Relevant bibliographies by topics / Sekretess / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Sekretess.

Dissertations / Theses on the topic 'Sekretess'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 7 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Sekretess.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Petersson, Ing-Marie, and Jenny Pettersson. "Sekretess och tystnadsplikt : Sekretess i förskolan ur ett pedagogperspektiv." Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2409.

Full text
Abstract:

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilket förhållningssätt pedagoger har till tystnadsplikt och sekretess på två förskolor. Vi har undersökt om pedagogerna ser sekretessen som ett hinder eller en tillgång och om det kan uppstå några etiska dilemman på grund av tystnadsplikten.

Vi har sökt svar på våra frågeställningar genom att göra en kvalitativ undersökning. Som metod har vi valt att använda oss av litteraturstudier och enkäter med öppna frågor till pedagoger verksamma på en kommunal och en fristående förskola. Vårt resultat visar att pedagogerna i studien anser att sekretess och tystnadsplikt är en oerhört viktig del av deras arbete i förskolan. Pedagogerna tyckte att det viktigaste var att tänka på med vem och vad de pratade om samt att värna om barns och föräldrars integritet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Berg, Linda, and Susanne Ekdahl. "Sekretess - pedagogens yrkesetiska ansvar." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4077.

Full text
Abstract:

Denna skrift är en deskriptiv studie av studenters kunskap om grundskolans sekretesslag. Belysningspunkterna är grundskolans sekretesslag utifrån pedagogens yrkesetiska ansvar. Den metod som används i undersökningen är frågeformulär som skickats ut till 255 lärarstuderande. 77 av de tillfrågade deltog i undersökningen. Undersökningen gav resultatet att det finns en övervägande brist i lärarstudenters kunskaper. Detta kan bli ett hinder för att kunna göra ett tillfredsställande arbete. Då sekretesslagen är en lag som är till för att skydda barnets och barnets närstående är det pedagogens uppgift att vara förtrogen med sekretesslagen, då det i de yrkesetiska reglerna står beskrivet att integriteten ska tas i största beaktning. Uppsatsen riktar sig främst till lärarstuderande, verksamma pedagoger samt ansvariga för pedagogers högskoleutbildningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Müller, Susanne, and Lena Liljegren. "SEKRETESS - HJÄLPA ELLER STJÄLPA? En studie om sekretess och samverkan mellan skola och socialtjänst." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24306.

Full text
Abstract:
I denna studie har det undersökts hur samverkan fungerar mellan skola och socialtjänstoch hur sekretessen påverkar detta. Även en undersökning av en öppenverksamhetsom samverkar mellan skola och socialtjänst har gjorts för att se hur sekretesspåverkar samverkan mellan de olika myndigheterna. Det har använts en kvalitativmetod i studien där det har intervjuats två skolkuratorer, två socialsekreterareoch en socialpedagog från en öppenverksamhet. Resultaten av intervjuerna harjämförts med teori och tidigare forskning. De resultat som framkommit är att sekretessenmellan skola och socialtjänst ses både som en hjälp men även ett hinder isamarbetet mellan myndigheterna. Samarbetet och samverkan mellan skola ochsocialtjänst skulle kunna bli bättre och så även återkopplingen efter anmälan närett barn farit illa. Öppenverksamheter kan ses som ett alternativ för den enskildeindividen att söka lättillgänglig hjälp där sekretessgenombrotten resulterar i enklarekontakter mellan medborgare och myndighet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Dragg, Christoffer. "SkolsekretessEn undersökning om lärarstudenters kunskap om sekretess." Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4833.

Full text
Abstract:

Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns en progression i lärarstudenters kunskap om grundskolans sekretesslag under utbildningens gång. Studien genomfördes på lärarstudenter i slutskedet av deras första termin och bygger vidare på en undersökning som gjordes bland studenter som gick sista terminen på samma högskola år 2006.

Undersökningen genomfördes som en totalundersökning bland studenter som läser med inriktning mot de yngre barnen i skolan. Enkäten som respondenterna fick besvara var en replikation på den förra studiens enkät. Undersökningen visar att den kunskap som studenterna får under sin första termin består och mycket lite tillkommer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Viberg, Rosvall Beata. "Offentlighet och sekretess i upphandlingar enligt LOU." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-246235.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Hammer, Mikael, Gustav Haraldson, and Lisa Belfrage. "Evaluation of Saab anti-whiplash system SAHR (Saab Active Head Restraint) generation II." Thesis, Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1621.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Bergman, Fredrik. "Mötet med en socialarbetare. Om makt, sekretess och anmälningsplikt." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25335.

Full text
Abstract:
Arbetets ansats är öka förståelsen för vad svenska ungdomar möter när de råkat utför en allvarlig händelse och söker professionell hjälp. Arbetet berör juridiskbakgrund, det sociala arbetets organisation och närvarande faktorer i mötet mellansocialarbetare och klient. Vidare berörs hur individen påverkas av att mötasocialarbetare utifrån symbolisk interaktionism och stämplingsteorin. Genom enenkätundersökning undersöks hur stor svenska ungdomars kännedom omtystnadsplikt och anmälningsplikt är och om det finns könsskillnader i dennamedvetenhet. Enkätundersökningen utgår framförallt ifrån svensk stad med cirka30.000 invånare i kommunen. En central fråga i arbetet är om det finns ungdomarsom upplevt anmälningsplikten som ett hinder för att söka professionell hjälp.The attempt of the essay is to increase the understanding for what Swedish youthcome across when they seek professional help after having been faced with aserious incident. The essay also touches upon juridicial background, theorganization of the social work, and the present elements in the encounterbetween social worker and client. Further it is discussed how the individual isaffected by the meeting of the social worker out of symbolic interactionism andlabelling theory. A opinion poll investigates the extent of knowledge of theSwedish youth in regard to professional secrecy and the obligation to report andwhether there are gender differences in this awareness. The results of the surveymainly comes from a Swedish town with a population of about 30 000 in thedistrict. A central question is if there are youth who have experienced theobligation to report as an obstruction for seeking professional help.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Jacobson, Lena, and Ida Elveskär. "Sekretess i elevhälsoteamet utifrån skolsköterskans perspektiv : hjälp eller hinder?" Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13649.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Skolsköterskan är en del i elevhälsoteamet. Elevhälsoteamet har med sin tvärprofessionella kompetens möjlighet att fånga olika perspektiv för att kunna sätta in rätt insatser för elever. Informationsutbytet inom teamet har dock visat sig vara en utmaning för att nå god samverkan. Skolsköterskans arbete innebär en känslig balans mellan att bidra till elevhälsoteamets arbete, att hålla sekretessen och värna om elevens värdighet och integritet. Syfte: Att undersöka skolsköterskors uppfattning om vad sekretessen har för betydelse i arbetet i elevhälsoteamet. Metod: Fenomenografisk metod med induktiv ansats. Åtta informanter deltog genom att besvara kvalitativt utformade frågor via mail. Datan analyserades med fenomenografins analysmetod i sju steg. Resultat: Skolsköterskorna uppfattade att det fanns olika uppfattningar och kunskaper kring sekretessen vilket påverkade informationsutbytet. Sekretessen uppfattades också som en isolerande faktor då skolsköterskorna kände sig ensamma i sin profession. Genom behovet av medgivande uppfattades sekretessen som en fördröjande omständighet i elevärenden. Skolsköterskorna beskrev att sekretessen ökade tilliten från elever och vårdnadshavare och att tilliten var viktig för att få medgivande och därmed eliminera det eventuella hinder som sekretessen kunde orsaka. Konklusion: Med utgångspunkt i ett etiskt förhållningssätt uppfattade skolsköterskorna sekretessen ibland som ett hinder i elevhälsoteamsarbetet men som värdefull i relationen med elev och vårdnadshavare.
Background: The school nurse is part of the student health team. With its interdisciplinary skills, the student health team is able to identify different perspectives in order to put in place the right efforts for pupils. However, the information exchange in the team has proved to be a challenge for achieving good cooperation. The school nurse’s work involves a sensitive balance between contributing to the work of the student health team, keeping confidentiality and protecting student’s dignity and integrity. Purpose: To investigate the school nurse’s perception of the impact of secrecy on the work of the student health team. Method: Phenomenographic method with inductive approach. Eight subjects participated by answering qualitatively formulated questions by mail. The data was analyzed by the methodology of the phenomenon in seven steps. Result: The school nurses perceived that there were different perceptions and understandings about secrecy, which affected the exchange of information. Secrecy was also perceived as an isolating factor when the school nurses felt alone in their profession. Due to the need for consent, confidentiality was perceived as a delayed circumstance in order to help students. School nurses reported that confidentiality increased trust from students and guardians and that trust was important in order to obtain consent, thus eliminate the possible barriers that secrecy could cause. Conclusion: Based on ethical approach, the school nurses perceived confidentiality as an obstacle in student health team work but as valuable in the relationship with student and guardians.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Jansson, Helena. "Vilka klasser har verksamheter för informationssäkerhetskraven sekretess, riktighet och tillgänglighet?" Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-795.

Full text
Abstract:

Detta examensarbete skall innefatta en undersökning av informationsklassning vilket är en del av området informationssäkerhet. Informationsklassning innebär att information delas in i olika nivåer beroende på hur värdefull den är för en verksamhet. Utifrån en informationsklassning väljs sedan lämplig skyddsåtgärd ut för respektive informationsklass och detta kan vara positivt för en verksamhet ur ekonomisk synvinkel då lämplig skyddsåtgärd innebär att skyddet varken är för högt eller för lågt. De säkerhetskrav som verksamheter bör beakta är, enligt den litteraturstudie som gjorts, sekretess, riktighet och tillgänglighet.

Arbetets problem har gått ut på att få en inblick i vilka informationsklasser som används ute i verksamheter för de tre informationssäkerhetskraven sekretess, riktighet och tillgänglighet. Undersökningen baseras på intervjuer kombinerat med litteraturstudier och verksamheterna som studerats verkar inom olika verksamhetsområden.

Resultatet och analysen tyder på att det vanligaste sättet att klassa information på är genom att benämna klasserna för sekretess, riktighet och tillgänglighet med siffror från ett till tre. Dock skiljer sig informationsklassning åt mellan olika verksamhetsområden och ibland även inom samma verksamhetsområde. Att klassningen skiljer sig åt beror på att det inte finns någon generell klassningsmodell att tillämpa utan varje verksamhet gör sin egen klassningsmodell.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Nygren, Johanna. "Handlingsoffentlighet och sekretess : vid samarbete mellan myndigheter och mellan myndighetsorgan." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-101525.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Ottosson, Amanda. "Personuppgiftsansvar och sekretess : när den kommunala skolan flyttar till molnet." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-153446.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Nilsson, Moa. "Djurskydd och sekretess inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten : en konflikt." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-101615.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Larsson, Linnea. "Sekretess och tystnadsplikt mellan förskola och förskoleklass : Förskollärares agerande, kunskaper och förhållningssätt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31889.

Full text
Abstract:
Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förskollärares förhållningssätt till och kunskap om sekretess och tystnadsplikt påverkar deras agerande i samband med att barnen ska överlämnas från förskola till förskoleklass. Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer används som metod. Sex förskollärare intervjuas. Intervjumaterialet analyseras utifrån en modell som utarbetats av Gunell Colnerud. Modellen beskriver sex kategorier av normer som har betydelse för lärares agerande i professionella relationer (Colnerud, 1995). Resultatet visar att förskollärarnas positiva inställning till och kunskapsbrist om sekretess och tystnadsplikt leder till stor försiktighet när information om barnen ska överlämnas. Om föräldrarna inte ger sitt samtycke till att informationen får lämnas vidare gör förskollärarna inte det. Att man inte lämnar ut någon information utan föräldrarnas samtycke beror delvis på att man respekterar sekretesslagstiftningen som sådan och att skolan som organisation ingår i det svenska rättsystemet, men också på att man vill skydda sig själv från eventuella juridiska påföljder som ett lagbrott kan resultera i. Förskollärarna har viss kunskap om rådande sekretesslagstiftning, men en hel del missuppfattningar och viss begreppsförvirring råder. Flertalet tror att de aldrig får lämna någon information vidare utan föräldrarnas samtycke, och de andra är så osäkra på vilka uppgifter de får lämna vidare utan föräldrarnas godkännande att ändå inte törs göra det. Förskollärarna uttrycker förståelse för att sekretessreglerna finns till för att skydda föräldrarnas integritet och detta ser de som något i grunden positivt; vilket också bidrar till att de ogärna överlämnar uppgifter om barnen mot föräldrarnas vilja även om de anser att det hade gynnat barnet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Castor, Lisa, and Helen Larsson. "Övergång mellan förskola och skola? Pedagoger berättar om arbetssätt, sekretess och riktlinjer." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30707.

Full text
Abstract:
Castor, Lisa och Larsson, Helen (2011). Övergång mellan förskola och skola? Pedagoger berättar om arbetssätt, sekretess och riktlinjer. Malmö högskola: LärarutbildningDetta examensarbete handlar om överlämning av barn från förskolan till skolan och hur pedagogerna arbetar för att skapa ett samarbete mellan de olika instanserna. Det handlar om hur pedagoger hanterar och tar hänsyn både till läroplaners krav och riktlinjer och lagen om sekretess. Syftet är att ta reda på om och hur samverkan och samarbete byggs upp mellan förskola och skola, och om och i så fall hur, man planerar och arbetar för att ge de blivande skolbarnen en trygg och utvecklande skolgång. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur hanterar pedagoger övergången mellan förskola och skola, med fokus på information och samverkan? Hur ser pedagogerna på sekretessen i överlämnandet? Hur samverkar förskola och skola i överlämnandet? Studien bygger på läroplanernas utveckling mot en nära samverkan mellan förskola och skola, samt de olika sekretessgraderna som råder dem emellan. Studien är uppbyggd kring svaren från en enkät med öppna frågor till pedagoger i förskola och förskoleklass. Slutsatsen är att de flesta av de skolor och förskolor som deltagit i studien har utarbetade arbetsplaner för hur överlämningen ska gå till, utformade med barnens och elevernas bästa i åtanke utifrån barnens perspektiv. Dock verkar pedagogerna i studien inte se framåt och försöka utveckla sin verksamhet och sig själva. Många av dessa pedagoger ser problem för samverkan dem emellan med tanke på tid och sekretess. Nyckelord: överlämning, sekretess, samverkan, pedagogisk dokumentation
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Barton, Paul. "Avtalad sekretess i privata anställningsförhållanden : Vad innebär sekretessavtal och sekretessklausuler inom arbetsrätten?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-57099.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Wallvik, Lili-Ann. "Sekretess på flerbäddsrum. - Sjuksköterskors upplevelser av sekretessens innebörd och upprätthållande på flerbäddsrum." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27777.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Lewin, Johanna. "Är det guld att tiga? En uppsats om sekretess och anmälningsplikt i skolan." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2733.

Full text
Abstract:

Syftet med denna uppsats är att redogöra för de bestämmelser kring sekretess och anmälningsplikt som berör skolan. Jag är även intresserad av att ta reda på vilka hinder och möjligheter som kan uppstå i samband med tillämpningen av dessa regler. Genom en kvalitativ undersökning har jag försökt att få svar på mina frågor och de som intervjuades var rektorer på olika skolor. För att bredda undersökningen har jag dessutom valt att intervjua rektorer från tre olika kommuner och från två skilda skolor inom varje kommun.

Genom informanterna har det framkommit mycket information om hur arbetet med sekretess och anmälningsplikt ser ut i skolan. Relativt tydligt är att det inom skolan finns brister över hur detta arbete sker. Kunskapen kring anmälningsplikt visade sig dock vara större än den kunskap som finns kring sekretessbestämmelserna och det är något som rektorerna är väl medvetna om. De menar dock att det är ett problematiskt område just på grund av att gränsdragningarna mellan vad som bör eller ej bör göras är svåra att dra. De möjligheter som ses i arbetet är chansen att kunna skydda eleverna och hjälpa de barn, och ibland även hela familjen, som har det svårt. Det har även framkommit att i slutändan är arbetet med sekretess och anmälningsplikt nästan alltid något som blir positivt för familjen, även om det kan vara problematisktunder arbetets gång.

Alla informanterna menar att sekretess och anmälningsplikt är något som är nödvändigt i skolan och större delen av dem är nöjda med de regler som finns. I resultatavsnittet presenteras rektorernas syn på dessa bestämmelser, hur de går tillväga vid tillämpningen av dem och de hinder och möjligheter som kan uppstå i detta arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Lindmark, Petra, and Mona Paulsson. "Vilka personuppgifter hos Försäkringskassan är skyddade av sekretess och vilka får lämnas ut?" Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1207.

Full text
Abstract:

I Sverige har varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter om handlingarna inte är sekretessbelagda. Att en allmän handling kan skyddas genom sekretess uttrycks i tryckfrihetsordningen där det anges undantag till handlingsoffentligheten som innebär att sekretesslagens regler blir tillämpliga.

I detta arbete har studerats vilka personuppgifter hos Försäkringskassan som är skyddade av sekretess och vilka som får lämnas ut. Av uppsatsen framgår att det är Försäkringskassans handläggare som oftast skall avgöra om en uppgift kan lämnas ut eller inte. I vissa fall kan handläggare dock överlämna sekretessprövningen till myndigheten. Vidare framgår hur bedömningen bör gå till för att kunna avgöra om sekretess skall föreligga. Dessutom finns det några undantag för att information som är sekretessbelagd ändå kan lämnas ut.

När sekretessprövning utförs av Försäkringskassan utifrån de få riktlinjer som finns blir bedömningarna många gånger skönsmässiga. Anledningen är att riktlinjerna är oklara. Med andra ord innebär det att sekretessbedömningar kanske inte alltid blir korrekt utförda när det saknas klara riktlinjer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Waltré, Axel. "Öppenhetshets eller diplomatisk sekretess? : En analys av öppenheten i Europeiska unionens rådsarbetsgruppers lagstiftningsförhandlingar." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-364868.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Artursson, Anna-Lena, and Marie Dolk. "”Säg inget till någon” : Skolsköterskans erfarenhet av attarbeta utifrån sekretess med elever itonåren." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18542.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Skolsköterskans arbete omfattas av sekretess som är till för att skydda elevens integritet. Skolsköterskan behöver hantera sekretessen och bevara elevens integritet, samtidigt som arbetet kräver samverkan för att eleven ska få rätt stöd. Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att arbeta utifrån sekretess med elever i tonåren. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med tre fokusgrupper analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: hantera komplexa situationer och dilemman, avsätta tid för kommunikation och främja delaktighet, och finna stöd i situationen. Utöver kategorierna framkom temat viljan att göra gott och inte skada. Konklusion: Att arbeta utifrån sekretess innebär att skolsköterskan balanserar mellan att elevens självbestämmande och integritet bevaras och samtidigt samverka med andra. Det är en utmanande uppgift där den etiska principen viljan att göra gott och inte skada blir grundläggande för de beslut som tas.
Background: The school nurse's work is covered by professional secrecy in order to protect the student's integrity. School nurses need to manage the professional secrecy and maintain the adolscents integrity, while at the same time the work requires collaboration in order to receive the right support. Purpose: The aim of the study was to illuminate school nurse experience of working on the basis of professional secrecy with adolscents. Method: Qualitative method with an inductive approach. The result was achieved using a qualitative content analysis. Semi-structured interviews with three focus groups were conducted. Result: The study resulted in three main categories: dealing with complex situations and dilemmas, set aside time for communication and promote participation and find support in the situation. Besides the categories, a theme emerged: do good and no harm. Conclusion: Working on the basis of professional secrecy means the school nurse must balance the student's to self-determination and integrity while collaborating with others. It is a challenging task where the ethical principle wants to do good and not harm becomes fundamental to the decisions that are made.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Karlsson, Rikard. "Samverkan och sekretess : en rättsvetenskaplig studie av myndigheters informationsutbyte vid olyckor och extraordinära händelser." Doctoral thesis, Umeå universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-111204.

Full text
Abstract:
Cooperation between authorities is of great importance for effective crisis management. A new crisis management system was introduced in Sweden in 2002 to enhance the ability of public authorities to manage accidents and extraordinary events. It expects authorities to cooperate with each other both before and while dealing with such situations. An important aspect of this cooperation is the exchange of information, which is hampered when authorities are obliged to observe secrecy rules even if this limits their ability to manage accidents and extraordinary events. It may be said, therefore, that the legislation governing the exchange of information by authorities, chiefly the Public Access to Information and Secrecy Act (2009:400), is essentially at variance with the rules that require cooperation. The thesis analyses legal requirements on authorities to cooperate and exchange information when dealing with accidents and extraordinary events and how these requirements relate to secrecy rules. The study does not merely examine the legal requirements placed on authorities to cooperate and exchange information and to observe secrecy rules when dealing with accidents and extraordinary events; it also undertakes a critical analysis of the current legislation, with the aim of identifying deficiencies and ambiguities, taking as its criteria that good legislation should be clear, coherent and well-balanced. Since the thesis shows that there are deficiencies in the legislation, it also suggests improvements and alternative forms of regulation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Oskarsson, Lovisa, and Johanna Olsson. "Överlämning mellan förskola och grundskola." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24169.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer som metod undersöka lärares erfarenheter och upplevelser av samverkan vid överlämningar av information om barn och deras övergång mellan förskola, förskoleklass och årskurs ett. Syftet är att se hur processen vid överlämningar går till, om sekretesslagen har någon påverkan på den information som lämnas vidare och om verksamheternas traditioner kan utgöra ett hinder för samverkan vid överlämningar. Frågeställningarna är därför: Vad har lärare för erfarenheter och upplevelser av den samverkan som sker vid överlämningar mellan verksamheterna? Finns det något som de skulle vilja förändra? Vad är lärares uppfattning om sekretessens betydelse vid överlämningar? Påverkar verksamheternas traditioner den samverkan som sker vid överlämningar och i så fall hur? Intervjuerna genomfördes med sju lärare från olika skolor. Resultatet analyseras utifrån litteratur och tidigare forskning som berör ämnet. Resultatet visar att samverkan vid överlämningar mellan de olika verksamheterna fungerar bra då det hos alla de intervjuade lärarna finns en vilja till samverkan. I de överlämningar som sker mellan förskola och förskoleklass använder de sig av trepartssamtal vilket visar sig vara en anledning till uppfattningen av att samverkan fungerar bra vid överlämningar. Studiens informanter uttrycker att brist på gemensam tid för planering mellan lärare kan utgöra ett hinder vid samverkan och överlämningar. Förskolans och grundskolans olika sekretesslagar visar sig också ha en påverkan på den samverkan som sker vid överlämningar då känslig information om barn inte kan lämnas från förskola till förskoleklass utan föräldrars godkännande. Verksamheternas olika traditioner verkar inte utgöra något hinder för det samverkansarbete som sker utan lärarna är angelägna om att ha ett fungerande samverkansarbete. I resultatet framkommer också att lärarna anser att det arbete och den samverkan som sker i förskola och grundskola ska göras för att det främjar barnet. Informanterna uttrycker en vilja i att hela tiden handla för barnets bästa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Engdahl, Jeanette. "Integritetsskyddet vid myndigheters samverkan : En komparativ studie av Sveriges och Finlands rättsordningar gällande informationsutbyte mellan myndigheter." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26459.

Full text
Abstract:
Det finns ett ökat hot för kränkning av den enskildes personliga integritet i dagens informationssamhälle. Både enskilda och stater kan missbruka informationen om den enskildes privata förhållanden i egna syften. Samtidigt har en myndighet behov av informationen som underlag för att utföra välfärdstjänster och ta myndighetsbeslut. För att inte känslig information ska hamna i orätta händer finns lagen som ett skydd för den enskildes personliga integritet. Uppsatsen jämför Finlands och Sveriges rättsordningar utifrån materiell och formell rättsäkerhet gällande skyddet för den personliga integriteten vid myndigheters informationsutbyte. Genom att kompararera två rättsordningar får analysen ytterligare en dimension – vilket system ger störst effekt och hur kan det andra systemet inspireras? Slutsatsen är att beroende på hur rättsystemet utformats utifrån grundläggande värden får det varierande effekt på den enskildes integritetsskydd. Finland har konstruerat sin rättsordning utifrån värdet integritet vilket ger den enskilde juridiskt skydd på flera nivåer i rättsordningen och med ett omfattande materiellt innehåll. Sekretessen följer handlingen genom alla myndigheter. Sverige däremot har byggt en rättsordning utifrån värdet offentlighet, där sekretessen är undantaget från huvudregeln. Det gör att det finns en ökad risk för rättsbrist om inte sekretess täcker alla situationer. En lösning på ett av det svenska systemets problem, skulle kunna vara att i sekretesslagen hänvisa till artikel 8 om privatliv i Europakonventionen om de mänskliga fri-och rättigheterna. Ytterligare en svensk svaghet är hur sekretesskyddet varierar mellan myndigheter, från att inte överföras alls, till att ges antingen ett starkare eller svagare skydd.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Sandén, Ulrika. "Sekretess och tystnadsplikt inom offentlig och privat hälso- och sjukvård : ett skydd för patientens integritet." Doctoral thesis, Umeå universitet, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45818.

Full text
Abstract:
This thesis focuses on the protection of the patient’s privacy in health care in Sweden. It is crucially important that the patient has confidence in the health care and that patient data are kept secret from other persons and authorities. A patient who is unsure about secrecy and confidentiality may choose not to provide data that could prove necessary for health care personnel to arrive at an accurate diagnosis. Some individuals might even avoid seeking medical help from fear that data may be spread to outsiders. Inadequate protection of sensitive data may lead to the confidence of citizens in health care eventually eroding or vanishing completely. Protection of patient privacy is thus of fundamental importance in this area. In the area of health care, the intention of the legislator is that the regulations regarding secrecy in public health care and confidentiality in private health care will guarantee protection of patient privacy. Secrecy in public health care is regulated mainly in Chapter 25, Section 1 of the Swedish Public Access to Information and Secrecy Act (2009:400). In private health care, confidentiality is regulated mainly in Chapter 6, Section 12, first paragraph, and Section 16 of the Swedish Act on Patient Safety (2010:659). The overall purpose of the thesis is to examine and analyse the legislator’s intentions and the juridical construction regarding the rules of secrecy and confidentiality, from the perspective of patient privacy. The starting point of the thesis is that the patient’s privacy should be strongly protected. One of the main conclusions is that the legal construction cannot be considered to be in accordance with the legislator’s intention that the regulation of patient privacy protection should constitute a strong protection for the patient’s privacy, be comprehensible, clear and easy to apply for health care personnel, as well as being the same in both public and private health care.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Eriksson, Fredrik, and Klara Persson. "Säkerhetsskydd av ledningsrätt : En studie kring dagens hantering och de berördas åsikter." Thesis, Högskolan i Gävle, Samhällsbyggnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36794.

Full text
Abstract:
Säkerhetspolitik och säkerhetsskydd har fått mer och mer utrymme i samhället de senaste åren och är tack vare den nya säkerhetsskyddslagen omdiskuterad i regeringen idag. Lagen reglerar arbetet med, och skyddandet av, säkerhetskänsliga verksamheter och den information de hanterar. Den nya lagen omfattar en mängd olika verksamheter som vid en attack kan försvaga Sveriges samhällsviktiga funktioner. Till dessa verksamheter räknas Lantmäteriet som har hand om Sveriges geografiska information.  Lantmäteriet ansvarar över fastighetsregistret och den fastighetsanknutna information som lagras i den. Fastighetsregistret ska under Lantmäteriets reglering hållas offentligt för allmänheten. Frågan uppstår då vad som händer när detta krav på offentlighet möter det skydd säkerhetsskyddslagen vill upprätthålla och hur aktörer hanterar denna kombination. I arbetet kommer frågeställningarna fokusera på hur hanteringen av ledningsrätter påverkas av lagen. Ledningsrätter är rättigheter som upplåts på en fastighet för att dra en samhällsviktig ledning över den. Det kan röra sig om allmänna vatten- och avloppsledningar eller elledningar. Syftet med studien är att utreda hur ledningsrätter står i förhållande till säkerhetsskyddslagen.  Metoderna som använts till undersökningen är litteraturstudie och intervjustudie. Litteraturstudien redovisar den svenska lagstiftningen kring ämnet, bakgrunden till säkerhetsskyddslagen samt tidigare studier. I intervjustudien där förrättningslantmätare, ledningsrättshavare och myndigheter har intervjuats redovisas deras synpunkter kring säkerhetsarbetet och implementering av säkerhetsskyddslagen.  Studien visar på att det finns svårigheter i att fullt ut implementera säkerhetsskyddslagen på ledningsrätter och att en genomgång av lagen skulle vara gynnsamt. Ledningsägare ser stora risker i att deras ledningsrätter skulle vara allmänna med möjlighet att få full åtkomst till ledningsnätet och de uttrycker även en otydlighet i hur säkerhetsskyddslagens föreskrifter ska kunna tillgodoses från deras sida. Lantmäteriet ser också en påverkan i handläggningen när det kommer till säkerhetsklassade ledningsrätter eftersom sammanträden och redovisning i fastighetsregistret inte kan utföras som i normala fall.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Svensson, Emelie. "Sekretesslagstiftningen : Hanteringen av skyddsvärd information vid kris." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-86759.

Full text
Abstract:
I mörkret av coronapandemins framfart har frågor lyfts kring hanteringen av den kris som pandemin har inneburit för samhället. Information hos en viss myndighet har inte kunnat komma till användning hos en annan myndighet på grund av den snåriga lagstiftning som avser skydda den enskilde. Syftet med detta arbete har varit att undersöka myndigheters hantering av sekretessbelagd information i ett krisläge. För att undersöka rådande rättsläge har en rättsdogmatisk metod använts samt information hämtad från myndighetsföreskrifter. Analys av det rådande rättsläget och tillämpbar lagstiftning visar att det finns möjligheter att bryta sekretessen i flera fall. Befintliga sekretessbrytande bestämmelser gör inte skillnad på krissituation och vardag: sekretesskyddad information hanteras på samma sätt oavsett pågående kris eller ej.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Håkansson, Linda. "Konflikten mellan offentlighet och sekretess i mötet med förvaltningen för personer med skyddade personuppgifter i folkbokföringen : en kvalitativ studie av vilka förvaltningsvärden som inte uppfylls när det uppstår konflikt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9972.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Jufvas, Åsa, and Helen Nilsson. "Att vårdas på flerbäddssalar respektive enkelrum : en litteraturöversikt om patienters upplevelser." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13718.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Många faktorer kan påverka patienters upplevelser av att bo på sjukhus, bland annat vårdmiljön och i vilket rum patienten blir placerad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att bo på sjukhus under sin vårdtid. Metod: En litteraturöversikt med elva kvalitativa artiklar som vetenskapligt granskats och bedömts. Resultat: Materialet sammanställdes i fyra kategorier: positiva och negativa aspekter för flerbäddssalar samt positiva och negativa aspekter för enkelrum. Resultatet visade att det finns både för- och nackdelar för patienten i de olika boendeformerna. Vissa patienter uppskattade det sällskap som flerbäddssalar kunde erbjuda, medan andra patienter ville ha lugn och ro som enkelrum erbjöd. Diskussion/Slutsats: De aspekter som framkom i resultatet är viktiga för sjuksköterskor att ha i åtanke när hon tilldelar patienter rum vid inskrivning på sjukhuset.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Edén, Julia. "Utökade sekretessgenombrott hos socialtjänsten : en lämplig åtgärd för att motverka terrorismrelaterad brottslighet?" Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-377503.

Full text
Abstract:
I uppsatsen diskuteras utökade sekretessgenombrott hos socialtjänsten som åtgärd för att motverka terrorismrelaterad brottslighet. Uppsatsen har två syften. Det första syftet är att klargöra under vilka förutsättningar socialtjänsten får lämna uppgifter till polisen om personer som är misstänkta för terrorismrelaterad brottslighet enligt nuvarande lagstiftning. Syftet uppnås genom en redogörelse för regler om offentlighet och sekretess, samt regler som styr myndigheters utbyte av information. Det andra syftet, som är det mest centrala i uppsatsen, är att diskutera huruvida det bör införas sekretessgenombrott som innebär att socialtjänsten får lämna uppgifter till polisen om personer som är misstänkta för brott enligt finansierings- och rekryteringslagen. I augusti 2018 presenterades en utredning som genomförts på uppdrag av regeringen där en sekretessbestämmelse med denna innebörd föreslås. För att uppnå uppsatsens andra syfte studeras målen med socialtjänstlagstiftningen. Det konstateras att sekretess är en grundläggande förutsättning för att uppnå målen och att utökade sekretessgenombrott hos socialtjänsten bör undvikas i så stor utsträckning som möjligt. Vissa intressen kan dock motivera sekretessgenombrott och intresset av att motverka terrorismrelaterad brottslighet skulle kunna vara ett sådant. Vidare studeras lagarna gällande terrorismrelaterad brottslighet, närmare bestämt terroristbrottslagen, finansieringslagen och rekryteringslagen. Slutsatsen i denna del är att dessa lagar innehåller ett flertal otydliga begrepp och att komplicerade straffrättsliga bedömningar krävs för att konstatera om handlingar utgör brott enligt vissa av bestämmelserna i lagarna. Delar av lagarna har dessutom hastigt arbetats fram för att leva upp till internationella åtaganden och tycks motiverade av hotet från islamistisk terrorism, trots att det inte nämns uttryckligen. Till sist studeras konflikten mellan sekretessgenombrott hos socialtjänsten och den enskildes grundlagsskyddade rätt till personlig integritet och yttrandefrihet. Det konstateras bland annat att ett införande av det för uppsatsen aktuella sekretessgenombrottet knappast skulle vara förenligt med proportionalitetsprincipen. Slutsatsen i uppsatsen är att sekretessgenombrott som innebär att socialtjänsten får lämna uppgifter till polisen om personer som är misstänkta för brott enligt finansierings- och rekryteringslagen inte bör införas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Jönsson, Sara. "Hur kan man som pedagog hjälpa barn som far illa?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30891.

Full text
Abstract:
Mitt syfte med mitt examensarbete har varit att få mer kunskap om hur jag som pedagog ska gå tillväga ifall jag möter ett barn som far illa. Jag utgick från endast en fråga: Hur kan man som pedagog hjälpa barn som far illa? Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer för att få svar på min frågeställning. Jag har även använt mig av litteratur om ämnet, Internet, och Lpo94. Intervjuerna gjorde jag med nio pedagoger för att få fram mitt resultat. Undersökningen gjorde jag på en F-4 skola, en F-5 skola och på tre förskolor i norra Skåne. Enligt Lpo-94 skall pedagogen tillgodose varje individs behov, vilket även gäller om någon far illa (Lpo94). Utav min undersökning har jag fått fram att pedagoger måste vara lyhörda som pedagog. En misstanke måste tas på allvar och det är bättre att göra en anmälan för mycket än en för lite. Det är också viktigt att skapa en trygghet hos barnet och att berätta för barnet att det inte är barnet som gör fel. Pedagogen måste även tydliggöra för föräldrarna att enligt svensk lagstiftning måste en anmälning göras om ett barn far illa. Vid minsta misstanke skall enhetschefen kontaktas. Därefter anmäler denne till socialen. Slutsatsen utav min undersökning är att det finns många barn som far illa ute i samhället. Det kan bero på mycket, men en orsak kan vara att våld mot barn inte alltid räknas. De flesta människor vill nog se en minskning av våld mot barn och även vara med att förebygga på något vis.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Palmér, Henrik, and Adam Vickberg. "Hur påverkas partnerskap när information är sekretessbelagd? : En studie om hur sekretessbelagd information påverkar kommunikationen inom partnerskap mellan Saab Aeronautics och deras partners och vad det får för konsekvenser för partnerskapet." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-140352.

Full text
Abstract:
Denna studie behandlar ämnet sekretessbelagd information och hur det påverkar relationer mellan företag som ingår i et partnerskap. Vi har utgått från att ta reda på hur anställda på Saab Aeronautics hanterar detta och hur deras kommunikation och tillit till partners påverkas av sekretessbelagd information.   Det teoretiska underlaget som presenteras i denna uppsats består huvudsakligen av en sammanställning av forskning gällande döljandet av information inom företagsrelationer. För att vidare redogöra för forskning i ämnena kommunikation och tillit mellan partners, men även hur döljandet av information påverkar kommunikation och tillit i partnerrelationer.   Vi har baserat det empiriska underlaget på intervjuer med anställda hos Saab Aeronautics, dock med olika arbetsuppgifter för att få en bredare förståelse av hur sekretessbelagd information påverkar partnerrelationer ur olika aspekter. Sekundärdata har även samlats från Saab Aeronautics interna dokument för att studera de riktlinjer som redan finns hos företaget gällande informationsutbytet med partners när sekretessbelagd information är inblandad.   Slutsatserna som undersökningen har påvisat är att det både kan finnas positiva och negativa aspekter med att hålla information hemlig inom partnerrelationer. Sekretessbelagd information påverkar kommunikationen mellan partners eftersom inte all information kan delas, vilket vidare resulterar i att tilliten mellan parterna blir lidande. För att förbättra relationer till dess partners behöver Saab Aeronautics etablera tydliga kontaktvägar sinsemellan, men även att delge så mycket information som möjligt dels för att skapa tillit men även för att inte hämma utvecklingen av gemensamma produkter. Även att den interna kommunikationen förbättras och att det finns klara riktlinjer inom företaget om vad som kan delges till partners är viktigt för att inte skada företaget.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Karlsson, Helena. "Foreign Account Tax Compliance Act : - om USA:s extraterritoriella rättstillämpning och lagens förenlighet med svensk banksekretess." Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-93221.

Full text
Abstract:
I denna framställning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlätta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utländska finansiella tillgångar. FATCA förmår utländska finansiella institut världen över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och ägare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i världen eftersom FATCA är en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte är därför att utreda hur FATCA påverkar svenska finansiella institut. De frågor som föranleder min framställning lyder huruvida FATCA är förenlig med folkrättsliga regler för extraterritoriell jurisdiktion samt om FATCA strider mot den rådande banksekretessen i Sverige. FATCA:s extraterritoriella tillämpning innebär att svenska finansiella institut ställs inför en utmaning när de ska efterleva FATCA på ett korrekt vis utan att samtidigt bryta mot svenska regler om banksekretess. Det resultat jag kommit fram till är att FATCA strider mot flera folkrättsliga principer, däribland territorialitetsprincipen, den personella suveräniteten och politisk suveränitet. Vidare strider FATCA även mot den svenska banksekretessen eftersom ett svenskt finansiellt institut inte kan upprätthålla en betryggande sekretess gentemot sina kunder om de väljer att sluta ett avtal om informationsutlämnande med IRS. Finansiella institut i Sverige får inte lämna ut inhämtade uppgifter till en myndighet i utlandet. Ett informationsutlämnande ska ske genom en svensk myndighet eftersom avvikelser från sekretessbestämmelsen endast bör göras i fall som kan godtas av den svenska rättsordningen. Den svenska finansbranschen väntar på att den svenska regeringen ska ingå ett bilateralt avtal med USA som tillåter finansiella institut att rapportera information, som bestämmelserna enligt FATCA kräver, direkt till Skatteverket. Målsättningen med ett sådant avtal är att förenkla implementeringen av FATCA och undvika lokala legala problem. Avtalet tillåter Sverige att använda ett lokalt angreppsätt för regelefterlevnad och sänker kostnader som kommer att uppstå när FATCA nu ska tillämpas av finansinstitut i Sverige och över hela världen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Kazemi, Baharan. "Samverkan mellan socialtjänst och skola." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24589.

Full text
Abstract:
I den här uppsatsen har jag försökt beskriva relationen mellan socialtjänst och skola. Mina huvudfrågor har varit att undersöka samarbetet mellan de två organisationerna, samt ta reda på hur detta upplevs av de som är yrkesverksamma, antingen som personal inom skolan eller som socialsekreterare eller handläggare på socialtjänsten.Den här uppsatsen har utgått från fem olika arbetsplatser, men för att få en allmän uppfattning om vad som gäller, eller vad som enligt lag bör råda, presenterade jag inledningsvis några viktiga lagar. Till dem hör anmälningsplikten, som föreskriver att myndigheter som arbetar med barn och ungdomar är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa. En annan relevant lag är Sekretesslagen, som skiljer sig mellan skola och socialtjänst, där den senare har en mycket strängare sekretess. Det finns dock sju undantagsregler från denna. Bland annat får socialtjänstens personal bryta sin sekretess med klientens godkännande, om barnet eller dess närstående inte lider men av att informationen delas, eller om det är nödvändigt att bryta sekretessen för att kunna fullfölja sitt arbete.För att bättre förstå relationen har jag använt mig av tre teorier. Den symboliska interaktionismen pekar på symbolernas och språkets viktiga funktion i den dagliga kommunikationen, och diskuterar hur olika budskap sänds och tas emot. Organisationsteorierna som jag har presenterat visar på hur strukturer inom en organisation kan formas och vilken effekt det har för relationerna. Bland annat beskriver Andersson hur informella grupperingar kan uppstå med inofficiella normer, vilket påverkar arbetets form och sättet att bemöta andra. Inom systemteori analyseras organisationen som ett nätverk av kedjor, där varje länk fyller en viktig funktion och är sammankopplad till andra delar av organisationen. Olika avdelningar eller samarbetspartners har olika resurser och kompetensområden, men de behöver varandra för att kunna uppfylla organisationens mål. Resultatet av min enkätundersökning visade att det bland skolpersonalen var 73 % som inte hade haft kontakt med socialtjänsten de senaste tre månaderna, medan 62 % av socialtjänstens personal hade varit i kontakt med skolan den senaste veckan. Vidare såg jag starka tendenser till att ansvaret för kommunikationen med socialtjänst ligger på rektorn och i vissa fall på kurator eller skolsköterska. Bland skolpersonalen som upplevde samarbetet som dåligt hade en majoritet någon gång avstått från att göra en anmälan, trots att misstanke funnits. I gruppen som valde ”ganska dåligt” var förhållandet jämt med en svag majoritet bland dem som svarat ”nej”, medan det i gruppen som upplevde samarbetet som mycket bra var en stark majoritet som svarade att de aldrig hade avstått från att göra en anmälan när misstanke förelegat.Sekretessen upplevdes av båda yrkeskategorierna som ett hinder, antingen ibland eller ofta. Över lag ger enkätundersökningen intrycket av att de som är yrkesverksamma inte är fullständigt nöjda, men inte heller extremt missnöjda med samarbetet. Från skolpersonalens sida uttrycktes ofta önskemål om mer kommunikation och feedback, medan socialtjänstens personal i uttryckte en önskan om att få informera skolan mer om sin verksamhet, då skolpersonalen enligt dem saknar tillräcklig kunskap om vad socialtjänsten kan göra och därför har orealistiska förväntningar på dem.
My aim with this essay has been to describe the relationship between the social service and school. Mainly, I’ve tried to investigate the way these two organisations cooperate and find out how this is viewed by the professionals within each organisation. The research material consists of five different workplaces, but to achieve a general understanding about the situation, or the legal pretext that exists within society, the report is initiated with some relevant laws. Among these are the obligation for departments working with children, to report any case of child abuse and the rules regarding confidentiality. These later rules differ between the social services and school, in a way that gives teachers a lot more freedom to talk about cases with people outside of their profession. Thus, there are seven rules of exceptions to the strict confidentiality of social workers. One example is that they may break the secrecy with the agreement of the client. Another case is if the child or its’ kin will feel no harm through this action, and a third exception is in cases where it’s necessary to break the rules of silence to be able to fulfil tasks necessary to the profession. To reach a better comprehension of the relationship between social service staff and persons employed in school, I have used three theories. The symbolic interaktionism lays focus on the importance of language in everyday communication. It discusses how different messages are sent and received through symbols. Theories about organisations are then presented to show how structures within an organisation take form and affect the social relations. Andersson has written about how informal groupings are common, with their own sets of references and values, which can have an effect on the composition of tasks and the manners of treating others. Furthermore, I’ve used system theory, which considers organisations as a network of chains, linked together by different departments, who all fill an important role within the complete structure and influences the other parts. Different branches of the organisation have different resources and knowledge, but they need each other in order to fulfil the goals of the organisation. The result of my questionnaires showed that among staff in schools, 73% hadn’t been in contact with the Social service office or its representatives in the last three month period, while 62% of the social workers had been in touch with someone from a school the recent week. Additionally, I noticed signs that the main responsibility of the communication with social services is delegated to the headmaster or school council, which might explain why a majority of the teachers haven’t had contact themselves. Among the school staff who felt discontent with the relationship to Social Services, a majority had at some point ignored to report a case of abuse, although they had suspicions. Among those who considered the relationship good, a majority replied that they had never ignored to make a report when they had suspicions. The confidentiality was experienced from both sides as a barrier, sometimes or often. Generally, the surveys show that these professionals have some complains but are not fully discontent with their situation. People working in schools expressed a wish to cooperate more with the Social Service Organisation, to improve the communication and to receive more feedback. The social workers on the other hand, wrote that they wanted to inform the staff in schools more about their own organisation and its resources, since according to them, the school staff often lacks knowledge about what assistance the Social Service Organisation can provide, and therefore carry unrealistic ideas about this.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Fredriksson, Barbro. "Barnperspektivet då omsorgen sviktar." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30482.

Full text
Abstract:
Syftet med arbetet är att få en bild av hur skolan och socialförvaltningen samarbetar kring barn, vilka lever i hem där deras psykiska och fysiska behov inte blir tillräckligt tillgodosedda. Arbetet försöker reda ut vad begreppet barnperspektiv står för, samt hur anmälningsplikten och regler för sekretess påverkar samarbetet. Med hjälp av enkätundersökning där aktören svarade på graderad skala och även kunde skriva in kommentar till sitt svar, undersöktes hur barnperspektiver tillgodoses av skola och socialförvaltning, samt hur anmälningsplikten påverkar dessa två instansers samarbete. Slutsatsen av arbetets frågeställning baseras främst på dessa svar men även av litterturstudier. Trots att grundskollärare och socialsekreterare visar intresse för samarbete märks ett tydligt avstånd. Information om respektives arbetsförhållanden och uppdrag skulle möjligen minska detta avstånd. Av undersökningen framgick en vilja att tillgodose barnperspektivet, då det gäller att se och hjälpa barn som lever i hem där omsorgen sviktar, men att möjligheter till detta många gånger saknas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Lilliesköld, Malin, and Anders Magnestrand. "Sekretessrelaterade samarbetsproblem : En kvantitativ studie i syfte att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan verksamheter som arbetar för barn och unga." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-86.

Full text
Abstract:

Sekretesslagen är en förutsättning för att socialt arbete ska fungera men många av de som dagligen använder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svårtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 år, hur lagen påverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsättningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhällets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer än ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förändringar i lagstiftningen?

Utifrån kvantitativ metod utformades en enkät som personal inom förskola och skola, socialtjänst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys.

Resultatet visar på bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier. Att sekretesslagen upplevs som ett hinder i såväl samarbete inom en verksamhet som mellan verksamheter. Sekretesslagen upplevdes slutligen också kunna vara mer ett hinder än ett skydd för den enskilde individen.

Sekretesslagen är omfattande och inte lätt att tolka. Kanske skulle lagen kunna vara tydligare och inte lämna lika stort utrymme för tolkning. Vi tolkar dock resultatet som att det snarare är kompetensen hos de som brukar lagen som borde vara högre. Respondenterna i undersökningen har för lite utbildning om och för dålig kunskap kring sekretesslagen. Okunskapen ger upphov till tankefällor och feltolkningar av lagen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Seidlitz, Jolin, and Sofia Sjödahl. "Samverkan mellan skola och socialtjänst. : Ur de yrkesverksammas perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35874.

Full text
Abstract:
The purpose of this study is to understand the collaboration between school and social services. The primary focus of this study is the subject of interaction. The study analyzes how confidentiality affects collaboration between school and social services and examines what effect the organizations’ different roles have on collaboration. The method used is qualitative interviews and the gathered empirical data has been analyzed using theories of discretion and street-level bureaucracy. Eight professionals have been interviewed; four social workers from social services and four teachers. All participants agreed that collaboration is necessary between schools and social services but there is a mutual lack of knowledge about each other's organizations. The study concludes that because of the organizations' differing tasks, it is difficult for them to know who should take responsibility in their interaction. There are some methods that facilitate achieving good interaction.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Axebrink, Michaela, and Julia Enander. "Anmälningsplikten i förskolan : Ett barn skall aldrig kunna komma tillbaka och fråga varför du aldrig gjorde någonting." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17055.

Full text
Abstract:
BakgrundPersoner som arbetar inom den svenska barnomsorgen har en skyldighet att anmälamisstankar om att ett barn far illa till socialtjänsten. Barn som utsätts för någon form avmisshandel utvecklar olika former av avvikande beteenden. De verksamma pedagogerna har iuppgift att uppmärksamma dessa barn och utefter detta arbeta pedagogiskt för att stödja dessabarn i sin utveckling.SyfteSyftet med studien är att undersöka pedagogers tolkningar och erfarenheter kringanmälningsplikten samt hur de beskriver sitt arbete för att hjälpa barn som far illa. Vidarebehandlar studien socialtjänstens arbete kring en anmälan.MetodVi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av öppna intervjuer. Respondenternabestod av tre förskollärare, tre förskolechefer samt en socialsekreterare. Det hjälpmedel vibrukat under intervjuerna är ljudupptagning följt av transkribering av inspelningen.ResultatResultatet visar att det finns en osäkerhet och rädsla i att göra en anmälan hos mångaverksamma pedagoger. Den största rädslan ligger i vårdnadshavarnas reaktion då en anmälansker. Resultatet pekar också på att stöd från arbetslaget, chefer eller specialpedagoger är enviktig faktor för de verksamma pedagogerna kring en anmälan. Pedagogerna har delademeningar om hur misstankar bör behandlas. Det framkommer även att verksamma pedagogersamt chefer önskar större deltagande i processen kring en anmälan.
Program: Lärarutbildningen
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Wong, Teddy, and Fred Uggla. "Integritet och Medvetenhet på internet : Beteendespårning och dess konsekvenser." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap (DV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45343.

Full text
Abstract:
Diskussionen om personlig integritet, anonymitet och säkerhet på internet är idagväldigt aktuell. En konsekvens av ny teknik och de större vinstmöjligheter som finnsi IT-branschen skapar efterfrågan på analys av internetanvändare. Datainsamlingensker via sociala medier, sökmotorer och genom dolda dörrar in till användaresprivatliv. Uppsatsen analyserar ett antal olika tekniker för hur information samlas in.Syftet är att svara på hur spårning och profilering sker genom datainsamling. I enenkät frågas användare om de är medvetna om datainsamlingen, och de får ävensvara på hur de ställer sig till den information som presenteras i enkäten. Vidaretestas och analyseras flera verktyg som kan blockera olika typer av datainsamling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Hjalmarsson, Marie, and Karlsson Josefine Nordberg. "Övergångar mellan förskola och skola : En studie om offentlighets- och sekretesslagen som begränsning eller skydd vid övergången från förskola till förskoleklass." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30796.

Full text
Abstract:
Syftet med den här studien var att undersöka pedagogers tolkningar, kunskaper och problematiseringar runt sekretess och delgivning vid övergångar mellan förskola och förskoleklass. Både enkäter och intervjuer har använts för att få förståelse om pedagogers kunskap och resonemang kring överföring av information om den enskilda individen. Resultatet visar att respondenterna upplever att delgivningsaspekten i lagen om offentlighet och sekretess är en tolkningsfråga och tyder på en okunskap kring hur omfattande sekretessen i förskolan är. Slutsatsen i studien är att OSL är svårtolkad för pedagogerna, men att det i praktiken är förskolans pedagoger som på etiska grunder avgör vilken information som är delgivningsbar till förskoleklassen, men att det sällan kan ske en delgivning utan vårdnadshavarnas samtycke. ___________________________________________________
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Svensson, Kristina, and Jennie Nilsson. "Patienters upplevelse av att samtala med vårdpersonal på flerbäddssal : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1721.

Full text
Abstract:

Dagligen möts vårdpersonal och patienter och samtal utgör en central del i vårdrelationen. Inom hälso- och sjukvård gäller sekretess enligt sekretesslagen som skydd för patienters personliga integritet. Tidigare forskning samt författarnas egna erfarenheter som verksamma inom vården, visar att sekretesslagen inte alltid följs när patienter blir inlagda på sjukhus och samtal med vårdpersonal sker utan avskildhet. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplever att samtala med vårdpersonal när medpatienter fanns på samma sal. Studien var en kvalitativ intervjustudie där fyra kvinnor och en man, i åldrarna 30-50 år, intervjuades. Resultatet av studien visade att flertalet informanter upplevde samtalen med vårdpersonal kränkande inför medpatienter. Studien visade också att det fanns ett behov av avskilda samtal med vårdpersonal. Resultatet tyder på att det uppstår bristande informationsutbyte, vilket kan leda till att informanter tillbakahåller information som är viktig för fastställande av diagnos och behandlingar. Blivande sjuksköterskor och annan vårdpersonal kan ta del av studiens resultat för att öka förståelsen för hur patienter upplever samtalen och därmed kunna bidra till förbättringar i omvårdnadssituationer. Framtida forskning inom området bör fokusera på att hitta lösningar som är praktiska, kostnadseffektiva, som följer lagen och där varje individs behov av avskilda samtal kan tillgodoses.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Lindström, Lisa, and Sandra Krüger. "Pedagogers tankar kring anmälningsplikten enligt Socialtjänsten [Teachers thoughts about the duty to report according to the Social Services Act]." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27653.

Full text
Abstract:
Syftet med vårt examensarbete är att beskriva pedagogers tankar kring anmälningsplikten och vilka hinder som kan uppstå i samband med anmälningsplikten enligt Socialtjänstlagen 14 kap. 1 §. Vi vill med arbetet också förbereda oss inför kommande anmälningssituationer i våra yrkesliv och önskar att arbetet ska bidra till diskussioner kring ämnet på skolan där vi gjort vår undersökning. Våra huvudfrågor har varit: Vilka tankar har pedagogerna kring anmälningsplikten? Vilka hinder kan uppstå vid tillämpning av anmälningsplikten? Resultaten har vi nått genom litteraturstudier och intervjuer. Intervjuerna är gjorda med en rektor, en skolsköterska och fyra pedagoger på en skola. Våra huvudsakliga resultat visar att det finns både negativa och positiva tankar kring anmälningsplikten och att det kan finnas ett flertal hinder på vägen från misstanke till att en anmälan blir gjord. Vi har också kommit fram till att det finns en del möjligheter som kan underlätta för pedagogen att tillämpa anmälningsplikten. Vårt resultat visar även att det inte finns något gemensamt tillvägagångssätt för hur en anmälan görs på skolan, då det är oklart vem det är som ska stå för anmälningen; pedagogerna själva eller skolan genom ledningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Ekman, Nina, and Kristina Forsberg. "Kartläggning av familjecentralen i Hageby : ur ett samverkansperspektiv." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-12423.

Full text
Abstract:

Vi har utfört en kartläggning av Hageby familjecentral med fokus på hur samverkan fungerar mellan de olika verksamheterna; öppen förskola, barnavårdscentral och socialtjänsten. Vi har utgått från de teman som framkommit utifrån två enkätundersökningar respektive två gruppintervjuer. Dessa riktade sig dels till personalen på familjecentralen samt ledningsgruppen för verksamheten. Centrala teman som framkom var syfte/mål, samverkan, samverkansavtal, yrkesroller, prevention/förebyggande arbete, sekretess/etik och myndighetsutövning. I analysen har vi diskuterat dessa och exemplifierat med citat från våra informanter och sedan kopplat vårt resonemang till aktuell litteratur. Resultatet i studien visar att samverkan är ett bra verktyg för att arbete preventivt med familjer och deras olika behov. Det förebyggande arbetet är också det primära syftet för familjecentralen. Slutsatserna denna studie inbringar är att samverkan mellan myndigheterna på familjecentralen har varit framgångsrik. De anställda har blivit mer lättillgängliga för berörda familjer som besöker familjecentralen och socialtjänstens roll har avdramatiserats. Det finns dock vissa problem i verksamheten. Frågor som är angelägna för verksamhetsansvariga att lyfta och åtgärda är primärt allt för vida mål, BVC:s pressade arbetssituation och det ökade besöksantalet som kan leda till att de individer som är i behov av hjälp och stöd inte uppmärksammas i den utsträckning som önskas.


We have executed a chart of Hageby familycenter with focus on how interplay functions between the different units; ”öppen förskola/preschool”, child welfare center and social service. We have started with the themes recieved from two surveys respective two group interviews. These turned to partly the staff at the familycenter, partly the directorate. The central themes we recieved are purpose/goal, interplay, interplaycontracts, occupational roles, preventative work, secrecy/ethics and exercise of authority. In our analysis we have dicussed these, exemplified with quoteations from our informants and then “connected” our discussion to current litterature. The results of this study shows that cooperation is a good tool för preventative work with families and their different needs. The preventative work is also the primary aim at the familycenter. The conclusion this study applies is that cooperation between the authorities and the familycenter has been succesfull, partly because the employes has been more accesable for the families who visit the familycenter, partly because the role of social service has been defused. There are, however, some difficulties with the activity that can be blamed on too wide aims, “BVC” strained work situation and the increasing number of visitors, all this wich can lead to individuals in need of help and support not getting the attention or get hold of in the extent that would be desired.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Johansson, Lena, and Christin Karlsson. "Är sunt förnuft tillräckligt när pedagoger misstänker att barn far illa?/Is common sense enough when educationalists suspect that a child is at risk?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29710.

Full text
Abstract:
Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur anmälnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter särskilt fram vad personal inom skola och socialtjänst upplever som problematiskt när en anmälan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar även det sunda förnuftet när det gäller om en anmälan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa.
The purpose of this essay is to investigate the obligation to report andthe inquiry process involved when a teacher suspects that a child is atrisk. We especially point out what the school and social services findproblematic when a report of a child at risk has been filed.We alsoinvestigate the role of common sense regarding the decision to make areport or not and to define the concept child at risk.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Nord, Nathalie, and Linnea Wolf. "Grinden : En öppen grind till en stödverksamhets vardag." Thesis, Högskolan i Gävle, Media- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24747.

Full text
Abstract:
Abstrakt Titel: Grinden i Gävle – En öppen grind till en stödverksamhets vardag Sammanfattning: Grinden i Gävle är en socialtjänstenhet som ger stöd till barn och ungdomar med föräldrar som missbrukar, föräldrar som har psykisk ohälsa, våld i nära relationer eller föräldrar som genomgår en svår skilsmässa. Verksamheten arbetar aktivt med sina sociala medie-konton och uppdaterar regelbundet på både Instagram och Facebook. Där de har de vuxna i Gävle som den huvudsakliga målgruppen. Den här uppsatsen innehåller en semiotisk analys av bilder från Grindengavle på Instagram, samt en intervjuanalys med en familjebehandlare som arbetar på Grinden. Uppsatsen innehåller även en textanalys av sju artiklar som nämner Grinden, från lokala medier i Gävle. Ett av de teoretiska begreppen som används i uppsatsen är childism. Grinden använder sig av sociala medier för att skapa en positiv bild av sig själva i samhället. Artiklarna som handlar om Grinden har i Gävles lokala tryckmedia de senaste tre åren förändrats. Från att tidigare varit skrivna ur en vuxens perspektiv, har de senaste artiklarna skrivits ur ett barns perspektiv. Även fast det är inte är många artiklar tyder det ändå på att det går åt rätt håll. De samarbetar tillsammans med en nationell kampanj för att få större genomslag, där försöker de få barnen att våga ta stöd och hjälp. Grinden försöker arbeta bort tabun i samhället kring missbruk, våld och psykisk ohälsa. De vill att alla ska känna till Grinden och ingen ska tycka det är konstigt att ta stöd och hjälp med de problemområden de arbetar med. Nyckelord: Grinden, sekretess, kommunikation, stödverksamhet, sociala medier
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Lundmark, Magnus, and Carl-Johan Dahlman. "Differential privacy and machine learning: Calculating sensitivity with generated data sets." Thesis, KTH, Data- och elektroteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-209481.

Full text
Abstract:
Privacy has never been more important to maintain in today’s information society. Companies and organizations collect large amounts of data about their users. This information is considered to be valuable due to its statistical usage that provide insight into certain areas such as medicine, economics, or behavioural patterns among individuals. A technique called differential privacy has been developed to ensure that the privacy of individuals are maintained. This enables the ability to create useful statistics while the privacy of the individual is maintained. However the disadvantage of differential privacy is the magnitude of the randomized noise applied to the data in order to hide the individual. This research examined whether it is possible to improve the usability of the privatized result by using machine learning to generate a data set that the noise can be based on. The purpose of the generated data set is to provide a local representation of the underlying data set that is safe to use when calculating the magnitude of the randomized noise. The results of this research has determined that this approach is currently not a feasible solution, but demonstrates possible ways to base further research in order to improve the usability of differential privacy. The research indicates limiting the noise to a lower bound calculated from the underlying data set might be enough to reach all privacy requirements. Furthermore, the accuracy of the machining learning algorithm and its impact on the usability of the noise, was not fully investigated and could be of interest in future studies.
Aldrig tidigare har integritet varit viktigare att upprätthålla än i dagens informationssamhälle, där företag och organisationer samlar stora mängder data om sina användare. Merparten av denna information är sedd som värdefull och kan användas för att skapa statistik som i sin tur kan ge insikt inom områden som medicin, ekonomi eller beteendemönster bland individer. För att säkerställa att en enskild individs integritet upprätthålls har en teknik som heter differential privacy utvecklats. Denna möjliggör framtagandet av användbar statistik samtidigt som individens integritet upprätthålls. Differential privacy har dock en nackdel, och det är storleken på det randomiserade bruset som används för att dölja individen i en fråga om data. Denna undersökning undersökte huruvida detta brus kunde förbättras genom att använda maskininlärning för att generera ett data set som bruset kunde baseras på. Tanken var att den genererade datasetet skulle kunna ge en lokal representation av det underliggande datasetet som skulle vara säker att använda vid beräkning av det randomiserade brusets storlek. Forskningen visar att detta tillvägagångssätt för närvarande inte stöds av resultaten. Storleken på det beräknade bruset var inte tillräckligt stort och resulterade därmed i en oacceptabel mängd läckt information. Forskningen visar emellertid att genom att begränsa bruset till en lägsta nivå som är beräknad från det lokala datasetet möjligtvis kan räcka för att uppfylla alla sekretesskrav. Ytterligare forskning behövs för att säkerställa att detta ger den nödvändiga nivån av integritet. Vidare undersöktes inte noggrannheten hos maskininlärningsalgoritmen och dess inverkan på brusets användbarhet vilket kan vara en inriktning för vidare studier.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Svensson, Frida. "Outsourcing av IT i offentlig verksamhet med säkerhetskänslig information." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-147617.

Full text
Abstract:
Digitaliseringen har fortskridit i snabb takt sedan 60-talet och idag får området anses ha stor betydelse för både politik och juridik. På grund av utvecklingen är det naturligt att förväntningarna på offentlig sektor förändrats. Offentliga verksamheter förväntas idag vara ständigt tillgängliga och tillhandahålla flexibla tjänster med hjälp av tekniska lösningar. Regeringen har även presenterat mål om att Sverige ska vara ledande i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. På grund av den digitala utvecklingen finner sig många aktörer i offentlig sektor nödgade att söka hjälp utanför den egna verksamheten. IT-drift är ett exempel på en sådan funktion som kan läggas på en extern aktör för att skapa utrymme att fokusera på kärnverksamheten och leverera det som efterfrågas. En omorganisering som innebär att en intern funktion läggs på en extern aktör, som därefter tillhandahåller funktionen gentemot verksamheten, kallas vanligen för outsourcing. Vid outsourcing i offentliga verksamheter aktualiseras flera juridiska frågor, särskilt avseende vilken information som behandlas i verksamheten och som görs tillgänglig för en leverantör. När hanteringen inte längre sker manuellt och när aktören som behandlar informationen inte omfattas av offentligrättslig reglering uppstår även särskilda risker som behöver hanteras. I uppsatsen redogörs särskilt för den reglering som gäller i verksamheter som hanterar säkerhetskänslig information och de risker som förknippas med information som har ett högt skyddsvärde. Det konstateras att kombinationen av särskilt känslig information och outsourcing ger upphov till särskilda intressemotsättningar. I detta läge hamnar offentliga verksamheter i en svår situation och lösningar som kan minska informationssäkerhetsriskerna men möjliggöra fortsatt digitalisering är därför värda att utvärdera. Lagstadgad tystnadsplikt för leverantörer, centraliserade IT-tjänster och kryptering är lösningar som kan hjälpa till i denna problematik. Centralisering av IT framstår vara en åtgärd som sannolikt kan underlätta för verksamheter som hanterar säkerhetskänslig information.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Swärdh, Elin. "Skyddet för know-how : Särskilt om möjligheten att tillämpa sekretessklausuler." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148819.

Full text
Abstract:
Företagshemligheter åtnjuter skydd enligt lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL). Det centrala begreppet i definitionen av företagshemligheter är “information”, vilket medför att know-how kan åtnjuta skydd av FHL, förutsatt att den uppfyller lagens krav. För att harmonisera skyddet för företagshemligheter inom Europeiska unionen (EU) har direktivet om företagshemligheter antagits som senast ska träda i kraft den 9 juni 2018. Ändringarna som direktivet kan bidra till är främst att FHL tydliggörs i viktiga avseenden. Varken FHL eller direktivet ålägger någon part som har tagit del av företagshemligheter tystnadsplikt. I avtalsrelationer mellan företag tillämpas därför sekretessklausuler, vilket i regel avses ge ett starkare och effektivare skydd för företagshemligheter. Rättsläget om möjligheten att avtala om sekretess är emellertid osäkert, vilket kvarstår i direktivet. I uppsatsen framkommer att det i begreppet “know-how” innefattas kunskap och erfarenheter som finns hos företag men som ofta är kopplad till individer, framförallt teknisk know-how. Know-how konstateras innefatta kunskap som kan vara en del av grundstommen i ett företag eller optimera något som redan existerar i det, exempelvis en process. Den är inte underkastad några formkrav, bortsett från definitionen i Tekniköverföringsförordningen, och kan existera utan att företag har vidtagit åtgärder. Know-how kan således uppstå i det tysta. I begreppet “företagshemligheter” kan all information som cirkulerar i ett företag innefattas, förutsatt att informationen hålls hemlig och är kopplad till dess förmåga att konkurrera. Begreppen “know-how” och “företagshemligheter” skiljer sig således åt eftersom know-how i princip är knuten till individer medan “företagshemligheter” är knutet till företag. Det framkommer även i uppsatsen att direktivet, jämfört med FHL, inte medför ett ökat skydd för know-how i Sverige eftersom begreppet “information” i FHL inte vidgas. Direktivet medför emellertid ett ökat skydd för know-how i EU. Slutligen framkommer i analysen att proaktiva åtgärder och utvärdering av information är viktiga åtgärder för företag för att i framtiden skydda sin know-how. Sekretessklausuler är en möjlighet för företag att skydda know-how som inte omfattas av direktivet, och sedermera kommande FHL, i avtalsrelationer. En risk som företag borde ha i åtanke framöver är att åtgärder för att hemlighålla information kan komma att tillmätas olika betydelse beroende på i vilket land, och i enlighet med vilket lands lagstiftning, dessa vidtas i.
Trade secrets are protected by the Act on the Protection of Trade Secrets (1990:409) (PTS) in Sweden. The key notion to this law is “information”, which makes it possible for know-how to be covered by this law, provided that it fulfils the requirements of PTS. In order to harmonize the protection of trade secrets within the European Union (EU) the directive about Protection of Trade Secrets has been adopted, which is due to take effect latest by the 9th of June 2018. The amendments that the directive contributes to the PTS are primarily to clarify the PTS in important aspects. Neither the PTS, nor the directive imposes confidentiality upon any party who has granted trade secrets. Therefore, companies are adapting non-disclosure clauses in their business relationships, which generally mean a stronger and more effective protection of trade secrets. The legal situation about the possibility to arrange confidentiality is unclear. This unclearness remains in the directive. It appears that all knowledge and experience that exists in a company can be included in the concept “know-how”, but it is mostly connected to individuals, especially technical know-how. It is also noticed that know-how can form part of the ground in a company or optimize something that already exists in it, e.g. a process. Know-how is not subject to any formal requirements, apart from the requirements in the Technology Transfer Block Exemption Regulation, and may exist without any actions taken by companies. Thus, know-how can occur in the silence. Any information that is circulating in a company can be included in the concept “trade secrets”, provided that the information is kept secret and is linked to its ability to compete. The concepts “know-how” and “trade secrets” differ since know-how is mostly connected to individuals and trade secrets to companies. Furthermore, it appears that the directive, compared to the PTS, will not increase the protection of know-how in Sweden, since the directive does not enlarge the concept “information” in the PTS. However, the directive will increase the protection of know-how in the EU. Finally, it appears that proactive arrangements and evaluation of information will be important arrangements for companies in the future in order to protect their know-how. Non-disclosure clauses are a possibility for companies to protect their know-how that is not covered by the directive, and subsequently the forthcoming PTS, in contractual relations. A risk that companies should keep in mind in the future is that arrangements to keep information secret may be given different significance depending on the country, and in accordance with which country’s legalisation, in which they are taken.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Larsson, Sandra. "Integritetsperspektiv på självhämtningshyllor : En fenomenografisk studie om högskolebibliotekschefers uppfattningar av självhämtningshyllor." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19147.

Full text
Abstract:
The purpose of this Master thesis is to examine how college library managers perceive shelves of book reservation system in an integrity perspective. Privacy is an important part of everyday life in the society of today and according to some people, for example a former library lawyer in the Swedish Royal Library, these shelves conflicts with the Swedish law of Secrecy (Sekretesslagen 9 kap. 22 §). I am therefore interested in how they perceive this system: what weaknesses and strengths it has, why they implemented it, how they have interpreted this law. To answer this I have used a qualitative method called phenomenography and done interviews with five college library managers. The result shows three different ways of experiencing this system. The answers as to why they implemented the system and what strengths and weaknesses it has were quite coherent among the managers. This is a system that first and foremost is very practical for both library visitors and staff. This is one part of the development towards self-services. They showed a fear that books could be lost (a small risk), other library users could see your book reservation and that it sometimes was much work for the staff to maintain the system. The conclusion is that the three different ways of experiencing this system are: the relationship (between the law and the system) is decisive, the relationship is important but practical circumstances even more important and the relationship is insignificant.
Uppsatsnivå: D
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Löfgren, Johan, and Marita Dalvindt. "Bedsiderapportering ur patienters och sjuksköterskors perspektiv - en litteraturstudie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24772.

Full text
Abstract:
Överrapportering vid skiftbyte är en komplex men mycket viktig del av en sjuksköterskas arbete och det finns ett antal olika modeller att följa. Med denna litteraturstudie är syftet att undersöka forskningen om patienters och sjuksköterskors uppfattning om överrapporteringsmetoden bedside.Metoden utgår från Goodmans sju steg vid en systematisk litteraturöversikt. Fyra teman framkom ur de valda artiklarnas resultat: tidsåtgång under bedsiderapportering, bedsiderapportering som informationskälla och grund till säker omvårdnad, Patientdelaktighet och interaktion mellan patienter och sjuksköterskor under bedsiderapportering, sekretess. Det tydligaste i resultat är att bedsiderapportering tillgodoser både patienters och sjuksköterskors informationsbehov och gör patienten delaktig i omvårdnaden. Med hjälp av Imogene Kings teori om interpersonella system diskuteras resultatet.
Handover at change of shift is a complex but very important part of nurses work and there are a number of different models to follow. In this study, the purpose is to investigate the research about patients and nurses perspectives of bedside reporting. The method is based on Goodman’s seven steps in a systematic literature review. Four themes emerged from the outcome of the selected articles: time during bedside handover, bedside handover as an information source and foundation for safe care, patient participation and interaction between patients and nurses during bedside handover, confidentiality. The most significant outcome of the results is that bedside handover meet both patients and nurses' information needs and involves the patient in the nursing care. With the help of Imogene King's theory of interpersonal systems the result is discussed.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Berggren, Linda, and Andersson Åsa Hjalmar. "Psykisk ohälsa i somatisk slutenvård. Att vårda patienter med psykisk ohälsa på medicin- och kirurgavdelning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89119.

Full text
Abstract:
Syfte. Syftet med studien är att belysa viktiga aspekter i mötet mellan sjuksköterskan och patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska slutenvården. Bakgrund. Patienter som lider av psykisk ohälsa vårdas frekvent i den somatiska slutenvården. Sjuksköterskor på medicin och kirurgavdelningar möter och vårdar dessa patienter tillsammans med undersköterskor och läkare, men är de som har omvårdnadsansvaret för patienterna. Design. Kvalitativ intervjustudie. Metod. Åtta legitimerade sjuksköterskor vid kirurg och medicinavdelning med olika långa anställningstid, intervjuades individuellt. Alla sjuksköterskor utom en intervjuades på sin arbetsplats inom arbetstid. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade i två kategorier och sju underkategorier. Resultat. Kategorier som formades från det analyserade materialet var; Erfarenheter, reflektioner och information är grundelement för det goda mötet och; Kunskap och samordning underlättar vårdarbete. Resultatet visar att sjuksköterskor i den somatiska slutenvården upplever att de har en önskan och en vilja att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa på ett bra sätt. Sjuksköterskorna beskriver i stor utsträckning att tidsbrist hos sjuksköterskan och bristen på möjlighet till sekretess mellan patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterska är faktorer som påverkar bemötande, vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Vidare upplever sjuksköterskorna att kunskapsbrist om psykisk ohälsa, stressig vårdmiljö och begränsad möjlighet till konsultation är faktorer som påverkar vården av patienter med psykisk ohälsa. Slutsats. Sjuksköterskorna upplever att tidsbrist påverkar vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Sjuksköterskorna önskar kompetensutveckling i området psykisk ohälsa och ett utvecklat samarbete kring personer med psykisk ohälsa. Både med yrkesgrupper på avdelning och med psykiatrisk klinik, för ökad vårdkvalitet för personer med psykisk ohälsa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Sekretess' for other source types:
Journal articles Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography