Academic literature on the topic 'Second-life batteries'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Second-life batteries.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Second-life batteries"
Mubenga, Ngalula Sandrine, and Thomas Stuart. "Capacity Measurements for Second Life EV Batteries." Electricity 3, no. 3 (August 13, 2022): 396–409. http://dx.doi.org/10.3390/electricity3030021.
Full textWilliams, Brett. "Second Life for Plug-In Vehicle Batteries." Transportation Research Record: Journal of the Transportation Research Board 2287, no. 1 (January 2012): 64–71. http://dx.doi.org/10.3141/2287-08.
Full textMilojevic, Zoran, Pierrot S. Attidekou, Mohamed Ahmeid, Simon Lambert, and Prodip Das. "(Digital Presentation) Reusing Li-Ion Batteries in Second-Life Applications: Impact of Cell Orientation in Electric Vehicle Pack." ECS Meeting Abstracts MA2022-01, no. 5 (July 7, 2022): 615. http://dx.doi.org/10.1149/ma2022-015615mtgabs.
Full textCasals, Lluc Canals, B. Amante García, and Camille Canal. "Second life batteries lifespan: Rest of useful life and environmental analysis." Journal of Environmental Management 232 (February 2019): 354–63. http://dx.doi.org/10.1016/j.jenvman.2018.11.046.
Full textWolff, Deidre, Lluc Canals Casals, Gabriela Benveniste, Cristina Corchero, and Lluís Trilla. "The Effects of Lithium Sulfur Battery Ageing on Second-Life Possibilities and Environmental Life Cycle Assessment Studies." Energies 12, no. 12 (June 25, 2019): 2440. http://dx.doi.org/10.3390/en12122440.
Full textCanals Casals, Lluc, Beatriz Amante García, and Lázaro V. Cremades. "Electric vehicle battery reuse: Preparing for a second life." Journal of Industrial Engineering and Management 10, no. 2 (May 15, 2017): 266. http://dx.doi.org/10.3926/jiem.2009.
Full textMubenga, Ngalula Sandrine, Boluwatito Salami, and Thomas Stuart. "Bilevel vs. Passive Equalizers for Second Life EV Batteries." Electricity 2, no. 1 (February 7, 2021): 63–76. http://dx.doi.org/10.3390/electricity2010004.
Full textCanals Casals, Lluc, Mattia Barbero, and Cristina Corchero. "Reused second life batteries for aggregated demand response services." Journal of Cleaner Production 212 (March 2019): 99–108. http://dx.doi.org/10.1016/j.jclepro.2018.12.005.
Full textJanota, Lukáš, Tomáš Králík, and Jaroslav Knápek. "Second Life Batteries Used in Energy Storage for Frequency Containment Reserve Service." Energies 13, no. 23 (December 3, 2020): 6396. http://dx.doi.org/10.3390/en13236396.
Full textZhu, Juner, Ian Mathews, Dongsheng Ren, Wei Li, Daniel Cogswell, Bobin Xing, Tobias Sedlatschek, et al. "End-of-life or second-life options for retired electric vehicle batteries." Cell Reports Physical Science 2, no. 8 (August 2021): 100537. http://dx.doi.org/10.1016/j.xcrp.2021.100537.
Full textDissertations / Theses on the topic "Second-life batteries"
Leandersson, Regina. "Optimal usage of EV batteries – V2X and second life of batteries : From a circular economy perspective." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-281779.
Full textDet ökande antalet elbilar kommer att resultera i ökad efterfrågan av elektricitet och då även överskrida tillgängligheten på elnätet. För att hantera utveckling som denna är nya innovationer och kraftfulla policys vitalt. Elbilar förväntas att kunna användas som dynamisk energilagring och leda till energibesparingar och intäkter. Genom innovationer som vehicle-to-grid (V2G) och vehicle-to-building (V2B) finns det potential för elbilar att ladda upp batteriet när elpriserna är låga och sedan ladda ur batteriet när priserna är höga. Den urladdade energin kan då exempelvis säljas till elnätet (V2G) eller levereras till en byggnad (V2B) och således leda till intäkter eller reducerade elkostnader. Trots fördelarna med att tillämpa elbilsbatterier för urladdning, tillkommer följder av ökad degradering av batteriet på grund av upp- och urladdning. Då batteriet inte är lämpligt för användning i elbilar när det degraderat till 80 procent av den initiala kapaciteten, finns det även en problematik. Detta skulle kunna hanteras genom att återanvända batteriet i lagringslösningar och öka lönsamheten i att använda dynamisk energilagring, förlänga livslängden men även bidra till den cirkulära ekonomin. Den här studien syftar till att optimera potentialen, besparingar och intäkter av elbilsbatterier i ett cirkulärt perspektiv genom V2B och V2G och därefter återanvända elbilsbatteriet för energilagring med solceller i ett bostadshus. För detta, användes linjär programmering. Vidare integrerades en fallstudie med verkliga data från ett bostadshus i Schweiz med solceller. Resultaten visar att batteriets livslängd reduceras till 3,11 år genom att använda V2G/V2B, men är starkt påverkat av inmatningsdata, degraderings modellen och försäljningspriset av elektricitet. Under batteriets livstid kunde elbilsbatteriet undvika 26% av elkostnaderna jämfört med att inte implementera V2B/V2G. Sammantaget leder sådan användning av elbilsbatterier till energi- och ekonomiska besparingar, men på grund av den signifikanta reduceringen i livslängd och höga investeringskostnader, räcker det inte för att motivera implementerandet av sådana tekniker som det ser ut idag. Det finns därmed ett behov av subventionering av elbilsbatterier för att använda V2B/V2G. Vidare, när batteriet återanvänds, visar resultaten signifikant besparingspotential som kan bidra till resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. I den här studien, varierar livslängden på det återanvända batteriet mellan 2,4 och 9,45 år som ett resultat av försäljningspriset av elektricitet. Således kan batteriets livslängd beroende på applikation förlängas avsevärt genom återanvändning.
Ganesh, Sai Vinayak. "Critical analysis of aging models for lithium-ion second-life battery applications." The Ohio State University, 2020. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=osu1587643968721108.
Full textRallo, Tolós Héctor. "Second life batteries of electric vehicles : analysis of use and management models." Doctoral thesis, Universitat Politècnica de Catalunya, 2021. http://hdl.handle.net/10803/671791.
Full textLa movilidad del futuro pasa sin lugar a dudas por la electrificación de sus vehículos. El incremento de la conciencia social hacia una reducción de las emisiones de CO2 junto con la introducción de nuevas leyes que las regula, ha provocado finalmente un incremento en la venta de vehículos eléctricos. Además, se prevé que esta tendencia siga aumentando debido al interés global en reducir dichas emisiones. El crecimiento de ventas, ha propiciado que las baterías de Litio-Ion se hayan convertido en un elemento indispensable dentro del sector de la automoción. Las emisiones globales de un coche eléctrico son entre un 20 \% y un 40 \% menores que las de los vehículos convencionales, con el actual mix energético. Con el aumento de generación de energía verde, la UE prevé para 2050, una reducción de emisiones de hasta los 75 \% respecto a las generadas por vehículos propulsados por combustibles fósiles. La batería, al igual que cualquier otro componente del vehículo, se desgasta con el paso del tiempo y el uso. Los fabricantes de automóviles recomiendan que cuando estas baterías llegan entre el 70 \% de su estado de salud, deberían ser sustituidas, ya que los fabricantes no pueden garantizar su buen funcionamiento y podrían sufrir una caída drástica de capacidad, es decir, en la autonomía el vehículo. Sin embargo, antes de reciclar estas baterías, existe la posibilidad de que sean reutilizadas, ya que aún disponen de suficiente potencia y capacidad, para funcionar en otras aplicaciones menos exigentes. Como consecuencia, la reutilización de estas baterías, cuyo coste representa entre el 30 y el 40 \% del precio final de un vehículo eléctrico, se ve dentro del sector de la automoción, como una gran posibilidad para reducir el precio de venta del coche eléctrico y hacerlo más competitivo frente a los coches de combustión interna. Las baterías se han convertido pues, en un elemento indispensable no sólo para la industria del automóvil, sino también para cualquier aplicación que necesite almacenar energía eléctrica. En consecuencia, ya se apunta de la existencia de un nicho de mercado donde estas baterías podrían tener un gran potencial. El objetivo de reducir la fuerte dependencia de los combustibles fósiles ha provocado un aumento de las energías renovables en el mix energético europeo. Su intermitencia, abre la puerta a fuentes de almacenamiento de energía para cubrir los momentos en que no hay generación. Dar una segunda vida a las baterías de vehículo eléctrico, ha despertado el interés de investigación de esta tesis doctoral, la cual analiza diferentes nuevos modelos de uso y de negocio una vez éstas ya no son válidas para la automoción.
Warner, Nicholas A. "Secondary Life of Automotive Lithium Ion Batteries: An Aging and Economic Analysis." The Ohio State University, 2013. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=osu1366371336.
Full textVesterberg, Iris, and Sofia Westerlund. "Second Life Batteries Faciliating Sustainable Transition in the Transport and Energy Sectors? : An Exploratory Field Study in Colombia." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-279508.
Full textDet ökande antalet fordon i colombianska städer har resulterat i oroväckande låg luftkvalitet, vilket ytterligare resulterat i ökande hälsoproblem. En potentiell lösning på det problemet kan vara en övergång från ICEVs (förbränningsmotorfordon) till EV (elfordon). EVs i Colombia är fortfarande väldigt dyra, en fråga som måste adresseras för att EV-marknaden ska kunna öka tillräckligt för att kunna ge en inverkan på problemet med låg luftkvalitet i städer. Ett sätt att övervinna dessa kostnadshinder skulle kunna vara genom att implementera en marknad för SLB (second life-batterier), vilket innebär att ett batteri som bedömts inte längre uppfylla kraven för användning i EVs, och därmed byts ut, skulle kunna byggas om, säljas vidare och återanvändas i andra applikationer. Genom SLB kan ägarkostnaderna för EVs potentiellt sänkas. SLB skulle också kunna användas för att tillhandahålla billigare BESS (batterilagringslösningar) hos icke-reglerbara förnyelsebara kraftverk, såsom solkraftverk. Således har SLB potentialen att underlätta för hållbara förändringar inom både transportsektorn och energisektorn. Den här uppsatsen ämnar att utvärdera SLBs potential i Colombia. Detta görs genom en litteraturöversikt där det nuvarande tillståndet av SLBs undersöks, flera intervjuer med potentiella intressenter för en SLB-marknad i Colombia, och en tekno-ekonomisk bedömning av fyra potentiella BESS-applikationer i Colombia. Litteraturöversikten samlar aktuell kunskap och status inom SLB i allmänhet. Intervjuerna ger viktig insikt om potentiella intressenters syn på SLB för det specifika fallet i Colombia. Den tekno-ekonomiska bedömningen inkluderar en känslighetsanalys som syftar till att ge insikter i vilka faktorer, som t.ex. batteriets inköpspris eller laddningskostnad, som ger upphov till den största effekten på SLBs genomförbarhet. Resultat från intervjuerna visar ett starkt kollektivt engagemang från de intervjuade att arbeta mot renare luft, vilket resulterar i högt engagemang och samarbete mellan intressenterna. Det största problemet med SLB från intressenternas synpunkt berör tekno-ekonomiska osäkerheter. Resultat från den tekno-ekonomiska bedömningen indikerar att SLB är ekonomiskt försvarbart för större applikationer som BESS vid solkraftverk, men inte för mindre applikationer som t.ex. för reservenergi i bostadshus. SLB anses dock inte vara ett genombrott för användning vid någon av applikationerna, och det finns fortfarande många osäkerheter när det gäller både tekniska och ekonomiska aspekter som måste undersökas ytterligare. Känslighetsanalysen visar att de faktorer som resulterar i den högsta påverkan på genomförbarheten av SLB är batteriets SOH (hälsotillstånd) i början av SLB-användning och kostnaden för batteri och ombyggnad av batterier. Det kommer dock att vara svårt att hantera båda dessa faktorer samtidigt på grund av att högre SOH skulle ge högre batteripriser, och vice versa. Resultaten från uppsatsen visar att SLB kan underlätta för hållbara förändringar inom både transport- och energisektorerna, men att det inte ska betraktas som något fantastiskt genombrott för dessa sektorer. Även fast SLBs bidrag till hållbara förändringar är inte revolutionerande, är det fortfarande en nödvändig faktor ur ett hållbarhetsperspektiv. Med tanke på miljöavtrycket för EV-batterier och mängden av farligt avfall som EV-batterier kommer att ge upphov till då de inte längre är önskvärda, måste cirkulär ekonomi bedrivas i största möjliga mån.
Gris, Trillo Maria. "Towards Circular Economy : Technoeconomic assessment of second-life EV batteries for energy storage applications in public buildings." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-292416.
Full textDen fortsätta trenden för utvidgning av förnybar energi i elnätet gör att energilagring blir en ännu viktigare tillgång för balansen mellan elproduktion och efterfrågan. Nya policyer och regelverk krävs för att understödja en bredare tillämpning av småskaliga energilagringssystem. Batteriets värdekedja kräver också nya sätt att hantera uttömda material eftersom batteriåtervinning ännu inte hunnit utvecklas som ett genomförbart alternativ. En cirkulär ekonomi borde erbjuda olika lösningar inte endast för materialåtervinning utan också gentemot förlängning av livslängden och fördröjning av återvinningsprocessen tills nya metoder och verktyg finns på plats för effektiv hantering med minimal miljöpåverkan. Denna studie analyserar den teknoekonomiska genomförbarheten att ge begagnade batterier från elektriska fordon (EV) en andra tillämpning, typ en utvidgad livslängd, som stationära energilagringssystem för mellanstora kontorsbyggnader med integrerad lokal elproduktion såsom t.ex. solpaneler på taket. Fyra olika scenarier har beaktats, inklusive delvis renovering av batteriet eller dess direkta återanvändning, med hänsyn tagen till kapacitetsnedbrytningen och därmed amorteringspriset, som vägs mot fördelarna i form av en uppnåelig tidsförskjutning av elbehovet och minskning av kontrakterad nätkraft för byggnaden. Resultaten visar att återanvändning av elfordonsbatterier för stationär energilagring är ekonomiskt motiverad men troligen inte alltid värt i applikationer med låg förbrukning och låg egenproduktion av förnyelsebar elkraft. Simuleringarna avslöjar mindre än 2% relativa energikostnadsbesparingar på årsbasis och upp till 25% besparingar relaterade till minskning av nätavtagen toppeffekt för den valda fallstudien av en medelstor kontorsbyggnad. Praktiska tillämpningar av begagnade batterier är fortfarande beroende av utvecklingen av verktyg för uppskattning och övervakning av batteriets hälsotillstånd och potentiella prestanda i den nya installationen, för att konceptet skulle kunna bevisa sitt värde. Det ökande intresset och nödvändigheten för cirkulär ekonomi tillsammans med den stora volymen EV-batterier som förväntas släppas på den begagnade marknaden, inte längre lämpliga för fordonsändamål men rimligt användbara för stationära energilagringssystem, kommer att föra detta ämnesområde in i rampljuset inom en snar framtid.
de, Maio Pasquale. "Optimization analysis of secondlifebatteries integration in fastchargersfor electric vehicles inSpain." Thesis, KTH, Energi och klimatstudier, ECS, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-226328.
Full textKumar, Deb Nath Uttam. "Electric vehicles in Smart Grids: Performance considerations." Thesis, Edith Cowan University, Research Online, Perth, Western Australia, 2015. https://ro.ecu.edu.au/theses/1631.
Full textBaskar, Ashish Guhan, and Araavind Sridhar. "Short Term Regulation in Hydropower Plants using Batteries : A case study of hydropower pants in lower Oreälven river." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-289407.
Full textVattenkraft är en av de allra äldsta förnybara energikällorna och utgör idag en väsentlig del av Sveriges energimix. Trots att vattenkraft är förnybar, har den lett till vissa utmaningar i den lokala vattenmiljön. Som en följd av att fler miljölagar har implementerats för att reglera nyttjandet av vattendrag och sjöar, minskar flexibiliteten i vattenkraftproduktionen. Den av den svenska regeringen i juni 2020 beslutade nationella planen för miljöanpassning av vattenkraften i Sverige, förväntas börja genomföras med start 2025 och tros då resultera i fler flexibilitetsbegränsningar. Genom att analysera driften av batteriers energilagringssystem kombinerade med vattenkraftverk, bedöms flexibiliteten i sådana kombinerade system kunna ökas. Denna studie fokuserar på den kortsiktiga regleringen av nedre Oreälven med vattenkraftverken Skattungbyn, Unnån och Hansjö. En kombination av vattenkraftverken med batterisystem simuleras mot spot-marknaden och en teknisk-ekonomisk optimering av det kombinerade systemet utförs. Driften av det kombinerade systemet modelleras med linjärprogrammering och den framtida analysen av elmarknaden modelleras med maskininlärningstekniker. Tre olika scenarier för elmarknaden utvecklades baserade på målen för den svenska kärnkraften år 2040. Det första scenariot som utvecklades är i linje med det svenska energimålet om 100 % förnybar produktion till 2040. Det andra scenariot utvecklades med två kärnkraftverk fortfarande i drift 2040 och det tredje scenariot med samma kärnkraftskapacitet som 2020. Från resultaten kan särskilt noteras att med nuvarande batterikostnader (~3,6 miljoner SEK/MWh) kommer införandet av batterier för att kortsiktigt reglera vattenkraftverken inte att vara lönsamt om inte batterikostnaden reduceras till som högst 0,5 miljoner SEK/MWh. Denna studie diskuterar även möjligheterna att använda andrahandsbatterier samt en teknisk-ekonomisk analys för dess prestanda.
Singh, Baljot. "A case study about the potential of battery storage in Culture house : Investigation on the economic viability of battery energy storage system with peak shaving & time-of-use application for culture house in Skellefteå." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-52998.
Full textBook chapters on the topic "Second-life batteries"
Canals Casals, Lluc, Beatriz Amante García, and Maria Margarita González Benítez. "A Cost Analysis of Electric Vehicle Batteries Second Life Businesses." In Lecture Notes in Management and Industrial Engineering, 129–41. Cham: Springer International Publishing, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-26459-2_10.
Full textMayr, Florian. "Second life: Benefiting From the Untapped Potential of EV Batteries." In Proceedings, 15–19. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-32471-1_2.
Full textJiao, Na, and Steve Evans. "Business Models for Repurposing a Second-Life for Retired Electric Vehicle Batteries." In Behaviour of Lithium-Ion Batteries in Electric Vehicles, 323–44. Cham: Springer International Publishing, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-69950-9_13.
Full textKölch, Jürgen. "Greater sustainability with a second life of used electric vehicle batteries." In Proceedings, 663–71. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-30995-4_55.
Full textMüller, Daniel, and Kai Peter Birke. "On the Lifespan of Lithium-Ion Batteries for Second-Life Applications." In Progress in Industrial Mathematics at ECMI 2018, 45–50. Cham: Springer International Publishing, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-27550-1_6.
Full textCanals Casals, Lluc, Beatriz Amante García, and Maria Margarita González Benítez. "Aging Model for Re-used Electric Vehicle Batteries in Second Life Stationary Applications." In Lecture Notes in Management and Industrial Engineering, 139–51. Cham: Springer International Publishing, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-51859-6_10.
Full textJiao, Na, and Steve Evans. "Business Models for Sustainability: The Case of Repurposing a Second-Life for Electric Vehicle Batteries." In Sustainable Design and Manufacturing 2017, 537–45. Cham: Springer International Publishing, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-57078-5_51.
Full textBhatt, Ankit, Weerakorn Ongsakul, and Nimal Madhu. "Machine Learning Approach to Predict the Second-Life Capacity of Discarded EV Batteries for Microgrid Applications." In Advances in Intelligent Systems and Computing, 633–46. Cham: Springer International Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-68154-8_55.
Full textNagl, Anna, and Karlheinz Bozem. "Praxisbeispiel: Geschäftsmodell für Second Life-Batterien." In Geschäftsmodelle 4.0, 121–44. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18842-9_3.
Full textBockrath, Steffen, Stefan Waldhör, Harald Ludwig, and Vincent Lorentz. "State of Health Estimation using a Temporal Convolutional Network for an Efficient Use of Retired Electric Vehicle Batteries within Second-Life Applications." In Artificial Intelligence for Digitising Industry – Applications, 21–34. New York: River Publishers, 2022. http://dx.doi.org/10.1201/9781003337232-4.
Full textConference papers on the topic "Second-life batteries"
Muhammad, M., M. Ahmeid, P. S. Attidekou, Z. Milojevic, S. Lambert, and P. Das. "Assessment of spent EV batteries for second-life application." In 2019 IEEE 4th International Future Energy Electronics Conference (IFEEC). IEEE, 2019. http://dx.doi.org/10.1109/ifeec47410.2019.9015015.
Full textEnache, Bogdan-Adrian, George-Calin Seritan, Sorin-Dan Grigorescu, Costin Cepisca, Felix-Constantin Adochiei, Violeta-Vasilica Argatu, and Teodor Iulian Voicila. "A Battery Screening System for Second Life LiFePO₄ Batteries." In 2020 International Conference and Exposition on Electrical And Power Engineering (EPE). IEEE, 2020. http://dx.doi.org/10.1109/epe50722.2020.9305538.
Full textDavis, Chad, and Bryan Schultz. "Second Life Hybrid Vehicle Batteries Used in Solar Backup." In 2012 IEEE Green Technologies Conference. IEEE, 2012. http://dx.doi.org/10.1109/green.2012.6200936.
Full textSkarvelis-Kazakos, S., S. Daniel, and S. Buckley. "Distributed energy storage using second-life electric vehicle batteries." In IET Conference on Power in Unity: a Whole System Approach. Institution of Engineering and Technology, 2013. http://dx.doi.org/10.1049/ic.2013.0139.
Full textAbdel-Monem, Mohamed, Omar Hegazy, Noshin Omar, Khiem Trad, Peter Van den Bossche, and Joeri Van Mierlo. "Lithium-ion batteries: Comprehensive technical analysis of second-life batteries for smart grid applications." In 2017 19th European Conference on Power Electronics and Applications (EPE'17 ECCE Europe). IEEE, 2017. http://dx.doi.org/10.23919/epe17ecceeurope.2017.8099385.
Full textDomenech, Carmen Bas, and Miguel Heleno. "Estimating the Value of Second Life Batteries for Residential Prosumers." In 2019 IEEE Milan PowerTech. IEEE, 2019. http://dx.doi.org/10.1109/ptc.2019.8810647.
Full textMuhammad, M., P. S. Attidekou, M. Ahmeid, Z. Milojevic, and S. Lambert. "Sorting of Spent Electric Vehicle Batteries for Second Life Application." In 2019 IEEE 7th International Conference on Smart Energy Grid Engineering (SEGE). IEEE, 2019. http://dx.doi.org/10.1109/sege.2019.8859921.
Full textTran, Minh, Tuomas Messo, Roni Luhtala, Jussi Sihvo, and Tomi Roinila. "Used Lithium-Ion Batteries in Second-Life Applications: Feasibility Study." In 2022 IEEE Energy Conversion Congress and Exposition (ECCE). IEEE, 2022. http://dx.doi.org/10.1109/ecce50734.2022.9947891.
Full textKruse, Lars Eike, Jendrik Schill, Olaf Landsiedel, and Stephan Pachnicke. "Optical Monitoring of Second-Life Batteries Enhanced by Machine Learning." In 2022 IEEE 13th International Symposium on Power Electronics for Distributed Generation Systems (PEDG). IEEE, 2022. http://dx.doi.org/10.1109/pedg54999.2022.9923150.
Full textKeeli, Anupama, and Ratnesh K. Sharma. "Optimal Sizing of Second Life Battery to Reduce CO2 Emissions." In ASME 2012 6th International Conference on Energy Sustainability collocated with the ASME 2012 10th International Conference on Fuel Cell Science, Engineering and Technology. American Society of Mechanical Engineers, 2012. http://dx.doi.org/10.1115/es2012-91062.
Full text