ofta lider av depression och ensamhet. Personalen som jobbar på särskilt boende är ofta upptagna med de dagliga sysslorna och tiden för social interaktion med de boende är ofta begränsad. Detta kan resultera i en känsla av övergivenhet och ångest hos den boende. Genom århundradena, så har människan alltid använt sig av husdjur som ett sällskap och tröst. Studier visar att den generella hälsan förbättras och stärks genom umgänget med djur. Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonalens uppfattningar av vad ett husdjur på särskilt boende kan ha för inverkan eller betydelse för vården av de boende. En kvalitativ intervju studie genomfördes för att undersöka studiens syfte. Sju undersköterskor intervjuades. Resultatet visar att husdjur har en positiv påverkan på människan. Det stärker glädjen hos människor omkring och skapar en avslappnande atmosfär. Vårdtagarna på särskilt boende, där ett husdjur bor permanent på avdelningen har uppvisat en lugnande, positiv effekt. Hundar och katter är bland de mest populära sällskapsdjuren på grund av tillfredställelsen det ger att klappa och dess vänliga natur. Det finns dock även nackdelar med husdjur på särskilt boende. Allergier, rädsla för vissa djur och risken för att djuret kan orsaka skada eller att djuret själv kan ta skada förekommer. Författarna anser att det finns behov av fortsatt forskning om husdjur inom vården av äldre.

Former studies show that people living in nursinghomes are often suffering from feelings of depression and loneliness. The staff working at the nursing homes is often occuped with daily chores and the time for social interaction with the residents are limited. This results in feelings of desolations and anxiety. Troughout the centuries, man have always depended on pets as a company and comfort. Studies show that general health improves when interaction with animals occur. The purpose of this study was to describe the staff’s opinion of a pet in nursinghomes and what influence or meaning it may have on the care of the residents. A qualitative interview study was made to examen the purpose of the study. Seven assistant nurses were interviewed. Results show that pets have a positive affect on human beings. They often make people around them feel more joyful and relaxed. The residents in nursing homes, who have experienced a pet living with them at the unit, have showed a calming, positive effect in their behaviour. Dogs and cats are among the most popular animals as a company because of the satisfaction of stroking and its friendly nature. Allergy, fear for some animals and the potential risk for the animal to cause injury to it self or others occurs. The authors acknowledge the need for futher research about animals involved in caregiving.

Bakgrund: Att flytta från sitt eget hem till ett särskilt boende är en stor förändring för en äldre människa. Man lämnar sina vanliga rutiner och hamnar i en situation som kan upplevas svår att behärska. Man kanske inte får plats med alla sina ägodelar och många gånger kan man behöva hjälp med att äta, klä på sig och minnas saker. Ofta lämnar man även sitt sociala liv bakom sig. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelse av att flytta hemifrån till ett särskilt boende. Metod: En systematisk litteraturstudie har utförts, i vilken kvalitativa artiklar har analyserats. Resultat: Det framkom två teman och fyra subteman i analysen. Resultatet visade att de äldre människorna inte kände sig delaktiga och att upplevelsen inte var som förväntat. De upplevde ofta att de inte fick ta ett medansvar. Majoriteten upplevde att de var i trygga händer, vilket var en grundläggande faktor för att känna sig accepterade och trygga. Många upplevde att det som började som en negativ händelse (att flytta till särskilt boende), i slutändan löste sig till det bästa. Slutsats: Äldre människor beskriver att de kan lära sig att acceptera situationen de befinner sig i, och även uppleva att något förväntansfullt väntar dem i livet.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline. Resultat: Flera studier rapporterar om vad livskvalitet är enligt demenssjuka som bor i särskilt boende. Livskvalitet är relaterad till bl.a. social samvaro, aktivitet, kost samt fysisk och psykisk känsla av hälsa. Slutsats: Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kan påverka upplevelsen av livskvalitet för den demenssjuke. Meningsfulla aktiviteter som utförs tillsammans med vårdpersonalen och anhöriga är exempelvis betydelsefulla. Sjuksköterskan bör visa respekt för personens integritet, värdighet, autonomi och delaktighet.