Academic literature on the topic 'Segregering'

Indenfor sociologisk forskning i segregering og udsatte boligområder er der almindeligvis ikke fokus på mobilitetsressourcers betydning for urban segregering. Samtidig har store dele af den mobilitets- og trafikrelaterede forskning ikke fokus på social ulighed og eksklusion. Dette studie sammentænker teoretiske inspirationer fra hhv. den kritiske mobilitetsforskning og den ulighedsfokuserede byforskning for at undersøge relationen mellem hverdagsmobilitet og urban segregering. Empirisk kortlægger studiet mobilitetspraksis blandt kvinder med migrationsbaggrund og udlægger, hvilke ressourcer der udgør deres mobilitetskapital, samt hvordan normer og ressourcer knyttet til hverdagsmobilitet bliver genstand for sociale distinktioner. Desuden peger studiet på, hvordan mobilitetskapital bidrager til gruppens selvbillede og oplevelse af segregering i forhold til den omkringliggende by og andre befolkningsgrupper. Studiets empiri er genereret gennem et interdisciplinært forskningsdesign med hovedvægt på kvalitative etnografiske feltmetoder. Studiet bidrager således med et empirisk fundament for begrebet mobilitetskapital og peger på, hvordan ændret mobilitetskapital i praksis kan bidrage til at modvirke negative effekter af urban segregering. ENGELSK ABSTRACT Kristian Nagel Delica, Lise Rask og Naja Poulsen: Mobility capital: everyday mobility in light of urban segregation In sociological studies of urban segregation and deprived neighbourhoods, the effects of mobility-related competences are largely absent. And too, most mobility and traffic-related research does not focus on social inequality and exclusion. This study combines theoretical approaches from critical mobility research and from research on inequality and segregation in urban studies. It maps the conditions for everyday mobility among a group of women with immigrant background living in Copenhagen, Denmark, and highlights components of their mobility capital. The study also examines how norms and resources connected with everyday mobility become objects of social distinction. It also points to ways in which mobility capital contributes both to the self-perception of a group and to the overall experience of segregation in the city. The data were collected through an interdisciplinary research design and based primarily on qualitative field research methods. The study develops an empirical foundation for the concept of »mobility capital« and shows how mobility capital can be activated in order to oppose negative effects of urban segregation. Keywords: everyday mobility, segregation, inequality, mobility capital.

Artiklen belyser, hvordan forskellige virksomhedsrelaterede faktorer påvirker den etniske segregering på det private arbejdsmarked. Det centrale spørgsmål er, hvordan fleksibilitet i produktion og arbejdsorganisation påvirker den etniske segregering på arbejdsmarkedet. Problemstillingen bliver belyst gennem data fra en stor SFI spørgeskemaundersøgelse af et stratificeret udvalg af danske virksomheder. Analysen viser, at det danske arbejdsmarked er segregeret og indvandrere er placeret i periferien af arbejdsmarkedet. Til forskel fra mainstream arbejdsmarkedsforskning er der ikke en enkelt faktor, der er bestemmende for den etniske opdeling på arbejdsmarkedet. Analysen viser derimod, at kombinationen af at producere på et usikkert marked, levere standardprodukter/ ydelser og anvende kvantitative fleksibilitetsstrategier, dvs. tilpasse sig til ændringer enten gennem fyringer eller nedsættelse af arbejdstiden øger andelen af etniske minoriteter. Dette indikerer, at etniske minoriteter anvendes som en traditionel periferi arbejdskraft, der udfører det rutineprægede arbejde og samtidig er løsere tilknyttet til virksomhederne uden muligheder for opadgående mobilitet.

Parallelsamfundsaftalen er lanceret som det store politiske slag mod dannelse af ghettoer og parallelsamfund. I artiklen bliver der set nærmere på, hvad der skaber udsatte boligområder, og på den diagnose og kur som Parallelsamfundsaftalen indeholder. På den baggrund leverer artiklen den konklusion, at når vi i 2030 skal vurdere om Parallelsamfundsaftalen virkede, vil vi forventeligt kunne se, at den boligmæssige segregering er blevet mindre, men at den sociale ulighed i samfundet fortsat vil være uændret.

E tniske minoriteters position på arbejdsmarkedet har været et centralt politisk tema i de senere år. Ofte sættes lighedstegn mellem tilknytning til arbejdsmarkedet og integration i det danske samfund. Man kan imod denne forestilling indvende, at integration kan ske i mange forskellige sociale sammenhænge, og det er ikke givet, at integration i én kontekst er en forudsætning for integration i en anden. Eller for den sags skyld, at det at have et arbejde faktisk fører til samfundsmæssig integration (Christiansen og Schmidt 2002). Men sandt er det, at arbejdet spiller en væsentlig rolle ikke blot for menneskers økonomiske muligheder, men også for status, position og identitet. Og her tyder me-get på, at etniske minoriteter, når vi ser på dem som én gruppe, har problemer. Etniske minoriteter er feks. i meget højere grad end majoritetsdanskere ramt af arbejdsløshed. Og de er overrepræsenterede i den laveste del af jobhierarkiet: de ufaglærte jobs, den lavtlønnede del af servicesektoren, og i bestemte dele af detailhandlen (feks. grønthandlere, slagtere, pizzabarer etc.). Dette kan ikke alene forklares vedetniske minoriteters uddannelsesniveau, sprogkundskaber mv. (Schults-Nielsen 2000). Det kan være udtryk for bevidste valg, der passer ind i etniske minoriteters øvrige livsstrategier, men også for en tilpasning til specifikke betingelser og barrierer på det danske arbejdsmarked. I hvert fald peger denne udvikling mod en grad af opdeling eller segregering på arbejdsmarkedet på baggrund af etnisk eller kulturelt tilhørsforhold. Der skabes altså i den proces, hvor etniske minoriteter modtages og optages i det danske arbejdsliv, nye skillelinjer mellem minoritet og majoritet. I dette nummer af Tidsskrift for arbejdsliv stiller vi skarpt på de strukturer og processer, som skaber eller nedbryder sådanne skillelinjer. Det drejer sig om strukturer og processer på virksomhedsniveau-såsom udarbejdelse af personalepolitiske strategier, rekruttering, forfremmelse - hvor forestillinger om dem og os og de andre udmøntes, og om strukturer på arbejdsmarkedet såsom tradition for netværksrekruttering, lønsystemer mv. Vi har kaldt nummeret Det multikulturelle arbejdsliv. Ligesom samfundet i stigende grad bliver multikulturelt, bliver arbejdslivet det også. Termen multikultur er imidlertid flertydig, Den kan henvise til, at arbejdsstyrken-når vi tæller hoveder-består af mennesker med forskellig kulturel baggrund. Men multikulturalisme kan også henvise til en bestemt form for integration,gensidig integration, hvor både majoritet og minoritet er medskabere af fællesskabet (Hylland Eriksen 1993). Et gennemgående tema i flere af artiklerne er, hvordan bestemte forestillinger om integration præger virksomhedernes strategier i mødet med de etniske minoriteters. Er eller bør 'de' være ligesom 'os', eventuelt efter at de er tilført ressourcer, som de mangler, eller rettes blikket mod forskelligheden og etniske minoriteters særlige ressourcer? Forestillinger om 'dem og os' er vigtige for de positioner, som etniske minoriteter tildeles i arbejdslivet, men er i reglen modsætningsfyldte. En inspirationskilde til at forklare de problemer og ambivalenser, som opstår i mødet mellem 'dem og os', er den norske antropolog Marianne Gullestads observationer af, hvordan de skandinaviske samfund har særlige vanskeligheder i mødet med

BAKGRUND: I massmedia diskuteras ofta om hur barn med annat språk än svenska misslyckas med att integreras i samhället och hur dessa barn har det svårt att nå godkänt betyg i kärnämnena, svenska, engelska och matematik. Enligt Hyltenstam, K. & Lindberg (2004, s.17) är en viktig förklaring till detta misslyckande att undervisningen i svenska som andraspråk inte bedrivs enligt intentionerna i styrdokumenten. Detta problem kan begränsa barnens möjligheter senare i deras skolgång och yrkesliv.SYFTE: Vårt syfte med studie är att undersöka och beskriva hur skolor arbetar med flerspråkighet.Våra frågeställningar är:• Hur resonerar verksamma pedagoger kring flerspråkighet?• Hur stöttas flerspråkiga elever i skolan?• Hur resonerar pedagoger kring samverkan med föräldrar till flerspråkiga elever?METOD: Den metod som använts är kvalitativ metod i form av nio intervjuer och observationer av sex pedagoger vid olika tillfällen. RESULTAT: Vårt resultat visar att skolor arbetar på olika sätt med flerspråkiga elever. Undervisningen skiljer sig ganska mycket mellan de undersökta skolorna. Samtliga pedagoger är positiva till att ha flerspråkiga elever i sin klass. Samverkan mellan föräldrarna och skolorna är av traditionell art. Resultatet visar även att skolorna erbjuder flerspråkiga elever ett likadant stöd för att utveckla sitt andraspråk.
Uppsatsnivå: C

The aim of this essay is to understand why segregation differs in two like-minded municipalities, is the explanation in their history or in the way each of the cities work with their segregation issues? The result showed that both aspects are contributing and have affected the segregation that is seen today. Trollhättan has a much higher level of segregation than Kungälv because of their former housing and immigration politics and the differences in the current work of the municipalities. Their different views on segregation have directly affected the outcome. We have worked with three different theories as to why segregation might occur. One claims that the physical design is what creates segregation while the other one focuses on humans characterizing certain areas as segregated. The last theory deals with neoliberal planning in order to understand how different societal actors influence segregation through different approaches to planning. We have used a qualitative method in which semistructured interviews have been in focus. Both Kungälv and Trollhättan claim that the physical design is the reason for their segregation, but in our discussion we reached the conclusion that all theories play a role in the segregation that is occuring.
Uppsatsens syfte är att förstå varför segregeringen skiljer sig åt i två kommuner med mycket gemensamt, ligger förklaringen i historien eller i kommunernas nutida arbetssätt? Resultatet blev att bägge aspekterna är bidragande och har därför påverkat den segregering som finns idag. Att Trollhättan har en mycket högre grad segregering än Kungälv beror alltså på den forna bostadsoch invandringspolitiken och skillnaderna i kommunernas nutida arbete. Deras olika synsätt på segregering har direkt påverkat utfallet. Det finns tre teorier som vi har arbetat efter, den ena teorin menar att det är den fysiska utformningen som skapar segregering och den andra teorin menar att det är människorna som stigmatiserar områden som segregerade. Den sista teorin behandlar neo-liberal planering för att förstå hur samhällets olika aktörer påverkar segregering genom olika synsätt på planering. För att komma fram till vårt resultat har vi använt oss av kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har varit i fokus. Både Kungälvs och Trollhättans informanter menar att den fysiska utformningen är orsaken till deras kommuns segregering, men i diskussionen kommer vi fram till att alla teorier är bidragande till segregerings problematiken i respektive kommun.

Abstract

The purpose of my study is to find out how students who are going to special school feel about going to that type of school compared to going to the regular school. I also want to know what they know about integration and a school for all, if they even know about the research that has been done and still is being done. I chose to interview two students to find out what they think about the subject. The two students go to different programs of special school in high school. I chose the method of interviewing because I wanted to get a vivid conversation and to be able to do follow-up questions. (Bryman 2001)

To find some material to the interviews I also want to find out what researchers and politicians actually mean with the conceptions integration, inclusion and a school for all by reading literature. I want to see if the opinions of the authors are alike, to get a clearer view of what goals they are striving towards.

The result of my study is a bit different compared to what I have read in the literature. The researchers and authors of the books seem to really believe that inclusion is the best option both in social and learning aspects. The students that took part in my interviews are feeling more content with their school-situation today than they have done before, when they were students in regular schools. They feel that for the first time they get an education where they can take part and make progress. One of the students think that a school for all could work for real and the other student thinks that it looks nice in theory but he can not see it actually work in reality.

Keywords: special school, integration, inclusion, a school for all.

Sammanfattning

Syftet med min studie är att ta reda på hur elever i särskola ställer sig till att gå i särskola jämfört med att gå i vanlig skola. Jag vill också ta reda på vad de vet om integrering och en skola för alla, om de överhuvudtaget vet om att det pågår forskning i ämnet. Jag har använt mig av intervjuer för få en bild av hur det kan upplevas av studenter. Jag gjorde en intervju vardera med två elever som går i gymnasiesärskola på olika program. Jag valde intervjuer för att få ett levande samtal och för att kunna ställa följdfrågor. (Bryman 2001)

För att få en bakgrund och stoff till mina intervjuer vill jag också ta reda på vad forskare och politiker egentligen menar med olika begrepp som integrering, inkludering och just en skola för alla genom att läsa litteratur. Jag vill se om jag i litteraturen kan hitta likheter mellan betydelserna hos författarna för att kunna få en klarare bild av vad man strävar mot.

Resultatet jag fick av min undersökning skiljer sig lite från det jag läst i litteraturen. Forskarna verkar vara fast beslutna om att inkludering är det bästa både socialt och undervisningsmässigt. Eleverna jag intervjuade trivs dock bättre i sin skolsituation på särskolan än den de upplevt tidigare under sin skolgång i vanliga grundskolan. De känner också att de för första gången får en undervisning där de kan tillgodogöra sig information och komma framåt i sin utveckling. En av eleverna tror på att en skola för alla kan fungera och den andra tycker att det låter fint i teorin men har svårt att se hur det skulle fungera i praktiken.

Nyckelord: särskola, integrering (olika nivåer), inkludering, en skola för alla

Segregation, that animals of different sex and/or age do not spend time together all year round, is a common phenomenon. One example is that males and older individuals in migratory birds wintering further north. Migration time also affects the distribution of birds in the wintering area. European Robins that migrate in late autumn tend to winter farther east. Another factor that affects wintering areas is global warming. Today wintering birds do not migrate as far as they used to. The aim was therefore to investigate if Robins segregate during winter and if they segregate by sex, age and/or migration time and to see if the wintering area has changed since 1950. Analysis of Robins ringed at Ottenby Bird Observatory that has been recovered during winter was conducted. To obtain an indication on what influences Robins in their choice of wintering area, an analysis was done with migration year, age, and migration time (sex was excluded in this analysis) to analyse what effects migration distance. The geographical centroid was used for representing the wintering area. The difference between the group’s centroid was tested with a permutation test. The result indicated that migration time best explains the distribution of Robins in the wintering area. Robins that migrate late migrate shorter and winter further northeast, this is probably due to sequential migration of different populations. No effect of age or migration year was observed. The wintering area appears to have moved north, which indicates that Robins are affected by global warming.

Swedish as a second language and special education are two topics that have a lot in common. I have chosen to in my study look at something that is covered by the two subjects: Swedish as a second language education that is taking place in a group segregated from the class. I have interviewed students in preschool, grade one and grade two to learn details of their experience of the segregation. Finding out that it is mostly bad planning and trouble getting the schedule together that’s affecting the pupils in a negative way. Having to leave the classroom can lead to that pupils feel like a deviant and outside the group, while teaching in a small group can provide students with the support they need to be able to participate actively in the classroom. In curricula and governmental investigations, it is clear that schools should promote cultural and linguistic diversity, while supporting skills in Swedish. This can be interpreted as contradictions when it advocates linguistic diversity, at the same time as a monolingual norm. Teachers have to decide how to respond to the expectations and requirements of school everyday.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur inkludering av funktionsnedsatta elever i ämnet idrott och hälsa fungerar i realiteten i Sverige och Nya Zeeland. Vi vill även undersöka arbetssätt och undervisningsmetoder i de båda länderna. Vilken inverkan har idrottslärarens tidigare erfarenhet och kunskap om funktionsnedsatta elever på deras undervisning av funktionsnedsatta elever i idrott och hälsa? Vilka tillvägagångssätt använder sig idrottslärare i Nya Zeeland och Sverige av vid undervisning av funktionsnedsatta elever i ämnet idrott och hälsa? Hur ser en lektion i idrott och hälsa ut i praktiken då funktionsnedsatta elever är med? Metod Studien har varit kvalitativ intervju för att ge en beskrivande bild av området och ge möjlighet att komma ner på djupet i ämnet. Detta har skett genom halvstrukturerade intervjuer med tre lärare i Sverige samt två lärare och en ansvarig för funktionsnedsatta barn i Nya Zeeland. Intervjuerna följde en intervjuguide och tog ca 30- 50 min, samt spelades in. Urvalet av intervjupersonen skedde genom personliga kontakter och rekommendationer från kurskamrater. Resultat För en inkluderad undervisning ställs det höga krav på både lärare och elever. Lärarna i studien har inte någon speciell utbildning men förväntas klara av undervisningen i alla fall. Deras långa erfarenhet att arbeta med barn som har en funktionsnedsättning påverkar valet av arbetsmetod. De lärare som var med i studien arbetar med inkludering i den mån det är möjligt. För att få till en bra inkludering behövs en bra planering av lektionerna. Detta är något som lärarna i studien ser som en utmaning, och något som behövs för att lektionen ska fungera. Vid planering av lektionen är det viktigt att utgå från elevens behov och förutsättningar. Detta möjliggörs enligt lärarna genom samtal, och elevinflytande. En anpassad undervisning gynnar alla elever i klassen och ökar delaktigheten. Detta kan göras genom olika svårighetsgrad och en nivåanpassning av lektionsinnehållet. Slutsats Arbetssättet för barn med funktionsnedsättning ser väldigt lika ut i Nya Zeeland och i Sverige. I Sverige finns en lag som förespråkar att elever med en funktionsnedsättning inkluderas och de har en egen läroplan, men i Nya Zeeland utgår alla från allmän och gemensam läroplan. Alla lärare i studien har en vilja att arbete med elever med funktionsnedsättning och tror på att en form av individanpassning undervisning är den bästa vägen att gå.

Det finns en välkänd diskrepans mellan jämställdhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. Utifrån en genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete värderas lägre än mäns, att kvinnor ges sämre karriärmöjligheter samt lägre lön för lika eller likvärdigt arbete, görs här ett nedslag på ett mindre svenskt företag. Genom en enkätundersökning bland de anställda tjänstemännen besvaras frågeställningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesättning och möjligheter att avancera. Resultaten visar på förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och män, vilket bland annat synliggörs med könsmärkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar också potential när det gäller jämställdhet, till exempel verkar man för en numerärt jämn rekrytering av kvinnor och män. I ett vidare perspektiv förklaras den enskilda studien utifrån ett genusvetenskapligt maktperspektiv på jämställdhet. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i att förhållandet mellan könen visserligen är föränderligt över tid, men att arbetsfördelningen mellan könen ständigt rekonstrueras. För att kunna synliggöra de strukturella mekanismer som ständigt återskapar kvinnors lägre löner och karriärmöjligheter i förhållande till mäns, hävdar uppsatsen att ett effektivt jämställdhetsarbete kräver en kunskap om hur makt och kön samverkar i samhället i stort.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger på gymnasiet arbetar för att få alla elever att nå målen utan att använda segregerande lösningar. Det görs genom att titta närmare på hur pedagogerna lägger upp undervisningen när målet är att skapa inkludering. För att utvärdera pedagogernas uppfattning av undervisningen ges även elevernas syn. Vidare undersöks hur vida rektorns inställning påverkar hur pedagogerna arbetar. Studien är upplagt som en fallstudie och beskriver arbetet på en fristående gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. För att kunna svara på frågeställningarna genomfördes en kvalitativ del och en kvantitativ del. I den kvalitativa delen har två lärare, en specialpedagog och rektorn intervjuats om deras inställning till undervisning och stöd. I den kvantitativa delen genomfördes en enkätundersökning med 56 elever för att ge deras uppfattning om stödet de får av pedagogerna. Litteraturen, studier gjorda av Skolverket och den tidigare forskningen på området ger en negativ bild av hur undervisningen på gymnasiet ser ut idag. De elever som inte klarar målen i den ordinarie undervisningen ges stöd genom segregerade särlösningar. Ofta ges de rådet att byta utbildning eller gå över till det individuella programmet. Den vanligaste lösningen för en elev som har svårigheter att nå målen är att ge eleven längre tid på sig att klara utbildningen. I denna studie visar resultatet att inställningen bland pedagogerna på den aktuella skolan är att undervisningen ska utgå från varje elevs behov. Det ska kännas naturligt att ta emot stöd och det stöd som finns ska vara lättillgängligt och möjligt för alla att ta dela av. Pedagogerna är nöjda med de resurser som finns och anser sig ha goda möjligheter att kunna hjälpa alla elever. Enkätundersökningen med eleverna visar att majoriteten är nöjda med undervisningen och det stöd de får. Den del av undervisningen som får mest kritik är dock de uttalade stödsituationerna.

Syftet med studien är att undersöka gentrifiering i söderort i Stockholms kommun. Den teoretiska utgångspunkten är både produktions- och konsumtionsinriktade förklaringar på gentrifiering. I arbetet utgår jag ifrån två frågeställningar. (1) I vilka stadsdelar i söderort kan man urskilja en gentrifieringsprocess? och (2) Vilka är orsakerna som leder till att vissa stadsdelar blir gentrifierade? Mitt källmaterial består i huvudsak av statistisk data från Stockholms utrednings- och statistikkontor samt intervjuer. I arbetet använder jag mig utav en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod där jag genomför en statistisk analys av söderort samt genomför intervjuer med två personer vars arbeten på olika sätt berör söderort. Det jag i arbetet kommer fram till är att tio stadsdelar i söderort visar på att de kan ha upplevt en gentrifiering. Anledningarna är utifrån min analys en kombination utav stadsdelarnas geografiska lägen samt en viss stadsledd gentrifiering i form av upprustningar och förtätningar.

Sammanfattning

Det här examensarbetet handlar om vikten av ett bra samarbete mellan olika personalkategorier för att det ska gå bra för skoldaghem-/heldagsskolelever när de återskolats till klass igen efter en tid på nämnda institutioner. Jag ställde mig frågan om skoldaghem och heldagsskolor i allmänhet klarar av att hjälpa sina elever att minska sina problem så att de klarar av sin skolsituation på ett bättre sätt när de återgår till vanlig klass igen. I litteraturgenomgången har jag sökt efter svar, bl.a. från tidigare forskning. Där framgår att samarbetet mellan skoldaghemmet/heldagsskolan och ”hemskolans” personal är väldigt viktigt för en lyckad återskolning och skolgången fortsättningsvis. Jag har intervjuat personal på heldagsskolor för att se hur de samarbetar med klasslärarna, framförallt vid återskolningprocessen. Jag har också via enkäter frågat klasslärare om deras erfarenheter av hur det går för elever som återskolats till vanlig klass igen och hur de ser på samarbetet med heldagsskolan.

Nyckelord: heldagsskola, segregering, skoldaghem, återskolning