Dissertations / Theses on the topic 'Särskilt boende'

This is a qualitative study that explores the involvement of the relatives in the special housing based on the perspective of fourteen interviewees working in elderly care, at special housing. The purpose of this study is to analyze the nursing staff's view of the involvement of the relatives and the presence of care provision at special housing. The study is to find out what can constitute support or obstacles to the relatives. Three questions have been presented as the structural basis upon which the objective finds its conclusion. These questions try to explore and identify the forms of support that can help relatives in their involvement in elderly care. There are opportunities and obstacles for the involvement of the relatives in the care of the elderly as well as expectations of nursing staff on the role of the relatives in the care of the elderly which the following study focuses on. The research reflected in this study involves the care staff and their experiences and views on the relatives who have their older live permanently in residential care. In conclusion, the study identifies similar reasoning among respondents regarding to key aspects of the relatives at the special housing. They emphasizes that relatives are needed there and they are important resource for both the residents and the staff. The results indicate that there may be both opportunities and obstacles for the involvement of the relatives. On one side, factors that prevent relatives from their involvement are lack of communication, poor attitude, different views of relatives and staff about care and conflicts between them. On the other side, there are opportunities that can facilitate relatives' involvement, namely the fact that they need support from the staff. The interviewees pointed out that the relationship between relatives and the elderly is the basis of the relatives' involvement.

Bakgrund: Omvårdnadsteoretikern Florence Nightingale nämnde på 1800-talet idén med att använda djur i vården. Forskning som gjorts på vuxna där hundar varit inblandade har bland annat visat positiva effekter på blodtryck, hjärtfrekvens och apati. Forskning på området visar även att när en människa klappar ett djur frisätts hormonet oxytocin, som är ett lugnande hormon som får oss att må bra. Longitudinella studier har visat positiva effekter av att ha hund på särskilt boende, både stationär och besökande hund. De psykiska effekterna som påvisats var förbättrad sinnesstämning och upplevelser av stöd och trygghet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hundens effekt på äldre personer boende på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie där 12 artiklar valdes ut och granskades enligt Olsson & Sörensens granskningsmallar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Psykiska effekter, Fysiska effekter samt Socialt välbefinnande. Att spendera tid med en vårdhund kan reducera depression, minska ensamhet och öka den sociala interaktionen. Slutsats: Hundar kan ha positiva effekter på välbefinnandet hos äldre personer på särskilt boende.Nyckelord: Animal assisted intervention, effekt, hund, äldre människor, särskilt bonde.
Background: Nursing theorist Florence Nightingale mentioned in the 1800s the idea of using animals in care. Research done in adults where the dog has been involved has shown positive effects on blood pressure, heart rate and apathy. Research also show that when a human pats an animal the hormone oxytocin is released, which is a soothing hormone that makes us feel good. Longitudinal studies have shown the positive effects of having a dog in long-term care facilities, both stationary and visiting dog. The psychological effects detected were improved mood and experiences of support and security. Purpose: The purpose of this literature review was to investigate the dog's effect on older people living in long-term care facilities. Method: A literary review where 12 articles were selected and reviewed according to Olsson & Sörensen review protocol. Result: The results of the analysis were divided in three main categories: Physical effects, Psychological effects and Social wellbeing. Conclusion: Dogs can have positive effects on the wellbeing of elderly people living in long-term care facilities.Keywords: Animal assisted intervention, dog, effect, elderly, long-term care facility.

The purpose of this thesis is to examine how the elderly people experience the food on a sheltered accommodation. We will examine nutrition in the food and if the elderly people have an influence on food they gets everyday. The aim of this study was to examine older persons’ everyday experiences of food within the context of homes for the elderly. More specifically, nutrition and the personal experiences of influence concerning choice of food were examined. The study was performed by means of a qualitative approach involving interviews with both personnel and elderly persons themselves within two homes for the elderly, both located in the same city in southern Sweden. The results of this study indicate that elderly persons tend to experience less influence on the everyday choice of food. However, this is partly contradicted by the personnel concerning their explicit involvement of the elderly when composing weekly menus.

Syftet med uppsatsen är att bvelysa handläggning och dokumentation av ansökningar om särskilt boende enligt LSS och genomförandeplaner för insatsen samt att se hur dessa dokument avspeglar personernas livssituation. Elva utredningar om ansökan om särskilt boende enligt LSS och fem genomförandeplaner har undersökts i en kommun i Sverige. Datamaterialet är från åren 2007 till 2011. Materialet har studerats med kvalitativ innehållsanalys som analysmetod. Studien visade att utredningarna har blivit mer utförliga med tiden. I de senare fanns mer omfattande beskrivningar om personerna. Anledningen till ansökan var att man nyligen insjuknat, skulle flytta från föräldrahemmet eller att en tidigare insats inte hade fungerat. Samtliga i studien saknade lönearbete, däremot hade majoriteten behållning av någon form av daglig verksamhet. Många i studien hade haft en svår livssituation under barndomen och i vuxen ålder. Den målsättning som de flesta hade var att på olika sätt nå ökad självständighet i livet. Vissa personer som varit isolerade eller haft en inaktiv fritid fick efter att de fått särskilt boende en mer aktiv och social fritid. Med insatsen särskilt boende enlig LSS gick det att se att personerna fick ett bättre stöd som var bättre anpassat efter deras behov. Stödet ges dock inom en organisatorisk ram som delvis styr den enskildas vardag.

Medellivslängden har ökat i Sverige under hela 1900-talet och år 2010 förväntades de som är 65år eller äldre öka med 13 procent och de som är 85 år öka med 20 procent. Med dagens medicinska kunskap och effektivare behandlingar gör att människor lever längre med kroniska sjukdomar. Detta leder till att allt fler äldre kommer behöva vård. Syftet med denna studie är att belysa och sammanställa forskning som beskriver de äldres erfarenheter av att leva och hantera sina liv på särskilt boende. En litteraturöversikt på aktuella vetenskapliga studier har genomförts. Datamaterialet består av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet har sammanställts under tre områden:Respekt och värdighet, Betydelser av möten och relationer och Hantera det dagliga livet . I resultatet framkom det att respekt och värdighet hörde samman med till vilken grad de boende kunde sköta sig själva. Det fanns många brister i mötena mellan de boende och vårdpersonalen. Möjlighet till ett socialt liv så som kontakt med familjen och vänner är begränsad genom deras fysiska begränsningar. För att kunna hantera vardagen vände de boende sig inåt och skapade en mening i sin tillvaro. För sjuksköterskan är det viktigt att vara medveten om att äldre befinner sig i en väldigt utsatt situation och utifrån det anpassa vård och omsorg. Det behövs mer kvalitativ forskning i hur de äldre upplever att leva på särskilt boende för att kunna förbättra deras levnadsvillkor, välmående och individanpassa äldrevården.

 

 

Antalet äldre i världen ökar och den äldre befolkningen blir allt friskare. Trots detta är det sällsynt att äldre klarar sig själva till livets slut. Då det inte är möjligt att tillgodose de äldres behov i hemmet har samhället ansvar att erbjuda plats på särskilt boende. Beroende av andra innebär inte att de äldres livskvalitet behöver reduceras och det har påvisats att ökad ålder och låg livskvalitet inte är sammankopplade med varandra. Syftet med studien var att beskriva vad livskvalitet är för äldre på särskilt boende. Litteraturstudien grundar sig på elva vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån en induktiv ansats. I resultatet framkom fyra områden som var betydelsefulla för livskvaliteten för de äldre: relationer, identitet, aktiviteter samt miljö och organisation. De äldre önskar goda relationer med personalen där de blir sedda som unika individer. De vill även delta i meningsfulla aktiviteter på sina egna villkor samt omges av en hemlik miljö. Sjuksköterskan kan stärka de äldres livskvalitet genom att ta hänsyn till dessa områden. Mer utbildning i ämnet för allmänsjuksköterskan samt kvalitativ forskning om äldres livskvalitet behövs för att öka sjuksköterskans kunskap och förståelse om vad livskvalitet är för äldre på särskilt boende.
The number of elderly people in the world is increasing and the elderly population is getting healthier. Despite this, it is uncommon for elderly people to be able to manage on their own until the end of life. When it isn't possible to cater for the needs of the elderly at home, the society has a responsibility to offer them room at a nursing home. Dependency on others doesn't mean the quality of life for the elderly has to be reduced and it's been found that there is no connection between rising age and low quality of life. The aim of this study was to describe what quality of life is for elderly people living in nursing homes. This literature study is based on eleven scientific articles that were analysed using an inductive approach. Four areas that were important for quality of life for the elderly emerged from the results: relations, identity, activities and environment and organisation. The elderly wanted close relationships with the staff and wanted to be seen as unique individuals. They wanted to participate in meaningful activities on their own terms and live in a homelike environment. The nurse can strengthen quality of life for the elderly be taking these areas into account. More education in the matter for general nurses and more qualitative research on the subject of quality of life for the elderly is needed to increase the nurses knowledge and understanding of quality of life for elderly people in nursing homes.

Tidigare studier visar att människor som bor på särskilt boende ofta lider av depression och ensamhet. Personalen som jobbar på särskilt boende är ofta upptagna med de dagliga sysslorna och tiden för social interaktion med de boende är ofta begränsad. Detta kan resultera i en känsla av övergivenhet och ångest hos den boende. Genom århundradena, så har människan alltid använt sig av husdjur som ett sällskap och tröst. Studier visar att den generella hälsan förbättras och stärks genom umgänget med djur. Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonalens uppfattningar av vad ett husdjur på särskilt boende kan ha för inverkan eller betydelse för vården av de boende. En kvalitativ intervju studie genomfördes för att undersöka studiens syfte. Sju undersköterskor intervjuades. Resultatet visar att husdjur har en positiv påverkan på människan. Det stärker glädjen hos människor omkring och skapar en avslappnande atmosfär. Vårdtagarna på särskilt boende, där ett husdjur bor permanent på avdelningen har uppvisat en lugnande, positiv effekt. Hundar och katter är bland de mest populära sällskapsdjuren på grund av tillfredställelsen det ger att klappa och dess vänliga natur. Det finns dock även nackdelar med husdjur på särskilt boende. Allergier, rädsla för vissa djur och risken för att djuret kan orsaka skada eller att djuret själv kan ta skada förekommer. Författarna anser att det finns behov av fortsatt forskning om husdjur inom vården av äldre.

Former studies show that people living in nursinghomes are often suffering from feelings of depression and loneliness. The staff working at the nursing homes is often occuped with daily chores and the time for social interaction with the residents are limited. This results in feelings of desolations and anxiety. Troughout the centuries, man have always depended on pets as a company and comfort. Studies show that general health improves when interaction with animals occur. The purpose of this study was to describe the staff’s opinion of a pet in nursinghomes and what influence or meaning it may have on the care of the residents. A qualitative interview study was made to examen the purpose of the study. Seven assistant nurses were interviewed. Results show that pets have a positive affect on human beings. They often make people around them feel more joyful and relaxed. The residents in nursing homes, who have experienced a pet living with them at the unit, have showed a calming, positive effect in their behaviour. Dogs and cats are among the most popular animals as a company because of the satisfaction of stroking and its friendly nature. Allergy, fear for some animals and the potential risk for the animal to cause injury to it self or others occurs. The authors acknowledge the need for futher research about animals involved in caregiving.

Bakgrund: Att flytta från sitt eget hem till ett särskilt boende är en stor förändring för en äldre människa. Man lämnar sina vanliga rutiner och hamnar i en situation som kan upplevas svår att behärska. Man kanske inte får plats med alla sina ägodelar och många gånger kan man behöva hjälp med att äta, klä på sig och minnas saker. Ofta lämnar man även sitt sociala liv bakom sig. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelse av att flytta hemifrån till ett särskilt boende. Metod: En systematisk litteraturstudie har utförts, i vilken kvalitativa artiklar har analyserats. Resultat: Det framkom två teman och fyra subteman i analysen. Resultatet visade att de äldre människorna inte kände sig delaktiga och att upplevelsen inte var som förväntat. De upplevde ofta att de inte fick ta ett medansvar. Majoriteten upplevde att de var i trygga händer, vilket var en grundläggande faktor för att känna sig accepterade och trygga. Många upplevde att det som började som en negativ händelse (att flytta till särskilt boende), i slutändan löste sig till det bästa. Slutsats: Äldre människor beskriver att de kan lära sig att acceptera situationen de befinner sig i, och även uppleva att något förväntansfullt väntar dem i livet.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline. Resultat: Flera studier rapporterar om vad livskvalitet är enligt demenssjuka som bor i särskilt boende. Livskvalitet är relaterad till bl.a. social samvaro, aktivitet, kost samt fysisk och psykisk känsla av hälsa. Slutsats: Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kan påverka upplevelsen av livskvalitet för den demenssjuke. Meningsfulla aktiviteter som utförs tillsammans med vårdpersonalen och anhöriga är exempelvis betydelsefulla. Sjuksköterskan bör visa respekt för personens integritet, värdighet, autonomi och delaktighet.

Bakgrund: Risk för undernäring och lång nattfasta för äldre personer som bor på särskilt boende är något som uppmärksammats enligt aktuell forskning. Anledningen till att ämnet känns viktigt att studera vidare är att en nattfasta över 11 timmar kan vara första steget till undernäring. Undernäring i sin tur kan orsaka fysiskt lidande och ger en ökad risk för fallskador, infektioner och svårläkta sår. Syfte: Studiens syfte var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av nutritionsvård på särskilt boende för äldre personer. Metod: Studien genomfördes enligt en kvalitativ induktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Åtta distriktssköterskor intervjuades. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av resultatet genererade tre huvudkategorier och sju underkategorier. Teamsamverkan spelar en viktig roll i omvårdnadsarbetet, både med hänseende till kommunikation och distriktssköterskans roll. Ledningens stöd eller ibland brist på stöd samt organisatoriska frågor har betydelse för hur arbetet med nutrition prioriteras i de olika vårdprofessionerna. Delaktighet inkluderar både den äldre personen och omvårdnadspersonalen. Den personcentrerade vården avspeglas i hur delaktigheten utnyttjas och används i positivt syfte. Slutsats: Det krävs ett välfungerande samarbete och en bra kommunikation mellan alla inblandade vårdprofessioner för att skapa en god vård för den äldre personen och för att undvika lidande i form av undernäring och för lång nattfasta.
Background: Risk of malnutrition and long night fasting for elderly people living in special housing is something that has been noted according to current research. The reason why the subject feels important to study further is that a night fast over 11 hours can be the first step to malnutrition. Malnutrition, in turn, can cause physical suffering and increases the risk of fall injuries, infections and severe wounds. Aim: The purpose of the study was to elucidate district nurses´ experiences of nutrition care in special housing for the elderly. Method: The study was conducted according to a qualitative inductive approach using semistructured interviews. Eight district nurses were interviewed. The data collection was analyzed based on a qualitative content analysis. Results: Analysis of the result generated three main categories and seven subcategories. Team collaboration plays an important role in the nursing work, both with regard to communication and the role of the district nurse. Management´s support or sometimes lack of support and organizational issues have an impact on how nutrition work is prioritized in the various health care professions. Participation includes both the elderly peolpe and the nursing staff. The person-centered care is reflected in how participation is utilized and used for a positive purpose. Conclusion: A well-functioning collaboration and good communication between all health care professionals involved is required to create good care for the elderly people and to avoid suffering in the form av malnutrition and long night fasting.

Background: Involuntary loneliness has adverse effects on the physical and mental health of the elderly. Few interview studies have investigated older people's experience of loneliness in residential care. Purpose: The purpose of the study was to highlight thoughts about loneliness in individuals 70 years or older, living at nursing homes and their experience of loneliness related to the accommodation. Method: The study design was qualitative with an inductive approach. Semistructured interviews with 13 individuals 70-98 years old, was performed. The text was analyzed  and interpreted using qualitative content analysis. Result:  Five categories emerged; The move to the nursing home linked to loneliness, Individual aspects of loneliness, Loneliness and aging body, Significance of social factors for loneliness and Individual strategies to deal with loneliness.            Conclusion: Some older people were bothered by loneliness and asked for an increased community, in the context of meal, in the form of  group activities. It was common for the elderly with increasing age not to participate in all activities and instead chose to be for themselves, usually in a positive loneliness (solitude).
Bakgrund: Ofrivillig ensamhet har skadliga effekter på äldres fysiska och psykiska hälsa. Få intervjustudier har undersökt äldres upplevelse av ensamhet på särskilt boende (Säbo). Syfte: Syftet med studien var att belysa tankar om ensamhet hos individer över 70 år, på särskilt boende (Säbo) samt deras upplevelse av ensamhet relaterat till boendet. Metod: Studiedesignen var kvalitativ med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide med 13 individer 70-98 år, genomfördes. Texten analyserades och tolkades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem huvudkategorier framkom; Flytten till Säbo kopplat till ensamhet, Individuella aspekter av ensamhet, Ensamhet och den åldrande kroppen, Betydelsen av sociala kontakter för upplevelsen av ensamhet samt Individuella strategier att hantera ensamhet.                                                                                                                            Slutsats: En del äldre besvärades av ensamhet och efterfrågade en ökad gemenskap i samband med måltid, i form av gemensamma aktiviteter i grupp. Det var vanligt att de äldre med stigande ålder inte deltog i alla aktiviteter och istället valde att vara för sig själva, i en positiv ensamhet.

Introduktion: Omsorgspersonalen på särskilda boenden har en väsentlig roll i den dagliga munvården för äldre. Det orala hälsotillståndet har även betydelse för den övriga hälsan. Studier visar att munvården är bristfällig hos äldre och behöver belysas då den äldre befolkningen förväntas öka. Syfte: Att kartlägga potentiella förbättringsområden avseende personalens arbete med munvård inom äldreomsorgen. Metod: Litteraturstudie Resultat: Ett antal förbättringsområden framkommer som kan utveckla omsorgspersonalens arbete kring munvård för äldre på särskilda boenden. Förhållningssätt, attityder, tydliga strukturer, rutiner och dokumentation för munvård beskrivs. Mer munvårdsutbildning och samarbete med tandhygienist är ytterligare förbättringsområden som belyses. Konklusion: Den äldre befolkningen ökar vilket ställer krav på omsorgspersonalens arbete kring munvård på särskilt boende. Flera förbättringsåtgärder krävs inom arbetet med munvård för att uppnå en god oral hälsa hos omsorgsberoende äldre. Omsorgspersonalen önskar stöd av tandvården genom regelbunden munvårdsutbildning för att utveckla och uppmärksamma den orala hälsan hos omsorgsberoende äldre. Genom ökad kunskap om oral hälsa förbättras även omsorgspersonalens förhållningssätt och attityder till munvårdsarbetet.

The purpose of this study was to examine how retirement home staff promotes the sense of security of older persons receiving care in retirement homes. In qualitative interviews with staff the following research questions were studied: which factors are described as central for older people’s sense of security? How does retirement home staff promote security for older people in their daily work? Which potentials and difficulties is retirement home staff identifying in promoting security? Theoretical perspectives used in the analysis: the salutogenic perspective and the life-course perspective. Results: relationships, influence and knowledge were central for older people's sense of security. Staff's efforts to promote security were based on creating relationships and on being a handy resource, which created conditions for quality-care. Lack of time was presented as a difficulty. I argue that interpersonal relationships and the promotion of older people’s influence and knowledge should have a central role in care-work.

AbstractThis essay is about the visibility of everyday life in a nursing home. The thesis is based on the following questions: What characterizes the social life and conversation between staff and residents? What content has the social life and the conversation between these parties? What is the power relationship between the staff and residents?To answer these questions, we used the qualitative approach with open observations, along with interviews. The study is partly based on direct observation by an observer as a participant in a special housing, and on semi-structured interviews with seven respondents, three of them staff and four residents in the same nursing home. For the results and analysis section, we use the Grounded Theory as a method which constructs a parallel between data processing and analysis of the interviews, where we first encode, categorize and create themes. These we use then to tie our results to the symbolic interactionism, and role theory.

Today older people’s health and life quality are current topics of conversation in society. The number of old people is increasing and their health is deteriorating, that is why there is a need of new ways of meeting their necessities. In this study we have tried to illustrate heads of districts reasoning concerning pets’ significance for old people in special housing. The purpose of the study is to investigate the management’s awareness and preparedness around and also management of pets in special housing in a county. We have also had a look at the practical work with pets in special housing. The material in the study comes from qualitative interviews. One geriatric care manager and six heads of districts with the responsibility of special housing for old people under municipal management have been interviewed. In our interpretation we have used Brülde’s theory (2003) of life quality called “a mixed theory of happy character”. Brülde combines elements from hedonism, the theory of fulfillment of wishes and from the objective pluralism to make his own theory. The result from the study shows that all heads of districts are positive to have pets in special housing and that all special housing has or has had pets in some form. The contact with pets gives many old people a better life quality with happiness, an increased well-being and decreases the sense of loneliness.

Bakgrund: Världens befolkning blir allt äldre. Idag är 1 av 11 över 65 år men år 2050 kommer 1 av 6 vara över 65 år. Antalet äldre som är över 80 år och kräver insatser i form av hemtjänst, särskilt boende, dagverksamhet eller korttidsboende ökar. Här ser vi ett av samhällsstödets, vårdens och omsorgens största framtida prövningar. Syfte: Beskriva hur äldre personer upplever att det är att bo på ett särskilt boende. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningarna efter artiklar har skett i databasen PubMed. Huvudresultat: Flytten till ett särskilt boende påverkade den äldres känsla av frihet. Leva på boendet sågs som en lång väntan på döden och många kände sig ensamma och övergivna. De äldre kände sig begränsade och upplevde att ingen lyssnade på deras åsikter. Låsta dörrar på boendet uppfattades som begränsande och de äldre hade känslan av ett fängelse. Aktiviteter var viktigt för välmåendet, både ensam och tillsammans med andra. Kunna röra sig fritt och ha närhet till natur, friluftsliv och kunna gå ut på promenader var viktigt. Närståendes delaktighet i äldres liv var viktigt för välmåendet. Bemötandet av sjuksköterskan hade stor betydelse för trivseln. Slutsats: De äldre upplevde att aktiviteter eller träning tillsammans med andra äldre eller ensamma var en positiv upplevelse. Närståendes delaktighet var av stor betydelse för de äldre. De äldre personerna upplevde att de kände sig instängda när dörrarna var låsta och hade en önskan att kunna gå utomhus oftare. Många kände sig ensamma på det särskilda boendet och att det var en lång väntan på döden. Detta trots att många människor fanns runt dem. Det är av betydelse för de äldre att sjuksköterskan tar sin ledarroll och vägleder vårdpersonalen att ha ett gott bemötande i alla situationer. För att sjuksköterskan ska få en bättre bild av vad som påverkar de äldres upplevelse krävs mer forskning.
Background: The World population is getting older. Today is 1 of 11 persons over the age 65 but in 2050 it will be 1 of 6 persons aged over 65. The number of people over 80 years old requires efforts in the form of home service, housing for elderly, day care or short-term housing are increasing. This will be one of the biggest challenges for social support, health care and welfare in the future. Aim: To describe how older persons experience what it is like living in housing for elderly.Method: A descriptive literature study based on 12 scientific articles with a qualitative approach. The searches for articles have been done in the database PubMed. Main results: The move to housing for elderly had an impact on their feelings for freedom. Living in the housing for elderly felt like a long wait for death and many felt lonely and abandoned. The elderly felt like they were limited and experienced that no one listened to their opinions. Locked doors in the environment perceived as a limitation and the elderly felt like they were in prison. Activities seemed like important for the wellbeing, both together with others and alone. To be able to move freely, being close to nature, outdoor life and being able to take a walk outside was important. Relatives being a part of the elderly´s life was important for their wellbeing. The way the nurse treated them had a big impact on how they enjoyed living in the housing for elderly. Conclusion: The elderly experienced the activities or training sessions together with others or on their own was a positive experience. Relatives being a part of the elderly´s life was highly important. The experience of closed doors made the elderly feel like they were locked, and they had a wish of be able to be outside more often. Many had a feeling of loneliness in the housing for elderly and that it was just a long wait for death. Even If they had a lot of people around them in the housing for elderly. It is important for the elderly that the nurse takes her leadership role and guides the staff to have a good attendance in all situations. For the nurse to get a better sight of what is affecting the elderly´s experience of living in nursing homes, more research is needed.

Uppsatsen syftade på att ge en bild av hur personalen arbetade och bemötte de äldre som

bodde på ett särskilt boende. Intresset för bemötande väcktes när jag under min praktik som

enhetschef kom i nära kontakt med en Lex Sarah anmälan. Jag ville undersöka om de äldre

hade möjligheter att påverka sin vardag eller om de måste rätta sig efter hur personalen

styrdes av rutinarbetet, samt att se hur de äldre blev bemötta på det särskilda boendet. När en

person behöver bo på ett särskilt boende, är de trots vad socialtjänstlagen säger, i en beroende

ställning till personalen som sköter om dem. För att uppnå mitt syfte blev valet av metod att

göra en öppen observationsstudie. Resultatet blev analyserat utifrån mina teorier, som var

symbolisk interaktionism, organisation samt till relevant litteratur. Huvudresultatet var min

observationsstudie på ett särskilt boende för äldre som hade behov att få hjälp att klara sin

vardag. Frågeställningen var: Hur arbetar personalen? Kan den äldre påverka sin vardag? och

Styr rutiner/schema arbetet med den äldre? Min observation visade på hur personalen på det

särskilda boendet arbetade och bemötte den äldre, samt att vissa delar i vardagen kan den

äldre bestämma över. Rutiner och schema styr det mesta av vad som sker under dagen.

Bakgrund: Alla personer oavsett ålder har mänskliga behov som behöver tillgodoses för att personen ska kunna känna välbefinnande. Ibland tvingas en individ att flytta till ett särskilt boende på grund av särskilda behov. För en del personer kan det vara svårt att vänja sig att bo på ett särskilt boende, som kan leda till ensamhet och depression. Vården som ges till de äldre ska se till de fysiska, psykiska och sociala behoven. Det är därför relevant att fördjupa sig i vad som skulle kunna underlätta denna förändring, vilket skulle kunna vara en hund.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om och i så fall hur hundar påverkar äldre personer som bor på särskilt boende. Metod: En litteratur studie som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier Social påverkan, Psykisk påverkan och Fysisk påverkan. Slutsats: Studierna visade inga samstämmiga resultat, men konstaterande kan göras att hunden har möjlighet att bidra till en vardag där individens behov är i fokus.
Background: Every individual regardless of age have human needs that has to be taken in consideration in order to experience well-being. Sometimes an individual has to move to a nursing home, related to special needs. To some people this can be a hard thing to adjust to and may lead to loneliness and depression. Services offered to the elderly should provide for the physical, psychological and social needs. This is why it’s in our interest to increase the knowledge, to be able to provide a positive change, which could be a dog. Objective: The aim of this study was to investigate if and how dogs affect elderly people when they are living in a nursinghome.  Method: A literature study based on the 13 scientific papers. Results: The result presented three categories of Social impact, Psychological impact and Physical impact. Conclusion: The scientific studies showed different results, but assumptions can be made regarding dogs impact on people needs in their everyday life.

God nutrition är nödvändigt för god livskvalitet och optimal vård men det finns samtidigt beskrivet att nutritionsvård inte utförs i den utsträckning som är nödvändig. Att sörja för god nutrition kan ge tydliga hälsovinster för den enskilda patienten och är en patientsäkerhetsfråga. Det är lika angeläget att erhålla god nutritionsvård som annan adekvat vård. Distriktssköterskan har en central roll i det tvärprofessionella teamet runt patienten, med ansvar att både identifiera behov samt genomföra för patienten lämpliga åtgärder. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av undernäringstillstånd hos äldre patienter på särskilt boende. Kvalitativ metod användes och datainsamlingen genomfördes med halvstrukturerade livsvärldsintervjuer av åtta distriktssköterskor. Data bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. I resultatet framkommer att distriktssköterskan ser sig som huvudansvarig för patienternas nutrition. Distriktssköterskan bedömer och ordinerar, men är inte den som praktiskt utför åtgärder kopplade till nutritionen. Hur riskbedömning för undernäring genomförs och hur ofta vikt kontrolleras varierar i stor grad, även om samtliga intervjuade anser att detta är viktiga åtgärder. Brister i utförandet av åtgärder skapar en frustration hos distriktssköterskan. Bristerna berör främst kontinuitet i genomförande av ordinerade åtgärder samt avsaknad av kunskap och förståelse hos baspersonalen, det vill säga undersköterskor och vårdbiträden. Det konsultativa arbetssättet sätter ramarna för arbetet och distriktssköterskan upplever många gånger begränsad möjlighet att påverka patienternas nutritionsvård. Samarbete med baspersonalen utgör grunden och stödjande rutiner samt kontinuerlig handledning är viktiga delar i nutritionsarbetet. Att kunskapsnivån hos baspersonalens påverkar patienternas nutritionsvård framkommer både i innevarande studie och i tidigare forskning. En upplevd brist på tydliga rutiner och riktlinjer medför att varje distriktssköterska utför bedömningar och åtgärder på sitt eget sätt. Forskningen visar dock att strukturerade bedömningsinstrument och utarbetade rutiner utgör grunden i en evidensbaserad vård.

Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska, beskriva och förstå äldre människors upplevelser och erfarenheter av välbefinnande utifrån intervjuer och berättelser, berättade på plats (insitu) vid särskilt boende för äldre (så kallat äldreboende). Intervjuer genomfördes med tjugo äldre personer inom boendeformen äldreboende, vilkas erfarenheter och berättelser ligger till grund för avhandlingens resultat. Studiedesignen är kvalitativ. Vid intervjuerna användes dels formen av vardagligt samtal (studie I) vilket analyserades enligt innehållsanalys, dels narrativ metod (studie II) vilken analyserades med hjälp av dialogisk performativ analys. Substantiellt bidrar avhandlingen till förståelse av hur äldremänniskor som bor på äldreboende upplever och beskriver sitt välbefinnande. Välbefinnandet beskrivs genom att ange olika kvalitativa värden. Det första värdet anger välbefinnandet som (i) att få behålla sin autonomi genom självbestämmande och deltagande i vardagslivets beslut, oavsett boende. Det andra värdet anger (ii) behovet av kontinuitet i den egna identiteten och det tredje värdet; (iii) att få vara individuell tillsammans med andra, dvs., att jag-känslan som identitetsupplevelse är viktig att hävda gentemot andra men att den känslan samtidigt är beroende av interaktion med andra. Denna identitetsupplevelse baseras på livsloppets individuella upplevelser av och i relationer med andra människor, där relationer med närstående är relationens innersta kärna. Vid äldreboendet är identitetsupplevelsen baserat på relationer till vårdarna. Välbefinnandet beskrivs som en totalupplevelse oavsett fysisk förmåga inom ramen för äldreboendet som ett hem och en vårdinstitution. Teoretiskt bidrar avhandlingen med kunskaper om det vårdvetenskapliga perspektivet på välbefinnande och då grundat i äldres upplevda och levda erfarenheter av välbefinnande, dels som upplevelse av autonomi, dels som upplevelse av kontinuitet inom identiteten. Välbefinnandet handlar då i sammanhanget ”äldreboende” om att vid äldreboendet få möjligheter till egenmakt och stöd för den egna jagkänslan. Begreppet välbefinnande som sådant, är direkt kopplat till sociala situationer och samtalsmöten med vårdare och den äldre. Välbefinnandet kan således ses som en dynamisk kategori. Avhandlingen ger därmed en bredare innebörd av välbefinnandet hos den äldre personen, än enbart upplevelser av hälsa. Avhandlingens teoretiska kunskapsbidrag till den vårdvetenskapliga omvårdnadsforskningen om äldres välbefinnande under den sista tiden i livet, bekräftar de sociala relationernas och interaktionernas betydelse. Studiens kunskapsbidrag namnges här som interaktionistisk vårdvetenskap vilken ger insikter i komplexiteten i de välbefinnandeupplevelser inom äldreboendet och som enligt de äldres beskrivningar framkom som producerade interaktivt och situerat (insitu). Praktiskt bidrar avhandlingen med kunskaper om hur äldres välbefinnande kan stödjas i vårdandet inom ramen för äldreboendet, både utifrån aspekten som ett hem och utifrån aspekten som en vårdinstitution. Stödet handlar då om att överföra avhandlingens teoretiska kunskapsbidrag till praktiskt vårdhandlande genom att stödja den äldres autonomi och kontinuitet i identiteten. Detta kan göras genom att den äldre får möjligheter till delaktighet i beslut (empowerment), möjligheter till sociala kontakter och att vara social i samvaro med andra (sociala interaktioner), samt att bli lyssnad till (presence). När det gäller praktiska överväganden inom ramen för äldreboendets vårdpolicy, bidrar avhandlingens resultat till kunskapen om att ta hänsyn till och efterfråga den äldres perspektiv på välbefinnande som utgångspunkt för vården. Detta kan göras genom att uppmuntra äldre personer att prata om sitt välbefinnande. Vårdares roll i detta sammanhang blir då i denna interaktion, att lyssna väl och inte endast ställa frågor. Slutsatsen som kan dras är att välbefinnande enligt de äldres upplevelser och beskrivningar relaterat till de kvalitativa värden för välbefinnandet som framkommit i denna studie, visar att den äldre blir mycket beroende av andra människor för att kunna uppleva välbefinnande. Detta, då den äldre kan ha en svag egen aktivitet och hälsa och saknar egen handlingskraft. Den äldres beroende av vårdpersonalen gör relationers och interaktioners betydelse i omvårdnaden och i omvårdnadshandlingar än mer betydelsefull för äldre människor. Detta i sin tur ställer krav på ökade kunskaper hos vårdare om vårdandets interaktiva betydelse, dvs. hur människor står i ett dynamiskt förhållande till sin omgivning både fysiologiskt och psykologiskt, trots svag egen aktivitet och hälsa. Emellertid, även om den äldres kropp och förmåga är svag, utgör den ett existentiellt villkor och roll i skapandet av välbefinnande i interaktion med andra. Välbefinnande kan därför stödjas i vårdandet genom social och emotionell stimulans. Intressant för vidare studier är då hur detta konkret görs.
The aim of this thesis was to explore, describe and understand elderly people's experience of well-being, based on interviews and narratives and told in situ at nursing homes. This thesis is based on two studies, I) Elderly people’s descriptions of becoming and being respite care recipients. II) Elderly women’s subjective sense of well-being from their course of life perspective. Methods used were interviews conducted with 20 older residents whose experiences and stories form the basis of the results. The method was qualitative and the interviews were conducted in the form of casual conversations (Study I), and was analyzed by content analysis, and narrative method (Study II), which was analyzed using dialogic performative analysis. In substantial, this thesis contributes to an understanding of how elderly people living in nursing homes experience and describe their well-being. They did this by specifying different qualitative values for well-being. The first value indicates well-being that is (i) to retain their autonomy through self-determination and participation in everyday life decisions regardless of accommodation. The second value indicates (ii) the need for continuity of one's identity, and the third one (iii) dealt with being an individual along with others, i.e. the notion of the ego strength is important when to assert their individuality, but this notion is simultaneously dependent on the interaction with others. This identity is based on the experience in life and the individual experiences of relationships with other people, where relationships with family members are the relationship's innermost core. At the nursing home, identity-based experience is based on the relationship with the nursing aids. Well-being is described as a total experience regardless of physical ability, in the context of residential care which constitutes both a home and a care institution. From a theoretical viewpoint this thesis contributes to knowledge of a caring scientific perspective on well-being, with a foundation in the elderly’s experiences of well-being, autonomy and continuity of identity. The study contributes to knowledge here called Interactionistic Caring Science, and it provides insights into the complexity of the experience of well-being in the nursing home described by these elderly people as interactively and situated produced (in situ). Practically, this thesis contributes knowledge about how the well-being of elderly people can be supported in caring situations at nursing home, which are both a home and a health care institution. The conclusion show that the elderly are becoming very dependent on other people to experience their wellness. This, as the elderly often have weak intrinsic activity and health and suffer from lack of their own ability to act, this makes relations and interactions an important part of nursing and nursing acts, and even more important for old people. This in turn requires increased knowledge by caregivers about this interactive meaning of caring, i.e. how people interacts in a dynamic relationship with their environment, both physiologically and psychologically, despite weak intrinsic activity and health. The old person’s dependence in their nursing aides makes those relations and interactions of even more importance in the nursing caring and in the nursing acts of the elderly.

En viktig del i det förebyggande arbetet för att bibehålla hälsa, är att förhindra vårdrelaterade infektioner. Särskilt boende för äldre utgör en arena för vård, omsorg och hälsa. Med vårdrelaterade infektioner menas en infektion som uppkommer hos en person i vård eller omsorg till följd av en åtgärd personen erhållit. En central strategi för att bibehålla hälsa och främja folkhälsa är att förebygga infektionssjukdomar i vårdinrättningarna. Faktorer som påverkar personalens följsamhet till hygienrutinerna i kommunal vård och omsorg är resurser, ledning, personal och externa faktorer. Syftet med studien var att beskriva vad vårdhygien på ett särskilt boende för äldre innebar utifrån ett chefsperspektiv. Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Sju chefer på särskilt boende intervjuades med semistrukturerade frågor. Resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat och huvudfynd i studien visade att chefer inom särskilt boende för äldre var mycket medvetna om att vårdhygien har stor relevans för att minimera och bryta smittspridning. De belyste även behov av att arbeta mer centrerat och strukturerat med den vårdhygieniska frågan. Faktorer som kunskap, lokaler, inställning, attityder samt ekonomi är områden som ibland brister och kunde arbetas mer med. Slutsatsen av denna studie visar att chefer inom särskilt boende för äldre är mycket medvetna om att vårdhygien har stor relevans för att minimera och bryta smittspridning. Det finns även behov av att arbeta mer centrerat och strukturerat med den vårdhygieniska frågan. Svårigheter med det vårdhygieniska arbete kan grunda sig i att förutsättningar som kunskap, lokaler, inställning, attityder och ekonomi ibland brister.
An important part of preventive work to maintain health is to prevent healthcare-associated infections. Nursing home for the elderly is an arena for health and care. Healthcare-associated infections refer to infections among persons in care as an outcome of an action of care. A central strategy for maintaining health and promoting public health is to prevent infectious diseases in the healthcare facilities. Factors that affect the adherence of staff to the hygiene routines in municipal care are resources, management, personnel and external factors. Aim of the study was to describe what infection control in a nursing home for the elderly meant from a managerial perspective. The method was a qualitative interview study. Seven managers for nursing homes were interviewed with semi-structured questions. The result was analyzed with a qualitative content analysis. Results and main findings in the study showed that managers in nursing home for the elderly were very aware of that work with infection control is of great relevance to minimize and break the spread of infection. They also highlighted needs such as working more centrally and structured with infection control and hygiene issues. Factors such as knowledge, premises, attitude, and finances sometimes fail and could be more elaborated in work. The conclusion of this study shows that managers in special housing for the elderly are very aware that health care is of great relevance to minimize and break the spread of infection. There is also a need to work more centrally and structured with the health-hygienic issue. Identified difficulties with the health-hygienic work since conditions such as knowledge, premises, attitudes, attitudes and finances sometimes fail.

Sverige har i likhet med andra länder en ökad andel äldre, vilket leder till att många människor kommer att bli beroende av vård. När människan åldras sker fysiska och psykiska nedsättningar som gör att människan blir mer skör. Upplevelsen av hälsa är ständigt föränderlig och kan upplevas på flera nivåer. Att flytta till särskilt boende är en förändring som kan påverka upplevelsen av hälsa. Man tvingas anpassa sig till andra boende, personal och rutiner. Därför är det av värde att beskriva vad de äldre själva tycker är betydelsefullt, för att uppleva hälsa och välbefinnande, när de åldras på särskilt boende. Studiens syfte är att beskriva vad äldre på särskilt boende upplever som betydelsefullt för att känna hälsa och välbefinnande. En litteraturstudie har genomförts där tio kvalitativa artiklar analyserats. Resultatet uppdelas i fem huvudteman och elva underteman. I resultatet framkommer att det är viktigt för äldre att bli respekterade som egna individer med rätt till självbestämmande. Även att få känslan av att vara i trygga händer och att få den omvårdnad och stöd som finns behov av är grundläggande förutsättningar för att uppleva hälsa. Dessutom upplevs det som viktigt att få vara en del av ett sammanhang och att leva i gemenskap med andra. I diskussionen belyses hur sjuksköterskan kan bidra till äldres upplevelse av hälsa och välbefinnande genom att ta tillvara den äldres resurser och att utgå från patientens livsvärld.
Program: Sjuksköterskeutbildning

Our population are ageing. As this happens more people will be in need of longterm care facilities. We now know that some elderly people with certainbackground factors are more likely to be injured or sick. One of the four biggestbackground factors is fall propensity. Most of the reported falls come from longterm care facilities, approximately 60 % of the care takers in long term carefacilities fall one time or more each year. Earlier studies has shown that physicalactivity can lead to improved balance and decreased fall propensity. This literaturereview intended to investigate suitable types of physical activity to decrease thenumber of falls of people living in long term care facilities, by illustrating theeffect of physical activity, intrinsic risk factors and fall frequency. A literaturereview of quantitative studies was made. The result of the study was that onesingle training program is probably not suitable for all elderly living in long termcare facilities. Simplified Tai Chi is possibly suitable more mobile elderlies andSun-style Tai Chi suites the ones with a risk factor for falling. Some programs,like performing the training program while sitting down, is probably morefavourable for those in need of transport assistance.
Vi får en allt äldre befolkning. I takt med att befolkningen åldras kommer antaletäldre, med behov av särskilt boende, att öka. Man vet idag att vissa äldre medspeciella bakgrundsfaktorer har en större risk att drabbas av sjukdom och skada.En av de fyra största bakgrundsfaktorerna som medför hög risk för sjukdom ochskada är fallbenägenhet. Fall är mest rapporterade inom särskilda boenden, cirka60 % av vårdtagarna inom särskilda boenden drabbas årligen av ett eller flera fall.Tidigare studier har visat att fysisk aktivitet kan leda till en förbättrad balans ochminskad falltendens. Litteraturstudien ämnade att undersöka lämpliga former avfysisk aktivitet för att minska fall hos äldre i särskilt boende, genom att belysafysisk aktivitets effekt på inre riskfaktorer samt fallfrekvensen. En litteraturstudieav kvantitativa studier gjordes. Resultatet som framkom föreslår att ett och sammaträningsprogram förmodligen inte passar alla äldre. Förenklad Tai Chi passarmöjligen de äldre som är mer mobila och Sun-style Tai Chi passar de som harnågon riskfaktor för att falla. En del program, som exempelvis att utföraträningsprogrammet sittande, är möjligen mer fördelaktigt för de som är i behovav assistans vid förflyttning.

Bakgrund: Vårdhundar ökar allt mer som en kompletterad behandlingsmetod inom vården och ett av det största arbetsområdet för hundarna är inom särskilt boende för äldre. Hundarna kan hjälpa människan att känna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. De hjälper också människan att bevara psykisk och fysisk hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdhundar på särskilt boende utifrån två frågeställningar; de äldres upplevelse av mötet med vårdhundar samt vilken effekt vårdhundarna har på de äldre. Metod: En allmän litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baseras på åtta artiklar, två kvalitativa och sex kvantitativa. Resultat: Det kvalitativa resultatet visade att mötena med vårdhundarna ledde till en speciell vänskap som gav de äldre både en psykisk och fysisk närhet, samt att mötet väckte mycket tankar och känslor hos de äldre, både positiva och negativa sådana. Det kvantitativa resultatet visade att mötena med vårdhundarna är en uppskattad aktivitet som har effekt på de äldre genom att ökar den verbala- och ickeverbala kontakten samt minskar känslorna av ensamhet. Däremot hade vårdhundarna ingen effekt på depression hos de äldre. Slutsats: Slutsatsen som drogs var att mötet med vårdhundar oftast leder till något positivt för de äldre samt att välbefinnandet och känslan av sammanhang på ett särskilt boende ökar när vårdhundar används

Syftet med studien var att undersöka om individuella omvårdnadsplaner i nutrition kunde förbättra nutritionsstatus och som en följd därav förbättra den hälsorelaterade livskvalitén hos omsorgstagarna. Studien var en jämförande kvantitativ undersökning. Den utfördes på ett kommunalt äldreboende för 36 omsorgstagare, deras medelålder var 87 år. Som riskbedömningsinstrument för undernärnäring användes MNA-SF, värdet därav sammanvägdes med bedömningen av sjuksköterskan vid ställningstagande till omvårdnadsplan i nutrition. Nattfastans längd togs också i beaktande vid upprättandet av omvårdnadsplanerna. EQ-5D användes för att mäta omsorgstagarnas hälsorelaterade livskvalité och därefter verkställdes omsorgstagarnas omvårdnadsplaner i nutrition. Omsorgstagarna följde sina omvårdnadsplaner för nutrition i fyra veckor. Därefter gjordes nya mätningar inklusive EQ-5D. Resultatet visade att det i denna studie inte fanns något samband mellan förändring i nutritionsstatus och den hälsorelaterade livskvalitén och att fyra veckor är för kort tid för att se någon skillnad i en studie som den här.

 

 

The aim for this study was to see if care plans in nutrition could improve nutritional status and thus even improve the quality of life of the caretakers.  The study’s design was a comparative quantitative investigation. The study was performed in a block of municipal service flats where 36 caretakers were living; their average ages were 87 years old. Nutritional assessment was made by using MNA-SF as a screening tool for malnutrition. The result from the MNA-SF screening was combined with nursing assessment to do the care plan considering nutrition. The time for overnight fasting was also measured to be considered making the plan. EQ-5D was used to measure the caretakers’ quality of life, care plans for their nutrition were made and they were realized. The caretakers used their care plans for four weeks. Then new assessments were made inclusive the EQ-5D.The result was that there were no significant correlation between changes in nutritional status and the caretakers’ quality of life in this study  and those four weeks is too short time to see any difference in a study like this.

 

Syftet var att beskriva hur äldre människor som bor på särskilt boende upplever sin nattsömn, dess kvalité och behov av omvårdnad på natten. Designen var en beskrivande design med kvalitativ ansats. Efter godkännande från forskningsetisk kommitté och verksamhetschef på ett särskilt boende utfördes halvstrukturerade intervjuer med åtta boende. Intervjuerna spelades in på dator och analyserades sedan med en manifest innehållsanalys. Huvudresultatet visade att de boende upplevde nätterna som lugna och rofyllda och att den enda yttre störningen som förekom var från byggarbetet som ibland förde oljud tidigt på morgonen. Andra faktorer som kunde påverka nattsömnen negativt var inre störningar, som tankar, sjukdom, smärta och nattliga toalettbesök. Det framkom också faktorer som kunde främja sömnen, som vilostunder på dagen, att ha mörkt på natten, att få en sömntablett och att få bibehålla sina egna rutiner på kvällen. De boende uttryckte att de var nöjda med omvårdnaden på natten och personalen var uppskattad och gav en stor trygghet. Slutsatsen av examensarbetet är att deltagarna upplevde lugna och rofyllda nätter på det särskilda boendet om det inte fanns några yttre eller inre störningar vilket sällan förekom. Deltagarna var nöjda med nätterna och den omvårdnad de fick.

Nutritionsproblem är vanligt hos äldre på särskilt boende. Trots att problemet varit känt sedan länge, fortsätter de äldre att minska ofrivilligt i vikt. Nattfastan på särskilt boende är längre än riktlinjerna från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, vilket är 11 timmar.

Syftet med studien var att belysa betydelsen av nattfastans längd i relation till de äldres viktdifferens före och efter intervention som genomfördes i två steg. Interventionen utmynnade i en ökad tillgänglighet av dryck/mat för de äldre under kväll och natt.

Den långa nattfastan minskade efter intervention 1, de äldre blev mer viktstabila. Intervention 2 medförde ytterligare förkortning av nattfastans längd, fler äldre ökade i vikt. Intervention 2 hade effekt över tid.

Urvalet är selektivt och litet i förhållande till kvantitativ ansats, studien ska därför ses som en förberedande pilotstudie som i liten skala prövade en arbetsrutin. Konklusion: Studien har genererat hypotesen att en förkortad nattfasta kan minimera ofrivillig viktförlust hos äldre på särskilt boende.

Antalet äldre ökar i Sverige. Åldrandet medför ökad risk att drabbas av sjukdomar vilket kan påverka munhälsan negativt. Äldre med stort vård- och omsorgsbehov flyttar ofta till särskilt boende. Många av dem behöver hjälp med munhygienen. Munvården till äldre i särskilt boende är ofta bristfällig med dålig munhälsa som följd. Syftet var att beskriva vårdpersonalens attityder och beteenden avseende den egna samt de äldres munhälsa och munvård, samt undersöka om munvårdsutbildning kan relateras till munvårdsinsatser på särskilt boende. En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats genomfördes och datainsamlingen gjordes med hjälp av ett frågeformulär. Resultatet visade att de flesta respondenterna ansåg munhälsan som viktig. Majoriteten tyckte att de boende bör få hjälp med munvård två gånger per dag men få hjälpte de äldre med munvård så ofta. Munhygienen ansågs vara den svåraste delen i omvårdnadsarbetet. Flertalet hade fått munvårdsutbildning och få önskade mer kunskaper. Munvården upplevdes fungera bra på avdelningarna och sågs som en del av god omvårdnad. Flera faktorer, som att de äldre gjorde motstånd och tidsbrist, uppgavs som svårigheter. Konklusionen var att attityden till munvård var positiv, men hindrande faktorer som motstånd från de äldre och tidsbrist bidrog till att den prioriterades lågt. Endast en liten del av vårdpersonalen önskade mer munvårdsutbildning.

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom särskilt boende resonerar kring kvalitetsuppföljningar och dess eventuella konsekvenser för omvårdnaden. Metod: Semistrukturerade intervjuer efter öppen intervjuguide med sex sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Huvudresultat: I vilken grad kvalitetsregistren och kvalitetsuppföljningarna integreras i omvårdnadsarbetet och dess utveckling är centralt för om dessa uppfattas som stöd eller hinder för god kvalité i omvårdnaden. Dubbel dokumentation bidrar till att sjuksköterskorna omprioriterar arbetstiden och arbetar mer konsultativt och administrativt. Detta minskar tiden för omvårdnadsobservationer och handleding av omvårdnadspersonal samt gör att kvalitetsregistreringar snarast uppfattas som ett hinder. Sjuksköterskorna använde sin professionella kunskap och kliniska erfarenhet i högre grad än registerdata vid omvårdnadsbedömningar. Dessa sågs som alltför komplexa för att kunna fångas i kryssfrågeformulär. Mer kliniska observationer efterfrågas i kvalitetsuppföljningarna för ökad medvetenhet om hög arbetsbelastning och dess eventuella konsekvenser samt för att garantera de boende god omvårdnadskvalité. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att de arbetar under svår tidspress. Tiden anges som essentiell för vilken omvårdnadskvalité som erbjuds. Vid beslut om registreringar av kvalitetsindikatorer bör sjuksköterskornas totala arbetsbörda beaktas. Registreringarna bör integreras i befintliga journalsystem så att sjuksköterskornas omprioriteringar inte får negativa konsekvenser för omvårdnadskvaliten.
Objective: How nurses in residential care reflect on quality follow-ups and its possible consequences for nursing care. Method: Semi-structured interviews with six nurses. Qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman's method. Main Results: To witch degree quality follow-ups and national quality registers are integrated in Nursing care and its development is central to if these are seen as support or as obstacle to good nursing care quality. Double documentation contributes to nurses working more consultative and administrative. This reduces the time for nursing observations and guiding the nursing staff as well as contributes to national quality registers being perceived as hindrance. The nurses used their professional expertise and clinical experience to a greater degree than registry data in nursing care assessments. These were seen as too complex to be captured in questionnaires. Conclusion: The nurses perceive that they work under severe time constraints. Time is specified as essential for quality of nursing care. In decisions about quality indicators registrations nurses’ total workload should be taken into account. Registrations should be integrated into medical record used so nurses’ re-prioritizations not have negative consequences for nursing care quality.

Många äldre som bor på särskilda boenden behöver ofta hjälp med sin munvård. Tidigare studier och rapporter beskriver vårdpersonalens bristande kunskap om och inställning till munhälsa och munvård. Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa på särskilt boende i en kommun. Metoden var kvalitativ med fenomenografisk ansats. Femton informanter från elva särskilda boenden intervjuades. Resultatet från informanternas olika uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa bestod av sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier: ansvar, skötsel av munvård, organisation och arbetsledning, tillgänglighet, autonomi och integritet, kunskap och kompetens samt information och samarbete. Ansvaret delades mellan flera yrkeskategorier, munvårdens skötsel varierade och organisation och arbetsledning fungerade bra. Tillgänglighet till tandvården underlättade arbetet med äldres munhälsa, medan autonomi och integritet kunde utgöra ett hinder. Det fanns ett behov av utbildning om demens för tandvårdens personal, om munhälsa och munvård för vårdpersonal på boende. Information och samarbete mellan sjuksköterskor och tandvården varierade. Slutsatser: Rutiner och riktlinjer behöver förbättras och tydliggöras vad gäller sjuksköterskans ansvar för och arbete med äldres munhälsa på särskilda boenden. Sjuksköterskor behöver även förbättra sina kunskaper om och bedömning av äldres munhälsa. Även vårdpersonal behöver mer kunskap om äldres munhälsa och munvård, som ofta sköts bristfälligt men som fungerar bra i välorganiserade verksamheter. Trots att tandvårdens tillgänglighet beskrivs underlätta arbetet med äldres munhälsa, tycks samarbetet mellan sjuksköterskor och tandvården inte alltid fungera, vilket behöver förbättras.
Older people living at nursing homes often need help with their oral care. Earlier studies and reports describe a lack of knowledge among the nursing staff about caring about and the attitude towards oral health and oral care. The purpose of this study is to describe nurses’ perceptions of the work with old people’s oral care in nursing homes in a municipality. A qualitative method with a phenomenographic approach was used. Fifteen informants from eleven nursing homes were interviewed. The result from the informants’ different perceptions of the work with old people’s oral health comprised seven qualitative divided description categories: responsibilities, management of oral care, organization and leadership, access, autonomy and integrity, knowledge and competence, information and cooperation. The responsibility was divided between several trade categories, the management of oral care varied and organization and work management functioned well. Accessibility to the Dental service facilitated the work, while autonomy and integrity could be an obstruction. There was a need of education about dementia for Dental service’s staff. Nursing home staff needed education about oral health and oral care. Information and collaboration between the nurses and the Dental service varied. Conclusion: Routines and guidelines need to be improved and clarified regarding nurses’ responsibilities for the work with older people’s oral care in nursing homes. Nurses also need to improve their knowledge and assessment of older people’s oral care. Nursing staff also need to improve their knowledge of older people’s oral care, which often was deemed inadequately, but was adequately done in well-organized establishments. Even though Dental service’s availability supposedly improves the work with older people’s oral care, the cooperation between nurses and Dental service occasionally did not functioned, which need to be improved.

Bakgrund: Äldre personer ställs inför mycket när åldrandets process vidtar och ska få leva ett värdigt liv. Det särskilda boendet är den äldre personens egna hem där omvårdnaden ska vara individanpassad. Sjuksköterskans ansvar är att främja den äldres hälsa vilket är starkt förknippat med autonomi och självbestämmande. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av självbestämmande på särskilt boende. Metod: Litteraturstudien genomfördes genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades och kvalitetsgranskades. Resultat: De äldre personers upplevelser på särskilt boende beskrivs i fyra huvudkategorier: ”Att friheten begränsas”, ”Att tvingas acceptera det nya livet”, ”Att vara beroende” och ”Att förlora sin identitet”. Äldre personer hade negativa uppfattningar och upplevelser på särskilt boende. De kände att deras självbestämmande och identitet togs ifrån dem. De äldre kände sig fängslade och inlåsta och upplevde sig som ett objekt. Det fanns även positiva upplevelser som förbättrade hälsan för den äldre. Slutsats: Det är viktigt som sjuksköterska att ha kunskap för att stödja och vårda den äldre personen. Personen ska ses som en unik individ med olika behov och att arbeta personcentrerat kan hjälpa sjuksköterskan att främja den äldres hälsa och identitet utifrån deras självbestämmande. Fortsatt forskning inom området behövs för att utveckla och ge den äldre den bästa vården.

Bakgrund: Idag lider ca 50 miljoner människor av demens, de flesta är över 65 år. Demenssjukdom är ett paraplybegrepp för olika sjukdomar som drabbar hjärnan och orsakar nedsatt minne- och tankeförmåga. Personer med demens visar olika symptom beroende på var i hjärnan skadan sitter. I samband med att sjukdomen utvecklas kan en flytt till särskilt boende bli aktuellt eftersom omvårdnadsbehovet ökar. Hälso- och sjukvårdens uppgift är i stora drag att bidra till en så god livskvalitet som möjligt för den dementa. Att uppnå en god livskvalitet ställer stora krav på vårdmiljön.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att utifrån personal och anhörigas erfarenheter utforska vårdmiljöns betydelse för livskvaliteten hos demenssjuka på särskilt boende med fokus på allmänna utrymmen.Metod: Litteraturstudien baseras på tolv vetenskapliga studier med kvalitativ studiedesign. Sju av studierna baserades på individuella fokusgruppsintervjuer och resterande fem studier utgick från observations- och intervjustudier. Granskningen utgick från SBU:s (2014) mall för kvalitetsgranskning samt SBU:s (2017) kriterier för kvalitetsbedömning. Sex av studierna uppnådde en hög kvalitet och resterande sex studier uppnådde en medel kvalitet.Resultat: Enligt personal och anhöriga finns det tre olika teman med åtta tillhörande subteman som har inverkan på vårdmiljöns betydelse för livskvaliteten hos demenssjuka. Teman är: Det perceptuella, det sociala samspelet och det psykosociala.Konklusion: Små ändringar i miljön visade sig minska desorienteringen och agitationen vilket i sin tur ökade självständigheten, kommunikationen och livskvaliteten bland de demenssjuka.
Background: About 50 million people suffer from dementia, most of them are over 65 years. Dementia is an umbrella concept for various diseases that affect the brain and cause impaired memory and thought ability. People with dementia shows different symptoms depending on where in the brain the injury is. In connection with the development of the disease, a move to a nursing home may become necessary as the need for nursing increases. The task of health care is to contribute to the best quality of life for the demented. Achieving a good quality of life for those with dementia places large demands on the care environment.Main: The purpose of the literature study was to explore the importance of the care environment in regards to the quality of life for people with dementia in nursing homes with focus on general spaces, based on staff and relatives experiences.Method: The literature study is based on twelve scientific studies with qualitative study design. Seven of the studies were based on individual focus group interviews and the remaining five studies were based on observational- and interview studies. The audit was based on SBU:s (2014) quality assessment template and SBU:s (2017) criteria for quality assessment. Six of the studies achieved a high quality and the remaining six studies achieved a medium quality.Results: According to staff and relatives, there are three different themes with eight associated subthemes that have an impact on the importance of the care environment for the quality of life for people with dementia; All three themes are: The perceptual, the social interaction and the psychosocial.Conclusion: Small changes in the environment were found to reduce disorientation and agitation, which in turn increased the independence, communication and the quality of life of the dementia sufferers.

Bakgrund: Det saknas uppgifter om hur många som lider av svårläkta sår i Sverige idag. Svårläkta sår är ett stort hälsoproblem och det drabbar många äldre personer. Risken för såren ökar med åldern samt att antalet äldre personer ökar i vårt samhälle. Inom särskilt boende är dessa sår vanliga och sjuksköterskorna är nyckelpersoner som leder och planerar omvårdnaden. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med äldre personer med svårläkta sår inom särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Tretton sjuksköterskor inom särskilt boende inom kommunal verksamhet intervjuades personligen med en semi-strukturerad intervjumetod. En kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt resonemang tillämpades. Resultat: Resultatet av studien visade att sjuksköterskorna huvudsakligen baserade sina omvårdnadsåtgärder vid svårläkta sår hos äldre personer på en erfarenhetsbaserad kunskap. De äldre inom särskilt boende var sköra eller i ett palliativt tillstånd, många gånger var det inte realistisk att läka såren på grund av de äldres förutsättningar. Sjuksköterskorna inom särskilt boende var ensamma, de var självständiga i sina bedömningar av såren och de äldre. Sjuksköterskornas samarbete med omvårdnadspersonalen försvårades av omvårdnadspersonalens ojämna kompetens och därmed en bristande insikt i utförandet av omvårdnadsåtgärderna för de äldre. Läkaren förlitade sig vanligtvis på sjuksköterskornas bedömningar av sår och saknade ett intresse och kunskap om sår hos äldre personer enligt sjuksköterskorna. Sårbehandling var ett omfattande och utmanande område, mer fördjupande kunskaper i sår efterlystes. Slutsats: Arbetet med äldre personer med sår inom särskilt boende utgjorde en pedagogisk utmaning för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna behövde inneha mycket kompetens om geriatriska sjukdomar, äldre med svårläkta sår behövde bedömas utifrån ett helhetsperspektiv. Sjuksköterskorna behövde arbeta mer efter vetenskaplig evidens inom området svårläkta sår hos äldre. Nyckelord: Kvalitativ studie, sjuksköterskors erfarenheter, svårläkta sår, särskilt boende, äldre personer.
Background: There is no information on how many people are suffering from hard-to-heal wounds in Sweden today. Hard-to-heal wounds is a major health problem, and it affects many older people. The risk of wounds increases with age, and the number of older people in our society increases. In nursing homes, these wounds are common, and nurse is a key person who leads and plans the nursing. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses' experiences of working with older people with hard-to-heal wounds in a nursing home. Method: A qualitative interview study was conducted. Thirteen nurses in nursing home in one municipality were personally interviewed using a semi-structured interview method. A qualitative content analysis with inductive reasoning was applied. Result: The results of the study showed that the nurses mainly based their nursing interventions on hard-to-heal wounds in the older people on an experience-based knowledge. The old in a nursing home were fragile or in a palliative condition; many times, it was not realistic to heal the wounds because of the older people’s conditions. The nurses in a nursing home were alone, and they were independent in their assessments of the wounds and the old. The nurses' cooperation with the nursing staff was hampered by the nursing staff's unequal competence and thus, a lack of insight into the implementation of the nursing intervention for the older people. The doctor usually relied on nurses' assessments of wounds and lacked interest and knowledge of wounds in the old, according to the nurses. Wounds were an extensive and challenging, area; more in-depth knowledge of wounds was called for. Conclusion: Working with the old with wounds in a nursing home was an educational challenge for the nurses. The nurses needed to have a great deal of expertise in geriatric diseases, older people with hard-to-heal wounds needed to be assessed from a holistic perspective. The nurses needed to work more according to evidence-based knowledge in the area of hard-to-heal wounds in the old. Keywords: Hard-to-heal wounds, nurses' experiences, nursing home, older people, qualitative study.

Bakgrund: Omvårdnaden av en människa med demenssjukdom på särskilt boende kräver resurser i form av personal, ändamålsenliga lokaler samt läkemedel. Det behövs adekvat utbildad personal med lämpliga personliga egenskaper för att skapa långvariga relationer med närstående och boende. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka upplevelsen av att vara närstående till en människa med demenssjukdom boende på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades efter en modell framtagen av Friberg (2006). Resultat: Fem teman framkom genom analysen; de närståendes upplevelser av omvårdnaden på särskilt boende, upplevelsen av att besöka sin familjemedlem, upplevelsen av aktiviteter, upplevelser av den fysiska miljön och integritet samt upplevelsen av att hantera sin situation. Slutsats: Personliga relationer är av största vikt för upplevelsen av att vara närstående till en människa med demenssjukdom boende på särskilt boende. Utbildning och handledning av personal och närstående kan förhindra missförstånd och hjälpa till att undvika konflikter.
Background: Caring for a person with dementia in special care facilities requires resources like personnel, facilities and medicine. It takes adequate educated staff with personal qualities to create a long-lasting relationship with relatives and residents. Aim: The aim of this study was to examine the experience of being a relative to a person with dementia living in a nursing home. Method: A literature review was conducted in which ten scientific studies were examined and analyzed according to Friberg (2006). Results: Five themes emerged from the analyses describing relatives’ experiences of nursing home care, activities, surroundings and integrity as well as coping strategies. Conclusions: Personal relations are of outmost importance for the experience of being a relative to a person with dementia living in a nursing home. Education and guiding of staff and relatives might prohibit misunderstandings and may help to avoid conflicts.

Abstrakt Bakgrund: Andelen äldre och omsorgsbehövande kommer i framtiden att öka. I Socialtjänstlagen står det att äldre har rätt att leva ett värdigt liv, känna välbefinnande och ha en meningsfull tillvaro. Aktiviteter på det särskilda boendet kan vara ett sätt att tillgodose detta. Djurterapi har blivit mer vanligt i arbetet kring äldre på särskilda boenden. Syfte:Att undersöka effekter av sällskapsdjurs närvaro hos äldre på särskilt boende.Metod: I litteraturstudien har åtta kvantitativa artiklar granskats och analyserats. Sökningar gjordes i databaserna Pub Med, Psyc INFO och CINAHL. Manuell sökning genomfördes. Resultat:Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. Resultatet visade att sällskapsdjur har en gynnsam effekt psykiskt, socialt och fysiskt. Negativa psykiska beteenden minskade hos dementa. Den äldre kände glädje och meningsfullhet. Depressionsnivåerna förändrades på ett positivt sätt och känslan av ensamhet minskade. Djurterapi stimulerade till en ökad kommunikation, en förbättrad fysisk funktion och ett ökat välbefinnande. Slutsats: Sällskapsdjur har en viktig funktion att fylla och kan ses som ett komplement till andra metoder i vårdenoch ett stöd i sjuksköterskans arbete att skapa en meningsfull tillvaro för de äldre. Nyckelord: Särskilt boende, sällskapsdjur, livskvalitet.

Syfte: Att identifiera vilka aktiviteter som var vanligt förekommande på särskilt boende utifrån litteraturen och vilka effekter de hade på äldres livssituation. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna Pubmed, CINAHL with Full Text och Academic Search Elite. Studiens resultat innehåller 18 antal artiklar. Resultat: Olika sociala och fysiska aktiviteter hade en positiv inverkan på livskvalitén, men även på de boendes upplevelser av ensamhet. Deras fysiska förmåga förbättrades också i form av att de lättare kunde utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Fem olika kategorier med aktiviteter skapades. Dessa var trädgårdsprogram, fysisk aktivitet, interaktion med djur, sociala aktiviteter och musik. De olika aktiviteterna hade även en positiv inverkan på äldre med demenssjukdomar i form av minskad agitation och störande beteende. Slutsats: Aktiviteters förekomst på särskilt boende bidrar till en förbättrad livssituation. Äldre bör erbjudas möjlighet att delta i olika sociala och fysiska aktiviteter.

Bakgrund: Många personer med utvecklingsstörning har kommunikativa svårigheter och har därför behov av att utveckla olika sätt att kommunicera för att kunna förstå andra och göra sig förstådda. Svårigheter i kommunikationen påverkar interaktionen mellan personer med utvecklingsstörning och deras vårdare. Detta ställer höga krav på vårdare att kunna tolka och förstå den enskilda individens sätt att uttrycka önskningar och behov. På samma sätt riskerar vårdares budskap att missförstås. Om vårdaren misslyckas att förstå den boendes kommunikation och vice versa, kan det leda till situationer med utmanande beteende exempelvis i form av vägran, verbal eller fysisk aggressivitet. Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera interaktion mellan vuxna personer med utvecklingsstörning och vårdare i gruppbostäder, samt att studera effekter av en utbildningsintervention för vårdare som arbetar i gruppbostäder. Metod: Avhandlingens samtliga delstudier har genomförts i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning bland boende och vårdare i ett län i norra Sverige. I studie I insamlades data kring 556 personer med utvecklingsstörning. I studie II och III deltog 16 vårdare och 11 personer med utvecklingsstörning. I studie IV deltog 7 vårdare. Studie I bygger på personalens skattningar av funktionsnivåer och förekomst av begränsningsåtgärder. I Studie II och III utgörs data av videoobservationer och narrativa intervjuer. I studie IV användes flera datainsamlingsmetoder i en mixed method design med både vårdarnas skattningar, med hjälp av instrument och semi-strukturerade intervjuer. Analys av materialet i studie II, III och IV har gjorts med kvalitativ innehållsanalys och i studie I och IV har data analyserats statistiskt. Resultat: I studie I framkom att av 556 boende hade 99 (18%) varit föremål för fysiska begränsningsåtgärder under den senaste veckan. Av dessa 99 hade nästan alla varit föremål för mer än en typ av begränsningsåtgärd. Den vanligaste begränsningsåtgärden var bälte i stol (74%). Användningen av begränsningsåtgärder var relaterade både till fysiska funktionsnedsättningar och till beteende. I studie II reflekterade vårdare över videoinspelad interaktion där vårdarna medverkat, både framgångsrik och misslyckad interaktion. Exempel på framgångsrik interaktion var att förstå tecken, kunna möta behov och hantera situationer med utmanande beteenden. Vårdarna reflekterade över att framgångsrik interaktion ledde till säkerhet, trygghet och självförtroende hos de boende. Vårdarna reflekterade även över de konsekvenser misslyckad interaktion fick i form av irritation, aggression och våld från de boende. I studie III studerades videoinspelad interaktion mellan 11 personer med utvecklingsstörning och 16 av deras vårdare. Verbal och icke-verbal interaktion identifierades. Fyra inspelade situationer valdes ut för att belysa framgångsrikt samspel. Resultatet visade att framgångsrikt samspel mellan personer med utvecklingsstörning och deras vårdare bland annat bygger på möjligheten att bekräfta varandra, dela vardagshändelser, ge tid och utrymme och på att använda ett kongruent och tydligt språk. I studie IV utvärderades effekterna av en web-baserad utbildningsintervention, vars syfte var att förbättra interaktionen mellan personer med utvecklingsstörning och vårdare samt att därmed reducera förekomsten av situationer med utmanande beteende. Resultatet visade att vårdarna hade förbättrat sin förmåga att hantera situationer med utmanande beteende och att förekomsten av utmanande beteende minskat. Vårdarna beskrev att den web-baserade utbildningen upplevts givande och möjlig att ta del av parallellt med arbetet. Slutsats: Fysiska begränsningsåtgärder förekommer i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. Användningen av begränsningsåtgärder kan vara relaterade både till fysiska funktionsnedsättningar och till beteenden i samspelet mellan brukare och vårdare. Vårdare upplever användningen av fysiska begränsningsåtgärder svår och tröttande. Brott i kommunikationen mellan personer med utvecklingsstörning och deras vårdare kan leda till försvårad interaktion med risk för situationer med utmanande beteenden. När vårdare är framgångsrika i interaktionen med personer med utvecklingsstörning ger det tillfredsställelse både för de boende och vårdarna. Vårdarna upplever dock ofta hjälplöshet och osäkerhet i relation till hantering av situationer med utmanande beteende och efterfrågar utbildning. Web-baserad utbildning om interaktion med personer med utvecklingsstörning och utmanande beteende har i vår studie visat sig ge lovande effekter och bör vara möjlig att utveckla för både introduktion av nyanställda vårdare och för kompetensutveckling bland mer erfaren personal.
Background: People with learning disabilities communicate in various ways depending on their abilities. Communication difficulties affect interactions between people with learning disabilities and their professional carers’ and this places a high demand on the carers to interpret and understand each individual’s wishes and needs. At the same time, there is a risk that the carers will be misunderstood. If carers fail to understand what the residents are trying to communicate, and vice versa, situations with challenging behaviour such as an unwillingness to interact or verbal and physical aggression may occur. Aim: The overall aim of this thesis was to explore the interactions between adults with learning disabilities and carers in special accommodations as well as to evaluate the effects of an intervention created for carers working with people with learning disabilities at special accommodations. Method: The setting for the study was at special accommodations in one county in northern Sweden. In study I, information regarding 556 adults with learning disabilities was collected. In both study II & III, 11 people with learning disabilities and 16 of their carers participated. In study IV, 7 carers and one person with learning disabilities participated. Data in study I consist of carers’ estimations of the residents disabilities and frequency of restraint use. Video-recorded observations and individual narrative interviews were used in study II and study III, and in study IV multiple methods of data collection were used in a mixed method design with both carers’ estimations using instruments and with semi-structured interviews. Methods for analyses in study II, III and IV were qualitative content analysis and in study I and IV statistical analyses were used. Results: Study I revealed that of the 556 residents studied, 99 (18%) had been subjected to physical restraint use over the previous week. Of these participants, almost all were subjected to more than one type of restraint. The most commonly used physical restraint was a belt in chair (74%). Use of physical restraint can be related to both physical disabilities and challenging behaviours in the interaction between people with learning disabilities and their carers’. In interviews for study II, the carers reflected on both successful and unsuccessful interactions after viewing video of situations where they have been participating. Examples of successful interactions included understanding cues, satisfying needs, and managing situations with challenging behaviours. The carers’ reflected on how successful interactions could influence their feeling of security, confidence, and satisfaction among the residents. The carers also reflected on the consequences of unsuccessful interactions, which included causing irritation, aggression and violence. In study III, interactions between 11 residents with learning disabilities and 16 of their caregivers were recorded on video. Verbal and non-verbal interaction skills used among the carers were identified. Four ‘caring situations’ were chosen as examples of skilled interactions. The results showed that skilled interactions between the carers and their clients were based on being confirming, sharing daily life experiences, giving time and space, and using congruent and distinct language. Study IV evaluated the effects of a web-based learning intervention, based on a theoretical model, and the results showed an increased ability among the carers to handle situations with challenging behaviour and a decreased frequency of challenging behaviour. Conclusion: Physical restraint is commonly used in special accommodations for people with learning disabilities. Use of physical restraint can be related to both physical disabilities and challenging behaviours in the interaction between people with learning disabilities and their carers. Carers find the use of physical restraint difficult and exhausting. A break in communication between people with learning disabilities and their carers could lead to impaired interaction that creates situations of challenging behaviour. When carers are able to interact successfully with people who have limited ability to communicate verbally, it seems to give satisfaction to both the residents and their carers in group homes. Carers often experience helplessness and uncertainty in situations with challenging behaviour and express a need for support. The carers considered the web-based training program to be useful. Further, a decrease of situations of challenging behaviour was observed after the web-based program was implemented. This indicates that the web-based training program may be useful in training for carers, both novices and more experienced carers in special accommodations for people with learning disabilities

Sedan Ädelreformen 1992 har kommunerna ansvarat över sina äldre medborgares hälsa och omsorg. Kommunerna har en ganska stor frihet att forma sin verksamhet efter egna förutsättningar. Trenden de senaste decennierna har resulterat i att kommunerna utformat skriftliga riktlinjer som fungerar som en form av styrdokument för biståndshandläggarna. En annan trend verkar tyda på att kommunerna influerats av att driva sina verksamheter i New Public Management-anda, där kodord som bland annat valfrihet, kundvård och avtal råder. Kommunerna har även blivit marknadsstyrda där ekonomitänk och resursåtgärder speglar en del av den kommunala äldreomsorgens vardag. Det kommunala självstyret har resulterat i varierande biståndsbeslut mellan kommunerna och senare forskning har även visat att kommunerna, det senaste decenniet, blivit mindre generösa beträffande bistånd för särskilt boende/vård- och omsorgsboende. Syftet med denna uppsats har varit att skapa en ökad kunskap om hur olika kommunala riktlinjer beträffande biståndsbedömning för särskilt boende/vård- och omsorgsboende för äldre människor är utformade för att förstå vad dessa kan ha för betydelse för äldre människors rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL, 4 kap. § 1). Utifrån en kvalitativ innehållsanalys har tjugo olika kommunala riktlinjer granskats. En slutsats av studien är dels att riktlinjerna mycket väl kan vara underliggande faktorer för kommunernas möjlighet att styra resursåtgången inom äldreomsorgen. Men resultatet efter att ha granskat riktlinjerna, är även att användandet av dessa snarare främjar en rättsosäker bedömning, än bejakandet av en individuell behovsbedömning av den äldre.

Bakgrund: Förutsättningarna för sjukgymnasters arbete på särskilt boende ser olika ut beroende på brukarantal, möjlighet att vara tillgänglig samt resurser från kommunen. Flera studier visar på att resursbrist försvårar sjukgymnasters arbete och att det är svårt att tillgodose brukarnas behov när sjukgymnasterna har det medicinska rehabiliteringsansvaret för ett stort antal brukare. Rehabilitering sker på specifik och allmän nivå, och till stor del genom omvårdnadspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters upplevelser av sitt arbete på särskilt boende för äldre. Metod: Datainsamling skedde genom sju semistrukturerade intervjuer med sjukgymnaster som arbetade på särskilt boende. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analys framkom fem huvudkategorier: styrande faktorer, prioriteringar, samarbetet runt brukaren, arbetets bredd samt självbild och status. Konklusion: Deltagarna upplevde sitt arbete på särskilt boende för äldre som roligt och varierande, men påverkat av stress och resursbrist. Arbetet upplevdes bestå av mycket prioriteringar men vad de grundade sig på varierade, liksom upplevelsen av stödet från riktlinjer. Deltagarna uppgav att det är önskvärt med ett väl fungerande samarbete med omvårdnadspersonalen eftersom de sjukgymnastiska insatserna i stor utsträckning delegeras till dem.
Background: The conditions for the physiotherapists’ work in housing for the elderly vary depending on number of care recipients, the availability of the physiotherapists and the resources provided at the county level in Sweden. Previous studies have shown that the lack of resources makes the work difficult for the physiotherapists. Moreover, it is hard to meet the needs of individual care recipients when physiotherapists have the medical rehabilitation responsibility for a large number of care recipients. Rehabilitation is carried out on a specific level and a general level and often delegated to care assistants. Purpose: The aim of this study was to examine physiotherapists’ perceptions of their work in housing for the elderly. Method: Seven physiotherapists working in houses for the elderly were interviewed with the help of a semi-structured interview guide. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis revealed five categories: controlling factors, priorities, cooperation around the care recipient, the breadth of the work and self-image and status. Conclusion: The participants’ perceptions of work in housing for the elderly were that the job was fun and varied but influenced by stress and lack of resources. The work was perceived as consisting of a lot of prioritizing; however, the grounds on which the decisions were made varied as did the perception of support from guidelines. The participants reported that they desired a well-functioning working relationship with the care assistants because the physiotherapy inputs were often delegated to them.

Bakgrund Tidigare studier visar att vårdtagare inom äldreomsorgen utsätts för brister och missförhållanden av olika former. Den vanligaste formen av missförhållanden är försummelse av vårdtagaren. En av Socialstyrelsens uppgifter är att värna att god och jämlik vård bedrivs. God vård bedrivs genom att respektera och bevara vårdtagarens integritet. Syfte Syftet var att studera huruvida vårdpersonal uppmärksammat brister och missförhållanden på särskilt boende för äldre samt vilka typer av brister de i så fall uppmärksammat. Syftet var även att under­söka orsaker till eventuella brister och missförhållanden och personalens kunskap om Lex Sarah. Metod Studiespecifik enkätstudie med kvantitativ ansats. Resultat Av respondenterna hade 69 av 80 stycken uppmärksammat någon form av brist och missförhållande under de senaste sex månaderna. Brister i omsorgen gällande vårdtagarens tand- och munhygien samt personliga hygien var de brister som uppmärksammats mest. Respondenterna ansåg bland annat att tidsbrist och kunskapsbrist var troliga orsaker till de brister och missförhållanden som uppmärksammats. Slutsats Studien visar att brister och missförhållanden existerar och uppmärksammas inom äldreomsorgen. Orsaker till de rådande missförhållande är okunskap och tidsbrist hos vårdpersonalen. Det framkom att kunskap om Lex Sarah var hög.
Background Equal and good care is a right for every person in Sweden according to National Board of Sweden. Previous studies show that patients in geriatric care are exposed to abuses of various shapes. The most common form of abuse is neglect of the resident. To give good care the care workers need to respect and maintain the integrity of the resident.   Aim The aim of the study was to investigate if care workers in nursing homes observed any abuse against the elderly and what kind of abuse. The aim was also to find out what possible causes of the abuse could be and investigate the care workers knowledge of Lex Sarah.   Method Study-specific questionnaire with quantitative approach.   Result The result shows that 69 of the 80 respondents had noticed any kind of abuse or neglect in the last six months in their nursing home. The most common abuse or neglect was inadequate care of the teeth and hygiene among the elderly. The respondents think that lack of education and stressful situations may be the cause of the abuse and neglect.   Conclusion The study shows that abuse and neglect does exist in Swedish nursing homes. Causes of the current abuse is ignorance and lack of time among careworkers. The knowledge of Lex Sarah was high among the careworkers.

I Sverige, precis som i övriga världen, är demenssjukdom en växande folksjukdom och varje år insjuknar cirka 25 000 personer. De allra flesta med någon form av demenssjukdom flyttar med tiden till ett särskilt boende. Demenssjukdom är starkt korrelerad med nedsattnutritionsstatus, dock är det inte helt vetenskapligt klarlagt på vilket sätt. På särskilt boende är det sjuksköterskan som är ansvarig för att göra bedömningar av nutritionsstatus och sätta in åtgärder i de fall det behövs. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vilka faktorer som påverkar måltidssituationen hos personer med demenssjukdom. Metod för det självständiga arbetet var en allmän litteraturöversikt med avsikt att sammanställa befintlig forskning för att besvara syftet. Inkluderade artiklar söktes och hittades via databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 17 vetenskapliga artiklar i litteraturöversikten. I resultatet framkom sju kategorier: En hemlik miljö där aptiten främjades, Musikens betydelse under måltiden, En lugn miljö utan störningsmoment, Social interaktion vid måltider – en nyckelfaktor, Matens betydelse vid demenssjukdom, Fysiska och psykiska faktorer som påverkar måltiden samt Vårdpersonalens betydelse. Resultatet visar att en person med demenssjukdom lätt påverkas av beteendesymtom, både egna och från övriga personer i närheten vilket påverkar måltidssituationen. En lugn, hemlik miljö med få störningsmoment samt ett personcentrerat bemötande gjorde att personen åt bättre. Slutsats blir således att både yttre faktorer som matsalens utformning eller störningsmoment iform av närstående på besök eller TV-apparater påverkar matintaget. Även inre personligafaktorer som sociala interaktioner med vårdpersonal och andra boende är viktiga för att personer med demenssjukdom ska erhålla ett gott nutritionsstatus.