To see the other types of publications on this topic, follow the link: Segregerat.

Dissertations / Theses on the topic 'Segregerat'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Segregerat.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Jonasson, Marcus, and Jessica Junge. "Elevers framtidsvisioner i ett segregerat Malmö." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29417.

Full text
Abstract:
Föreliggande studie har behandlat elevers framtidsvisioner i ett segregerat Malmö.Syftet med undersökningen har varit att studera samband mellan elevers sociala bakgrund och deras framtidsvisioner avseende karriärplaner, samt vilka personer som de ansåg vara av betydelse i samband med studieval. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod, där elever från skolor i olika områden, med olika sociala bakgrunder ingått. De teoretiska ansatser vi använt oss av är Pierre Bourdieus teori där begrepp som kapital och habitus varit användbara i utformningen av analys, samt Ziehes teori om kulturell friställning.Av undersökningen har framgått att eleverna från den skola med högre socioekonomisk bakgrund, i större utsträckning tenderar att vilja välja högskolestudier samt att denna grupp oftare ser sina föräldrar som förebilder. Det har även framkommit att samma undersökningsgrupp var mer osäkra på framtida karriärplaner och att eleverna i större utsträckning såg sina föräldrar som mer betydelsefulla i val av karriärplaner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ejner, Jennie, and Elin Norén. "Ett integrerat respektive segregerat förhållningssätt i skolan : En jämförande textanalys av kurslitteratur i specialpedagogik för grundskollärare." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-416146.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap och större förståelse för hur ett integrerat och segregerat förhållningssätt belyses i kurslitteratur i specialpedagogik för grundlärarutbildningen f-6 utifrån en jämförande studie. Metoden utgörs av en textanalys där fyra böcker i specialpedagogik för lärare i en mellanstor stad i Sverige analyseras och jämförs. Analysen och jämförelsen utförs med hjälp av en tematisk innehållsanalys vilket innebär att materialet läses igenom flera gånger för att sedan kategoriseras utifrån integrerat respektive segregerat förhållningssätt samt fysisk/social integrering och segregering. Teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studiens syfte är sociokulturellt perspektiv, integrering/inkludering samt segregering/exkludering. Resultatet i denna studie påvisar att majoriteten av kurslitteraturen belyser mer eller mindre explicit ett såväl integrerat som segregerat förhållningssätt till elever i behov av särskilt stöd. De två förhållningssätten förespråkas vid olika skolsituationer beroende på elevens behov av stöd samt vilka arbetsuppgifter som skall genomföras. Ett av studiens mest intressanta resultat är komplexiteten kring att avgöra om ett integrerat eller segregerat förhållningssätt för elever i behov av särskilt stöd är lämpligt i sammanhanget. Slutligen framkommer av resultatet sambandet mellan fysisk och social segregering/integrering för barn i behov av särskilt stöd.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lundberg, Anna. "Synen på "den andre" i ett segregerat område i Kalmar : en studie gjord ur två utlandsfödda mäns perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-16898.

Full text
Abstract:
Edward Said's book Orientalism (1978) is the most important reference point in the post-colonial theory and describes how the West is dominant over the Orient. There is a clear distinction between "us" and "the other" and the purpose of this study is that, from a postcolonial perspective, focusing on Said's theoretical concepts "the other" and "discourse", examining how two foreign-born people with ethnic backgrounds living in the same place, are looking at themselves, at other foreign-born and native Swedes. My questions to answer this are; “what are the concepts of "the other" and "discourse" and is it possible to use these concepts to examine how foreign-born people are looking at themselves, at other foreign-born and native Swedes in a specific location?”, “who is "the other" in a place where there are almost as many native Swedes as foreign-born?”, and “how do these two foreign-born people with ethnic backgrounds perceive Norrliden as a place and what effect has that place had on their identity?” I have used a post-colonial philosophical ground and a qualitative approach, focusing on two different interviews with two men, living in Norrliden. In Norrliden almost 50% of the inhabitants are foreign-born were both of the interview-persons are feeling safe and secure. They both believe that the place has had an important impact of their lives and their identities, but their identities are just “immigrants” and not their ethnical belongings. Foreign persons often feel that they have no natural place in society and therefore feel that they do not fit in there. Sweden has become a country of "we" and "the other, and one of the interview-persons believes the Swedes to be" the other "in Norrliden, while the other person believes that it is the Kurds. He argues that foreign-born persons will always be "the other", due to the fact that these people will never be Swedish. They both sense that when their own ethnical group, while visiting their home-countries, are questioning them about ethnicity and origin, the result is that none of them feel at home anywhere. Not in their home-countries and not in Sweden. They have no natural place in any of the communities and they feel both constantly as "the other", no matter what country they find themselves in.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Eng, Stina, and Klara Pettersson. "Segregerad medierapportering i en segregerad stad : Hur Linköpings mest segregerade stadsdel och dess invånare skildras i Östergötlands största nyhetstidning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-46020.

Full text
Abstract:
This qualitative study has been made to show how local media portrays segregated neighbourhoods, since media descriptions affect its readers and their opinions. Linköping, the second most segregated city in Sweden, and its most segregated district, Skäggetorp, has been used as the study case when reviewing how the local newspaper Östgöta Correspondenten writes about the neighbourhood and its inhabitants. 47 articles, published between the 3rd of February and the 3rd of April 2015, were analysed and 16 of them are presented as examples in the paper. Media semiotics and Norman Fairclough’s critical discourse analysis were used to break down the texts. The framing theory, Jürgen Habermas’ theories on communicative action and the public sphere, and the theories on stereotypes and the Swedish community by Ylva Brune were used to analyse the articles. The result conformed with previous research and showed that short articles were written more objectively while longer texts showed more negative descriptions of the segregated district and the people living there. When an informal language was used the portraying of the neighbourhood tended to be positive which happened very rarely. Even texts that aimed to show the good sides of Skäggetorp often used negative aspects in their descriptions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nyori, Denise Lydia, and Habte Bezza Alemayehu. "Hur upplever unga icke vita killar bemötandet från polisen? : En studie om upplevelser med Stockholmspolisen i ett segregerat bostadsområde." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53495.

Full text
Abstract:
The aim of this study is to gain an insight of which views young non-white males have of the Stockholm police and what sort of treatment they receive from the police in their residential areas. The study is based on a qualitative research method that was based on ten individual interviews with young non-white males between the ages of 16–19. All the participants in the study were of sub-saharan African and Middle Eastern descent and resided in the same socially segregated area in Stockholm. Four themes were identified during the study, namely: young non-white male’s views of the police, young non-white male’s experiences with the police, young non-white male’s trust in the police and lastly the impact of attire on police treatments. Furthermore, the results have been analyzed with the help of previous research, theoretical frameworks such as stamping theory and stigma, and concepts such as structural discrimination and racism. The results in these studies showed that young non-white males have a skewed view of the police and a low confidence in the police and the work they perform. The negative view of the police is based on the fact that the young non-white males have had previous experiences of negative police treatments and believe that their skin color, appearance, and residential areas are in fact the reason for the police stops. This result in connection with the descriptions of racial profiling has its similarities as the concept is about people getting treated differently due to their race/ethnicity.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Hassgård, Annica, and Anna-Maria Richard. "Integration eller segregation, det är frågan. Lärares undervisningsmetoder i litteratur- och språkhistoria på gymnasiet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36508.

Full text
Abstract:
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka didaktiska ställningstaganden verksamma gymnasiepedagoger gör när det gäller relationen mellan litteratur- och språkhistorieundervisningen i svenska B och svenska som andraspråk B. Det material som vi analyserar bygger på åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma svensklärare vid två gymnasieskolor i sydvästra Skåne. Resultatet som vi kommit fram till är att endast ett fåtal av våra lärarinformanter integrerar litteratur- och språkhistoria. Vår slutsats är att elevernas behov av struktur i undervisningen samt lärarnas elevorienterade synsätt styr hur lärarna väljer att arbeta.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Nielsen, Liv. "Barn av sin klass – myten om den likvärdiga skolan : Studie om elever i behov av särskilt stöd i ett segregerat Stockholm." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-78486.

Full text
Abstract:
Syftet med denna jämförande studie är att ta reda på vilka slags svårigheter elever i grundskolans tidigare år kan ha och hur undervisningen för dessa ser ut. Jag har utgått från två skolor i Stockholmsområdet: en ”invandrartät förort” samt en stadsdel i Stockholms innerstad för att även ta reda på hur elevers möjligheter att klara skolans mål påverkas av deras uppväxtmiljö, föräldrars bakgrund och social tillhörighet. Den likvärdiga skolan som beskrivs i skollagen – vad innebär den i praktiken? För att svara på detta har jag genomfört intervjuer med tre lärare och en specialpedagog samt utgått från tidigare forskning inom området och Bourdieus kapitalbegrepp. Ur resultatet framkommer att den specialpedagogiska undervisningen bedrivs utifrån två olika utgångspunkter i de två områdena. ”Innerstadsklassen” arbetar med hjälp av specialpedagog och ”förortsklassen” utan. Jag tolkar mitt resultat som att elevers skolframgång till stor del avgörs av uppväxtmiljö och social tillhörighet. Vilka krav föräldrar ställer på skolan kan också avgöra vilket stöd eleverna får. Studien visar att framför allt skolor i storstadsområdena blir allt mer segregerade, skillnaderna mellan olika skolor ökar kraftigt. Skolresultaten sjunker på de skolor som ”tappar” elever, bland annat till följd av kamrateffekten. Utifrån denna undersökning kan jag inte se att de båda elevgrupperna i studien får samma utbildning. Men studien pekar också på att den likvärdiga skolan är möjlig. Forskning visar att effektiva skolor med gott resultat, trots elever med sämre sociala förutsättningar än andra skolor, lyckas om det finns ett tydligt ledarskap samt om eleverna bemöts med höga förväntningar och respekt. Olika former av utvärderingar av elevers kunskaper är också av stor vikt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Johansson, Pettersson Alexander, and Axelina Malmberg. "Det sociala arbetets förutsättningar att leva upp till portalparagrafens intentioner i ett segregerat område : En fallstudie om socialarbetares upplevelse och erfarenheter av segregation." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42347.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Gustafsson, David, and Kimmo Tähtionen. "Ingen är utanför alla är inne : en studie om hur skolungdomar i ett segregerat område kan uppleva villkoren för sin utveckling av en självbild." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-769.

Full text
Abstract:

This study aims to describe the conditions, of which some youths who live in a segregated area in Sweden, see as important for their development of an identity. The study have been conducted in a manner where we put the youths own words in focus. The youths are in charge of deciding what they regard as important for their own development of their own identity. In this study we assume certain contexts, of which we base the study. These contexts include the society, the urban districts, the school, the family, and the language. A central concept in this study’s technical framework is symbolic interaction, and ethnology. The data in this study comes from group discussions with students in a school in an urban district which has been, and is segregated. Theoretical concepts and the youths own concepts serve as tools in this study. The participants in this study describe them self as not being a part of the Swedish society. They are different. Even though almost everyone of the participants in this study are born in Sweden, none of them feel that they are Swedish. Their sense of feeling secure is connected to the urban district of which they live in, school, and family. The youths describes the possibility of social networking as an important part of being secure. They describe the Swedish society as being hostile towards them as a group. They experience that the Swedes defends Sweden against them. They feel that their language is different from the regular Swedish. The participants see both a positive and a negative side of their language. They feel that the Swedes does not accept their Swedish. At the same time they feel proud of their language. They mention it as being alive. Even though they experience the difficulties in the Swedish society, they feel hopeful about their future. They see themselves in a positive way. They have an positive view of their identity.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Königsson, Ludvig. "Sambandet mellan ökat deltagande på arbetsmarknaden och ett mindre segregerat boende : En studie om boendesegregationens utveckling för flyktingar från forna Jugoslavien i Gävle kommun." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-243330.

Full text
Abstract:
Under första halvan av 1990-talet pågick den dödligaste konflikten i Europa sedan Andra världskriget. Som en direkt följd av Jugoslaviens upplösning tog Sverige under kort tid emot över 70000 flyktingar från konfliktområdet. I skenet av dagens flyktingströmmar från konfliktdrabbade områden i Mellanöstern rapporterade Arbetsmarknadsdepartementet 2013 om ett lyckat inträde på arbetsmarknaden för denna grupp jugoslaver. I bakgrund till detta är syftet med denna uppsats att genom statistisk analys undersöka sambanden mellan ett högt deltagande på arbetsmarknaden och en minskad grad boendesegregation. Området för studien är begränsat till Gävle kommun. Genom att studera segregationsnivåer i en mellanstor svensk stad ämnas studien samtidigt att bidra till ett fält som saknar bredd inom forskningen. Resultatet analyseras med hjälp av två teorier med bred förankring inom segregationsforskningen – spatial assimilation och place stratification. Teorierna betonar humanekologiska respektive strukturella faktorer bakom bildandet och upprätthållandet av boendesegregation. Spatial assimilationär främst applicerbar på den studerade gruppen jugoslaver genom att de uppvisar en relativt konsekvent trend mot både ökat deltagande på arbetsmarknaden och sjunkande segregationsnivåer på bostadsmarknaden. När resultatet kompletteras med jämförelser med andra befolkningsgrupper framstår istället place stratification som en högst relevant förklaringsmodell till de strukturella mönster som föregående teori misslyckas att förklara.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Gustavsson, Agnes, and Marika Högberg. "Unga mäns förtroende för polisen : en kvalitativ studie som baseras på unga män som bor i ett segregerat bostadsområde och som tidigare har erfarenhet av polisen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15968.

Full text
Abstract:
Vår studie handlar om unga mäns förtroende för polisen som tidigare har varit i kontakt med polisen och som är bosatta i ett segregerat område. Vi utgick ifrån fem stycken teman som vi kunde hämta från vårt resultat. Dessa fem teman använde vi som grund när vi analyserade vårt empiriska resultat med vår tidigare forskning och teori. Från tidigare forskning kunde vi urskilja att tidigare forskare hade kommit fram till att förtroendet för polisen i segregerade områden var lågt och att kriminalitet kan vara en faktor som påverkar förtroendet för polisen hos unga män. Både vår tidigare forskning och teori säger att uppväxten kan vara påverkande för hur förtroendet hos en person kommer att se ut, såväl för statliga myndigheter men även tilliten till andra människor. Vårt syfte var att få djupare förståelse för hur unga mäns tillit till polisen ser ut och hur uppväxten kan påverka förtroendet, samt om det bostadsområde som personerna bor i kan vara en faktor som påverkar tilliten. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod för att vi skulle kunna uppfylla de villkor som vi hade i vår studie. Vi ville att våra intervjupersoner skulle kunna återge en detaljerad berättelse om deras upplevelser för att vi skulle kunna få den djupare förståelsen som vi sökte efter i vår studie. Vi intervjuade sex stycken unga män som uppfyllde våra villkor. Från dessa intervjuer fick vi fram vårt empiriska resultat och våra fem teman. Utifrån vår teori, tidigare forskning och resultat diskuterade vi sedan att våra respondenter hade ett lågt förtroende för polisen baserat på egna erfarenheter och på vänners erfarenheter av polisen. Vi drog slutsatsen från vårt resultat att kriminaliteten är en påverkande faktor för förtroendet för polisen och även att uppväxten om personen växte upp i ett segregerat bostadsområde kan påverka förtroendet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Al-Khazraji, Samar, and Pelda Yener. "”När jag växte upp så var det så lätt att diskriminera och man skulle bara ta det, och det gjorde man ju” : En kvalitativ studie om upplevelser av diskriminering och stigmatisering i vardagen under uppväxten i ett segregerat bostadsområde." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-43287.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Thorängen, Julia. "Barn med autism : Integrera eller segregera." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1261.

Full text
Abstract:

Abstract

The purpose of my study is to describe what view teachers, which are working with autistic children, have about how the individual autistic child will have a good schooling? If children with autism should be integrated or segregated. I also want to find out how ”a school for all” shall be worked out to fit children with autism. To reach my purpose I’ve chosen to use a qualitative method and to hand out questionnaire to three teachers which are working in a training school.

To get a background to this study I’ve presented what researchers have to say about this subject. In the literature study is information about what autism is, what the researchers think about integration and segregation and finally what our control document is saying about the subject. Autism is a connection and communication disability that influences the whole development and it shows before the age of three.

The results that I’ve found are a little different from what the literature is saying. The literature are more negative to the integration then what the teachers on the training school are. Integration of children whit autism is difficult because the disability differs from child to child. In many cases it is good because the children with autism are learning to be social together with other children.


Sammanfattning

Syftet med min studie är att beskriva vilken syn pedagoger, som arbetar med autistiska barn, har på hur det individuella autistiska barnet ska få en bra skolgång? Om barn med autism ska integreras eller segregeras? Vidare ville jag också ta reda på hur ”en skola för alla” ska se ut för att passa barn med autism. För att nå mitt syfte har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Jag valde att lämna ut frågeformulär till tre pedagoger som arbetar på en träningsskola.

För att få en bakgrundsbild har jag tagit upp vad forskarna säger om just detta ämne. I litteraturgenomgången finns information om vad autism är, vad forskarna anser om integrering eller segregering och slutligen vad våra styrdokument säger. Autism är ett kontakt- och kommunikationshandikapp som påverkar hela utvecklingen och visar sig före 3 års ålder.

Resultatet som jag har kommit fram till skiljer sig lite ifrån vad litteraturen säger. Litteraturen är mer negativ till integrering än vad pedagogerna på träningsskolan är. Integrering av barn med autism är svårt eftersom handikappet är så brett men i många fall är bra, barnen med autism lär sig social samvaro med andra barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Madsén, Annie. "Parallella världar : Pedagog i en segregerad förort." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18035.

Full text
Abstract:
In my essay, I write about the work at a pre-school in a segregated suburb. I begin my essay with examples from my workday. In one case, it is about Sara, playing games where other children are excluded and she also exhibits a power game towards me. In the second example, it is about how a group of children conspire and expose both themselves and others for destructive conspiracy patterns. When I write down what happens in the group of children at my pre-school, I see patterns reminiscent of destructive gangs. I reflect about whether I am witnessing that my preschooler is in the preliminary stage of youth gangs with destructive patterns. The purpose of my essay is that for my own sake, and from a social perspective to provides deeper understanding of the causes that can generate power game and conspiracy patterns in children in segregated neighborhoods. I also describe how it can be to work in a kindergarten in a segregated suburb. M y questions are what happen to children when norms in the home are in conflict with the norms of the preschool. The norms in the homes may also be an illegal act in Sweden, when punishment and spanking occurs. Children may be in a conflict of loyalties when they know that parents may not spank their children in Sweden, but still do it. I examine whether there may be negative factors in the family's integration that allows contexts do not meet in a positive direction, and therefore can cause cultural clashes. I start from my own experiences as child-minder in the suburbs during twenty five years. I do this by writing the essay, I reflect on my own thoughts, but also through reflective conversations with others. To obtain scientific perspective on my research, I have chosen as the starting point to the support of other studies in ethnological and sociological aspects. I have come to the conclusion that there may be several reasons for pre-school children of my workplace to act as they do. One reason that I think is important is that families in my pre-school are segregated in the segregation, their meetings consisting mostly of their own countrymen and relatives. The majority of parents have no work and their contact with the Swedish society is done by the authorities and at the pre-school. I have met families where parents have lived in Sweden for twenty years, but still have limited language in Swedish. I have also seen that there is an aversion to the "Swedish" and that there is a conscious choice to refrain from it.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Thorsson, Helen, and Linda Axelsson. "Segregerad eller integrerad undervisning : ett specialpedagogiskt dilemma?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4634.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Bergman, Ann. "Segregerad integrering : Mönster av könssegregering i arbetslivet." Doctoral thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för arbetsvetenskap, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-23284.

Full text
Abstract:
Det här är en studie som rör könssegregering i arbetslivet. Studien syftar dels till att studera olika typer av könssegregering och hur dessa är relaterade till varandra inom tre arbetsorganisationer, dels till att studera huruvida det skapas förutsättningar för segregation eller för integration inom arbetsorganisationerna och hur det i sådana fall går till. Resultaten visar bland annat att könssegregering och könsintegrering är relaterade till varandra på olika sätt och att det ena inte behöver utesluta det andra. En integrerad avdelning kan rymma jobb som är synnerligen segregerade. Kvinnor och män på integrerade hierarkiska positioner kan i sin tur arbeta inom segregerade jobb och avdelningar. Vidare visar resultaten att andelsmässig integrering inte hindrar att kvinnors och mäns villkor skiljer sig åt på ett sådant sätt att vi kan tala i termer av segregerad integrering. Att kvinnor och män utgör lika stora andelar är nämligen inte detsamma som att de har samma förutsättningar i arbetslivet
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Hammarstedt, Eva. "Specialpedagogers syn på sitt arbete i segregerad verksamhet." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104914.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Mehanna, Rania. "Hur ser fördomar ut mot svenskar hos barn till invandrarfamiljer som lever mer eller mindre segregerade i det svenska samhället?" Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4437.

Full text
Abstract:
Till Sverige kommer det årligen ca 80 000 invandrare. Invandrarna kommer från olika kulturer och har med sig olika värderingar, normer och sociala influenser. De har en identitet som skapats utifrån det samhälle de tidigare levt i. Orsaken till att man väljeratt leva i ett annat land kan variera. Studier, arbetskraftsinvandring och flyktingar är tre vanliga svar till varför man flyttar. I Sverige finns det bostadsområden med bara invandrare som boende. Boende i sådana områden känner sig isolerade vilket kan vara en grund för att skapa fördomar och stereotyper mot svenskar. Fördomar och stereotyper mot svenskar är olika och min undersökning visar på olikheter. Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer belysa om barn och ungdomar med invandrarbakgrund i åldern 9-15 år har fördomar mot personer med svenskbakgrund. Jag har jämfört mellan invandrarbarn som bor i segregerade områden och andra invandrarbarn som bor i icke segregerade områden. Jag har jämfört vilka fördomar och stereotyper dessa barn har, och även hur barnen utrycker fördomarna. Totalt intervjuade jag sexton barn och ungdomar. Barnen fick svara på ett antal öppna frågor. Svaren analyserades sedan utifrån socialpsykologisk teorier som social kognition, socialidentitets teori och social inlärning. Intervjuerna visade att skillnaden mellan grupperna var stor både tankemässigt och känslomässigt mot svenskar. Det har visat sig att respondenter som lever i segregerade områden har mer fördomar och stereotyper mot svenskar jämfört med dem som bor i icke segregeradeområden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Olsson, Patrik. "Segregerade integrerade elever i årskurs 4-6." Thesis, Växjö University, School of Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2654.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Hertzberg, Fredrik. "Gräsrotsbyråkrati och normativ svenskhet : hur arbetsförmedlare förstår en etniskt segregerad arbetsmarknad /." Stockholm : Arbetslivsinstitutet, 2003. http://ebib.arbetslivsinstitutet.se/aio/2003/aio2003_07.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Friberg, Lina, and Caroline Bryland. "Den segregerade undervisningsgruppens återkomst – lärares uppfattningar om inkludering." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28939.

Full text
Abstract:
Bryland, Caroline & Friberg, Lina (2020). Den segregerade undervisningsgruppens återkomst– lärares uppfattningar om inkludering. Specialpedagogprogrammet, Institutionen förskolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Helgesson, Jennie, and Camilla Sterner. "Samverkan utanför ordinarie undervisningsgrupper : Makten att segregera och diskriminera elever på gymnasiesärskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-47320.

Full text
Abstract:
Syftet är att undersöka gymnasiesärskoleelevers möjligheter att undervisas utanför den ordinarie undervisningsgruppen. Detta sker genom intervjuer med skolledare. Erfarenheter har visat att det är skillnad på möjligheter till samverkan beroende på om du är inskriven inom det individuella programmet eller det nationella programmet.    I vår studie har vi valt kvalitativa intervjuer med en hermeneutisk ansats. I hermeneutiken är det en tillgång för forskaren att kunna tolka och förstå genom förförståelse, känslor och intryck. De teoretiska utgångspunkterna är makt, normalitet, avvikelse och stämpling samt integrerings- och inkluderingsbegreppet. Makt finns med i alla relationer och vi ser att eleverna i särskolan ”ligger i händerna” på skolledning och personal som tolkar elevers vilja och välmående, då de inte alltid har förmågan eller makten att uttrycka sin vilja och rättighet.    Resultatet visar att en utbildning för en elev i särskolan kan se väldigt olika ut beroende på i vilken kommun eller skola eleven går. Olikheterna beror bl.a. på fysisk organisation, särskolekultur och människosyn. Skolledare som är nya på sin tjänst är mer kritiska till särskolans verksamhet och de har viljan att utveckla samverkan. Det framkommer att det framförallt har varit, men fortfarande är stora barriärer mellan det individuella programmet och det nationella programmet på gymnasiesärskolan. Den fysiska organisationen är ett hinder. Det individuella programmet är oftare fysiskt segregerat än det nationella programmet. Flertalet skolledare såg att elever i gråzonen mellan två program var problematiskt och att placeringar ofta gick på slentrian. Här kan rättviseperspektivet och likvärdigheten ifrågasättas då eleverna i gymnasiesärskolan får fler möjligheter till samverkan om de går det nationella programmet än om de går det individuella programmet. Här sker diskriminering inom gymnasiesärskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Ågren, Emanuel, and Per Myhrberg. "Elever som visar på matematiksvårigheter : Identifiering, orsaker och arbetsmetoder utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2176.

Full text
Abstract:

Examensarbetets syfte är att undersöka hur skolan identifierar och hur speciallärare ser på orsaker till matematiksvårigheter, samt hur speciallärare arbetar med elever som visar på matematiksvårigheter under de senare åren. Under tredje frågeställningen ställs även frågan om vad speciallärare anser om integrerad samt segregerad undervisningsform. De kvalitativa intervjuerna genomfördes på speciallärarnas arbetsplats efter deras önskemål. Intervjuerna genomfördes med sex olika speciallärare, varav tre stycken har speciallärarexamen och tre stycken har bara lärarexamen men jobbar som speciallärare, på grundskolor i Växjö kommun, Ljungby kommun och Värnamo kommun.

Undersökningen visar att identifieringen av elever som visar på matematiksvårigheter sker huvudsakligen genom diagnoser men också genom den ordinarie lärarens observationer i klassrummet. De flesta av speciallärarna anser att dåligt självförtroende är en stor bidragande orsak till elevers matematiksvårigheter, men även att elever med läs och skrivsvårigheter får svårigheter i matematik.

Vidare framgår det av intervjuerna att arbetet med elever som visar på matematiksvårigheter alltid börjar med en ordentlig kartläggning av orsakerna till elevens matematiksvårigheter. Kartläggningen sker genom olika former av diagnoser samt observationer där man tar reda på vad eleven behärskar och vad det är som brister.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Ulfsdotter, Eriksson Ylva. "Yrke, status & genus : en sociologisk studie om yrken på en segregerad arbetsmarknad /." Göteborg : Dept. of Sociology, Göteborg University, 2006. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=014883701&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Bergdahl, Junia Bergdahl, and Lone Nilsson. "Skolan tenderar att segregera : – En studie om sent anlända elevers upplevelser av skolmottagande." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45371.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Olofsson, Magnus. "Den segregerade skolan : En studie om elevsammansättningen i Malmö kommun." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-219315.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Freland, Sara. "Barriärer på en vårdcentral : Utmaningar inom vården i segregerade områden." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-154063.

Full text
Abstract:
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och analysera vilka kommunikationsbarriärer som finns på vårdcentraler i ett segregerade områden i Sverige, samt hur man arbetar med dessa barriärer. Jag har ställt mig två frågor; Vilka kommunikationsbarriärer finns på en vårdcentral i ett segregerat område? Hur hanterar vårdcentralernas personal kommunikationsbarriärer?   Arbetet bygger på en kvalitativ fältstudie som jag utfört på två vårdcentraler lokaliserade i segregerade områden i Sverige. Jag har gjort både observationer och deltagande observationer samt haft både informella och semistrukturerade samtal med flera anställda på båda vårdcentralerna för att samla in data. I resultatet behandlar jag användandet av tolk samt de fem olika barriärer som jag identifierat; språkbarriären, kunskapsbarriären, förståelsebarriären, kulturbarriären och erfarenhetsbarriären. Resultatet visar att barriärerna yttrar sig på många olika vis och att personalen ofta behöver vara kreativa i sitt sätt att hantera dem. Det är vanligt att vårdtagarna inte talar och/eller förstår svenska samt inte har kunskap om det svenska sjukvårdsystemet och inte vet vad en vårdcentral är. Det är också vanligt att de saknar eller har bristande kunskaper om människokroppen, sjukdomar och behandlingar. Tolkar fungerar bra som en mellanled för att förstärka kommunikationen och minska risken för missförstånd, men användning av tolk kan också vara krångligt och det kan vara svårt att få tag på en bra tolk i tid. Kommunikationsbarriärerna som uppstår ökar risken för missförstånd och misstro vilket kan leda till försämrad vårdkvalitet. Missförstånd kan leda till att vårdtagaren inte kan följa behandlingsplanen som det var tänkt och misstro kan leda till att vårdtagaren väljer att avstå helt eller delvis från behandling. För förhindra detta är vårdtagarna noggranna med att ta sig extra tid åt att förklara, diskutera med och lyssna på vårdtagaren. Arbetet med förtroende är väldigt viktigt då ett dåligt möte kan leda till att en hel krets i upptagningsområdet får en försämrad syn på vårdcentralen. Detta då många av vårdtagarna har en väldigt stark personlig sektor som de beslutar kring sjukvård, behandlingar och åsikter om dessa tillsammans med. Ett bra möte kan leda till stora förändringar och därför jobbar vårdcentralerna extra hårt för att skapa goda erfarenheter för vårdtagarna.
The purpose of this paper is to investigate and analyze which communication barriers exist in health centers in segregated areas in Sweden, and how to handle these barriers. I have asked two questions: Which communication barriers are there in a health center in a segregated area? How does healthcare staff handle communication barriers?  The work is based on the qualitative field study that I have carried out at two health centers located in segregated areas in Sweden. I have made both observations and participatory observations and held both informal and semi-structured conversations with several employees at both health centers to collect data. In the result, I process the use of an interpreter and the five different barriers that I have identified: the language barrier, the knowledge barrier, the barrier of understanding, the culture barrier and the barrier of experience. The result shows that the barriers manifest themselves in many different ways and that the staff often needs to be creative in its way of handling them. It is common for the recipients to not speak and / or understand Swedish and to not have knowledge of the Swedish healthcare system or what a health center is. It is also common that they lack or have insufficient knowledge of the human body, diseases and treatments. Interpreters work well as intermediaries who can enhance communication and reduce the risk of misunderstanding, but the use of an interpreter can also be difficult, and it can be difficult to get access to a good interpreter on time. The communication barriers that arise increase the risk of misunderstandings and mistrust which can lead to a deterioration in care quality. Misunderstandings can lead to the recipient not being able to follow the treatment plan as intended, and mistrust can lead to the recipient choosing to abstain wholly or partly from treatment.  To prevent this, the staff is careful to take extra time to explain, discuss and listen to the patient. The work on trust is very important as a bad meeting can lead to negative attitudes in large groups of people towards the health center. This is because many of the recipients are part of a very strong personal sector, which has a great influence on how health care and treatments are perceived. A good meeting can lead to major changes and therefore the health centers work extra hard to create good experiences for the health care recipients.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Skans, Anders. "Flerspråkiga förskolebarns möte med det svenska språket i segregerade miljöer." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27350.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

van, der Burgt Danielle. ""Där man bor tycker man det är bra" : Barns geografier i en segregerad stadsmiljö." Doctoral thesis, Uppsala University, Department of Social and Economic Geography, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7414.

Full text
Abstract:

Because of the socioeconomic and ethnic segregation in many Swedish towns, residents with different social backgrounds are often living in separate neighbourhoods. This thesis focuses on children aged between 11 and 14 and explores the spatial extent of their social networks, their spatial mobility and spatial representations. By studying these aspects of children’s daily lives the study attempts to contribute to a better understanding of the underlying mechanisms behind neighbourhood effects.

The spatial extension of the daily lives of children in seven adjacent neighbourhoods in a medium sized Swedish town is mapped. By using children’s activity diaries, surveys with parents and children’s maps the study explores to which extent children with different personal characteristics and from different neighbourhoods have friends outside their own neighbourhoods, where they spend time and what kind of activities they engage in and with whom. The study shows that the possibility to get their own direct experience of other neighbourhoods differs between groups of children, much depending on the geographical extension of their social networks, which in turn appears mainly to be a consequence of school reception areas and, indirectly, school popularity.

By using children’s maps and group interviews children’s perspectives of their own and other neighbourhoods are analysed. The thesis illustrates how children feel about and discuss their own neighbourhoods and other neighbourhoods in town. The children in the study emphasize their own neighbourhood as a good and quiet neighbourhood, irrespective of the neighbourhood’s character and status. One of the neighbourhoods is stigmatised in the public discourse. Among the children there is a living debate in relation to this neighbourhood. In group interviews the children sometimes confirm, sometimes critically question the rumours about this neighbourhood. The children which live in this neighbourhood are aware of the bad reputation and also act and react upon it

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

van, der Burgt Danielle. ""Där man bor tycker man det är bra" : barns geografier i en segregerad stadsmiljö /." Uppsala : Department of Social and Economic Geography, Uppsala University, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7414.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Claesson, Linda-Marie. "”Myt eller Sanning?” : Pratar inte personer i segregerade områden med polisen?" Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-34634.

Full text
Abstract:

En förutsättning för att rättssystemet ska fungera är att personer ställer upp och berättar för polisen om vad som har hänt när brott har begåtts. Det har förekommit situationer då personer i segregerade områden väljer att inte tala med polisen på grund av rädsla för bland annat repressalier. Det är av största vikt att polisen lyckas bygga upp ett förtroende bland de boende i dessa områden för att vi ska ha en rättsäkerhet även i framtiden. Syftet med denna rapport är att problematisera polisens arbete i de segregerade områdena och beskriva de problem och dilemman som poliserna ställs inför. Jag har under ett antal dagar följt poliserna i ett segregerat område i södra Sverige. Jag beskriver vad jag själv upplevde i samband med detta samtidigt som jag tar upp de erfarenheter som poliserna skildrar. Poliserna arbetar på olika sätt med att bygga upp ett förtroende bland invånarna och skapa en relation till både unga och gamla. Mina egna upplevelser av det område som jag besökt är att det är ett levande och trivsamt område där människor är pratglada och inbjudande. Det förekommer dock en hel del kriminalitet och man löser många brott utan polisens inblandning. Anledningarna till att man väljer att till exempel inte vittna i en rättegång kan vara flera och slutenheten innefattar kriminella såväl som en vidare krets av människor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Ljung, Holm Jesper, and Tobias Wennergrund. "Hur identifieras segregerade bostadsområden? : En metodutveckling med utgångspunkt i Bollnäs tätort." Thesis, Högskolan i Gävle, Samhällsbyggnad, GIS, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27538.

Full text
Abstract:
Segregationen i Sverige har ökat de senaste åren vilket skapat ett allt större samhällsproblem. Det är därför viktigt att kommunerna i ett tidigt stadie aktivt börjar arbeta mot segregation och för social hållbarhet. Med denna studie och dess metodutveckling vill vi främja arbetet för mindre svenska tätorter genom att ta fram och testa en metod som kommuner kan använda vid en kartläggning av segregation. För att kunna hantera segregationens mångsidiga problemställning har flera metodsteg använts. En litteraturgenomgång resulterade i sex variabler som alla har betydande påverkan på segregationen. Dessa var fastighetsbestånd, förvärvsfrekvens, inrikes- och utrikesfödda, trångboddhet, utbildning och ålder. En enkätundersökning genomfördes sedan med 14 samhällsplanerare för att rangordna de variabler som litteraturgenomgången påvisade. Rangordningen användes sedan i metoden rank sum weights, som sedermera ledde fram till en multikriterieanalys (MKA) baserad på en linjär additiv metod. Målet med studien är att kunna presentera en kartläggning för segregationen i Bollnäs tätort utifrån den metod vi har utvecklat. Resultatet från studien visar att Bollnäs tätort har fyra områden som klassas som “mest segregerade” och tre områden som klassas som “minst segregerade”. Dessa resultat har testats med tre validitets- och reliabilitetsmetoder vilka var Index of Dissimilarity, intervju, samt känslighetsanalys. Resultatet från de tre testerna påvisar tydliga tendenser och snarlika resultat från vår metod, vilket indikerar att vår metod är robust och trovärdig. Behovet av ordentliga kartläggningar likt vår studie framkommer bland annat i intervjun där en planerare från Bollnäs kommun fick peka ut de fem områden personen ansåg vara mest segregerade. För dessa fem områden pekade planeraren ut ett område som enligt vår studie var minst segregerat, vilket påvisar svårigheten kring segregationsfrågan. Vår förhoppning med denna studie är att skapa en metod som främjar kommuners arbete med social hållbarhet.
Segregation in Sweden has been rising in recent years, which has lead to an increase in social problems. It is therefore important that municipalities, in an early stage, actively begin to work against segregation and towards social sustainability. With this study and its methodology we want to encourage smaller Swedish cities by developing and testing a method that municipalities can use in mapping of segregation. To handle segregation's complex problems, several of method steps have been applied. A literature review resulted in six variables, all of which have a significant impact on segregation. The variables were: housing tenure, employment rates, domestic/foreign-born, overcrowding, education and age. A survey was then conducted with 14 experts in the urban planning sector. The planners were asked to rank the variables that the literature review highlighted. The rankings were then used to create rank sum weights, which later led to a multicriteria decision analysis (MCDA) based on a linear additive method. The aim of the study is to present a mapping of the segregation in Bollnäs urban area based on the method we have developed. The result of the study shows that out of 15 areas in Bollnäs urban area, four were classified as "most segregated" and three areas classified as "least segregated". These results have been tested using three validity and reliability methods: The Index of Dissimilarity, interview and sensitivity analysis. The results of the three tests demonstrate clear trends and similar results compared with our method, which indicates that our method is robust and trustworthy. The necessity for proper mapping of segregation is demonstrated by the interview where a planner from Bollnäs municipality was given the chance to pinpoint five areas the person considered to be most segregated. For these five areas, the planner pointed out one area that according to our study was least segregated, which proves the difficulty of identifying segregation. Our hope with this study is to create a method that support municipalities work with social sustainability.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Eriksson, Isabelle, and Ellen Rönnberg. "Föräldrar som föräldrar : En kvalitativ forskningsstudie om föräldrasamverkan i segregerade skolor." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51106.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Andersson, Bertil, and Jesper Svedlind. "En internt segregerad skola : En kvalitativ studie utifrån elevernas egna upplevelser på Klaraskolan i Halmstad." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42492.

Full text
Abstract:
This qualitative essay has been performed on the secondary school Klaraskolan in Halmstad. The school has two defined groups that derive from two separate, different and homogenous schools. The aim of the essay is to identify the pupil’s experiences, thoughts and opinions about the social environment on Klaraskolan in relation to their different backgrounds. The primary focus for the essay is to examine differences between the groups that contribute to an internally segregated school. Conclusions will be made from how the power is distributed between the groups and how that affects the social cohesion. The main theory for the essay is Pierre Bourdieus field theory with two supportive theories which is Michel Foucaults conceptof disciplinary power and Ove Sernhedes concept of territorial stigmatization. The empiricism is collected by two group interviews, four individual interviews and three observations. The result proved that there are significant differences in how the pupil’s experienced their schooling, how they chose to interact with their friends and how they experience their treatment by their teachers and surroundings. The conclusions made by this was that language and residential area is of big importance regarding how they defined themselves and how they interpreted the opposite group. Regarding power between the two groups they dominated different social spaces at school. These conclusions combined generated the final conclusion that Klaraskolan can be defined as an internally segregated school.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Kiflemariam, Natsnet. "Integrerad och segregerad skolform : - En uppsats om språkets och den sociala delaktighetens betydelse för ensamkommande flyktingungdomar." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-84451.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ensamkommande ungdomars skolform och språkutveckling ser ut. Detta har gjorts med hjälp av tre semistrukturerade intervjuer med personal i Umeå kommuns skola och boende som är insatta i ungdomarnas vardag. Studien bygger på kvalitativ metod och ett narrativt skrivsätt, där intervjupersonernas egna formuleringar fått ta plats. Uppsatsens resultat visar att social delaktighet hänger samman med ungdomarnas möjlighet till språkutveckling. Uppsatsen visar också att god gruppdynamik och samhörighet för ensamkommande ungdomar är viktigt och att ensamkommande ungdomar tenderar att känna sig malplacerade i mötet med ungdomar med svenska som förstaspråk. Vidare diskuteras även möjligheterna till språkutveckling och hur pass centralt det är att upprätthålla god kunskap i modersmålet för att uppnå goda resultat i skolan. Sammanfattningsvis handlar studien om hur integrerade eller segregerade skolformer påverkat ensamkommande barns språkutveckling samt möjligheten till integrering.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

O'Nils, Rebecka. "Den segregerade småstadens dilemma. En geokritisk analys av folkhemsskildringen i Torbjörn Flygts Underdog." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-142075.

Full text
Abstract:
The aim of this essay is to show how the novel Underdog by Torbjörn Flygt can be read as a critique of the Swedish folkhem. I use a geocritical perspective in my analysis to show that the novel criticizes the folkhem primarily through the portrayal of the characters Monika and Roger and their complex relation with the suburban area Borgmästaregården, in which the story takes place. By the history of the Swedish folkhem, I discuss how and why the development of the two characters, as well as the story of the novel, are influenced by Borgmästaregården. By focusing on the characters Monica and Roger, I discuss how the Swedish folkhem was inspired to help women and children by the ideas of Ellen Key and Alva and Gunnar Myrdal. During the folkhem era, functionalism was used to plan and modernize old city centers as well as new suburban areas, such as Borgmästaregården. But components of the functionalist city planning have been heavily criticized by Jane Jacobs. I argue that the story of Underdog shows how the characters are influenced by the suburban area in which they live, but in a way that is more in line with the negative consequences that Jacobs has described than the visions of the Swedish folkhem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Kinnestad, Marlene. "Det obligatoriska skolväsendets pedagogiska strategier i arbetet med elever som har AD/HD. : Pedagoger i en integrerad respektive segregerad undervisningsform berättar och beskriver." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3019.

Full text
Abstract:

The survey aims to highlight and describe how the schools' teaching strategies look like in the work of pupils from the neuropsychiatric disability AD/HD (Attention Deficit / Hyperactivity Disorder). The pedagogical strategies have been investigated in an integrated and segregated teaching method. The study is qualitative in nature where the interviews conducted, first with a student who has been diagnosed AD/HD but also with teachers from each school who is well versed in student teaching and work. The results of the study show that knowledge and commitment about AD/HD is crucial to students' role and function in school. If knowledge and commitment is sufficient for the student teaching tailored to student needs and the risk of misunderstandings occur decreases. Security is a key factor for students who have been diagnosed AD/HD and learning form in itself is no guarantee that students will feel safe. Students have in the two teaching methods stressed that they feel safe at school and with their education and therefore has no teaching method preferred. It's more about building relationships, which in turn is essential for the students to embrace the teaching strategies at all. Building relationships with students also need their pedagogical strategies. They are determined in turn by the patience, time, reliability and solid understanding. The conclusion of the investigation, regardless of the type of instruction form the pupil is given, is that knowledge and the willingness of school personnel to understand the neuro-psychiatric disability AD/HD is necessary for the pupil needs to be able to satisfy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Musovic, Mia, and Magda Välikoski. "Den segregerade tilliten : - en studie om ungdomars tillit till offentliga institutioner i Stockholmsförorten Tensta." Thesis, Ersta Sköndal University College, Department of Social Work, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-550.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Nordqvist, Håkan. "Lärares erfarenheter av arbete med elever i behov av särskilt stöd." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3464.

Full text
Abstract:

Abstrakt

 

Syftet med undersökningen har varit att undersöka två skolor beträffande sitt arbetssätt med elever i behov av särskilt stöd; tillämpade de segregerad eller integrerad undervisning för dessa elever, hur dessa elevers lärmiljö såg ut, hur fungerade samarbetet mellan hemmen, skola och övriga samhällsfunktioner.

 

Bakgrunden till undersökningen var dels det egna intresset för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, dels Skolverkets utbildningsinspektions rapport (2007) där de rapporterade att en del kommuner inte följde lagen i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd.

 

Författaren valde att göra en jämförande fallstudie med enkät och frågeguide som metod för undersökningen. Två skolor jämfördes och tre lärare svarade på enkätfrågorna.

 

Resultatet av undersökningen visade att båda skolorna hade någon form av segregerad undervisning för de elever som hade det extra svårt och omfattningen ökade i de äldre årskurserna. De vanliga klassrummen var sällan anpassade för utåtagerande elever med koncentrationssvårigheter m.m. I de högre årsklasserna var samarbetet med hemmen, polisen och resursgruppen (socialtjänsten) betydligt intensivare.

                                                                                                                                   

Nyckel ord:

Elever i behov av särskilt stöd,  klassrumsmiljö, segregerad undervisning, integrerad undervisning, anpassad undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Selin, Hampus. "Segregationen – Hur ser den egentligen ut? : En metodanalys och skildring av segregerade områden inom Sundsvalls tätort." Thesis, Högskolan Dalarna, Samhällsbyggnadsteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30554.

Full text
Abstract:
Det som ofta faller bort i den offentliga debatten är att segregationens innebörd anspelar på åtskillnader av olika grupper, inte enbart de ”utsatta” utan även de socioekonomiskt starkare grupperna. Denna studie kommer att undersöka hur segregationen ser ut inom Sundsvalls tätortsområden och vilka faktorerna är som har störst påverkan till de skillnader som finns. Studien baseras på att urskilja den relativa segregationen, d.v.s. fördelningen av segregationspåverkande faktorer, i positiv och negativ riktning. Syftet i studien är sedan att jämföra två olika geografiska indelningssystem. Det ena är det kommunala nyckelkodssystemet (NYKO) och det andra är Statistiska centralbyråns regionala indelningssystem, demografiska statistikområden (DeSO). I metoden har två olika index använts för att mäta fördelningen av segregationsfaktorer genom en multikriterieanalys (MKA). Den första mätningen har skett genom en nyutvecklad segregationsindex och den andra mätningen genom index of dissimilarity. Studien har visat att det finns svårigheter kring att använda ett indelningssystem som kan verka funktionellt i alla avseenden. Beroende på vad studien syftar till att mäta så spelar olika zon- och skalindelningar en stor roll i hur resultatet framställs. Resultatet visar att segregationen utspelar sig inom både de socioekonomiskt svaga och starka områdena. Det finns däremot svårigheter med att bedöma vilken områdesindelning som är mest användbar då de verkar på olika grunder. Genom att jämföra DeSO och NYKO har resultaten av studien visat att befolkningsantalet och storleken på den geografiska områdesindelningen har en stor betydelse för hur pålitlig en studie kan bli.
What often falls away in the public debate is that the meaning of the segregation alludes to the separation of different groups, not just the "vulnerable" but also the socio-economically stronger groups. This study will investigate how the segregation plays out within Sundsvall's urban areas and which factors have the greatest impact on the differences that exist. The study is based on distinguishing the relative segregation, i. e. the distribution of factors affecting segregation, in a positive and negative direction. The purpose of the study is then to compare two different geographical area systems. One is the municipal key code system (NYKO) and the other is the state regional area system, demographic statistics areas (DeSO). In the method, two different indexes have been used to measure the distribution of segregation factors through a multi-criteria decision analysis (MKA). The first measurement has been made by a newly developed segregation index and the second measurement by the index of dissimilarity. The study has shown that there are difficulties in finding an area system that can function efficiently for all purposes. Depending on what the study aims to measure, the different zone and scale configurations play a major role in how the result is produced. The result of the study shows that the segregation takes place in both the socio-economically weak and strong areas. There are, on the other hand, difficulties in assessing which of the two area systems that is the most practical since they both operate on different grounds. By comparing DeSO and NYKO, the results of the study have shown that the population and size of the geographical area unit are of great importance for how reliable a study can be.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Heta, Albulena, and Milaim Hasanaj. "Malmö som delad stad. En undersökning kring integrationsprocesser och dess definition i Malmös mest segregerade områden." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23389.

Full text
Abstract:
Syfte - Syftet med studien är att presentera exempel på vad integration kan innebära förmänniskor som har olika perspektiv (stadsdelsförvaltare, projektledare och målgruppen) påintegrationsåtgärder i betydelsen att det antingen arbetar med integrationsåtgärder eller utgörmålgrupp för åtgärderna. Målet med uppsatsen är att belysa problemet kring begreppetintegration i utvalda stadsdelar (Rosengård, Fosie och Södra Innerstaden) med utgångspunkt iarbete och utbildning.Metod - I vår C-uppsats har vi valt en forskningsstrategi med kvalitativ och induktivinriktning bestående av fallstudier som forskningsdesign. Med kvalitativ och induktivinriktning menar vi att vi har lagt stor fokus på ord vid insamling av data och analys, samt attvi har genererat teorier utifrån vårt forskningsresultat. Våra data har gått ut på både öppna ochsemistrukturerade intervjuer baserad på en intervjuguide.Resultat - Studiens resultat visar att integration tolkas olika beroende på var man befinner sig ioch vilken position man har i samhället. I vår undersökning bland våra respondenter somjobbade som stadsförvaltare respektive projektledare, tolkades begreppet integration på ettlikvärdigt sätt. Men bland våra respondenter som respresenterade målgruppen, kunde vikonstatera att de hade en mer diffus bild kring integration. Vidare har vi även kunnatkonstatera att det saknas pågående forskning kring ämnet integration med inriktning på arbeteoch utbildning i de utvalda stadsdelarna. Den här uppsatsen skulle kunna bidra till vidare forskning kring begreppet och innebörden av segregation som motpol till begreppetintegration.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Mawas, Adella, and Nadeen Essa. "Covid-19:s påverkan på integrationspolitiken : De dubbla utmaningarna för Eskilstunas segregerade områden under Corona-pandemin." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55804.

Full text
Abstract:
Syftet med denna undersökning är att undersöka Covid-19:s påverkan på integrationspolitiken i socioekonomiskt svaga områden (Lagersberg & Skiftinge) i Eskilstuna kommun, och analysera om pandemin ökar sårbarheten med att implementera integrationspolitiken i dessa områden. Detta kommer genomföras med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden semistrukturerad intervju med 10 medborgare som bor i dessa områden. För att begränsa vår undersökning har vi valt fyra variabel (utbildning, arbete, anslutning till det civila samhället samt kommunikation) att undersöka och analysera hur dessa variabler har påverkat medborgarnas integrering under pandemins tid samt hur vi anser att detta kan påverka samhället framöver. Den valda teorin för denna undersökning är Ruth Listers Inklusive medborgarskap. Det vi har kommit fram till är att covid-19 har ökat sårbarheten med att implementera integrationspolitik målet och begränsa medborgarnas delaktighet och integration i samhället på grund av bristen på erkännande, orättvisan, solidariteten och självbestämmande. Detta som gjorde att det föder större sannolikheter för ökad bostadssegregation som leder till olika konsekvenser på individ, grupp och samhällsnivå.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Lelinge, Balli, and Ing-Marie Hartnor. "Detta var min sista chans! Elever med socioemotionella svårigheter berättar om sina upplevelser av den segregerade skoltiden." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29359.

Full text
Abstract:
Hartnor, Ing-Marie & Lelinge, Balli (2005). Detta var min sista chans! Elever medsocioemotionella svårigheter berättar om sina upplevelser av den segregerade skoltiden(This was my last chance! Pupils with social and emotional difficulties relate theirexperiences of the segregated school system). Syfte:Denna studie har som övergripande syfte att försöka förstå elevens upplevelse av skoltidenföre, under och efter segregeringen samt att undersöka hur lärarens förhållningssättpåverkar elevens inre (emotionella) och yttre (sociala) utveckling.Metod:För att få svar på våra frågor har vi använt oss av intervju som metod. Målgruppenutgjordes av 15 elever med socioemotionella svårigheter, varav nio elever kom från en s.k.halvsegregerad skolform, vilket innebar att delar av skoldagen (och även en del efterskoltid) var förlagd till en särskild undervisningsgrupp. Resterande sex elever hade sinsenare del av grundskoletiden förlagd till ett skoldaghem, i en s.k. helsegregerad skolform.För att kartlägga elevernas minnen och upplevelser från den segregerade skoltiden, har vianvänt oss av nutida, retrospektiva och framtida frågeställningar. Elevernas ålder var vidintervjutillfället mellan 17 – 26 år.Resultat:Vårt resultat visar entydigt att eleverna inte upplevde några hinder eller problem med densegregerade skolformen, utan snarare såg möjligheter att få hjälp med sina svårigheter. Dethar i studien framkommit att yrkeskompetens, förhållningssätt, metoder och lärarnasinställning har spelat en avgörande roll för elevernas utveckling. Brister i nämnda faktorerhar visat sig bidra till att behovet av segregering har uppkommit. Enligt vår undersökninghar ingen av eleverna sagt att den segregerade skoltiden varit negativ eller stigmatiserande,tvärtom uttrycker alla att utan den segregerade tiden, hade inte deras liv varit lika positivtsom det är i dag. De segregerade skolformerna har endast upplevts ge positiva möjligheter.Nyckelord: elever med socioemotionella svårigheter, lärarnas förhållningssätt, möjligheteroch hinder, segregerade skolformer.Balli Lelinge Ing-Marie Hartnor Handledare: Ingrid SandénExaminator: Lars Berglund
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Chaudry, Kunwal. "Den mångetniska förskolan : En kvalitativ studie om föräldrars och pedagogers upplevelser av föräldrasamverkan i segregerade och mångetniska förskolor." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32866.

Full text
Abstract:
The aim of this study is to investigate the experiences of parental cooperation between the pre-school teachers and parents in preschools located in multi-ethnic areas. To get a fair picture of the parental cooperation between the pre-school teachers and parents, both the views of the pre-school teachers and the parents have been explored. The research question has been explored by using qualitative interviews as the method for data collection. The theoretical approach is hermeneutic and focuses on subjective experience of individuals. The main result is that the parental cooperation between the pre-school teachers and parents works dissatisfactory. The reasons for the dissatisfaction that can be found through the analysis in the study are that there are various factors such as prejudice, ignorance and language barriers that create barriers for good parental cooperation. The informants in the study attributes the area to poor characteristics, and the results of the study show a pattern that both parties, i.e., Parents and educators experience a disinterest of parental cooperation from the other party. The study's results also show that prejudices and misunderstandings can lie behind these experiences. Misunderstandings and prejudices in the sense that both parents and educators mean they want to cooperate but that they feel that the opposite party is not interested in this.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Götesson, Rickard, and Nils Frostfeldt. "Socialisation i förortens skolor : Pedagogers erfarenheter kring arbetet med elever på skolor i socioekonomiskt och etniskt segregerade områden." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52032.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att belysa pedagogers upplevelser av hur man på skolor i socioekonomiskt och etniskt segregerade områden arbetar för att få alla elever att klara kunskapsmålen, liksom vad som anses vara de största utmaningarna. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts på två olika skolor i socioekonomiskt och etniskt segregerade områden. Studien är kvalitativ och intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk forskningstradition. Två teoretiska utgångspunkter har legat till grund för analysen: Socialisation samt utveckling och lärande. Resultatet visar att skolorna arbetar mycket individanpassat med de mest utsatta eleverna och att de genom olika insatser strävar mot en god skolmiljö, goda relationer, trygghet, få eleverna att känna sig delaktiga och bli mer intresserade av skolan. Den största utmaningen pedagogerna upplever på skolorna är språket. Den låga språkutvecklingen hos eleverna tycks snarare bero på områdesstrukturen än på en ovilja att lära sig. Skolorna lägger därför mycket resurser på svenska som andraspråkslärare och studievägledare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Gevriye, Bahie. "De är ganska segregerade, det är de, och det ärproblem : En studie om nyanlända grundskoleelevers skolgång i en förberedelseklass." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5644.

Full text
Abstract:
My study is about a preparation class in a selected municipality. It is based on the child¹s perspective, and it tries to highlight the school situation of new arrivals in a school where the majority of the pupils are of Swedish origin. The purpose of my study is to visualize how the education for newly arrived children is organized in the municipality, and to get an understanding of a range of student’s view of the schooling in the preparation class as an introduction to a regular class. To reach my goal, I have used qualitative methods, based on qualitative interviews. The interviews were made with six newly arrived pupils, and one interview was made with the deputy head of the school, which is in charge of immigrant education in the municipality. The results show that the four primary schools in the municipality have two preparation classes located in a school for year 1-5 and 6-9. The interviewed pupils are between 13 and 15 years old. The interview reveals deficiencies in different areas, concerning the newly arrived children. The pupils are relatively segregated in school and they have no opportunities to form relationships with other pupils, which can lead to stigma. The education is characterized by lower expectations, and it is not ideal for the children’s cognitive development. The pupils also receive mother tongue education, and a few of them get student consolation. Most of them prefer student consolation, where the education is in Swedish simultaneously with their native language. The mother tongue education is not yet suited to the pupils’ abilities and needs, and the teachers in mother tongue language have a lack of qualifications.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Scandurra, Gabriel. "Den segregerade skolan : En studie om hur elever i nionde klass med invandrarbakgrund i Uppsala kommun söker till gymnasiet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201673.

Full text
Abstract:
Tidigare forskning visar att den sociala bakgrunden och föräldrarnas utbildningsbakgrund har betydelse när elever i nionde klass söker till gymnasiet. Detta gäller oberoende om det rör sig om svenskar eller invandrare. Denna studie syftar till att belysa hur elever i årskurs nio med invandrarbakgrund från en segregerad högstadieskola i Uppsala kommun söker till gymnasiet. En av studiens huvudfrågor är att undersöka hur dessa elever tänker och hur de resonerar kring sina stundande gymnasieval, samt om deras sociala situation och kultur har en betydelse i de val de slutligen gör. Kultur i detta fall syftar till elevernas utländska påbrå och deras hemförhållanden. Invandrarbakgrund i denna studie betyder att elevens båda föräldrar har invandrat till Sverige. Det material som undersökningen baseras på är samtalsintervjuer med 11 elever i nionde klass i Uppsala kommun. Detta är ett litet underlag för att kunna dra några generella slutsatser, men intervjusvaren ger en fingervisning om hur dagens elever i nionde klass med invandrarbakgrund tänker kring sin närmaste framtid. Vad gäller valet till gymnasiet ser vi enligt informanterna i studien att det egna intresset av studier står som en stadig faktor i relation till hur man kan förstå valet av gymnasieprogram och gymnasieskola. De flesta av de intervjuade eleverna i denna studie är säkra på sina programval. De populäraste skolorna för studien är Fyrisskolan, Celsiusskolan, Rosendalsgymnasiet, Katedralskolan och Lundellska skolan, vilket tyder på att majoriteten av eleverna har liknande tankar om en teoretisk utbildning som leder vidare mot universitet. Populäraste i detta fall betyder att majoriteten av eleverna i denna studie har sökt till någon av dessa skolor.  Detta kan tolkas på det sättet att man genom backning från det egna akademikerhemmet kommer att gå i föräldrarnas fotspår. Men det kan även tolkas på det sättet att man har insett att utbildning lönar sig och att man vill lyckas bättre än sina föräldrar som man sett slita hårt för liten möda.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Olsson, Barbro, and Anna Sjölander. "En skola för alla eller en skola för varje barn : En intervju- och observationsstudie av ungdomars upplevelse av sammanhang i en segregerad eller semisegregerad skolmiljö." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8005.

Full text
Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur elever med en autismspektrum problematik, i en segregerad eller semisegregerad skolmiljö, upplever sin skolsituation. Det finns sedan tidigare inte mycket forskning angående elevers upplevelser av specialpedagogik, hur deras skolsituation ser ut, deras känsla av sammanhang och hur de upplever sig bli bemötta. Vi anser därför att behovet av kunskap utifrån elevperspektiv är stort. Metoden som tillämpats i den här undersökningen är kvalitativa intervjuer som kompletterats med en observationsstudie. I studien intervjuas fyra elever med autismspektrum problematik om sina upplevelser från grundskola och särskild undervisningsgrupp. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den lilla gruppen som en möjlighet till kunskapsutveckling och sociala relationer. Samtidigt har bytet till liten grupp inte alltid varit konfliktfritt. Vår slutsats blir att det är viktigt att söka individuella lösningar på skolsituationen för elever med autismspektrumstörningar. Det måste beaktas var och hur den enskilde eleven upplever meningsfullhet och sammanhang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Haglund, Kim, and Jenny Waxin. "När socialen börjar blanda sig i, då blir det kaos.se : En studie av tillit till socialtjänsten bland ungdomar i segregerade bostadsområden." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33175.

Full text
Abstract:
Segregation is an acknowledged issue in Sweden. The aim of this study was to examine the trust towards the social services among adolescents living in segregated areas in Gävle. Previous research shows the importance of trust to achieve a good work alliance and a good outcome. Four focus group discussions including 19 adolescents were held with representation from three segregated areas in Gävle. The empirical material has been analyzed on the bases of social constructivism and epistemic trust. The results show a lack of trust towards the social services and instead the adolescents put their trust in rumors, friends and family. The results also show a desire from the adolescents of more open relationships with the social workers as well as a wish for a trust creating work and spreading of information from the social services. The study thereby shows a flaw and a development area for the social services.
Segregation är ett uppmärksammat problem i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka hur tilliten till socialtjänsten upplevs bland ungdomar i segregerade bostadsområden i Gävle kommun. Forskning visar på vikten av tillit för att uppnå en god arbetsallians och ett gott resultat. Fyra fokusgruppsdiskussioner med sammanlagt 19 ungdomar har genomförts med representanter från tre av Gävles segregerade områden. Det empiriska materialet har analyserats utifrån socialkonstruktivistisk teori samt epistemisk tillit. Resultaten visar en bristande tillit till socialtjänsten och att ungdomar istället litar på rykten, vänner och familj. Resultaten visar även en önskan från ungdomarnas sida om öppnare relationer med fältarbetare och socialsekreterare samt en önskan om ett tillitsskapande arbete och informationsspridning från socialtjänstens sida. Studien lyfter därmed fram en brist och ett utvecklingsområde för socialtjänsten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Åström, Anne. "Ett alternativt familjebegrepp : Queerläsning av tre nutida, svenska bilderböcker." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-275063.

Full text
Abstract:
Undersökningens syfte är att göra en queeranalys av gestaltningen av temat familj i ett urval av nutida, svenska bilderböcker för barn. Undersökningens frågeställningar lyder: Vilken förståelse av begreppet familj kan en queerläsning ge utifrån antagandet att bilderböckernas respektive karaktärer tillsammans utgör var sin familj och vilka kriterier kan lägga grunden till alternativa definitioner av begreppet familj? De tre litterära verk som undersöks är Sune börjar skolan av Sören Olsson och Anders Jacobsson (Rabén & Sjögren, 1997), När Findus var liten och försvann av Sven Nordqvist (Opal, 2001) samt Mamma Mu städar av Jujja och Tomas Wieslander med illustrationer av Sven Nordqvist (Natur och Kultur, 1997). Undersökningens frågeställningar besvaras med att alla tre litterära verk har potential att läsas queert. Undersökningen resulterar i ett antal kriterier som kontrasteras mot en traditionell definition av familj formulerat av Nationalencyklopedin, det vill säga kriterierna kan tillsammans utgöra en alternativ definition av begreppet familj.  Uppsatsen avslutas med en diskussion om bilderboken i samhället, nyttan av att läsa queert samt uppslag för framtida forskning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography