To see the other types of publications on this topic, follow the link: Semiotisk bildanalys.
Dissertations / Theses on the topic 'Semiotisk bildanalys'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Semiotisk bildanalys.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Sjögren, William, and Erik Dahlberg. "Varumärket Zlatan Ibrahimovic : En semiotisk bildanalys." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-86904.
Full text
2
Kihlman, & Lindblom Olivia & Amanda. "Stina Wollters kroppsaktivism : En semiotisk bildanalys av en kontemporär kroppsaktivist." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165554.
Full text
3
Lundin, Felipe. "”Slå han på käften!” : En kvalitativ semiotisk bildanalys av kampsportslogotyper." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43585.
Full textAbstract:
Kampsport är en aktivitet som har blivit oerhört populär det senaste decenniet, inte minst i Sverige.Genus, maskulinitet och dess uppbyggnad är en företeelse som påverkar oss konstant beroende påsociala och kulturella förhållanden. Uppsatsen grundar sig i att kampsporten och dess logotypertraditionellt är manligt kodade vilket ger en fingervisning i maskulina föreställningar ifråga om styrkaoch virilitet. Syftet med uppsatsen är undersöka huruvida logotyperna hjälper till att bygga upp denrådande konstruktionen i kontext till genus. Detta har gjorts med hjälp av en kvalitativ semiotiskbildanalys som grundas i genusteori och mer specifikt maskulinitet, uppsatsen tar även upp teoriergällande representation och semiotik. Utöver det stärker forskning gällande kampsportensrepresentation och vidareutveckling av ämnet akademiskt uppsatsens teori och sätts i kontext tillbildanalysen. De åtta valda bilderna från olika kampsportsgym visar genom sina denotationer ochkonnotationer hur de kan tänkas symbolisera ouppnåeliga mansideal gällande virilitet och styrka menockså att kontexten utifrån hur bildernas tolkas ger olika innebörder. Resultatet av studien belyser ochproblematiserar kring hur manligt kodade logotyper och företeelser som kampsport kan tänkas ge förimplikationer men också föreställningar gällande normativa könsroller som håller män och kvinnorbundna till ett vidmakthållande system.<br>Martial arts is an activity that has become extremely popular over the past decade, not least in Sweden. Gender, masculinity and its structure are a phenomenon that affects us constantly depending on social and cultural conditions. This essay is based on the fact that martial arts and its logos are traditionally male coded which gives an indication in masculine notions of strength and virility. The purpose of the thesis is to investigate whether the logos help to build the prevailing construction in relations to gender. This has been done using a qualitative semiotic image analysis based on gender theory and more specifically masculinity. The thesis also addresses theories regarding representation and semiotics. In addition, research on martial arts representation and further development regarding the subject academically strengthens the theory of the thesis and is put into context to the image analysis. The eight selected images from different martial arts gyms show through their denotations and connotations how they might symbolize unattainable male ideals regarding virility and strength, but also that the context based on how the images are interpreted gives different meanings. The results of the study shed light on and problematize how male-coded logos and phenomena such as martial arts and what kind of implications it can bring but also on the notion regarding normative gender roles that keep men and women bound to a perpetuated system.
4
Hebbou, Matilda, and Rut Semere. "Semiotik : En semiotisk analys av konkurrenssituationen mellan Nordeuropa och Mellanöstern för förbättrade handelsmöjligheter." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-623.
Full text
5
Idnert, Ekeskär Eleonore, and Caroline Berg. "Hur framställs barnet? : En semiotisk bildanalys av individualistisk och kollektivistisk marknadsföring." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33052.
Full textAbstract:
Kulturen skiljer sig åt mellan olika länder runtom i världen. Ett beteende som anses vara normalt i ett land, uppfattas istället som konstigt i ett annat. Dessa skillnader leder till att företag som verkar på den internationella marknaden måste anpassa sin marknadsföringsstrategi efter de kulturer de riktar in sig på. Syftet i studien är att undersöka hur barnet framställs inom marknadsföring i olika länder. Mer specifikt hur barnet framställs inom kollektivistisk respektive individualistisk kultur, med förhoppningen att undersöka ifall barnet framställs på ett olikartat sätt inom respektive kultur. Vidare syftar studien att undersöka huruvida graden individualism respektive kollektivism, i ett land, har någon påverkan på hur barnet framställs inom marknadsföring. För att uppnå förståelse kring syftet utfördes en semiotisk bildanalys på en rad olika marknadsföringar. Resultaten av analyserna jämfördes sedan med tidigare forskning gällande kollektivism och individualism. Genom bildanalysen framkom det att det föreligger ett avvikande kulturerna emellan gällande barnets framställning. Inom individualistiska kulturer framställs barnet på ett självständig vis, där det föreligger en positiv känsla kring en separation från andra individer. Inom kollektivistiska kulturer, å andra sidan, framställs barnet som en del utav en grupp, och inte på ett självständigt vis. Det anses även som viktigt att upprätthålla harmonin och att undvika konflikter. Vidare visade studien att poängen, gällande graden individualism och kollektivism i ett land, inte har någon större betydelse för hur barnet framställs inom marknadsföring<br>Culture differs between various countries around the world. One thing that is logical in one country is illogical in another. These variation results in a need for international companies to adapt their marketing strategies after the cultures they are targeting. This essay is about cultural differences, and the purpose is to examine whether the child is produced differently in marketing in different countries. More specifically, how the child is produced in collectivist as well as in individualistic cultures. The essay aims to examine whether the child is produced multifarious in these different dimensions. The purpose of this essay is also to investigate whether the countries´ amount of individualism and collectivism, have an impact on how children are produced in marketing. To investigate these issues a semiotic image analysis was used, where a variety of commercials were investigated. The result from the image analyzes has been analyzed using previous research concerning individualism and collectivism. By using image analyzes, it appeared that there is a divergence between individualistic and collectivist cultures, regarding how the child is produced in marketing. In individualistic cultures the child is produced in an independent perspective, as well as a separation from others. On the other hand, in collectivist cultures the child is produced as a part of a group. Not in an independent manner. It is also important to maintain harmony, and avoid conflicts in collectivist cultures. Furthermore, it appeared in the study that the countries´ extent of individualism and collectivism, has very little impact on how children are produced in marketing.
6
Rietz, Johanna, and Mina Tollefeldt. "Kings riktiga kungar : En semiotisk bildanalys med semiotisk multimodalitet om representationen av maskuliniteter i det svenska magasinet King." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70050.
Full textAbstract:
The aim of this study was to examine how the Swedish magazine King represent masculinity in its personal portrait. We have used image analysis with semiotic multimodality about the representation of masculinities in the Swedish magazine King. We have, in this study, been using six personal portrait in our analysis. We have been studying the first and the last picture in the person portraits and also the first pictures interacting with the headline. To help answer our issue, we asked ourselves the following questions: How does the image and title interact on the front page of the personal portrait? What is the dominant representation of masculinity in King? What variations of masculinities can be found in King? The result we have found is that King choose to portray the men shown in the personal portraits like men in a position of power. This certain power has been manifested in different ways, such as in violence, comics and other elements. The dominant masculinity we found in our personal portrait was the hegemonic were only one man was not included in the hegemonic masculinity.
7
Bengtsson, Karin. "Bilden av kvinnan i media : en semiotisk bildanalys av Veckorevyns framsidor1950 - 2000." Thesis, Uppsala University, Media and Communication, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-106741.
Full textAbstract:
<p>Purpose/Aim: The aim with my study is to reveal changes in the construction of gender in weekly press over time. To do so I study the picture of the woman on front pages of the Swedish magazine Veckorevyn.</p><p>Material/Method: Qualitative research method, semiotic picture analysis.</p><p>Main results: There have been a lot of changes in the picture of the woman in Veckorevyn over the years and the results points to a more objectifying picture. The woman has gone from doing something and actually having a role, to simply being there to be looked at, all passive.</p>
8
Engdahl, Sofie, and Anna Törnelius. "Den föreställda oskuldsfullheten : En semiotisk bildanalys av Sally Manns Immediate Family." Thesis, Linköpings universitet, Kultur, samhälle och mediegestaltning, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-16426.
Full text
9
Knuuti, Jenna. "Finns tillgänglighet till digital offentlig service? : -En semiotisk bildanalys av Läkemedelsverkets nya hemsida." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44102.
Full textAbstract:
Sammanfattning Denna studie är en semiotisk bildanalys av Läkemedelsverkets grafiska layout på deras nya hemsida. Studien utgår från lagen om tillgänglighet till digital offentlig service och undersöker hur Läkemedelverket lever upp till lagen utifrån ett grafiskt designperspektiv. Studien utgår från teorier inom design och färgteori samt använder semiotisk bildanalys som metod. Studien visar att Läkemedelsverket använder grafiska ledtrådar och metoder för att underlätta tillgängligheten och användarvänlighet på hemsidan men att det samtidigt finns vissa brister i tillgänglighet för dem med funktionsvariation och/eller ej svensktalande.<br>Abstract This study is a semiotic analysis of the Swedish Medical Products Agency's graphic design on their new website. The study is based on the law ”of accessibility of the website and mobile applications of public sector bodies” and studies how well the agency lives up to the law from a graphic design perspective. The study is based on theories in design and color theory and uses semiotic image analysis as a method. The study shows that the Medical Products Agency uses graphic clues and methods to support accessibility and user-friendliness on the website, but that at the same time they lack in accessibility for those with functional variation and / or non-Swedish speakers.
10
Axell, Denise. "Kvinnligt+flicka/manligt+pojke=traditionella könsmönster : en semiotisk bildanalys av grundskolans tidigare års matematikböcker." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24025.
Full textAbstract:
This essay focuses on the pictures in mathematics books for elementary school. The purpose was to see if images in mathematics books for elementary school show traditional gender roles. The aim of the essay has been broken down into following research questions: Vilka färger förknippar de olika matematikböckerna till pojkar/män respektive flickor/kvinnor? How many times were girls/women and boys/men illustrated in the mathematics books? What behavior is associated with masculinity and femininity? Which colours are associated with boys/men and girls/women in the mathematics books? I used a semiotic image analysis method to study the pictures presented in the mathematics books. The theories in this essay were used to see how society makes girls become girls and boys become boys and in what ways the genders are portrayed in relation to each other. In addition, the theories include the question of whether a specific colour is given to a specific gender? The analysis evidently confirmed that the images in the mathematics books demonstrated traditional gender roles. There was evident proof that the behavior of both boys/men and girls/women showed distinct features of the traditional gender roles. However, boys/men were more likely to stay in their traditional gender roles in terms of the colours of their clothes than the girls/women did.
11
Grothén, Melinda. "Raka eller (inte raka)? : En semiotisk bildanalys av rakhyvelsföretaget Estrids marknadsföring utifrån postfeministiska diskussioner." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43454.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to examine, based on a qualitative semiotic image analysis, how feminist aspects are used by companies for commercial purposes. The starting point for the study is a critical feminist perspective with a theoretical background in the complex discussions about postfeminism, commodified feminism, femwashing and femvertising. Of which an in-depth study of postfeminist discussions of individualism, girl power and empowerment. The study will examine the razor blade company Estrid's two campaigns: Shave and misbehave (2019) and Save. Shave. Whatever (2020). The aim of the study is that in a tripartite analysis consisting of; body hair, shaving and the environment show how today's neoliberal society often uses political and social issues for a capitalist and commercial purpose. Based on the campaigns, analyze how Estrid portrays women, body hair and feminism in relation to their products. The result that emerged from the analysis showed that Estrid strives to break stereotypes and express feminist values within its brand strategy. This is because it repeatedly shows normalization around body hair. The conclusion also showed that as a brand, it is difficult to produce a genuine brand strategy, with feminsit values. Estrid's focus on feminist statements in their campaigns is influenced by postfeminist discussions, with messages such as individualism and empowerment, where new expectations of women are created instead of focusing on criticizing gender structural inequalities.
12
Engström, Mathilda, and Isabelle Ljungkvist. "En bild säger mer än tusen ord : En semiotisk bildanalys av fritidshems Instagram-konton." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-180843.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie är att undersöka vad respektive fritidshems Instagram-konto kommunicerar samt synliggöra likheter och skillnader mellan kontona och om de har en geografisk betydelse. 34 Instagram-konton har analyserats med hjälp av en semiotisk bildanalys följt av en konnotation av fem utvalda konton. Vårt resultat visade att fritidshemmen främst använde sina Instagram-konton för att visa upp verksamheten då bilderna till största del bestod av aktiviteter som fritidshemmet arrangerade. Instagram-kontona används även som en informationskanal där bilder publiceras för att nå ut till vårdnadshavare med information. I analysen synliggjordes teman och vad de fem utvalda kontona kommunicerade där fyra utmärkande teman framträdde: information till vårdnadshavare, IKT med koppling till läroplanen, utomhusaktiviteter i och utanför skolan samt studiebesök med en speciell aktivitet. Som slutsats konstaterar vi att Instagram är ett fungerande komplement till dokumentation och vi ser stora utvecklingsmöjligheter.
13
Serbic, Emina, and Victoria Tilly. "På spaning efter den ideologi som flytt : En bildanalys med semiotisk utgångspunkt på valaffischer." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29347.
Full textAbstract:
Ämne: Valaffischer som en del av politisk kommunikation och teorin kring ideologins död. Syfte: Syftet är att fastslå graden av politisk ideologi och/eller överideologi som är närvarande i riksdagspartiernas valaffischer inför riksdagsvalet 2014. Teori: Utifrån semiotik och retorisk analysera valaffischer med teorin om ideologiernas död som utgångsperspektiv. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med semiotisk utgångspunkt i text och bild av valaffischer. Resultat: Studien visar att politisk ideologi är närvarande i alla respektive åtta valaffischer, ändock i varierande grad. I många fall visar de verbala och visuella elementen på flera olika, ibland motsägelsefulla, ideologier även om en dominerande kan fastställas. Valaffischerna är till sin karaktär slagkraftiga och enbart tendenser av teorin om ideologins död har förekommit. Många ideologiska element platsar inte in i kriterierna för någon av de tre klassiska ideologierna, vilket möjligen kan innebära att nya ideologier uppstått med andra grundvärderingar och förslag till konkret handlande. Överlag går det att utröna politiska ideologier hos valaffischerna. I de flest fallen har ideologierna varit av traditionell karaktär, eller i en ny kombination av dem. Trots att överideologiska tendenser framkommit har dessa varit i mindre grad.<br>Subject: Election posters as part of political communication and the theory of the death of ideology. Purpose: The purpose is to determine the degree of political ideology and/or signs of the death of ideologies, which are to be found in the parliamentary parties’ election posters for the general elections in 2014. Theory: Based on the theory of the death of ideology, the election posters will be analyzed in a perspective rooted in semiotics and the rhetorical argumentations model. Method: Qualitative content analysis based in semiotic, analyzing the verbal and visual elements of election posters. Results: The study reveals that political ideology is present in all of the analyzed election posters, although to a varied degree. In many cases the verbal and visual elements in various, sometimes contradictory, ideologies although a dominant one can be determined. Election posters are by nature powerful and show only tendencies of the theory of the death of ideology. Many ideological elements do not match the criteria for any of the three classical ideologies. This could possibly mean that new ideologies have arisen with other values and proposals for concrete actions. Furthermore, the result in the analysis of the visual elements around and on the party leader can have different functions. They reinforce firstly the textual messages and secondly build support for it through visual features that signal safety and security.
14
Hedström, Elin. "Bildmedvetenhet : metoder för ökad kunskap om bilder." Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-978.
Full textAbstract:
<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur man praktiskt kan arbeta för att ge elever en större medvetenhet om sina egna bilder och bilder i allmänhet. Eftersom det är en väldigt stor fråga valde jag att precisera den med tre underfrågor, vilka förtydligar vad jag vill undersöka.</p><p>- Hur kan man skapa goda förutsättningar för utvecklande samtal kring bilder?</p><p>- Hur kan man arbeta med bildanalys för att nå dessa mål?</p><p>- Vilka verktyg bör elever behärska för att kunna genomföra ett samtal eller en analys kring bilder?</p><p>Den metod jag använt mig av i detta arbete är uteslutande litteraturstudier. Arbetet redovisas i resultatdelen och inleds med ett avsnitt om hur man kan genomföra samtal med elever. Fortsättningsvis beskrivs en bakgrund till bildanalys där en begreppsapparat presenteras, vilket sedan följs av olika bildanalysmetoder. Avslutningsvis presenteras olika praktiska övningar där man tillämpar bildanalys, arbetar för att ge eleverna en begreppsapparat och en medvetenhet om bilder. I mitt arbete presenterar jag olika metoder som kan anpassas efter situationer och personer. Jag tror att man måste välja sitt eget didaktiska koncept och därför kan jag inte svara på vilken metod som passar andra. Däremot anser jag, när det gäller analysmetoder, att den semiotiska metoden har mycket att bidra till bildämnet, och därför vill jag själv använda mig av den.</p>
15
Johansson, Frida, and Magnus Karlsson. "Samhällskunskapsläroböcker på gymnasiet och deras bild av genus - En bildanalys av samhällskunskapsläroböcker under två läroplansepoker." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1742.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna uppsats har varit att studera genusframställningen i bilder från</p><p>gymnasiesamhällskunskapsläroböcker för att se om det skett någon förändring från slutet av 1980-talet fram till år 2007. Genusbilderna har även studerats utifrån skollagen och deras läroplans jämställdhets syn för att se om de överensstämmer med de mål de strävade efter. Vår undersökning har en kvantitativ samt en kvalitativ del. I den kvalitativa delen gjorde vi en gruppering av bildmaterialet efter grupperna kvinna, man och man/kvinna. I den kvalitativa delen har vi använt oss av en semiotisk bildanalys samt analyserat utifrån Hirdmans begrepp</p><p>dikotomi och den patriarkala ordningen. Resultatet visade att det hade skett en markant ökning av manliga genusbilder, samt att mannen var den aktiva på de flesta bilder. På de flesta bilder där kvinnan var aktiv var det i vårdande sammanhang. Detta stärker dikotomin och den patriarkala ordningen, vilket gör att ingen av läroböckerna följde skollagen eller deras</p><p>läroplans jämställdhets syn.</p>
16
Saade, Josiane. "Kärleksgudinnor och machomän : Hur kvinnor och män framställs i bilderna i konfirmationsboken Via Mystica." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1533.
Full textAbstract:
<p>The purpose with this thesis is to analyse images in the confirmationbook Via Mystica from a gender perspective. By using two different ways to analyse the pictures, a content analysis and a semiotic picture analysis, the result was as follows: The pictures of men an women fortifies the construction of gender. The girls in the pictures are represented as caregivers and comforters, while the boys are represented as strong and tough. The four pictures from the semiotic picture analyses showed how easy it was to categorise the men and the women in the photos in opposing stereotypes. The women are percieved as weak and submissive while the men were either strong criminals or a strong hero. You can se how these kind of ideal pictures of how men and women should be and look goes a long way back in history. It´s nothing new. The forming of your identity and the view of your sexaulity is very much influenced by these kind of ideal pictures.</p><p>Via Mystica gives the impression of being a topic for discussion beacuse there are many questions in the book that the user has to reflect over. The conclusion is that as long as the pictures are discussed the users of the book will learn to have a critical attidude to the vast number of pictures in Via Mystica and everyday life.</p>
17
Strid, Emelie. ""Tredje världen" genom kameralinsen : En semiotisk bildanalys av fotografen Brent Stirtons bilder ifrån "Tredje världen"." Thesis, Culture, Society and Media Production, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-19174.
Full textAbstract:
<p>This paper is a semiotic analysis of nine images that are photographed in the "third world" by documentary photographer Brent Stirton. These images are analyzed on the basis of the three theoretical perspectives postcolonialism, intersectionality and postcolonial feminist criticism. The Analysis examine how men and women are represented in these pictures from the ”Third World”. As well as an attempt to understand what story these pictures tells the spectator and what kind of picture the spectator gets of the ”Third World” thorough these photographs in return.</p><br><p><strong>Denna uppsats är en semiotisk bildanalys av nio bilder som är fotograferade i "tredje världen" av dokumentärfotografen Brent Stirton. Dessa bilder analyseras utifrån de tre teoretiska perspektiven postkolonialism, intersektionalitet och postkolonial feministisk kritik. Analysen går ut på att titta på hur män och kvinnor representeras i dessa bilder från "tredje världen" samt försöka förstå vad för berättelse dessa bilder berättar för åskådaren och vad åskådaren i sin tur får för bild av "tredje världen" genom dessa fotografier.</strong></p>
18
Meier, Joanna, and Disa Pajala. "En bild säger mer än tusen ord : - en semiotisk bildanalys av gymnasiekataloger ur ett genusperspektiv." Thesis, Stockholm University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8116.
Full textAbstract:
<p>I denna studie analyseras gymnasiekatalogers bilder som beskriver tre gymnasieprogram (Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet) ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka huruvida bilderna ger uttryck för den könsuppdelade gymnasieskolan genom att visa det kön som är i majoritet på programmet.</p><p>Resultaten visar att representationen av det kön som är i minoritet är högre på bilderna än den faktiska representationen på programmen i stort. Dock syns en tydlig skillnad i hur tjejer respektive killar porträtteras och i vilken miljö de befinner sig. Budskapet katalogerna sänder ut är att tjejer och killar bör välja, om inte olika program så olika inriktningar. Ett exempel som visar detta är Barn- och fritidsprogrammet där det nästan uteslutande är tjejer som visas med barn medan killar oftare befinner sig i utemiljöer där sport och friskvård är inblandat.</p>
19
Östlund, Karin. "Femininitet, sexualitet, kropp och makt : En semiotisk bildanalys av Kim Kardashian Wests selfies på Instagram." Thesis, Stockholms universitet, Genusvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-151842.
Full textAbstract:
Uppsatsen syftar till att undersöka hur Kim Kardashian West porträtterar sig själv i sina selfies och porträtt på sitt Instagramkonto. Fokus ligger på att undersöka detta utifrån maktaxlarna kön och sexualitet och hur hon iscensätter dessa i sina bilder. En av frågeställningarna som uppsatsen syftar till att besvara är hur hennes selfies och porträtt kan tolkas i relation till femininitet, sexualitet, kropp och makt. En annan frågeställning syftar till att besvara huruvida selfien som fenomen är sexistisk och objektifierande, eller om den är ett uttryck för självbestämmande över ens kropp. Materialet som används för att besvara frågeställningarna är fyra bilder som Kim Kardashian West har lagt upp på sitt Instagramkonto. Två av dessa är selfies och två är porträtt. Tre av bilderna föreställer Kim Kardashian West lättklädd och sexuellt poserande. En av bilderna porträtterar henne i ett entreprenörssammanhang. Uppsatsen utgår från flera teoretiska ramverk, exempelvis Erikssons och Göthlunds redogörelse för teoribildningen om hur kvinnokroppen har porträtterats genom tiderna och Mulveys teori om ”the male gaze”. Vidare redogör uppsatsen för tidigare forskning om bland annat selfies och porträtt och vikten av att ha ett personligt varumärke i en tid av medialisering och kändiskultur. Analysen baseras på en semiotisk bildanalys uppdelad i två olika nivåer, denotativ och konnotativ, på alla fyra bilder. Efter analysen följer en avslutande diskussion som återkopplar till frågeställningarna och drar slutsatser kring dessa. Resultatet pekar på att selfien är ett komplext fenomen. Trots att Kim Kardashian Wests selfies ofta anspelar heteronormativa ideal kring sexualitet och den kvinnliga kroppen, så kan selfien likväl tolkas som ett uttryck för självbestämmande som ett uttryck för sexism och objektifiering. Nyckelord: Kim Kardashian West, Instagram, selfie, sociala medier, kändiskultur, the male gaze, kvinnokroppen, femininitet, performativitet, objektifiering.
20
Krüger, Sara, and Thea Fidjeland. "Det är ju bara en bild : En semiotisk bildanalys om hur genus konstrueras i reklambilder." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53015.
Full textAbstract:
Advertising images have a history of being criticized for its manipulative character and negative portrayals of men and women. Previous studies have shown that advertising images have a distorting effect on society. There have been lively debates in Sweden the past years about gender equality and how stereotypical portrayals of men and women inhibit the progress towards an equal society. The purpose of this study was to examine how gender is constructed in Swedish advertising images published in Swedish newspapers today. The theoretical framework used in this study consists of former studies of stereotypic portrayals and theories of semiotics, gender and representation. To study signs present in the images a qualitative method and a semiotic perspective was used. The result showed that the studied images contained a lot of stereotypic portrayals of men and women. It was surprising to see such heavy use of stereotypes considering the awareness present in Swedish debates regarding negative portrayals of gender.
21
Wikman, Linnéa. "Stereotypisk, objektifierande och sexualiserande reklam? : En semiotisk bildanalys av CAIA Cosmetics reklambilder ur sommarkampanjerna 2021." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-37002.
Full textAbstract:
Den här studien ämnar undersöka om sminkvarumärket CAIA Cosmetics fortsätter att stereotypisera, objektifiera och sexualisera kivnnor i sin reklam efter att de fällts för objektifierande och sexualiserande reklam tre gånger under 2019. I de analyserande reklambilderna undersöker jag om Bianca Ingrosso som frontperson för CAIA bidrar med och upprätthåller en könsstereotypisk bild av kvinnor och om det förekommer ett objektifierande och sexualiserande i de nya sommarkampanjerna från juni och juli 2021. Resultatet visar att nästan alla bilderna hade tydliga stereotypiska inslag och hade sensuella intryck. Dock var bara två bilder av den förföriska karaktären. Det har därför inte gått att tyda några sexualiserande inslag i dessa bilder, men ett objektifierande finns i flera utav bilderna.
22
Alexandersson, Jon. "Klumpigt eller blockerande? Analys av två fotografer på Instagram." Thesis, KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-188911.
Full textAbstract:
Instagram är ett socialt medium med ett stort antal användare, inklusive flera professionella och kända fotografer. Det har dock många begränsningar och egenheter som gör att det skiljer sig en del från en del mer konventionella kanaler. Målet med undersökningen är att svara på frågan: Hur skiljer sig fotografierna som två professionella fotografer publicerar på Instagram kontra på sina egna hemsidor? Den här undersökningen fokuserar på fotograferna Ira Block och Mattias Klum och analyserar fotografier som de publicerat på Instagram samt fotografier som publicerats på deras egna hemsidor. Analyserna görs ur semiotisk synpunkt samt med Gert Z Nordströms metoder för bildanalys, både på makro- och mikronivå. Totalt har 120 bilder analyserats på makronivå och fyra bilder på mikronivå. Analyserna visar att båda fotografer har gjort skillnader i vilka bilder de väljer att publicera på Instagram och på sina hemsidor – i många fall föredras bilder som är lättare att ta till sig på Instagram. Fotograferna har dock använt sig av olika metoder för detta, bland annat genom att ta fler närbilder eller undvika att ha för många individer i sina bilder.<br>Instagram is a social medium with a large number of users, including several professional and famous photographers. However, the medium has several limitations, which makes it stand out from other more conventional channels. The goal of this study is to answer the question: How do the photographs that two professional photographers publish on Instagram versus on their websites differ? This essay focuses on the photographers Ira Block and Mattias Klum and analyses photographs that they have published on Instagram and photographs published on their websites. The analyses are performed from a semiotic point of view and with Gert Z Nordströms methods of image analysis, both on a macro and micro level. A total of 120 photographs have been analysed on a macro level and four photographs on a micro level. The analyses show that both photographers have made differences in what images they choose to publish on Instagram and on their websites – in many cases images that are easier to comprehend are preferred on Instagram. Nevertheless, the photographers have used different methods to accomplish this, for instance by publishing close-ups or making sure that there aren’t too many individuals present in their photographs.
23
Thorstensson, Emmilie. "Vem ansvarar för kondomen? : En semiotisk bildanalys av hur reklam gestaltar spridningen av HIV bland kvinnor." Thesis, Linköping University, Culture, Society and Media Production, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-17174.
Full text
24
Göransson, Alice, and Ellinor Eke-Göransson. "En drakes bildval : En semiotisk bildanalys av Aftonbladets bildval på webben och i den tryckta tidningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79824.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to investigate the image selection in the swedish newspaper Aftonbladet during three days. We wanted to know what kind of images Aftonbladet choosed to publish in the printed newspaper and in the corresponding articles on the web. Through a semiotic image analysis we were able to analyze what images Aftonbladet choosed to publish and what the images signaled. We were also looking for differences and similarities in the image selection so we compared what kind of different images the newspaper where using on the web and in the printed newspaper. We analyzed three pages from two newspapers in June, and the associated web articles, which gave us a total of 50 photos to analyze. Through the analysis we found that most of the images could speak to the observer's pathos, that is, emotions. The result also showed that Aftonbladet used more sensational journalism on images of people in the printed newspaper compared to the web. The similarities we found mainly concerned that there were many of the images that were the same on the web and the printed newspaper. The differences we found mainly concerned that there were many more images on the web than in the printed newspaper and the pictures were also much bigger at the website. We hope that our study will provide an in-depth understanding of the importance of the image in the news context and contribute to the journalistic research field.
25
Granström, Therese. "Vad är äkta mode på gatorna? : En semiotisk bildanalys av maktstrukturer inom street style fashion photography." Thesis, Södertörns högskola, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37398.
Full textAbstract:
Idén om fotografigenren street style fashion photography är att den visar upp den vanliga människan, i vanliga kläder i en vardaglig kontext. Idén bakom fotografiet i sig går i samma linje om att visa upp det äkta, och i liknande stil skapades de sociala medieplattformen Instagram – för att publicera äkta bilder ”on-the-go”. Tidigare forskning visar dock på att fotografi, Instagram och street style fashion photography inte är lika vanligt och äkta som idéerna om dem. Fotografi handlar om att sätta sig själv i relation till världen och på så sätt skapas en typ av makt. Denna uppsats syftar till att blottlägga maktstrukturer i street style fashion photography bilder publicerade av influensers på plattformen Instagram. Metoden som används för att analysera materialet är Roland Barthes semiotiska denotation och konnotationsmodell, de fynd som hittas i analysen diskuteras därefter i relation till Pierre Bourdieus fältteori för att, på en relationell nivå, förstå hur maktstrukturerna placerar ut influenserna på det svenska modefältet online. Analysen visar att bilderna i materialet är högst uppstyrda och planerade, det konnoterar olika idéer om kommersiellt mode och kulturproducerat ”högmode”, lyxiga miljöer och ”vanliga” gator, allt detta i förhållande till Instagram estetik och vad som är vinnande visualiteter. De tre influenserna, vars bilder analyseras i studien, placeras i olika positioner på modefältet online men delar samtidigt på positionen som nykomlingar eftersom de kapital de visar upp skiljer sig mellan dem, samtidigt som strategierna för att ta sig an fältet är likande.
26
Pudas, Ida, and Emma Järvholm. "Från kärleksgudinna till matchoman : En semiotisk bildanalys av stereotyper i H&Ms reklammaterial under tvåtusentalet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-182405.
Full textAbstract:
Today we live in an advertised-oriented society and we are constantly exposed to commercialized messages. Most advertising is based on stereotypical portraits of humans. And something that has attracted attention during the last decade is the one-sided representation that appears in these advertisements. This matter has been particularly relevant during the last decade with the emergence of significant societal phenomena and the questioning of power relations in society. Among these, Black Lives Matter, Metoo, and the Body Positivity-movement. This study aims to investigate what stereotypes can be identified in H&Ms advertisement and if these have changed over the last two decades. The theoretic framework consists of representation, the designation of ethnicity, stereotypes, and corporate social responsibility. Semiotic image analysis has been used as the method, and from this tool such as denotation, connotation, and body rhetoric have been implemented for the execution of the analysis. The result that emerged from the analysis showed that the gender stereotypes have changed over the studied years, as well as the amount of diversity of the objects portrayed in H&Ms advertising. The diversity that holds the most significant change is that people of color are more prominent in the later ads. When it comes to diversity in body types and plus-size models a decrease can be identified. Furthermore, the results also left us questioning if it is successful for companies to include diversity and implement the current trends in society in their advertisement
27
Karinaho, Ida, and Emilia Holmqvist. "Visuell kommunikation i de skandinaviska länderna i samband med covid-19 : Semiotisk bildanalys av Skandinaviens informationsblad." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för design, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40936.
Full textAbstract:
I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt virus, så kallad Covid-19. Viruset identifierades i Wuhan, Kina, och smittspridningen lär har kommit från ett djur på en marknad som sedan överförts till människor. För att hindra och lindra effekten av coronapandemin blev kommunikation A och O. Det fanns uppmaningar, riktlinjer och rekommendationer från myndigheter som omfattas av Folkhälsomyndigheten, Kriskommunikation och 1177 som behövdes förmedlas snabbt till samhället. Det krävs dock att man utformar informationsblad som individen lätt ska kunna tolka och förstå, men även komma ihåg.
28
Skönergård, Johan. "Representationer av kvinnor i tv-spel : En semiotisk bildanalys om hur genus konstrueras i spelet Overwatch." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-138531.
Full textAbstract:
Tv-spel har sedan dess begynnelse kontinuerligt växt storartat och är numera en stor ekonomisk nöjesindustri med flera miljoner användare varje dag. Tv- och film har under flera år granskats och undersökts gällande exempelvis vilka meddelanden dessa sänder ut och reproducerar till dess konsumenter genom bland annat könsroller, våld, etnicitet och klass. Även om tv-spel som medieplattform även blivit granskad gällande liknande fenomen som tv- och film så är forskningsområdet fortfarande relativt smalt. De flesta undersökningar om genusrepresentationer i tv-spel brukar handla om exempelvis Lara Croft i Tomb Raider-serien som anses vara arketypen för just detta eller andra typiska fall. Jag ville istället utföra en undersökning på ett tv-spel som är populärt i skrivande stund och valet föll sig slutligen på actionspelet Overwatch av spelutvecklaren Blizzard Entertainment. Syftet med denna studie är att undersöka de kvinnliga och manliga karaktärerna i spelet och se om det råder någon skillnad kring hur dessa har representerats och gestaltats genom bland annat kroppstyper och sedan försöka svara på frågan varför resultatet kan tänkas se ut som det gör. För att utföra analysen har metoden bestått av en semiotisk bildanalys av karaktärernas officiella översiktsbilder, detta för att kunna få ett så detaljerat resultat som möjligt. Studien utgår från en teoretisk ram som behandlar bland annat femininitet och maskulinitet i populärkultur, teorier om hur tv-spelbranschen är mansdominerad, vilket i sådant fall avspeglar hur kvinnor gestaltas, samt verktyg från feministisk filmteori som Laura Mulveys ”the male gaze”, vilket baseras på idén att kamerans perspektiv i film ofta är utifrån en mans ögon. Resultatet i denna studie visade att de analyserade kvinnorna i spelet följde en tydlig mall gällande kroppstyper och flera av karaktärerna är gestaltade med översexualiserande klädsel. De manliga karaktärerna har ett betydligt bredare spektrum vad gäller gestaltningen av kroppstyper. Spelet Overwatch och dess karaktärer följer samma mönster som tidigare uppmärksammats i genusforskning inom tv-spel och ett flertal uppmärksammade företeelser som exempelvis Anita Sarkeesians teori ”kvinnan som pris” i tv-spel finns även att utläsa i detta exempel. Det kan argumenteras för att kvinnorna i spelet är gestaltade på detta vis för att tillfredsställa en antagen heterosexuell manlig publik eller för att manliga tv-spelutvecklare projicerar sina egna sexuella preferenser vid gestaltningen av spelets kvinnliga karaktärer.
29
Augustsson, Lovisa. "En bild säger mer än tusen ord : En semiotisk bildanalys av kristendomen och islam i tvåläroböcker." Thesis, Högskolan Dalarna, Religionsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25507.
Full textAbstract:
We encounter images and visual expressions on a daily basis. An image says more than a thousand words... but maybe the images can say too much? The school plays an important role in the development of democracy, gender equality, tolerance and respect of human rights. It is therefore important to have a discussion about the content of the textbooks and reflecting upon how these support the school's duty. I intend to investigate how images are produced in teaching materials for religious education, focusing on Christianity and Islam. The method of the essay is a semiotic content analysis. To reach the purpose, to investigate how and what images depicted in the teaching materials for religious education, four questions have been compiled: How does the image material look? What relationship does image and text have with each other, and how do they communicate? What is the balance between men and women? Are these different depending on the subject area? Do the textbooks show stereotypes or generalizing views through pictures? The result of the study shows that the analyzed textbooks have a relatively rich image content. Both books have religious phenomena as the main motive of the pictures. One of my most important issues in this analysis was whether the images had a reasonable caption or text link in the current text. Only 8% of the analyzed material had no caption or text attachment. The result also shows that both textbooks reinforce stereotypes. In Christianity, it became clear that 55% of the imagery shows stereotypical patterns, and in the texts about Islam, 60% show stereotypical patterns. A general view is that images contribute to learning and can help explain and illustrate a difficult subject. In particular, images are good for creating variation from the text, but using images must be done with care and caution, as images can easily contribute and reinforce stereotypic perceptions and prejudices.
30
Etemadi, Zanganeh Dana. "Inkluderande traditioner. En semiotisk analys av innehåll från Erik Lundins musikvideo "Haffla"." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21928.
Full textAbstract:
Denna uppsats syftar till att skapa djupare förståelse för det menings-skapande som musikvideon Haffla (2017) bidrar med i debatten om kultur, nationalitet och utanförskap i samtida Sverige. Genom ett postkolonialt perspektiv och med avstamp i teori om representation har delar av innehållet undersökts med metoden av semiotisk bildanalys. Rasifierade svenskar betraktas som ”de andra” i dagens Sverige, i relation till ”svenskhet”. I det utvalda materialet visas dock en annan representation av rasifierade svenskar i kombination med tecken som betecknar svenskhet, vilket möjliggör en inkluderande representation av svenskhet.<br>This paper aims to create a deeper knowledge of the meaning making that is constructed through the music video Haffla (2017) and how it contributes to the discussion on culture, nationality and alienation in contemporary Sweden. Several scenes from the video have been analysed using the method of semiotic visual analys, through a post-colonial perspective with theory on representation. Racialized swedes are in relation the ”Swedishness” regarded as ”the other”, but in the analyzedmaterial there is another representation of radicalized swedes, which is given through signs that signify Swedishness. This creates an inclusive representation of Swedishness.
31
Larsson, Hedvig. "Det vi inte pratar om - En diskurs- och semiotisk analys av tre bilderböcker om depression." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22858.
Full textAbstract:
Uppsatsens syfte är att undersöka den visuella gestaltningen av depression i tre bilderböcker för att ta reda på hur depression framställs för barn. Metoderna som används är en semiotisk analys och en diskursanalys och genomförs med stöd av teorier om semiotik, representation, stereotyper och färg. Uppsatsen är avgränsad till att analysera färg, miljö, karaktärer och föremål. Resultatet visar att även om böckerna är ett sätt att öppet prata om psykisk ohälsa bryter de inte detta tabu utan reproduceras istället genom karaktärernas tystnad i böckerna. Böckerna framställer och reproducerar även många stereotyper och diskurser gällande psykisk ohälsa och depression, då karaktärerna hindras av sitt mående att utföra vardagliga sysslor, som att städa och ta hand om sina barn. De framställs utan personlighet och ett större inre känsloliv och karaktärerna blir alla en stereotyp bild av ”den deprimerade karaktären”. Den visuella framställningen förstärker dessa diskurser genom användandet av färg och miljö för att utrycka stämningsläget i boken.
32
Lindvall, Eva. "Johan August Gustafsson-Den dristige träskulptören från Öland : En semiotisk bildanalys av ett urval av hans artefakter." Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1889.
Full textAbstract:
<p>Utifrån särlingen, bonden, uppfinnaren, mytens och havets man Johan August Gustafsson (1852-1932) undersöks hans konstnärskap med begreppen original, modernitet och primitivism samt djuppsykologins och modernitetens framväxt.</p><p>I uppsatsen analyseras ett urval av åtta artefakter med en hjälp av en semiotisk bildanalys och en stilanalys med syfte att försöka finna en eventuell förändring i hans konstnärskap och om detta var något som förväntades av särlingars konst eller om den förväntades vara genuin.</p><p>Författaren framhåller problematiken mellan skillnaden att vara erkänd konstnär och att få stämpel som original, mot att vara original med strävan att bli erkänd som konstnär. J.A.G. tillhörde den senare kategorin och nådde inte sitt mål under sin livstid, men som särlingars konst har de en tendens att bli erkända först efter sin död.</p>
33
Degerfält, Julia. "Ryska skurkar och Norska hjältar. : En semiotisk bildanalys av rapporteringen kring Ryska och Norska dopningskandaler under 2016." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-138325.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att söka identifiera skillnader och likheter i representation av norska och ryska idrottare i svensk press, utifrån hur de olika nationaliteterna representeras i bild. Frågeställningar: Hur representeras Ryska och Norska idrottare i samband med dopningskandaler och vilken skillnad finns i representationen av dessa? Om och på vilka sätt skiljer sig representationen åt mellan Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet? Metod: Semiotisk bildanalys Material: Fyra artiklar om norska idrottare och fyra artiklar om ryska idrottare publicerade under 2016. Alla artiklar handlar om ett större antal idrottare. Huvudresultat: Denna studie visar att hur norska samt ryska idrottare representerats i samband med dopingskandal skiljer sig åt på ett flertal punkter. De ryska idrottarna representeras utan engagemang och de Norska idrottarna med ett större fokus på affekt. Dessutom föreställer samtliga bilder på ryska idrottare kvinnor, medan de norska idrottarna ofta representeras genom andra personer. Resultatet indikerar också att Expressen samt Aftonbladet i större utsträckning använder sig av affekt i rubriksättning och genom att använda bildspel samt kollage.
34
Mårdh, Michelle. "Hur genererar ljus en drömlik uppfattning i film? : En semiotisk bildanalys av ljusets roll i utpräglade drömscener." Thesis, Högskolan Dalarna, Bildproduktion, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27085.
Full textAbstract:
Drömmars likhet med film har fascinerat människor sedan mediets uppkomst. Med ljus som avgörande princip för bildens innehåll, i kombination med något så subjektivt som hur drömmar ser ut, är det av intresse att se hur ljuset gestaltas när filmkaraktärers egna drömmar blir ett inslag i filmen. Uppsatsens syfte är att analysera huruvida ljus har betydelse för att generera en filmisk uppfattning av att det är en dröm. Ljuset undersöks i fyra filmer med utpräglade drömscener genom en kvalitativ jämförelsestudie. En semiotisk bildanalys har utförts av exempel från vaket tillstånd gentemot drömtillstånd i Spellbound (1945), Smultronstället (1957), Stalker (1979) och Scott Pilgrim vs The World (2010). Att utläsa av analysen uppvisas återkommande mönster i samtliga exempel av gestaltningen att förstärka intrycket av att det är en dröm. I jämförelse tenderar vaken verklighet att gestaltas med andra ljusestetiska principer.
35
Malmborg, Helena, and Sofia Lennerbert. "Genusljudläggning i reklamfilm : En semiotisk filmanalys om hur genus används inom ljudoch bild." Thesis, Högskolan Dalarna, Bildproduktion, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27469.
Full textAbstract:
I den här uppsatsen genomförs en semiotisk filmanalys av ljud och bild i Dove och Axe’s reklamfilmer med en ingång på genus i ljudläggning. Syftet i denna uppsats är att undersöka hur ljudläggningen samspelar med bilden för att producera genus i reklamfilm. Uppsatsen analyserar reklamfilmerna ur ett genusperspektiv med hjälp av semiotik och ljudteori. Avslutningsvis går uppsatsen in på en jämförelse mellan reklamfilm riktad mot en manlig målgrupp respektive kvinnlig. Slutsatsen är att genus finns i ljudläggning och att det bidrar till hur man uppfattar reklamfilm, samt att det inte läggs mycket fokus på ljudläggning i reklamfilm generellt sett. Det visar sig också att reklamfilm riktad mot kvinnor innehåller en passiv ljudbild eller sexistisk ljudläggning som fungerar nedvärderande, däremot är reklamfilm mot män mer aktiv i ljudläggningen som förstärker manligheten.
36
Selin, Johanna, and Jennifer Sellman. "Den feministiska reklamen som stereotypiserar : En semiotisk bildanalys av representationen av kvinnor i Lindex och Victoria’s Secrets reklam." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-170189.
Full textAbstract:
Advertising constantly surrounds us in different ways and it affects us in our everyday lives. The underwear industry has often been criticized for sexist and excluding advertisements and women has often been depicted in a stereotyped way. Today marketing has become more inclusive, as diversity of people in advertisements has become a hot topic of discussion. It is interesting to examine this topic out of a Swedish context as it in many ways is a country that is on the cutting edge when it comes to inclusion and diversity. This study aims to, based on images and commercials from Victoria’s Secret Sweden and Lindex, examine how and in what ways inclusion and exclusion depicts in female underwear advertising. Our theoretical framework consists of following theories: representation, stereotyping, intersectionality, and following terms: norm, norm creativity and femininity. Our analysis is made with semiotic image analysis as the chosen method. The main conclusion of this study is that our material included women with different skin colors and ethnicities, and partly women with varying body types and ages. People with visible disabilities was excluded from the advertisements. Factors such as class, sexual orientation, religious beliefs, gender identity and invisible disabilities we could not distinguish, which made it impossible for us to assess whether these groups was included or excluded in the advertisements. Thus, the advertisements was both including and excluding, however we question whether it is possible for companies to include all types of groups and people in their advertisements.
37
Nylander, Erik, and Jesper Wallén. "Presidentkandidater på bild. : En semiotisk bildanalys av den visuella gestaltning av presidentvalet i USA 2016- i svenska nyhetstidningar." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30114.
Full textAbstract:
Problem statement and purpose of the study: The picture and the visual presentation have an increased importance in news media today. Which means that politicians visual frames can have a great impact on the readers and therefore on the outcome of an election. The purpose of this study is to examine the visual framing of the american presidential candidates of the 2016 election, Donald Trump and Hillary Clinton, to see if there is any sign of stereotyping or personalising, and if the candidate’s gender matters. Women and men have been framed differently by the news media in the past. Men has often been portrayed as the normative politician, while women been portrayed as the female politician. Method: This essay is written by a qualitative method and is the result of semiotic analysis of 16 pictures from the swedish newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet. Eight of the analyzed pictures show Donald Trump and the other eight show Hillary Clinton. We analyzed the pictures by denotation and connotation. Main result: Our results showed some significant differences in the visual framing of Donald Trump and Hillary Clinton. Trump is portrayed as an more threatening and serious manner while Hillary Clinton’s framing shows a more emotional and encouraging politician. We also found stereotyping in the visual framing, but not so much personalising. The two candidates gender was for the most part clear in the framing. Hillary Clinton’s frames were those of a woman and Donald Trump’s those of a man. There were differences in the two newspapers visual framing, but they were not as clear as the ones between Trump and Clinton.
38
Lindahl, Mathias. "Estetiken & politiken : En semiotisk studie av Carl Johan De Geers affischer från 1960-talet." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-117861.
Full textAbstract:
Den svenska alternativrörelsen frodades under 1960- och 1970-talet och introducerade för det svenska folket en rad alternativa tankar om hur ett samhälle kan se ut. Rörelsen ifrågasatte tidigare givna auktoriteter och lyckades på det viset väcka den politiska debatten om bland annat miljö, jämställdhet och utrikespolitik. Carl Johan De Geer, än idag aktiv som konstnär, var en av de framträdande figurerna i den här rörelsen. En av hans gärningar var en framgångsrik affischproduktion under 1960-talet som uttryckte en politik i symbios med alternativrörelsens politik. De affischer från denna produktion som jag analyserar är: Yttrandefrihet på torget, Skända flaggan, USA mördare, Vägra vapen och “Turkiet är inte bara...”. Jag har analyserat dessa affischer med en semiotisk bildanalys genom att ha delat upp affischerna i fyra olika meddelanden: det lingvistiska som behandlar texten, två meddelanden som fokuserar på bilden samt det multimodala som undersöker texten och bildens samverkan. Målet var att med denna uppdelning lyckas i en jämförelse hitta likheter och olikheter mellan dessa affischer, för att sedan i slutsatsen kunna skönja den dominerande estetiska utformningen och de dominerande politiska budskapen och hur de förhåller sig till varandra. Det jag fann i Carl Johan De Geers affischer var en aggresiv tonalitet och estetik som jag tolkade som ett sätt att tränga igenom bruset. Jag såg även ett rikt användande av liknelser som en teknik att förhöja språkets effektivitet. Alla affischer var influerade av alternativpolitik, som säkert är ett resultat av hur Carl Johan De Geer placerar sig själv på det politiska fältet men kanske även ett resultat av tillhörighet till gemenskapen. Slutligen kunde jag konstatera att alla affischer var väl förankrade för att undvika missförstånd och även för att inte kräva för mycket av den flyktige betraktarens öga. Detta gör dem dock inte ointressanta: jag fann nämligen att även om text och bild är förståeliga var för sig så adderade de ändå en dimension till varandra när de kombinerades.
39
Damlin, Matilda, Nelly Franzén, and Annie Frivold. "Bakom bilden : En semiotisk bildanalys som analyserar hur Way Out West visuellt framställer kvinnliga och manliga artister i sin marknadsföring." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23997.
Full textAbstract:
Men and women have been represented in different ways in media for a long time. Images and visual documents are important tools for companies in marketing so that they can convey their messages in the most desirable and presentable way possible (Ekström, Ottosson & Parment 2017). Events are considered to be an effective communication tool (Jutbring 2016)and more events have begun to work with social issues. One of Sweden's largest festivals, Way Out West works extensively with ecological sustainability, but lately they have started to focus more on equality as well (Luger 2020).The purpose of the study is to analyze how the Way Out West festival represents women and men in their figurative marketing of a selection of this year's lineup of artists. To answer the purpose, two research questions have been developed and the authors have analyzed the images with the help of scientific articles and a qualitative study. It is a semiotic image analysis that is based on representation theory, where stereotypes, idealization and face-ism are used as analysis tools. The study is supplemented by an interview, with PR and marketing manager for Way Out West, who provided background information to the study. The result of the study shows that there are both differences and similarities in how female and male artists are represented in Way Out West’s figurative marketing. All images are interpreted based on the prevailing cultural norms where stereotypes, idealization and faceism contribute to how the viewer interprets the message with the image. The representation of women and men are asymmetrical and Way Out West has a great responsibility in portraying the festival's artists as the social story of gender is constantly shifted and transformed (Johansson och Lalander 2013). Based on the semiotic image analysis, it can be concluded that Way Out West contributes to maintaining and changing stereotypes, idealization and face-ism when portraying their artists. The study is written in swedish. Men and women have been represented in different ways in media for a long time. Images and visual documents are important tools for companies in marketing so that they can convey their messages in the most desirable and presentable way possible (Ekström, Ottosson &Parment 2017). Events are considered to be an effective communication tool (Jutbring 2016)and more events have begun to work with social issues. One of Sweden's largest festivals, Way Out West works extensively with ecological sustainability, but lately they have started to focus more on equality as well (Luger 2020).The purpose of the study is to analyze how the Way Out West festival represents women and men in their figurative marketing of a selection of this year's lineup of artists. To answer the purpose, two research questions have been developed and the authors have analyzed the images with the help of scientific articles and a qualitative study. It is a semiotic image analysis that is based on representation theory, where stereotypes, idealization and face-is mare used as analysis tools. The study is supplemented by an interview, with PR and marketing manager for Way Out West, who provided background information to the study. The result of the study shows that there are both differences and similarities in how female and male artists are represented in Way Out West’s figurative marketing. All images are interpreted based on the prevailing cultural norms where stereotypes, idealization and faceism contribute to how the viewer interprets the message with the image. The representation of women and men are asymmetrical and Way Out West has a great responsibility in portraying the festival's artists as the social story of gender is constantly shifted and transformed (Johansson och Lalander 2013). Based on the semiotic image analysis, it can be concluded that Way Out West contributes to maintaining and changing stereotypes, idealization and face-ism when portraying their artists. The study is written in swedish.<br>Män och kvinnor har under en lång tid blivit representerade på olika sätt i media. Bilder och visuella dokument är viktiga redskap för företag i marknadsföring för att de ska kunna förmedla sina budskap på ett så eftersträvansvärt och presentabelt sätt som möjligt (Ekström, Ottosson & Parment 2017). Evenemang anses vara ett effektivt kommunikationsverktyg(Jutbring 2016) och fler evenemang har börjat arbeta med sociala frågor. En av Sveriges största festivaler, Way Out West, som arbetar mycket med ekologisk hållbarhet har även börjat fokusera på jämställdhet (Luger 2020).Studiens syfte är att analysera hur festivalen Way Out West representerar kvinnor och män i sin bildliga marknadsföring för ett urval av årets lineup av artister. För att besvara syftet har två forskningsfrågor tagits fram och författarna har med hjälp av vetenskapliga artiklar och en kvalitativ undersökning analyserat bilderna. Det är en semiotisk bildanalys som utgår ifrån representationsteorin där stereotyper, idealization och face-ism används som analysverktyg. Studien kompletteras med en intervju, med PR och marknadsföringsansvarig för Way Out West, som gav bakgrundsinformation till studien. Resultatet för studien påvisar att det finns både skillnader och likheter i hur kvinnliga och manliga artister representeras i Way Out West’s bildliga marknadsföring. Samtliga bilder tolkas utifrån de rådande kulturella normerna där stereotyper, idealization och face-ism bidrar till hur betraktaren tyder budskapet med bilden. Representationen av kvinnor och män är asymmetrisk och Way Out West har ett stort ansvar vid porträtteringen av festivalens artister då den sociala berättelsen gällande genus ständigt förskjuts och omskapas (Johansson & Lalander 2013). Utifrån den semiotiska bildanalysen går det alltså att dra slutsatsen att Way Out West både bidrar till att stereotyper, idealization och face-ism upprätthålls och förändrasvid porträtteringen av deras artister. Studien är skriven på svenska.
40
Modigh, Stefan. "Makt i bild : Hur makt kan manifesteras i bild." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för teknik och estetik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-12364.
Full textAbstract:
Den här undersökningen belyser hur makt kan manifesteras i bild. Den utgår från maktteorier, främst postmodern maktanalys enligt Michel Foucault och hans uttolkare. Semiotisk bildanalys används för att belysa maktmanifestationer i ett bildmaterial som huvudsakligen utgörs av fotografier tagna av författaren. Resultatet presenteras i en gestaltning där bilderna visas tillsammans med en analys av varje bild. Tekniker såsom perspektivval, bildutsnitt och efterbehandling, för att förändra en bilds konnotation, demonstreras. Olika maktperspektiv och makttekniker urskiljs och särskilt fokus läggs på mindre uppenbara maktyttringar och dolda maktuttryck, t.ex. osynliggörande, obstruktion, belöning och övervakning. Här konstateras att uttryck för makt inte är absoluta och odiskutabla utan att konnotationen är beroende av betraktarens kultursfär, tidigare erfarenheter och kunskap. En diskussion förs om uttolkningen av de maktteoretiska och semiotiska begreppen och hur vida definitionerna kan vara för att analysen ska vara användbar och meningsfull.<br>This study illustrates how power can be manifested in the image. It is based on theories of power, mainly postmodern power analysis according to Michel Foucault and his interpreters. Semiotic analysis is used to illustrate the manifestations of power in the visual material that mainly consists of photographs taken by the author. The results are presented in a display where the images are shown along with an analysis of each image. Techniques such as perspective, composition and finish, in order to change the connotation of an image, are being demonstrated. Different perspectives of power and power techniques are distinguished and a special focus is put on the less obvious manifestations of power and the hidden expressions of power, for example inattention, obstruction, reward and monitoring. It is found that expressions of power are not absolute and indisputable and that the connotation depends on the viewer's culture sphere, previous experience and knowledge. A discussion is being held about the interpretation of the power theoretical and semiotic concepts and how wide the definitions can be for the analysis to be useful and meaningful.
41
Edqvist, Linnea, and Greta Johnsén. "Var är hon? : En kvantitativ innehållsanalys och semiotisk bildanalys ur genusperspektiv av läroböcker i historia för årskurs 4-6." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34048.
Full textAbstract:
This study contains an analysis of images through a gender perspective of three history text books for middle schools. The aim of this study is to clarify if the images reflect a gender power structure where men are superior women. The answered questions were: do women and men appear as often in the pictures of the books? How are women and men portrayed from a gender perspective in the pictures? What possible consequences could the portrayal of men and women cause the education and pupils? Our theoretical perspective is Yvonne Hirdman’s gender theory, Vivien Burr’s social constructionism and Ferdinand de Saussure’s and Roland Barthes’s theory about semiotics. Our methods were a quantitative content analysis combined with a qualitative semiotic analysis of images. The quantitative content analysis showed that there is an overrepresentation of men in the pictures of the books. The qualitative semiotic analysis showed that men are portrayed as main characters in the pictures. This by given more space by positions, accessories and activities. Women on the other hand is portrayed as passive and to some extent as accessories to the men. The women seem to rule in the sphere of children and home, while men seem to be absent in these same areas. Women and men are also physically separated on the images which makes the gender power structure even more clear.
42
Jonasson, Daniel, and Lise-Lott Humble. "Från Jalla! Jalla! till Snabba Cash : En semiotisk och retorisk kvalitativ analys av affischer från 2000-talet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20159.
Full textAbstract:
Posters had their breakthrough in 1830-1840’s all thanks to the lithographic printing technique. The poster was used as an advertising tool. In this essay, we have looked at which semiotic and rhetorical elements that are found in today’s Swedish movie posters. What kind of image and text elements does the poster use and with what function? With what and how do they persuade the audience that the movies are interesting and worth seeing? We have taken the most popular Swedish movies between 2001 and 2010, one for each year, going by the statistic found at the website of the Swedish Film Institute. We have first analyzed using a semiotic perspective (signs, codes, denotation, connotation and myth combined with Giddens´ lifestyle sectors). Then we have used a rhetorical perspective using the three persuasion categories: ethos (credibility), logos (logical) and pathos (emotional). The posters vary in their way of using different elements and tactics trying to interest audiences and communicate the intended information. Iconic pictures of people are important carriers of emotional bound codes. Symbolic signs communicate the title and names of participators. Some posters rely on the names of the actors and writers (ethos) while others focus on communicating the story (logos). Pathos is used to set the mood to connotate the genre. Every poster has its strengths and weaknesses. Promoting the strengths in the right way and finding a balance is key.
43
Hansson, Anselius Klara. "Den betydelsebärande bilden : En bildsemiotisk studie av ett antal bilderböcker för barn ur ett normkritiskt perspektiv." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-18184.
Full textAbstract:
Bakgrunden till denna uppsats är ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vår identitetsutveckling och våra relationer. I mitt blivande yrke som förskollärare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning är att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier på barnen. Syftet med arbetet är att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och värderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det går att utläsa någon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrån en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som används av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, två som representerar den normkritiska litteraturen och två som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition. Resultatet pekar mot att det finns normerande bilder och stereotypa skildringar baserade framförallt på kön men att det även finns karaktärer som bryter mot normer baserade på både kön och ålder. Slutsatsen blir att ett medvetet förhållningssätt hos pedagoger gällande normer och reproducerande bilder bidrar till att öka handlingsutrymmet och identifikationsmöjligheterna för barn i förskolan.
44
Nyholm, Mathilda. "Röd: arg eller glad? : En kvalitativ analys av färgen som narrativ förstärkning." Thesis, Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21335.
Full textAbstract:
Vad betyder färg för oss människor och blir vi påverkade känslomässigt utav färg? Är det så att man blir påverkad på ett sätt om man går in i ett blått rum och på ett annat sätt om man går in i ett rött rum? Är det då så att man kan förstärka sinnelag eller egenskaper med hjälp av färger i film? Den här uppsatsen handlar om det finns någon betydelse i färgläggningen i Disneyfilmer. Jag har plockat ut tre karaktärer i tre olika filmer för att se om det finns något mönster i färgläggningen och karaktärernas egenskaper. Finns det en narrativ funktion i färgläggningen av karaktärerna.
45
Grundström, Nyberg Ida. "Vem är ELLE-kvinnan : En semiotisk analys av ELLE's modereportage ur ett genusperspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-57853.
Full textAbstract:
Idag är modet mer kommersialiserat är någonsin och bilder som porträtterar kvinnor i olika sammanhang som kan knytas till mode cirkulerar snabbare än någonsin. Vad är det egentligen för bild av kvinnan som framställs på dessa bilder? Syftet med följande uppsats är att med hjälp av Barthes modell för semiotisk bildanalys ta reda på om svenska ELLE använder sig av några återkommande bild/-er av kvinnan i sina modereportage. Analysen är gjord ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från stereotypa könsroller och kvinnans tillskrivna egenskaper. Materialet som analyserats är fyra stycken bildreportage om cirka åtta bilder från svenska ELLE (juni, september, november2010 samt april 2011). Urvalet är gjort mekaniskt och ett bildreportage från varje säsong har valts ut för att komma så nära en representativ bild som möjligt. Barthes modell för semiotisk bildanalys går ut på att analysera bilden i två steg. Första nivån, denotativa nivån är det läsaren ser omedelbart när denna tittar på bilden, det som porträtteras. Konnotationen som då blir andra ordningen av beteckningen beskriver det samspel som sker när tecknet möter användarens uppfattningar, känslor, värderingar och kulturella bakgrund. Analysen som återfinns i uppsatsen är gjort av varje bildserie som helhet men en djupgående analys av varje enskild bild återfinns i bilagorna. Efter att med hjälp av Barthes analysmodell analyserat ELLE’s modereportage har jag kommit fram till att ELLE vid flertalet tillfällen framställer kvinnorna på bilderna utifrån tillskrivna, kvinnliga egenskaper. Dessa egenskaper utgår ifrån hur vi ordnar könens egenskaper efter dualistiska förhållanden, kvinnan tillskrivs de motsatta egenskaperna som mannen har. Egenskaper som återfinns i de analyserade bilderna är; kvinnan som passiv, en del av naturen, betraktad, objekt, kropp, känsla, djur. Detta genom att bland annat porträttera kvinnan i en skog iförd kläder som gör att hon smälter in i naturen samt visa henne som ett djur som skyggt flyr betraktaren. Att framställa henne i situationer då hon passar upp på och blir betraktad av män samt bilder där hennes kropp och dess former är i fokus.
46
Yildirim, Akbas Rümeysa. "Att lyckas avslöja en dystopi : - En semiotisk analys av rasism i filmen Get Out." Thesis, Högskolan Dalarna, Bildproduktion, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35546.
Full textAbstract:
Hur arbetar en filmskapare med att lyckas förmedla ett budskap genom symboler? Gestaltas ett budskap med endast tecken och symboler eller finns det andra komponenter inom symbolism en filmskapare kan använda sig utav? Denna uppsats undersöker hur regissören Jordan Peeles film Get Out (2017) gestaltar historisk rasism genom ett semiotiskt perspektiv. Under analysens gång upptäcktes det nya symboliska komponenter som symboliska miljöer, symboliska handlingar samt symboliska föremål. Resultatet visade att filmskaparna lyckades gestalta rasism och negrofili i filmen genom de tre olika komponenterna.
47
Tanninen, Teresia, and Alexander Johansson. "Hur framställs kvinnor och män på bilder i samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32894.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida bilder i samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 befäster och/eller förstärker en traditionell syn på manlighet respektive kvinnlighet. Vi har granskat fem olika samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 ur ett genusperspektiv. Vår teoretiska utgångspunkt har varit Yvonne Hirdmans genusforskning. Vi har använt oss av en semiotisk bildanalys som metod. Metoden ser bilden ur dess denotativa och konnotativa betydelse. Vi fann att bilderna i de undersökta samhällskunskapsböckerna bidrar till ett isärhållande av män och kvinnor samt att de återskapar gällande genussystem där kvinnor och män framställs på ett traditionellt kvinnligt respektive manligt sätt.
48
Grundvik, Ördell Moa, and Sophie Åström. "Visualisering av ett osynligt hot : Semiotisk bildanalys av Centers for Disease Control and Preventions 3D-gestaltning av coronaviruset SARS-CoV-2." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för design, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40927.
Full textAbstract:
År 2020 slog coronapandemin till mot världen med full kraft, orsakad avviruset SARS-CoV-2. Nyheter och information om pandemins utvecklingpräglade informationsflödet tillsammans med åtskilliga visuella elementmed informativa syften. Antal insjuknade i sjukdomen COVID-19 samtett snabbt växande antal dödsfall i kombination med nyheter om ensjukvård nära bristningsgränsen rapporterades kontinuerligt i olikainformationskanaler. En bild som ofta förekom tillsammans medinformation om pandemin var en 3D-gestaltning gjord av två grafiskaformgivare på uppdrag av amerikanska Centers for Disease Control andPrevention (CDC). Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hurett urval mottagare upplevde CDC´s 3D-gestaltning av viruset SARS-CoV-2. Metod: Metoden som användes för studien var semiotiskbildanalys där den denotativa nivån undersöktes objektivt med hjälp avanpassade frågor och den konnotativa nivån byggde på intervjuer medelva respondenter. Resultat: Ur intervjuerna framkom både ikoniska- ochsymboliska tecken som främst indexerade negativa upplevelser hosrespondenterna, kopplade till både personliga- och samhälleligaperspektiv.
49
Arif, Liv Von Hillevi, and Anna Nordström. "Biden vs Trump : Det amerikanska valet 2020 - En semiotisk bildanalys av svensk dagspress gestaltning av presidentkandidaterna Joe Biden och Donald Trump." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432930.
Full text
50
Brodelis, Melinda, and Nora Lorek. "Vad är en vinnarbild? : En kvantitativ studie av vinnarbilderna i Årets Bilds kategorier Nyhetsbild Sverige och Nyhetsbild Utland 2006-2015." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26983.
Full textAbstract:
I denna uppsats görs en bildanalys av vinnarbilderna i den svenska pressfototävlingen Årets Bild i kategorierna Nyhetsbild Utland och Nyhetsbild Sverige åren 2006-2015. Syftet med studien är att undersöka skillnaderna i de två valda kategorierna och att se om teorierna om lidande som porträtteras stämmer överens med våra resultat eller ej. Genom en analys av vinnarbilderna i de två kategorierna vill vi visa på eventuella strukturer i prisbelönta nyhetsbilder samt lägga en grund för framtida och mer ingående forskning av vinnande nyhetsbilder i svenska pressfototävlingar. Studien är en kvantitativ undersökning där vi använt oss av bildanalyser av de 54 bilder som vunnit i nyhetsbildskategorierna mellan 2006-2015. Vi har använt oss av retorisk och semiotisk bildanalys. Resultatet vi fått visar att vinnarbilderna i kategorierna huvudsakligen visar ett begränsat antal teman; naturkatastrofer, fattigdom och sociala problem samt krig och konflikt. Majoriteten av bilderna är negativt laddade och föreställer människor som visar negativa känslor. Samtliga bilder förutom en som kammade hem pris, innehöll detaljer som gjorde att de stack ut från mängden och som tilltalade oss. Exempel på det är punctum eller symboler som syntes i bilden. Det gjorde att vi drog slutsatsen att det är en av faktorerna som påverkar bildens chans att vinna i tävlingar som Årets Bild.