Academic literature on the topic 'Semantiskt minne'

Trots att en stor del av befolkningen är arbetslösa saknas forskning på hur arbetslösheten påverkar individens kognitiva förmågor. Föreliggande studie undersöker effekten av arbetslöshet på episodiskt och semantiskt minne samt visuospatial förmåga. Även könsskillnader testas. Med resultat från tidigare forskning om de arbetslösas negativa psykosociala situation som grund hypotiserades att de arbetslösa skulle prestera sämre på test som mäter episodiskt minne, semantiskt minne och visuospatial förmåga. De arbetslösas psykosociala situation undersöktes med självskattning av variablerna stress, depression och sociala nätverk och kognitiv förmåga mättes med 16 olika kognitiva test. Totalt ingick 2367 deltagare från Betulaprojektet i studien. Resultaten visade inte på någon skillnad i prestation mellan arbetslösa, långtidsarbetslösa och övriga. Inte heller någon skillnad mellan grupperna i de psykosociala variablerna återfanns, vilket inte ligger i linje med tidigare forskning men här kan förklara de uteblivna prestationsskillnaderna på kognitionstesten.

Den gängse modellen för långtidsminnet med fem minnessystem och processerna inkodning och framplockning av minne ger att störningar bör kunna observeras inom tio områden. Vissa av dessa är dock dåligt beforskade. Ett självrapporteringsformulär för att skatta nedsättningar i visuospatialt och verbalt deklarativt minne samt procedurellt minne framställdes och validerades. Studien genomfördes med en enkät med Likertskala som validerades med faktoranalys och reliabilitetsanalys (Cronbachs α). En enkät med en itempool bestående av 71 item administrerades till ett bekvämlighetsurval av friska, vuxna personer (N=144). En slutgiltig enkät framställdes som innehöll 25 item fördelade på 4 faktorer varav en innehöll item av verbal, semantisk karaktär, en innehöll item av procedurell karaktär och två innehöll item av visuospatial karaktär. Multivariat variansanalys (MANOVA) användes för att pröva effekterna av de demografiska variablerna ålder, kön och utbildningsnivå på rapporterad minnesfunktion i de olika minnessystemen. Resultaten av analysen av demografiska variablers påverkan skiljde sig avsevärt från resultat av prestationsbaserade studier av minnesfunktion. Vid ett fortsatt arbete med instrumentet skulle urval, itemkonstruktion och analysmetod behöva förbättras.

Hur daterar människor händelser? Ett grundantagande gjordes att människor daterar på olika sätt beroende på vilket minnessystem de använder. Det antagandet gav upphov till två delantaganden. Det första är att vi med hjälp av det episodiska minnet daterar händelser som går att visualisera, det vill säga göra sig en bild av det inträffade. Visualiseringshypotesen ställdes om sambandet mellan visualisering och datering i närheten av nuet, med andra ord uppskattning av tiden som gått. Det andra antagandet som gjordes var att vi med hjälp av det semantiska minnet daterar händelser som innehåller faktakunskaper, det vill säga detaljer som går att uttrycka verbalt. Detaljhypotesen behandlar sambandet mellan detaljkunskap och det absoluta felet i tidsdateringen. Hypotesen om detaljkunskap fick stöd av korrelationsberäkningarna, men inte visualiseringshypotesen. Det visar att antagandet om att vi daterar händelser på olika sätt beroende på vilket minnessystem som används inte går att styrka. Fortsatta fördjupade studier behövs.

The current study sought to examine if post-produced semantic memory cues are a good aid for memory recall. It also focused on remembering units with a meaning, instead of just remembering lists of words. In the current study a factual text was used where the participants were tasked with recalling as much information as possible either with the aid of cues (keywords written by the participants themselfs), computer with Internet or no aids at all. The results showed that keywords are significantly better for memory recall. The results were discussed in regards to modern models describing semantic memory. The study method was thoroughly analyzed because of its novel design.

Syftet med föreliggande studie var att ta fram ett svenskt material för att undersöka mottagligheten för semantiska illusioner vid bearbetning av auditivt språkligt meddelande hos vuxna individer utan kommunikationsstörning. Utöver detta syftade även studien till att undersöka om mottaglighet för den semantiska illusionseffekten är relaterad till lexikal åtkomst och arbetsminneskapacitet. I studiens initiala skede utformades det nya testmaterialet Auditivt test av mottaglighet för semantiska illusioner (ATSI). ATSI består av tre deltest, varje deltest innefattar 40 påståenden med en jämn fördelning av sanna påståenden, falska påståenden och illusoriska påståenden. Deltagarna i studien bestod av 30 vuxna individer utan kommunikationsstörning. Deltagarnas uppgift var att avgöra om påståendena i ATSI var sanna eller falska. Utöver ATSI utförde även deltagarna test gällande lexikal åtkomst och arbetsminneskapacitet. Effekten av semantiska illusioner analyserades genom t-test och visade att illusionseffekten var statistiskt signifikant. Resultaten från ATSI korrelerades med deltagarnas prestation gällande lexikal åtkomst och arbetsminneskapacitet. Hur lurade deltagarna blev av den semantiska illusionseffekten korrelerade med lexikal åtkomst. I föreliggande studie kunde inget samband observeras mellan hur lurade deltagarna blev och arbetsminneskapacitet. I diskussionen förs i föreliggande studie resonemang kring varierande metodologiska aspekter likväl som resultatens implikationer för den språkliga bearbetningsprocessen. Slutsatsen i föreliggande studie är att den semantiska illusionen är ett stabilt fenomen som har effekt vid bearbetning av språkligt meddelande auditivt.
The aim of this study was to construct a Swedish test material in order to examine the susceptibility for semantic illusions in adults without any communication disorders when processing verbal input of language. Furthermore the study aimed to investigate if the susceptibility for semantic illusions relates to the individual’s lexical access speed and working memory capacity. In order to accomplish the aim of the study, a new auditory test material called Auditivt Test av mottaglighet för Semantiska Illusioner (ATSI) was created. ATSI consists of three separate test sections, each containing 40 statements with an even distribution of true statements, false statements and statements containing the semantic illusion. The participants had to decide whether each statement was true or false. The participants in this study consisted of 30 adult individuals without communication disorders. Furthermore the participants performed test regarding lexical access speed and working memory capacity. The effects of semantic illusions were analyzed trough t-tests and found to be statistically significant. Correlation analysis were made between result from ATSI and lexical access speed as well as between results from ATSI and working memory capacity. How tricked the participants were by the semantic illusions was related to lexical access, but not working memory capacity. Methodological aspects are discussed in this study as well as the result’s implication for language processing. The conclusion is that semantic illusions is a stabile phenomenon, and it occurs when processing spoken sentences.

The aim of the present thesis was twofold, first to map the semantic memory decline in Alzheimer patients over time, second to take the patient’s perspective and create a multifaceted picture of the individual with Alzheimer’s disease through the study of memory, awareness, central coherence and emotions. Further issues concerned how Alzheimer individuals handled their cognitive erosion in everyday life and if they were well calibrated with their spouse in disease related matters. Two studies were performed, the first involved a longitudinal study of sematic deterioration, the second had a mixed methods design involving both quantitative and qualitative measures as in neuropsychological assessment and interviews. Through the longitudinal study it could be concluded that the nature of semantic deterioration is best described as loss of memory information rather than problems in accessing the information. It was further concluded that semantic concepts gradually lose their specific features during course of illness. The results from the second study revealed that the Alzheimer individuals were aware of their disease although they could not foresee the implications of their cognitive shortcomings in their everyday life. They evidenced weak central coherence, in that they were unable to infer details into a meaningful whole. This implies that they perceive their surrounding world in a fragmented way as consisting of separate objects rather than a comprehensible context. Concerning emotions it was found that they responded to negatively valenced words in the same way as normal ageing individuals, although being impaired in their response to positively and neutral words. Finally, the Alzheimer individuals and their spouses were not well calibrated regarding disease related issues. The findings of the present thesis have important clinical implications and gives valuable input to the understanding of the individual with Alzheimer’s disease.
Föreliggande avhandling hade två huvudsyften; dels att kartlägga försämringen av semantiskt minne hos Alzheimerpatienter över tid; dels att ta patientens perspektiv och skapa en mångfacetterad bild av individen med Alzheimers sjukdom. Fyra begrepp studerades i relation till detta, nämligen minne, medvetande, central koherens och emotioner. Ytterligare aspekter som studerades var hur Alzheimerindivider hanterar sina kognitiva tillkortakommanden i sin vardag samt hur väl kalibrerade de är med sin make/maka angående sjukdomsrelaterade frågor. Två studier genomfördes varav den första var en longitudinell studie av semantisk minnesförsämring och den andra hade en ’mixed methods’ design, inkluderande både kvantitativa (neuropsykologiska tester) och kvalitativa (intervjuer) metoder. Resultaten från den longitudinella studien avslöjade att semantiska begrepp som inte längre är välrepresenterade hos individen har gått förlorade snarare än att det skulle vara från om att individerna inte kan plocka fram informationen. Vidare kunde konstateras att semantiska begrepp gradvis tappar sina nyanser i takt med att sjukdomen fortskrider. Den andra studien visade att Alzheimerindividerna var medvetna om sin sjukdom och sina minnesproblem men att de inte kunde förutsäga vilka problem deras kognitiva tillkortakommanden skapade i deras vardag. De konstaterades ha svag central koherens vilket innebär att de ser sin omgivning på ett fragmentariskt sätt utan att kunna få ihop de olika objekten runt omkring sig till en meningsfull kontext. Vad gäller emotioner så kunde konstateras att Alzheimerindivider reagerar likadant som normalt åldrande individer på negativt laddade ord men att de är signifikant försämrade i förmågan att känna igen positiva och neutrala ord. Alzheimerindividerna och deras make/maka var inte väl kalibrerade vad gäller sjukdomsrelaterade frågor. Avhandlingens resultat har viktiga kliniska implikationer och ger ett värdefullt bidrag till förståelsen av en individ med Alzheimers sjukdom.