Academic literature on the topic 'Selektiv uppmärksamhet'

Tidigare forskning har visat att selektiv uppmärksamhet (selective attention; SA) mot hotfulla stimuli kan predicera emotionella responser på stressfyllda händelser. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan sårbarhet för ångest i form av SA och fysiologiska samt självskattade stressreaktioner på en laboratoriestressor. Ett negativt samband mellan fysiologisk stressreaktion och SA samt ett positivt samband mellan självskattad stressreaktion och SA förväntades. Skillnaden i hudkonduktansreaktivitet (skin conductance reactivity; SCR) på subliminalt presenterade hotfulla och neutrala stimuli hos 41 försökspersoner utgjorde mått på SA i denna studie. Försökspersonerna utsattes senare för en laboratoriestressor samtidigt som hjärtfrekvensvariabilitet (heart rate variability; HRV) och hudkonduktansvariabilitet (skin conductance variability; SCV) registrerades. Även självskattad stressreaktion registrerades. Inget samband mellan fysiologisk stressreaktion och SA men ett visst samband mellan självskattad stressreaktion och SA påvisades. Möjligheten att andra bakomliggande mekanismer mätts jämfört med tidigare studier och att restriction of range kan ha förelegat diskuterades.

Det klassiska gorillaexperimentet av Simons och Chabris (1999) är ett populärt experimentför att testa selektiv uppmärksamhet. Syftet med den här studien har varit att med eye trackingundersöka hur uppfattningsförmågan påverkas av distraktionsuppgifter medgorillaexperimentet som stimuli. Vidare har studien undersökt sambandet mellanuppmärksamhet och spelvana. Frågeställningarna i arbetet har handlat om personen sergorillan och är medveten om att ha sett den, om personen sett gorillan utan att ha varitmedveten om det samt om räkningen påverkat uppfattningsförmågan. Metoden som använts iarbetet är experiment med hjälp av eye tracking där en video visats för testpersonerna.Resultatet visade att vissa testpersoner som inte medvetet såg gorillan ändå tittade på den.Vidare visade resultatet det fanns en korrelation mellan spelvana och hur länge somtestpersonen tittat på gorillan där de med hög spelvana blivit mindre distraherade av gorillan.Slutsatserna handlade om att den här kunskapen kan användas i vidare forskning för attstudera vilka andra stimuli som också uppfattas utan att vi är medvetna om detta, och att eyetracking som metod är väldigt bra för detta då det definitivt går att säga vad ögonen rentfysiskt tittat på oberoende på testpersonens egen upplevelse av det är.

Kognitiva modeller har föreslagit selektiv uppmärksamhet som en bidragande faktor till vidmakthållande av insomni. I denna studie tillämpades Dot-probe task inom ett experiment i syfte att undersöka huruvida graden av selektiv uppmärksamhet skiljer individer med insomni från en matchad grupp individer med normal sömn och hur en sådan selektiv uppmärksamhet i så fall är beskaffad. Även selektiv uppmärksamhet i relation till ångest och depression undersöktes. Resultaten visar på en signifikant skillnad mellan grupperna avseende selektiv uppmärksamhet samt att skillnaden inte kan förklaras av ångest och depression. Resultaten visar specifikt att den selektiva uppmärksamheten utgörs av svårigheter att avbryta fokus mot hot, snarare än en högre känslighet för upptäckande av hot. Dessa fynd innebär implikationer för terapeutisk behandling av insomni.
Cognitive models have suggested selective attention as a contributing factor of perpetuating insomnia. In this study the dot probe task was employed in an experiment in order to investigate whether the level of selective attention differentiates individuals with insomnia from a matched group of normal sleepers, and if any difference exist, the nature of such selective attention. Also, the relation of selective attention to anxiety and depression was investigated. The results show that the groups differ significantly on selective attention, and that neither anxiety nor depression can account for these differences. The results specifically show that the selective attention consists of difficulty in disengaging from threat rather than heightened vigilance to threat. These findings may implicate the clinical view on insomnia treatment.

The aim of this study is to find out whether there is any difference to be found in the attention ability before and after physical activity. The method used in this study was made of an experimental design. The participants were chosen through a cluster sampling and thereafter divided into a control group and an experimental group. A total of 64 pupils from upper secondary school participated in the study, 25 of them in the experimental group and 39 of them in the control group. Since the measure was repeated, both in respect of time and the comparison between the groups, a mixed design was used. The attention ability was measured on both occasions with a revised 7-series-test that measures vigilance and selective attention. On the first occasion the participants were supposed to subtract 7 from 1000 and on the second occasion to subtract 7 from 995. The more subtractions the participant had time for within the given five minute time range, the higher attention ability the participant were considered to have. The attention ability was for the experimental group measured before and after a gym lesson, while for the control group their attention ability was measured before and after a theoretical lesson. The results showed that there were a significant difference between the two test occasions, and there were also a significant difference in between the test groups. While both of the groups improved their results in the second test occasion, the experimental group performed better than the control group did on both test occasions. The results did not indicate any interactional effect, which means that the test score achieved by the individual test person on test 1 and 2 did not depend on whether the person was a member of the control group or the experimental group. On the second occasion, which was the test conducted after the physical activity, the experimental group improved their results slightly more than the control group did. However, the results did not improve as much for it to be considered a significant difference. In conclusion, there was no difference found in the attention ability before or after physical activity.

Problem: What are the motives behind positively charged user-generated content on Instagram? Purpose: The study aims to identify and analyze existing and potential users' motives for creating and distributing positively charged content on Instagram from a user perspective. Method: The study was conducted based on a qualitative method and applied the hermeneutical - phenomenological approach. Eleven semi-structured interviews were conducted with female users of Instagram aged between 21-30 years. Theory: The study builds on previous research on user-generated content, electronicword-of-mouth, selective attention, Lazarsfeld’s two-step flow of communication model, Uses & Gratification, motivation and Katz’ functional theory, and Maslow's hierarchy of needs. Empirics and analysis: The empirical data consists of the eleven completed in-depth interviews that were analyzed based on the selected theories. Conclusion: The study has concluded that the underlying motives behind creating positively charged user-generated content on Instagram are: (1) social interaction, (2) entertainment and (3) the need to be seen.