Relevant bibliographies by topics / Selektiva traditioner

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Selektiva traditioner'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 9 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Selektiva traditioner.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Selektiva traditioner"

1

Johansson, Annie-Maj, and Per-Olof Wickman. "Selektiva traditioner i grundskolans tidigare år: Lärares betoningar av kvalitéer i naturvetenskapsundervisningen." Nordic Studies in Science Education 9, no. 1 (April 25, 2013): 50–65. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.626.

Full text
Abstract:
The aim of this study was to elucidate the selective traditions of Swedish primary school teachers in using inquiry-based learning. Material from thirteen interviews where teachers described their own inquiry practice was used to study the selective traditions along with the qualities these traditions emphasized. Four different selective traditions were identified: the fact oriented, the activity oriented, the collaboration oriented and the community oriented traditions. Different qualities were emphasized in the different traditions, for instance regarding whether teaching and inquiry should be difficult, correct, free or fun.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lunde, Torodd, Michal Drechsler, and Niklas Gericke. "Från implicit till explicit – didaktiska modeller som verktyg för att utmana selektiva traditioner rörande undersökande arbete." Nordic Studies in Science Education 16, no. 2 (August 13, 2020): 167–82. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.7280.

Full text
Abstract:
This study aims to illustrate how didactic models in science education can help in-service teachers to challenge selective traditions in a constructive way. The study was based on a teacher professional development program on inquiry-based science teaching in lower secondary school. Three didactic models were used in both lectures and group reflections to initiate reflections on different ways of interpreting the aims and content associated with inquiry-based science teaching and the consequences of these interpretations. Data was collected from a group of four teachers and consists of written documentation, recordings of group reflections and a group interview. The study shows that the three didactic models helped to make different ideas and underlying assumptions visible and that the teachers could reflect on their meaning and interpretations in a constructive way. Subsequently, the teachers could explicitly separate different ways to interpret the ideas associated with inquiry-based science teacher and make more conscious didactic choices as a result. The study shows that it can be fruitful to provide teachers with reflection tools in the form of didactic models to avoid that ideas introduced in continuing education are selectively adapted to current teaching without critical reflection.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Burggräf, P., M. Dannapfel, T. Adlon, A. Riegauf, K. Müller, and C. Fölling. "Agile Montage*/Agile assembly – Assembly planning and assembly system as integral elements of factory planning." wt Werkstattstechnik online 109, no. 09 (2019): 622–27. http://dx.doi.org/10.37544/1436-4980-2019-09-8.

Full text
Abstract:
Produzierende Unternehmen intensivieren aufgrund zunehmend volatiler Kundenbedürfnisse die Anwendung agiler Produktentwicklungsansätze. Ziel des Beitrags ist die Einführung eines Konzepts zur Befähigung dieser dynamischen Produktentwicklung in der Montage. Der integrative Lösungsansatz basiert auf der wirtschaftlichen Optimierung des Agilitätsgrades von Montagesystemen sowie dem selektiven Einsatz agiler Methoden in der traditionell plangetriebenen Montageplanung als Teil der Fabrikplanung.   To meet more volatile customer needs, manufacturing companies increasingly make use of agile product development approaches. This article aims to introduce a concept to enable for dynamic product development in assembly. This integrative solution approach is based on the economic optimization of the degree of agility of assembly systems and on the selective use of agile methods in traditional, plan-driven assembly planning as part of factory planning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Jütte, Robert, Michael Heinrich, Axel Helmstädter, Jost Langhorst, Meng Günter, Wilhelm Niebling, Tanja Pommerening, and Hans Trampisch. "Evidenz und Tradition am Beispiel der Phytopharmaka." Zeitschrift für Phytotherapie 38, no. 05 (November 2017): 197–204. http://dx.doi.org/10.1055/s-0043-118938.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Hintergrund: Neben voll zugelassenen Phytopharmaka gibt es auch Produkte auf dem europäischen Arzneimittelmarkt, die auf Basis langjähriger Anwendung als traditionelle Arzneimittel registriert sind. Diese fallen durch das Raster des normalen Zulassungsverfahrens, weil sie den Wirksamkeitsnachweis, wie er zur Vollzulassung gesetzlich aufgrund einer EU-Richtlinie vorgeschrieben ist, derzeit nicht erbracht haben. Zur Zulassung ist unter anderem ein Traditionsnachweis erforderlich, der bislang unterschiedlich gehandhabt wird und nicht den erforderlichen Good Practice-Kriterien entspricht. Methode: Selektive Literaturrecherche in PubMed und medizin- und pharmaziehistorischen Datenbanken, Befragung von mit der Zulassung befassten Experten, Konsensuskonferenz mit Teilnehmern aus Allgemeinmedizin, Phytotherapie, Medizingeschichte, Pharmaziegeschichte, Biometrie, Ethnopharmakologie und Pharmazeutischer Industrie. Ergebnisse: Die derzeit für die Zulassung traditioneller pflanzlicher Arzneimittel geltende EU-Richtlinie aus dem Jahr 2004, in der ein Traditionsnachweis gefordert wird, ist ein regulatorisches Konstrukt und vor allem das Ergebnis eines politischen Prozesses, der zu einem pragmatischen Kompromiss führte. In dieser Richtlinie wird ein Traditionsbegriff verwendet, der den Bedeutungsumfang dieses Terminus nicht hinreichend reflektiert. Maßstab ist einzig das 30-jährige Vorhandensein eines definierten Handelspräparates auf dem Markt (davon 15 Jahre in der EU). Damit wird der wissenschaftliche Gehalt in Hinblick auf die verfügbare Evidenz nicht ausgeschöpft, da sich aus richtig aufbereiteten Informationen aus historischen Quellen wertvolle Erkenntnisse gewinnen lassen, die bislang ungenutzt bleiben. Dies gilt für Indikationen, Anwendungsmodalitäten und Effektivität ebenso wie für Aspekte der Anwendungssicherheit (‚Unschädlichkeit‘), die vollumfänglich in die Nutzen-Risiko-Bewertung angewandter Präparate im Registrierungsverfahren, aber auch in der therapeutischen Praxis einfließen sollten. Schlussfolgerung: Um das Kriterium einer evidenzbasierten Medizin zu erfüllen, ist es bei der Zulassung traditioneller pflanzlicher Heilmittel unabdingbar, über die formal-regulatorischen Vorgaben (30 Jahre, Produktbezug) hinaus alle zur Verfügung stehenden Fakten zu erfassen und zu bewerten. Dazu ist die jeweilige anerkannte wissenschaftliche Methodik (aus den Natur-, Lebens- und Geisteswissenschaften) anzuwenden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Dannenberg, Nadine. "Queer Surveillance Studies. Überlegungen zu den Schnittstellen von Queer Theory und Surveillance Studies." GENDER – Zeitschrift für Geschlecht, Kultur und Gesellschaft 11, no. 3-2019 (October 21, 2019): 26–40. http://dx.doi.org/10.3224/gender.v11i3.03.

Full text
Abstract:
In digitalisierten, kapitalistischen Ökonomien nimmt Überwachung gegenwärtig eine ubiquitäre Stellung ein, deren Formen und Funktionen im Bereich der Surveillance Studies erörtert werden. Geprägt von einer Tradition gouvernementalitätskritischer Theorie stehen dabei vor allem das Verhältnis von Privatheit und Öffentlichkeit sowie von Un/Sichtbarkeit und Un/Sicherheit im Fokus, die in einer Reihe fundierter Zeitdiagnosen diskutiert werden. Während damit ergiebige Symptomanalysen vorliegen, erscheinen sie zugleich häufig als merkwürdig ursachenblind, was nicht zuletzt darin begründet sein mag, dass queerfeministische Positionen bislang nur wenig Beachtung finden. Im vorliegenden Beitrag wird auf der Basis einer selektiven Literaturstudie der Versuch unternommen, die beiden Theoriestränge zusammenzuführen, um so ihre produktiven Potenziale auszuloten, aber auch mögliche Probleme herauszufiltern.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Pothmann, R., R. Bauer, U. Danesch, and H. Göbel. "Migräneprophylaxe mit Petasites (Pestwurz)." Nervenheilkunde 24, no. 03 (2005): 211–16. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1629954.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungSeit vielen Jahrhunderten wird die Pestwurz (Petasites hybridus) traditionell bei Schmerzen, Fieber und krampfartigen Zuständen eingesetzt. Pharmakologisch handelt es sich bei dem Pestwurz-Spezialextrakt um einen Lipoxygenase- und selektiven Zyklooxygenase-2-Hemmer. In der heutigen Medizin dient die Pestwurz hauptsächlich zur Prophylaxe von Migräneanfällen. Die Wirksamkeit und Sicherheit eines Pestwurz-Spezialextrakts aus dem Rhizom wurde in zwei randomisierten, doppelblinden und Plazebo-kontrollierten Studien mit mehr als 300 Patienten belegt. Die Zahl der Migräneanfälle konnte deutlich reduziert werden, bei mehr als zwei Drittel aller Patienten um mindestens 50%. Eine vergleichbare Wirkung wurde auch bei 108 Kindern und Jugendlichen in einer offenen Studie gezeigt. Nebenwirkungen sind selten und von milder Natur; überwiegend wurden Magenstörungen wie Ruktus berichtet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sardjono, Agung Budi, and Satrio Nugroho. "Menengok Arsitektur Permukiman Masyarakat Badui : Arsitektur Berkelanjutan dari Halaman Sendiri." Jurnal Teknik Sipil dan Perencanaan 19, no. 1 (July 26, 2017): 57–64. http://dx.doi.org/10.15294/jtsp.v19i1.9499.

Full text
Abstract:
The energy crisis and the damage to the natural environment encouraged public awareness for the preservation of nature in addition to pay more attention to the welfare of mankind. Sustainable development with architecture in it developed into an important issue in recent decades. Wisdom in the culture of the archipelago can be a role model in tackling the crisis. Badui community is a bit of a tribe that still retains its cultural traditions closely until now. The tradition of the Badui community living utmost respect and preservation of nature where they live. Using natural resources in a selective; appropriate technology; restrictions and strict rules generate a culture living in harmony with nature. A science that needs to be studied, imitated and developed to address modern challenges. This paper aims to assess the alignment of the Badui community living tradition with the characteristics of Sustainable Architecture.Krisis energi dan kerusakan lingkungan alam mendorong kesadaran masyarakat untuk lebih memperhatikan kelestarian alam disamping kesejahteraan umat manusia. Pembangunan berkelanjutan dengan arsitektur di dalamnya berkembang menjadi isu penting dalam beberapa dasawarsa terakhir. Kearifan dalam kebudayaan Nusantara dapat menjadi teladan dalam menanggulangi krisis tersebut. Masyarakat Badui merupakan sedikit dari suku yang masih mempertahankan tradisi kebudayaannya dengan ketat sampai saat ini. Tradisi bermukim masyarakat Badui sangat hormat dan menjaga kelestarian alam tempat mereka tinggal. Pemanfaatan sumber daya alam yang selektif; teknologi tepat guna; larangan dan aturan yang ketat menghasilkan budaya bermukim yang selaras dengan alam. Sebuah ilmu yang perlu dipelajari, diteladani dan dikembangkan untuk menjawab tantangan modern. Tulisan ini bertujuan untuk mengkaji keselarasan tradisi bermukim masyarakat Badui dengan karakteristik Arsitektur Berkelanjutan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Böhles, H., and C. Kamrath. "Interpretation des GnRH (LHRH)-Tests bei der Abklärung der Pubertas praecox." Kinder- und Jugendmedizin 11, no. 02 (2011): 92–95. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1630478.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungHintergrund: Traditionell wird für die Diagnose der zentralen Pubertas praecox ein GnRH (Gonadotropin-Releasing Hormon, Synonym: LHRH)-stimulierter LH/FSH-Quotient von >1 angegeben. Durch modernere sensitivere Assays werden heute jedoch niedrigere Gonadotropinwerte als früher bestimmt.Material und Methoden: selektive Literaturrecherche von 1989-2009 mittels Pubmed Ergebnisse: Es gibt bei der Verwendung moderner ultrasensitiver Gonadotropinassays der 3. Generation keine ausreichende Evidenz dafür, dass der GnRH-stimulierte LH/FSH-Quotient bei der Abklärung der Pubertas praecox der alleinigen LH-Messung überlegen ist. Durch niedrigere LH-Messungen im Vergleich zu Assays der 2. Generation scheint der LH/ FSH-Quotient auch bei Pubertätsbeginn zu niedrigeren Werten verschoben zu sein, sodass ein Quotient größer oder kleiner als 1 zur differenzialdiagnostischen Abklärung nicht mehr weiter empfohlen werden kann.Schlussfolgerung: Bei Verwendung moderner Gonadotropinassays der 3. Generation sollte zur Diagnose der Pubertas praecox der LH-Anstieg nach Stimulation betrachtet werden. Eine alleinige Beurteilung eines stimulierten LH/FSH-Quotienten birgt das Risiko einer falschen Diagnose bedingt durch die geringere Sensitivität.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lehmann, Christian, Lorenz Welker, and Und Wulf Schiefenhövel. "Der Singstreit in humanethologischer Perspektive." Musicae Scientiae 12, no. 1 (March 2008): 115–45. http://dx.doi.org/10.1177/102986490801200107.

Full text
Abstract:
Der Singstreit in humanethologischer Perspektive Traditionen gesungener Wortgefechte sind von zahlreichen voneinander unabhängigen Kulturen in der ganzen Welt bekannt. Ethnographische Quellen über mehr als 20 Singstreit-Traditionen, unter anderem auch moderne subkulturelle Phänomene, wurden auf Form und Funktion der Praktiken untersucht. Die beobachteten Singstreite weisen eine Reihe gemeinsamer Merkmale auf: Eine große Mehrheit der Praktiken werden fast ausschließlich von Männern ausgeführt, folgen strengen formalen Regeln, implizieren Status und Belohnung und dienen als Mittel der Aggressionskontrolle und Konfliktlösung bis hin zur etablierten Gerichtsbarkeit. Der Singstreit ist für die Teilnehmer kostspielig und riskant und kann daher als ”honest signalling” im Sinne von Zahavis ”Handicap-Prinzip” verstanden werden. Die Charakteristika des Singstreits entsprechen den verhaltensbiologischen Kriterien des Turnierkampfes: ein ritualisiertes Duell männlicher Artgenossen, eine adaptive Verhaltensstrategie im Zusammenhang mit sexueller Selektion und Rang, bei der durch regelhafte Abfolge schwere körperliche Beschädigungen vermieden werden. Die kulturübergreifende ähnlichkeit der Singstreit-Praktiken lässt vermuten, dass es sich hier um ein ererbtes Muster einer musikalischen Kommunikationsstrategie handelt. Die Traditionen verblassen mit zunehmender Zivilisation, können jedoch auch in urbanen Subkulturen (Rap) in ähnlicher Form neu entstehen. Wir folgern, dass (a) Funktionen musikalischen Verhaltens im intrasexuellen Wettbewerb und (b) Gesang als hoch-ritualisierter Modus der verbalen Kommunikation im Dienste von Aggressionskontrolle und sozialer Stabilität wesentlich zur Evolution kognitiver und performativer musikalischer Fähigkeiten des Menschen beigetragen haben.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Giaro, Tomasz. "Dogmatyka a historia prawa w polskiej tradycji romanistycznej." Prawo Kanoniczne 37, no. 3-4 (December 20, 1994): 85–99. http://dx.doi.org/10.21697/pk.1994.37.3-4.06.

Full text
Abstract:
Rechtshistoriker schenken vornehmlich, wenn nicht ausschließlich, denjenigen Rechtsinstituten ihr Interesse, die eine Fortsetzung im geltenden Recht finden. Diese Kontinuitätsideologie, die bereits auf die deutsche Historische Rechtsschule zurückgeht, erhält aktuell Impulse von der Ankündigung des neuen europäischen Privatrechts auf der Grundlage des alten römischen. Eine solche, in Deutschland sehr verbreitete, Ideologie degradiert die Privatrechtsgeschichte zu einer applikativ-selektiven Traditionspflege. Die polnische Romanistik bildete sich unter ganz anderen Bedingungen heraus. Die Kontinuität des altpolnischen Rechts, das keine benerkenswerten romanistischen Einflüsse aufweist, brach infolge der Teilungen Polens zusammen. Auf diese historische Gegebenheit geht die präzise Trennung zwischen Rechtsdogmatik und Rechtsgeschichte zurück. Die erstere war eine Dogmatik des geltenden fremdem Rechts romanistischen Ursprungs, die letzetere eine Geschichte des nicht mehr geltenden einheimischen Rechts slawischen Ursprungs. Mithin nahm Polen das römische Recht spät, aus zweiter Hand und in einer bereits „historisierten” Gestalt als Grundlage des kodifizierten Zivilrechts auf. Dementsprechend war die Legitimation des romanistischen Studiums in Polen traditionell nicht-utilitaristisch und blieb dies in erhöhtem Maß zwischen den beiden Weltkrigen, als Polen die westeuropäischen Kodifikationen durch ein neues Privatrecht zu ersetzen begann, und nach dem 2. Weltkrieg, als das überkommene Zivilrecht durch „sozialistische” Prinzipien überlagert wurde.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Selektiva traditioner"

1

Södergren, Rikard, and Jonathan Ajdert. "Selektiva traditioner i NO i grundskolans mellanår : Sex lärares uppfattningar om utomhusundervisning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-388500.

Full text
Abstract:
Denna studie undersöker sex verksamma mellanstadielärares syn på och arbete med utomhusundervisning inom de naturvetenskapliga ämnena. Studien tar även upp hur lärarna ser på de förutsättningar som finns för att bedriva utomhusundervisning inom naturvetenskapen. Lärarna som har deltagit i studien har fått beskriva och resonera kring sina egna val i utomhusundervsiningen. Studien grundar sig i en teori om selektiva lärotraditioner, vilket är de praktiker lärare prioriterar och för vidare inom skolvärlden. Dessa traditioner går att använda för att identifiera vilka syften som finns med olika typer av undervisning. För att undersöka detta användes det fenomenologiska arbetssättet tillsammans med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Utfallet av intervjuerna har sedan kategoriserats och diskuteras i studien. Samtliga lärare ansåg att det måste finnas ett starkt samband mellan teori och praktik, men att syftet kunde variera mellan olika utomhuslektioner. Vi har i denna studien valt att belysa två traditioner, att lära sig för att bli en naturvetare och att lära sig av naturvetenskapen. Utifrån de utförda intervjuerna framgår att samtliga lärare agerar inom båda av dessa traditioner och båda traditioner anses ha samma vikt. Lärarna som har deltagit i studien har arbetat vid skolor som har olika grad av närhet till natur, vilket har variet en av de största påverkande faktorerna för hur lärare väljer att arbeta utomhus. De som har nära till natur har stor fördel av detta, specifikt inom biologin som till och med i kursplanerna nämner fältstudier. De som arbetade vid skolor i stadsmiljö kände sig begränsade i den mån att det blir svårt att gå ut och undersöka eller observera saker i naturen på grund av att det blir omständligt att ta sig till naturen under lektionstillfället. Även om fysik och kemi inte behandlades i utomhusmiljö i lika stor utsträckning som biologi ansåg lärarna att det är enklare att behandla de ämnena i skolans närmiljö. Detta oberoende av om man har nära till naturen eller inte. Här kom istället lekplatser eller väder in som förutsättningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bond, Patrik, and Annes Sirkel. "En hållbar uppsats : En uppsats om lärarstudenters uppfattning om hållbar utveckling i deras utbildning och praktiska arbete." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-261085.

Full text
Abstract:
Hållbar utveckling får mer och mer utrymme i vårt dagliga liv och har på senare år blivit en allt större del i det svenska utbildningsväsendet. Hållbar utveckling skall idag genomsyra all undervisning och berörs i de flesta kursplaner och läroplaner inom den svenska skolan. Hur lärare praktiskt skall arbeta med detta är dock någonting som är svårdefinierat. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan lärarstudenters lärarutbildning och lärarstudenternas eget praktiska arbete med hållbar utveckling. Studien genomförs med hjälp av två delstudier, vilka bygger på en kvantitativ och en kvalitativ metod. Enkätstudie respektive intervjustudie används för att samla in datamaterial. Populationen som studien undersöker är lärarstudenter vid Uppsala universitet. Det teoretiska ramverk som denna studie bygger på är en didaktisk utgångspunkt, där de didaktiska grundfrågorna vad, hur och varför används. Studien använder sig dessutom av teorin om selektiva traditioner för att undersöka syftet. Studien kan visa att det finns en relation mellan lärarutbildningens undervisningstraditioner och studenters egna undervisningstraditioner. Selektiva traditioner återfinns i sättet lärarstudenter själva väljer att arbeta med området hållbar utveckling, då de flesta arbetar utifrån en pluralistisk undervisningstradition, vilket också är den tradition som varit mest framstående i lärarutbildningen enligt studenter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Holm, Kristian. "Val och valrörelse : En kvalitativ studie av selektiva traditioner bland gymnasielärare i samhällskunskap A." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-159977.

Full text
Abstract:
Den svenska skolan har och har länge haft ett likvärdighetsmål. Likvärdigheten avser utfallet av elevernas studier och inte en likadan tillgång till resurser. Flera studier visar att denna likvärdighet delvis brister idag. Stora skillnader i ämneskunskaper och betyg har uppmätts mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärares meningserbjudande skiljer sig åt mellan olika typer av klasser med avseende på innehåll, metod och syften även då de bearbetar samma ämne. Jag har intervjuat lärare i samhällskunskap A kring vilket undervisningsinnehåll som de valt att använda för att beröra valrörelsen 2010. Min studie av lärare vid en skola i Uppsala län visar att de lärare som undervisade vid yrkesförberedandeprogram vid den aktuella skolan använder sig av mindre mängd ämnesinnehåll, med vilket menas kunskaper direkt kopplade till ämnet, till exempel fakta och begrepp än vad lärare som undervisade vid studieförberedande program gjorde. Detta kan utgöra ett potentiellt demokratiskt problem då studier visar att kunskaper i politik är en viktig faktor för ett aktivt demokratiskt deltagande. Att undervisningsinnehållet har dessa skillnader mellan programmen riskerar även att förstärka initiala skillnader i kunskaper mellan de olika elevgrupperna. Vilket strider mot skollagen såväl som läroplanen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

lönnborg, louise. "Geografiämnet på gymnasiet : En studie om elevers uppfattningar, selektiva traditioner och didaktiska typologier." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-76972.

Full text
Abstract:
In the following study, students' perceptions of the topic of geography are related to the subject's selective traditions. The theoretical framework of the study consists of selective traditions and different didactic typologies. Based on the theory, the study's empirical material is analyzed and discussed. Empirin consists of a group interview and a survey, where students have given personal opinions and thoughts on the subject of geography and for them current geography teaching. The choice of method was guided by the questions with the goal of meeting the purpose. The study aims to investigate how selective traditions appear in students' perceptions of the geography subject. The research overview consists of national studies and surveys where the focus is mainly on students' perceptions of the school subject geography, the content of the teaching as well as the selective traditions and didactic typologies that are and have been relevant for the school subject geography. Literature and research overview within the development of the geography subject have played a significant role during the work with this arousal. Previous research shows that geography has been characterized by different selective traditions, whit selective traditions, means in this study how the choice of teaching content is influenced by a specific educational culture / tradition, where themes such as namegeography, climate and types of nature have been considered important. The selective traditions are expressed in various didactic typologies, which according to Molin (2006) can be seen as different variations of an educational content that can be used to create overviews of the different aims, content and methods of individual school subjects. The worked and analyzed empirical evidence shows that students' perceptions of the geography subject are mainly positive. Furthermore, empirical evidence shows that topical and value-based geography teaching and interdisciplinary geography teaching are the most prominent typologies in student statements. The following fact suggests that the tradition that has a great influence on students 'perceptions at present is based on a progressivist philosophy of education, which is reflected in students' perceptions of the subject, its content and teaching.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sund, Per. "Att urskilja selektiva traditioner i miljöundervisningens socialisationsinnehåll - implikationer för undervisning för hållbar utveckling." Doctoral thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-708.

Full text
Abstract:
Discerning selective traditions in the socialization content of environmental education – implications for education for sustainable development This thesis offers an empirical contribution to research on content issues in environmental education. One way of approaching content issues is to study the socialization content. Socialization content forms an educational context in which subject matter content can develop into meaning. Through their different actions teachers communicate companion meanings to students, which together constitute the socialization content. These are messages about the subject and about education, such as the importance of students’ participation. One important starting point for this thesis is that the learning of subject matter and socialization content is simultaneous. Learning is often regarded as an inner individual process, while socialization is more often understood as an external fostering. By using the concept of meaning making, learning and socialization can be regarded as both simultaneous and mutual. The thesis has two main purposes, namely, methodological development and a more substantial study of socialization content. An interview method and analytical tool for researchers has been developed as a result of conducting a literature review and interviewing upper secondary school teachers involved in a general science course. This tool can be used to study the qualitative aspects of socialization content by examining shifts in five important educational aspects, and has been applied to the empirical data collected from teacher and student interviews. The analytical tool can also be transformed into a reflection tool for teachers to render their educational habits more visible. Teachers’ collective habits can develop into selective traditions in environmental education. Socialization content can be regarded as an important value-laden content that needs to be critically examined in an open democratic school system. These discussions could facilitate the development of a more pluralistic environmental education, which in turn could be further developed into an education for sustainable development.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sund, Per. "Att urskilja selektiva traditioner i miljöundervisningens socialisationsinnehåll - implikationer för undervisning för hållbar utveckling /." [Västerås/Eskilstuna] : School of Sustainable Development of Society and Technology, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-708.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Svennbeck, Margareta. "Omsorg om naturen : Om NO-utbildningens selektiva traditioner med fokus på miljöfostran och genus." Doctoral thesis, Uppsala University, Department of Teacher Training, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-3941.

Full text
Abstract:

This thesis is intended as a contribution to the discussion about science education, especially with regard to how care for nature can be understood, to what extend care for nature is included or excluded in the science education discourse and the importance of this in regard to an environmental education and a gender perspective. The empirical part of the thesis is carried out as a case study, where the discourse of physics is studied as a case within the discourse of science education. The discourse of physics is investigated by analyses of textbooks for lower secondary school in Sweden.

In the thesis, I present two ways of understanding care for nature. The first way is related to a systemic aspect of ethics that is based on principles. If the principles in use ascribe intrinsic value to nature, then the ethics can be seen as an expression of a systemic aspect of care for nature. The second way is related to an aspect of ethics based on care in ‘I-Thou encounters’ with nature, and is seen as a non-systemic aspect of care for nature.

Three forms of analyses are performed: 1) of the discourse and selective traditions in physics, 2) of orientations (attitudes) towards nature, and 3) of ways of knowing (indicating what meetings with nature students are offered in science education).

The analyses performed showed one discourse in physics education, consisting of two selective traditions. The systemic aspect of care for nature is excluded as the discourse has an anthropocentric foundation. The non-systemic aspect of care for nature is also excluded, as no I-Thou meetings are offered through the ways of knowing and no expression for the I-Thou attitude is found in either of the traditions. Further, ways of knowing and an ethical orientation associated with female gender are excluded. Thus, the discourse in physics does not contribute to obtaining the goals of the national syllabuses concerning gender equality and care for nature from the perspectives investigated.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Svennbeck, Margareta. "Omsorg om naturen : om NO-utbildningens selektiva traditioner med fokus på miljöfostran och genus /." Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis : Univ.-bibl. [distributör], 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-3941.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hjalmarsson, Sofia, and Anna Ovsiannikov. "Geografi - ämnet som går över alla gränser : En studie om mellanstadieelevers geografiska resonemang och kartkunskaper." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352912.

Full text
Abstract:
Denna studie har undersökt geografikunskaper hos elever i årskurs 6 i Uppsala kommun med avseende på deras förmåga att föra geografiska resonemang samt avläsa en karta. Studiens teoretiska ramverk utgörs av läroplansteori, selektiva traditioner inom geografiämnet, geografiundervisningens typologier samt olika nivåer av geografiskt resonemang. Med utgångspunkt i teorin skapades ett analytiskt verktyg för att analysera och diskutera studiens empiriska material. Empirin utgörs av ett geografiprov vilket genomfördes i fyra olika klasser på fyra olika skolor. Provet konstruerades efter det nationella provet i geografi från 2013, där två frågor valdes ut med tillhörande delfrågor. Ett samtal med elevernas geografilärare fördes också med syftet att skapa en kontext till elevernas kunskaper, vilket redovisas under metodavsnittet. Elevsvaren bedömdes och kategoriserades även utifrån tillhörande bedömningsmatris för nationella provet, för att sedan analysera elevernas geografiska resonemang på tre olika nivåer: svagt geografiskt resonemang, på väg mot ett starkt geografiskt resonemang samt starkt geografiskt resonemang. Trots att tidigare forskning har visat att elever generellt har svårt för att resonera så visar denna studie att 65 % av eleverna hade ett starkt geografiskt resonemang eller var på väg mot ett starkt geografiskt resonemang och att 82 % av eleverna kunde avläsa kartan på ett korrekt sätt. De elever med ett starkt geografiskt resonemang samt många av de elever på väg mot ett starkt geografiskt resonemang resonerade ofta utifrån olika perspektiv, med hjälp av olika argument där rättvisa var i fokus och utifrån geografiska kunskaper. Eleverna visade också att de kunde resonera med utgångspunkt i både individen och samhället. Studien visade även att eleverna hade lättare att föra geografiska resonemang när de fick stöd i form av bild och text.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Österlund, Dennis. "Miljöproblematisk representation : En analys av geografiska läromedel." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-395126.

Full text
Abstract:
Denna analys ämnade att undersöka hur ämnesstoff gällande miljöproblem i geografiska läromedel representeras. Representationen grundades på teorier om selektiva traditioner, utbildningsfilosofier och didaktiska typologier. Analysen har också undersökt hur detta innehåll har förändrats över tid i de utvalda läromedlen.       De utvalda läromedlen publicerades 1982, 1996 och 2013 och analyserades utifrån en kvalitativ textanalys. Baserat på tidigare forskning och teori kan denna undersökning konstatera att innehållsstoffet i geografiböcker som rör miljöproblem representeras ur olika perspektiv. Det analyserade stoffet har representerats ur ett naturvetenskapligt perspektiv, ett samhällsvetenskapligt perspektiv eller ett tvärvetenskapligt perspektiv. Detta beroende på hur författaren eller författarna vill förmedla fakta och kunskap till eleverna. Vad som påverkar det perspektiv som texten skrivs ur kan vara medvetet eller omedvetet baserat på den rådande samhällsdebatten, moraliska och politiska frågor, den aktuella pedagogiska synen och utbildningstraditioner. Analysen har även kunnat konstatera att ämnesstoffet gällande miljöproblem har ändrats över tid. Teman som till exempel olja och fossila bränslen har representerats på olika sätt, tagit olika stor plats i läromedlen samt behandlats ur olika perspektiv med olika utgångspunkter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Books on the topic "Selektiva traditioner"

1

Kapita selekta farmakologi dan obat tradisional. Bandung, Indonesia: Angkasa, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Selektiva traditioner"

1

"Selektive Tradition und Kanon bei Péter Esterházy." In Herausforderung der Literatur: Péter Esterházy, 179–94. De Gruyter, 2020. http://dx.doi.org/10.1515/9783110618082-011.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Selektiva traditioner' for particular source types:
Journal articles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography