To see the other types of publications on this topic, follow the link: Semiotisk multimodalitet.
Dissertations / Theses on the topic 'Semiotisk multimodalitet'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Semiotisk multimodalitet.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Rietz, Johanna, and Mina Tollefeldt. "Kings riktiga kungar : En semiotisk bildanalys med semiotisk multimodalitet om representationen av maskuliniteter i det svenska magasinet King." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70050.
Full textAbstract:
The aim of this study was to examine how the Swedish magazine King represent masculinity in its personal portrait. We have used image analysis with semiotic multimodality about the representation of masculinities in the Swedish magazine King. We have, in this study, been using six personal portrait in our analysis. We have been studying the first and the last picture in the person portraits and also the first pictures interacting with the headline. To help answer our issue, we asked ourselves the following questions: How does the image and title interact on the front page of the personal portrait? What is the dominant representation of masculinity in King? What variations of masculinities can be found in King? The result we have found is that King choose to portray the men shown in the personal portraits like men in a position of power. This certain power has been manifested in different ways, such as in violence, comics and other elements. The dominant masculinity we found in our personal portrait was the hegemonic were only one man was not included in the hegemonic masculinity.
2
Tuomi, Juha. "Digitala läromedel och didaktik : Upplevelsen av digitala och fysiska läromedel i gymnasiet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-134577.
Full textAbstract:
The purpose of the research is to identify how pupils and teachers experience different kind of study material in school. It is also important to know which factors affect these experiences. This is what my study will examine. The key-factor to be able to interpret different kinds of multimodal literacy is to understand its textual genre. Pupils and teachers need a certain level of technological skills to be able to create multimodal text and to have an estimation of the purpose of different text genres. To analyze the research material a hermeneutic method is used with a phenomenographic focus of the experience that the survey data and interviewed informants provide for the research. Results shows that some experience is similar between the teachers and pupils concerning the different study materials, then again preference might differ when it comes to preparations for tasks or lectures. Something all informants agree upon, is that the computer as digital tool is positive since it is used in every subject in school and it is never lost or forgotten at home by pupils.
3
Wiss, Erik, and Michael Scholle. "Ordinlärning och multimodalitet - En socialsemiotisk och psykolingvistisk diskussion om ordkunskapsövningar utifrån en lärobok i tyska." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35652.
Full textAbstract:
Mot bakgrund av att vi under vår VFU-tid liksom under vår tid som obehöriga lärare i tyska respektive italienska har lagt märke till att ordinlärningen utgör en stor utmaning för många elever, samt att ordförrådet ofta är begränsat när det kommer till muntliga och skriftliga framställningar, har vi i detta arbete valt att närmare granska ordkunskapsövningar i en en tysk lärobok för gymnasiebruk ämnad för steg 3, Lieber Deutsch 3/2.0. Givet det ökade intresset för multimodalitetsbegreppet vi sett på senare tid valde vi att undersöka dessa ordkunskapsövningar utifrån ett socialsemiotiskt och även psykolingvistiskt perspektiv. Frågorna vi ställde oss var:Vilka typer av ordkunskapsövningar är dominerande i boken?Vilka tendenser kan vi se gällande användning av semiotiska resurser ia. de dominerande ordkunskapsövningarna?b. andra delar av boken?Vad har intern/extern visualisering för betydelse när vi lär oss ett ord?Vilka språkdidaktiska slutsatser kan vi, som undervisande lärare, dra från vårt arbete?I teoridelen belyste vi olika för vårt arbete relevanta aspekter. Till exempel redovisade vi olika typer av ordkunskapsövningar utifrån den tyske didaktikern Storch. Därutöver tydliggjordes relevansen av ett varierat ordförråd, och det fördes även en fördjupande diskussion kring multimodalitetsbegreppet – huvudsakligen baserad på Kress.Analysdelen bestod av att vi i ett första steg visade fördelningen av ordkunskapsövningarna i Lieber Deutsch 3/2.0, mer konkret: Vilka sorters ordkunskapsövningar var dominerande i läroboken? Därefter diskuterades den mest dominerande typen av övning mer ingående – utifrån ett multimodalt perspektiv. För att sätta ordkunskapsövningarna i kontext betraktade vi även andra delar av boken ur ett multimodalt perspektiv, med fokus på användning av semiotiska resurser.Resultatet visade att de dominerande ordkunskapsövningar var sådana utifrån paradigmatiska relationer. Därutöver framgick att författarna bakom Lieber Deutsch i stort sett helt avstod från att inkludera bilder såväl inom dessa ordkunskapsövningar som inom övriga. Även i bokens resterande delar användes semiotiska resurser på ett sätt om premierade alfabetisk text över bild. Arbetet avslutades med en diskussion kring multimodalitet och psykolingvistik inom ramen för ordinlärning.
4
Fazlic, Lejla, and Mona Razzaz. "Barns språk och kommunikation. : En social-semiotisk analys av barns icke-verbala kommunikation i den fria leken." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-170340.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning har varit att se över vilka typer av semiotiska resurser som används i den fria leken i förskolor. Vi har valt att lägga vårt fokus på barn mellan 1–3 år då vårt intresse var att se hur barnen kommunicerar och skapar mening med varandra i den fria leken. Studien har byggts upp genom att vi har observerat barn på olika förskolor under den fria leken och fört fältanteckningar som vi sedan har analyserat. Resultaten som vi kom fram till i vår analys var att barn kommunicerar på många olika sätt. Många barn i ålder 1–3 år har ännu inte utvecklat den verbala kommunikationen och väljer att använda sig av den icke-verbala kommunikationen såsom semiotiska resurser. Barn använder sig av många olika typer av teckensystem under den fria leken både mellan barn-barn och barn-pedagog. Barnen kunde bli multimodala och de använde sig av liknande tecken som ljud, gester och ögonkontakt. Med hjälp av dessa tecken så skapade barnen även ett meningsskapande. Slutligen kom vi fram till att barn kan både medvetet och omedvetet kommunicerar med hjälp av olika semiotiska resurser i den fria leken och att använda sig av semiotiska resurser är något som sker vardagligen.
5
Rosenblad, Johanna. "’Den nya skogen’ : Hur transmodal design kan användas som verktyg i en audiovisuell produktionsprocess." Thesis, Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34343.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker hur processen för transmodalitet kan fungera som designverktyg, genom att undersöka multimodal omvandling av en audiovisuell gestaltning i relation till dess budskap. Detta för att öka förståelsen för hur processen för transmodal design kan användas som verktyg för design av budskap i audiovisuella gestaltningar. Vilket i sin tur kan bidra med kunskap och utveckling av processen för audiovisuellt meningsskapande, med transmodal design som produktionsverktyg. Syftet med denna uppsats är alltså att bidra med kunskap om olika gestaltningsformers kommunikativa potential, genom transmodal design som produktionsverktyg i gestaltningen ’Den nya skogen’. Detta undersöks med en forskning genom designmetodik bestående av en kombination av metoder; fokusgruppintervjuer samt iterativ och kollaborativ design. Fokusgruppen har agerat medkreatörer i en iterativ designprocess för gestaltningen, vilket har genererat tre olika versioner som använder olika gestaltningsformer för att förmedla ett budskap. Fokusgruppen har bland annat diskuterat gestaltningsformernas lämplighet i relation till budskapet, samt alternativa former för att förmedla samma budskap. Studien har fokuserat på tre teman i fokusgruppens insats; associationer/känslor, tolkning av budskap samt gestaltningsformernas kommunikativa potential och begränsningar.
6
Eriksson, Ellenor. "En språklig verktygslåda : En undersökning om hur en grafisk språkprofil kan nyttjas i utformningen av multimodal, extern kommunikation." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40117.
Full textAbstract:
Syftet med det här examensarbetet i textdesign var att skapa en grafisk språkprofil och en ny nyhetsmall till Bokförlaget Langenskiöld. Det är en studie i hur man kan använda sig av multimodalitet, visuell hierarki, voice, bildspråkoch värdeord och/eller värdemeningar till förmån för att skapa tydlig och effektiv kommunikation.Studien tog form i analyser av fyra nyhetsutskick från bokförlaget, omvärldsanalys på ett nyhetsmejl från Boktugg.se, kvalitativa intervjuer, en digital enkät och slutligen utprovningarav den nya nyhetsmallen. Slutsatser som dragits i arbetetvisar att en grafisk språkprofil kan nyttjas i utformningen av den externa kommunikationen på bokförlaget. Med hjälp av direktivkan kommunikationen göras mer enhetlig och tydlig.The purpose of this Bachelor thesis forInformation Design is to create a graphic language profile and a new news template for Bokförlaget Langenskiöld. The study focuses on how using multimodality, visual hierarchy, voice, imagery and value words and/or value sentences creates clear and effective communication.The study consisted of:analyses of four newsletters from the book publisher, an analysis on a newsletter from Boktugg.se, a comparative analysis, qualitative interviews, a digital survey and tests of the new news template.Conclusions drawn from this study prove a graphic language profile can be used in creating external communication. With coherent guidelines communication can be made unified and clear.
7
Lundh, Nina, and Nellie Karlsson. "Intersemiotiska relationer inom multiplikationsuppgifter : En läromedelsgranskning av två läromedel anpassade för årskurs 3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96123.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur två semiotiska resurser, det vill säga läromedlen Prima Matematik 3B samt Pixel Matematik 3B, presenterar olika multiplikationsuppgifter och vilka dess tillhörande teckenvärldar är. Vidare ämnar studien undersöka om dessa teckenvärldar, såsom exempelvis text och bild, anses samspela med varandra och således om intersemiotiska relationer kan påträffas i uppgifterna. För att få fram resultatet tillämpas ett analysverktyg som grundas i studiens teoretiska utgångspunkt: Van Leeuwens socialsemiotiska teori. Analysverktyget används som ett tillvägagångssätt för att undersöka vilka teckenvärldar, i form av text och bild, som uttrycks i uppgifterna samt hur dessa samspelar. Studiens resultat visar att båda läromedlen förmedlar flertalet teckenvärldar i samband med multiplikationsuppgifterna, dock anses dessa inte alltid samspela med varandra. Generellt visar resultatet att teckenvärldarna som presenteras i Prima Matematik samspelar med varandra och att intersemiotiska relationer därmed går att påvisas. Granskningen av Pixel Matematiks multiplikationsuppgifter visar däremot att dess teckenvärldar, av olika anledningar, inte alltid samspelar med varandra och att intersemiotiska relationer därmed inte går att fastställas. Studiens analys pekar på att tydliga, samverkande och relevanta teckenvärldar i semiotiska resurser behövs för att bidra till elevers förståelse inom matematik. Läromedlet Pixel Matematik 3B stödjer därför inte elevers utveckling inom multiplikation tillräckligt och undervisningen bör därmed kompletteras med andra arbetsmetoder om detta läromedel ska vara lämpligt som ensam semiotisk resurs. Läromedlet Prima Matematik 3B påvisar däremot att multiplikationsuppgifternas olika teckenvärldar samspelar och att intersemiotiska relationer kan påträffas. Det i sin tur bidrar till att elevers förståelse för multiplikation stödjs tillräckligt.
8
Nilsson, Pierre, and Karl Längberg. "Multimodalitet i klassrummet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24060.
Full textAbstract:
The goal and purpose of this essay is to study if and how multimodality is used within a Swedish school in Kalmar. This is accomplished by observing the different modalities inside the classroom and how the use of different modalities affects the teaching. Unstructured observations combined with a material-based thematic presentation leads up to an analysis based on social semiotics and multimodality. The essay shows how the teaching uses lots of modalities: sound, images, movies, speeches and literary text in lots of different ways. These different types of modalities are used in a multimodal context, providing good conditions for learning.
9
Aldén, Mona. "Design och meningsskapande i förskolan : En multimodal designteoretisk studie av fyra lärandesammanhang kring matematik." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-117242.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att, med utgångspunkt i ett designteoretiskt multimodalt perspektiv, beskriva, analysera och tolka hur tre förskolepedagoger designar lärandesammanhang, kring ämnet matematik. Förutom detta var också syftet att få insikt om hur lärandesammanhangets design kunde förstås och tolkas i termer av lärande och meningsskapande. Den metod jag valde var uppbyggd kring en icke-deltagande videoobservation med ett kvalitativt upplägg där målet var att försöka förstå det som ägde rum genom relevanta tolkningar. I resultat och slutsatser framkom det till exempel att förskolepedagogerna använder en mängd semiotiska resurser och teckensystem i form av fysiska redskap tillsammans med ansiktsuttryck, tal och handrörelser i kommunikationen med barnen. Dessutom framkom det att barnen också använde sig av ett antal olika semiotiska resurser och teckensystem i arbetet med att skapa mening kring de olika lärandesituationerna. Det blev också tydligt att barnens tidigare erfarenheter fick en betydande roll då barnen använde de tidigare erfarenheterna som ett tankeredskap i de meningsskapande processer, designade av förskolepedagogerna, de deltog i.The study's purpose was, based on a design theoretical multimodal approach to describe, analyze and interpret how three preschool teachers design learning contexts, on the subject of mathematics. Besides, this was also the aim to gain insight on how context of learning designs could be understood and interpreted in terms of learning and meaning. The method I chose was built around a non-participating video observation with a qualitative approach where the goal was to try to understand what took place through the relevant interpretations. The results and conclusions that emerged was that the preschool teachers used a variety of semiotic resources in the form of physical tools along with facial expressions, voice and gestures in their communication with the children. Moreover, it appeared that the children also used a number of different semiotic resources in their work of creating meaning around the different learning situations, designed by the preschool educators, they participated in. It also became clear that the children's previous experiences had a significant role as they also used past experiences as a tool in the meaning-making process.
10
Notér, Hooshidar Annika. "Dansundervisning som förkroppsligad multimodal praktik : en studie om kommunikation och interaktion i dansundervisning." Licentiate thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-107135.
Full textAbstract:
Dansundervisning som förkroppsligad multimodal praktik En studie om kommunikation och interaktion i dansundervisning. ABSTRACT Dance teaching as embodied multimodal practice A study about communication and interaction in dance teaching. The overall aim of this study is to increase the knowledge about how communication and interaction between students and teachers is manifested in dance teaching and learning, with a special focus on the students’ agency and how that can be assumed to affect their conditions for learning. In a dance class, teachers and students engage in the dance practice by using different semiotic modes of communication; body movements and gestures, touch, hearing, gaze, sound and speech. The teaching and learning situation can be described as a complex multimodal configuration of signs in different time and space based modes. The object of study is to examine students’ and teachers’ interaction and communication in detail, with a focus on how different semiotic resources are being used and how that affects the design of the dance class. The data consist of video recordings of dance classes in dance college education and more specifically the daily dance practice, the dance class. Video recordings were made in jazz dance, contemporary dance and ballet classes. These genres are, in various degrees, bearers of a tradition of dance teaching where students repeat the movement material that the teacher demonstrates. I base my choice on the fact that this is a common way of teaching dance both in dance college education and elsewhere. By using a multimodal analysis, different modes of communication and their interplay were brought into focus. Employing the perspective of a social semiotic multimodal theory the analyzed data were interpreted and discussed. The result has shown the importance of the body in communication and interaction between students and teachers in dance teaching and learning. Communication and interaction involve and combine different embodied semiotic resources. Signs are being made, interpreted and remade/redesigned with, through and in the body. The way the teachers use their voices in combination with body movements and gestures in instructions and feedback, makes these resources appear hierarchically more important than the verbal language. The result shows that the students make rhetoric choices in their learning processes. It is shown by the way they choose to attend to what the teacher communicates. The students’ choices in responding are mostly by showing how they understand. Further the results show that the teacher is responsible for the overall design of the dance class. The study material consists mostly of movements that the teacher has created in relation to a genre’s esthetics, the teacher chooses what aspects to focus on and how time is disposed. The students’ agency seems limited in terms of how they can affect and influence the design of the dance class. This means that the knowledge that is produced to a great extent is dependent on the teacher’s choices, her esthetic values and her own knowledge. From a didactic point of view this needs to be addressed in dance education in terms of how dance classes are designed, it concerns questions of esthetics, values and power. Keywords: dance teaching and learning, communication, interaction, multimodality, semiotic resource, design
11
J, Lövbom Christina. "Förstå musikens tecken : Multimodala, semiotiska resurser i musikteori." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-92887.
Full textAbstract:
This study is made in order to see how music teachers pedagogic design their teaching from a semiotic design theoretical perspective. A survey was done in a study to see how the music college students experienced their music theory teaching. This was followed by an observation of two different music theory teachers teaching music theory and with subsequent interviews. One teacher taught music theory at a swedish non-compulsory School of Arts, Kulturskola, and the other music teacher taught at an independent adult education college. The study's questionnaire, observation and interview revealed patterns of teaching, probably largely due to the teaching tradition. The study results also suggest that the artifacts and digital aids are not used to any great extension.
12
Rudolphson, Filip, and Anton Mannerdahl. "Ord skapar mening, tecken skapar film : En undersökning om semiotiska teckens betydelse för ett berättande i en spelfilm." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för teknik och estetik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-14711.
Full textAbstract:
Detta kandidatarbete undersöker och granskar uppbyggandet av ett berättande i en spelfilm. Syftet är att få kunskap om vad ett berättande i en spelfilm består av och vad det är som påverkar det. Genom semiotikens tecken får vi förståelse för hur allt kan få en mening och sedan användas för att kommunicera något till användaren. Begreppet multimodalitet har sedan använts för att förstå hur tecken fungerar när de behöver samspela med varandra. Vi undersöker berättandet genom att göra en egen spelfilm som vi sedan analyserar för att bättre förstå vikten bakom de val av tecken vi använde och hur berättandet påverkades av våra val. Vi kommer att presentera resultatet vi uppnått, vilka motgångar vi stött på och andra diskussioner kring resultatet.This bachelor thesis examines the construction of a narrative in a fictional film. The purpose is to acquire knowledge of what a narrative in a fictional film consist of and what it affects. Through the sign of semiotics, we get an understanding of how everything can get a significance and then be used to communicate something to the user. The concept of multimodality has then been used to understand how signs work in an interplay with each other. We examine the narrative by making our own fictional film that we then analyse to get a better understanding of the importance of the signs we used and how the narrative was influenced by our choices. We will present the results we achieved, the types of adversities we encountered and other discussions about the outcome.
13
Thabela, Tendani Mulanga. "Resemiotization and discourse practices in selected television advertisements in South Africa." University of the Western Cape, 2011. http://hdl.handle.net/11394/5381.
Full textAbstract:
Magister Artium - MAThis study demonstrates how advertisers re-voice and re-perform others' gestures and actions (Prior and Hengst, 2010). The focus is on the mobility of semiosis across boundaries and practices. It uses Multimodal Discourse Analysis (Kress and Van Leeuwen, 1996, 2001, 2006) Semiotic Remediation/Resemiotization (Iedema, 2003, 2010; Prior and Hengst, 2010) as the theoretical/analytical framework. The idea is to explore how semiotic elements are remediated through intertextual references and multimodality and how semiotic remediation is employed in the process of re-creation and re-purposing of objects and messages in the selected television advertisements. Drawing on MTN, Vodacom, Kentucky Fried Chicken (KFC) and Nando's television advertisements, the study shows how popular, historical, cultural and political discourse is reproduced and re-lived as a creative idea in the selected television advertisements in the process of re-branding. In this regard, resemiotization or semiotic remediation is seen as social practice and an integral part of the marketing strategy in the South African television advertising industry. Upon examination, the study establishes that some selected television advertisements have been extensively re-worked and re-purposed. Therefore, resemiotization and/or semiotic remediation are found to be resourceful tools for the marketing discourse. Thus, the study found that South African advertising discourse depends primarily on societal discourses such as politics, history, cultural traditions and popular culture as its base for creativity. In terms of language use in South African advertising, the study has revealed that television advertisements are moving towards a localised language practice and/or localised English.
14
Wassrin, Maria. "Musicking : Kreativ improvisation i förskolan." Licentiate thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-88733.
Full textAbstract:
This thesis draws on a video ethnography of music activities in a preschool setting in Sweden. It focuses on the participants’ co-construction of music activities and on their use of semiotic and material resources to constitute and sustain these activities. The videos document musicking (Small, 1998), that is, events involving a series of musical activities: work with instruments, dancing and movements, singing and listening. The data were collected during one year and includes 24 hours of video films (altogether 30 musicking events). The participants in the study are 1-3 years old children and their music pedagogues (preschool staff members who worked in the preschool on a daily basis). In terms of theoretical influence, the study is inspired by conversation analysis (Sacks, 1992), linguistic anthropology and work on aesthetic processes (Duranti & Black, 2012; Sawyer, 1997; 2003), as well as sociocultural theorizing (Lave, 1996; Rogoff, 1995; Wenger, 1998). The findings show that the individual young children (2-year-olds) engage in musicking, and that they also initiative various novel activities: such as conducting, dancing, singing, and exploring instruments. In these activities, mobility in the room is essential for the children`s access to instruments and other artifacts and for their possibility to participate in specific activities. The musicking events evolve as multimodal events, where different participation strategies are allowed and creative improvisations involve both musical and extra-musical actions. But a major finding is that the music pedagogues’ responsive uptake and creative improvisations are critical for the individual children`s ability to participate in specific activities and for bringing together the individual child and the group in collaborative musicking.Forskarskolan: Globalisering, literacy och utforskande lärprocesser: Förskolebarns språk, läsande, skrivande och matematiserande (GUL).
15
Radi, Hoda. "Multimodalitet i undervisning på fritidshemmet : En kvalitativ studie om fritidslärares syn på och arbete med multimodalitet i undervisning." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-186842.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare förstår och beskriver sitt arbete med multimodal undervisning i fritidsverksamheten. Syftet är också att skapa kunskaper om vad fritidslärare anser att multimodala uttrycksformer kan bidra med till elevers utveckling och lärande, samt vilka utmaningar och hinder med multimodal undervisning det kan finnas. Till denna studie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att undersöka om hur fritidslärare beskriver och väljer att arbeta med multimodalitet i undervisningen. Materialen tolkades och analyserades med hjälp av socialsemiotisk multimodalitet och didaktisk design som omfattas av två begrepp, design för lärande och design i lärande begrepp. Resultaten av denna studie har visat att fritidslärare uppfattar arbetet med multimodalitet, såsom bild, teater, musik och digitala resurser kan utveckla elevernas kunskaper och färdigheter på ett givande sätt. Dessa multimodala resurser används som kommunikations och lärande strategier som fritidslärare väljer att utgå ifrån för att förmedla kunskapen till eleverna utifrån deras behov och intresse.
16
Rosengren, Jennifer. ""Det kändes mer verkligt, som att man nästan var där själv!" : En experimentell studie om lågstadieelevers läsupplevelse vid tillämpande av auditiva intryck." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43287.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka vilken effekt tillämpandet av auditiva intryck hade för elevers läsupplevelse. Detta undersöktes genom en experimentell studie som genomfördes tillsammans med elever i årskurs 3. Eleverna fick då, under observation, läsa en text med och utan ljud. Resultatet från observationerna användes sedan för att urskilja eventuella likheter och skillnader i elevernas läsning utifrån de olika tillvägagångssätten. I samband med dessa observationer genomfördes även intervjuer med några av de elever som deltog i undersökningen, för att därigenom skapa en tydligare bild av elevernas individuella upplevelser av läsningen samt för att kunna stärka, bekräfta eller förkasta de tendenser som framgick under observationerna. Resultatet visade tydliga tendenser av ett möjligt samband mellan elevernas läsupplevelse och tillämpandet av auditiva intryck under läsning, där majoriteten av eleverna fick bättre inlevelse och kunde koncentrera sig mer under läsning.The purpose of this study was to investigate which effect the application of auditory impressions had for students’ reading experience. This was investigated by an experimental study conducted together with pupils from the third grade. Students were then, under observation, reading texts with and without sound. The results of the observations were then used to identify similarities and differences in the students’ reading abilities in the two different scenarios. In conjunction with these observations, interviews were conducted with some of the students who participated in the study in order to create a clearer picture of their individual experiences of reading, and to strengthen, confirm or reject the trends that emerged during the observations. The results clearly showed tendencies of a possible connection between the students' reading experience and the application of auditory impression in reading, where the majority of students had a better involvement and could concentrate more during reading.
17
Björklund, Boistrup Lisa. "Assessment Discourses in Mathematics Classrooms : A Multimodal Social Semiotic Study." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-43208.
Full textAbstract:
This is a study of assessment in mathematics classrooms and assessment is here regarded as a concept with broad boundaries including e.g. diagnostic tests, portfolios, and acts in teacher-student communication. The study’s purpose is to analyse and understand assessment acts in discursive practices in mathematics classroom communication in terms of affordances for students’ active agency and learning. Five mathematics classrooms are visited and the main data consists of video-recordings and written classroom material. In the study, I examine assessment acts, focuses of assessment acts, and roles of semiotic resources (symbols, gestures, speech etc.). With these findings as a basis, four discourses of assessment in mathematics classrooms are construed. A main conclusion is how the construed discourses hold different affordances for students’ active agency and learning. One discourse, “Do it quick and do it right” has similarities to a traditional discourse of assessment described in previous research. In a second discourse, “Anything goes”, students’ performances that can be regarded as mathematically inappropriate are left unchallenged. In both these discourses the affordances for students’ active agency and learning of mathematics are considered low. In a third discourse, “Anything can be up for a discussion”, the focuses of assessment acts are mainly on mathematics processes and available semiotic resources are connected to these focuses. The fourth discourse, “Reasoning takes time”, takes it one step further with a lower pace and an emphasis on mathematics processes such as reasoning and problem-solving. In these two latter discourses the affordances for students’ active agency and learning of mathematics are high. I contend that there is positive power in an increased awareness of discourses like these. The four discourses of this study can be powerful in discussions about, understandings of, and positive changes in assessment practices in mathematics classrooms.
18
Kane, Elin, and Jenny Liljedahl. "Multimodalitet och meningsskapande : användning och kombination av olika resurser i grundskoleelevers sätt att kommunicera." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21534.
Full textAbstract:
I detta examensarbete har vi valt att studera och sammanfatta delar av forskningen som utgår ifrån en multimodal teoribildning och ett sociosemiotiskt perspektiv. Examensarbetet utgörs av en fallstudie som innefattar textanalyser. Vi undersökte vilka modaliteter och semiotiska resurser som elever i en lågstadiekontext väljer att använda samt kombinera när de producerar en berättande text i svenskämnet i meningsskapande syfte. Vi undersökte även vilka kvalitativa aspekter i form av likheter och skillnader som är synliga i elevers multimodala berättelser. Vår slutsats är att majoriteten av eleverna väljer att inkludera bild och färg i sina multimodala berättelser. Resultatet av vår studie kan jämföras med den tidigare forskning som visar att elever prioriterar bild och färg framför skriven text. Tidigare forskning konstaterar även att multimodala framställningar skapar motivation och förväntan samt gynnar alla elevers meningsskapande oavsett språklig bakgrund. Det har även noterats att diskussioner är ett viktigt hjälpmedel för att uppmärksamma resursers samspel och därmed hjälpa eleverna att dra paralleller till tidigare erfarenheter i syfte att skapa mening. Vi har dragit slutsatsen att elevers bilder är svårtolkade om eleverna inte har möjlighet att tydliggöra sina tankar och idéer. Avslutningsvis uppmärksammar vi ett behov av vidare forskning av hur multimodala framställningar kan gynna elevers skrift- och verbalspråkliga utveckling. Detta kräver att lärare besitter hög kompetens för att kunna konstruera och bedöma multimodala uppgifter av god kvalitet.
19
Evertsson, Matilda. "Är reklambilder nonsens eller en kulturell resurs? : En bildpedagogisk undersökning om hur ungdomars ideologi och samhällskritik kan synliggöras i gestaltning av reklambilder." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5327.
Full textAbstract:
Examensarbete behandlar frågeställningen: Hur kan ungdomars ideologiska ståndpunkt och samhällskritik synliggöras genom gestaltning av egna reklambilder, med utgångspunkt i ett ifrågasättande perspektiv? Syftet med studien var att undersöka hur det var möjligt att få en inblick i vilka ideal och normer som berör ungdomar genom en skapande process. Att genom gestaltning av reklambilder i ett ifrågasättande perspektiv skapa förståelse för att en konstnärlig process kan vara ett sätt att förhålla sig till samhället. Undersökningen genomfördes på en Gymnasieskola i Stockholm med elever som deltog i kursen digitalt skapande. Studien har haft de etnografisk inspirerande metoderna aktiv deltagande observation samt fallstudie. Elevernas reklambilder ligger till grund för analysen, som tillsammans med fältanteckningar och elevernas reflektioner ger underlaget för resultat och diskussion. Analysmetoder som används är det utvidgade textbegreppet multimodalitet, samt bildbeskrivningens begrepp denotation och konnotation. De teoretiska perspektiv som brukas för resultat och tolkning är socialkonstruktionism och semiotiska resurser. I resultat och tolkning förs diskussionen om hur lärarens roll som kunskapsförmedlare och val av bildexempel vid introduktion påverkar elevernas gestaltningar, vilka semiotiska resurser som används i reklambilderna och hur ungdomarnas samhällskritik synliggörs i deras bilder. I slutdiskussionen lyfts frågan om hur ett konstnärligt förhållningssätt kan nyttjas i undervisningen samt hur användandet av reklambilder möjliggör ett samtalsämnen som de flesta känner sig inkluderade i att diskutera och ifrågasätta. Den visuella gestaltningens syfte var att bidra till en fördjupad förståelse av undersökningen och visa elevernas bilder i ett sammanhang som förstärkte deras uttryck. Gestaltningen var ett fotocollage som presenterades i form av en kuliss, där bakgrunden kommunicerade en dystopisk stad och ungdomarnas bilder var de framträdande elementen.
20
Jama, Frida, and Madeleine Jeppesen. "Multimodalitet i de samhällsorienterade ämnena: : En kvalitativ studie av arbetsböcker för åk 1-3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447316.
Full textAbstract:
Denna studies syfte är att synliggöra vilket meningserbjudande som finns i arbetsböcker genom en text- och bildanalys på tre olika läromedelsserier och dess ämnesinnehåll utifrån ett multimodalt perspektiv. Frågeställningarna som ställdes för att besvara syftet var: Vilka typer av aktiviteter uppmanar texterna till? och Hur ser samspelet ut mellan de semiotiska modaliteterna i arbetsböckerna? I studien gjordes en kvalitativ innehållsanalys av arbetsböcker tillhörande läromedelsserierna PULS SO-boken, utgåva 2011 och 2021, samt Boken om SO 1–3 från år 2014. Båda läromedelsserierna omfattar de samhällsorienterade ämnena och riktar sig till årskurserna 1–3. Den socialsemiotiska teorin, multimodal teoribildning, designteorin och genrepedagogik användes som teoretiskt ramverk för studien. Analysen utgick ifrån Danielsson och Selanders (2014) ämnesdidaktiska modell för att undersöka multimodala texter och användes som analysverktyg för att tematiskt strukturera analys och resultat. Modellen anpassades utifrån denna studies frågeställningar och inbegriper kategorierna övergripande struktur och iscensättning samt samspelet mellan textens olika delar. Resultatet av den kvalitativa analysen visade att den återgivande texttypen dominerade i samtliga arbetsböcker men att det fortfarande fanns en intertextualitet där flera texttyper samspelar. Arbetsuppgifterna preciserar centrala begrepp genom bland annat bild och verbaltext. De centrala begreppen presenterades i nära anslutning till arbetsuppgifterna i samtliga böcker och sattes således ofta i sammanhang. När det gällde bildernas funktion så fungerade bilderna ofta som komplement eller en förstärkning till verbaltexten, vilket främjar det potentiella lärandet. I vissa uppgifter var bilderna endast dekorativa vilket kan innebära tolkningssvårigheter för eleverna. Gällande samspelet mellan verbaltext och bild påträffades rumslig närhet i samtliga arbetsböcker och följde kongruensprincipen till viss del. Generellt fanns ett gott samspel mellan modaliteterna och en mängd olika resurser att tillgå i texterna. En slutsats som man kan dra av studiens resultat är att läraren måste göra didaktiska val utifrån elevernas förståelse för texter med utgångspunkt i deras egna erfarenheter och deras möte med olika literacypraktiker.
21
Akcan, Aksal Gulizar. "Text + bild = effekt? : En studie kring bruket av meningsskapande resurser i matematiska uppgifter från läroböcker för årskurs sex(från 1980-talet och 2000-talet)." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-229919.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur meningsskapande resurser såsom text och bild ur ett multimodalt perspektiv samspelar i matematiska uppgifter. Detta undersöks i matematiska läroböcker från dels 1980-talet och dels 2000-talet. Uppgifterna väljs ur två kapitel som innehåller uppgifter som berör enheter och skala. Studien är vidare skriven utifrån ett sociosemiotiskt perspektiv på multimodalitet som genomsyrar analysen av materialet och detta görs genom att använda kvalitativ textanalys. Utifrån resultatet framgick det att uppgifterna har ett lägre samspel mellan de meningsskapande resurserna i de multimodala texterna, vilket innebär att text och bild tillsammans med andra semiotiska resurser fick en större betydelse på egen hand. I samband med att uppgifterna, text och bild, uppnådde ett högre samspel ingick även andra semiotiska resurser. Vilket resulterade att resurserna fick en högre betydelsepotential tillsammans än vad de fick var för sig och det ledde till att en interaktion skapades mellan de meningsskapande resurserna. I samband med att handlingarna integreras på högre nivå uppnåddes en kommunikativ handling mellan individen och den multimodala texten. De förändringarna som fanns i de valda läroböckerna var att 2000-talets matematik lärobok innehåller fler semiotiska resurser än läroboken från 1980-talet. De matematiska texterna var multimodala och utifrån teorin sociosemiotisk framställdes ett meningsskapande när individer använder en kombination av semiotiska resurser, vilket resultatet har visat.
22
Ödman, Sofia. "Jag lär mig mer när jag får skådespela och se bilder och inte bara läsa : En undersökning av design för och i lärande i läromedlet Bibeläventyret utifrån ett multimodalt perspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-139742.
Full textAbstract:
Den här studien undersöker utifrån ett multimodalt, designteoretiskt perspektiv den didaktiska designen i läromedlet Bibeläventyret Gamla testamentet. Syftet med studien är att visa de teckensystem som används i designen för lärande i Bibeläventyret Gamla testamentet och den mening som deras semiotiska resurser erbjuder i lärandet. Dessutom tar studien upp det engagemang som eleverna visar, som ett tecken på transformation. Med transformation menas hur eleverna börjar bearbeta den erbjudna meningen och formar den till kunskap. Undersökningen är genomförd i en åk 4 på en svensk grundskola med hjälp av videoobservationer, lektionsanteckningar samt själva läromedlets utrustning. Resultatet blev att Bibeläventyret Gamlas testamentet fungerar multimodalt med många olika teckensystem och artefakter, där vissa är bärande och andra stöttande. Klassrummets spatiala möjligheter, instruktörens muntliga berättande med stöd av intonation, gester, blickar, kroppsspråk och förflyttningar, samt elevernas deltagande i meningsskapandet används om vartannat. Studien tyder på att den multimodala designen erbjuder stor mening och i det engagemang som eleverna visar finns en början till transformation och formation till ny kunskap. Tidigare forskning har kommit fram till att det finns signifikanta tecken på lärande i multimodala miljöer, ofta med inslag av digitala medier. Där bidrar studien till att visa att många fler teckensystem än vad som ofta används multimodalt kan kombineras och utöka möjligheten till lärande, särskilt i undervisningen av Bibeläventyret Gamla testamentet.This study analyses, from a multimodal, design theoretical perspective, the design for learning in the educational material Bibeläventyret Gamla testamentet (The Bible Adventure – The Old Testament). The aim is to display the modes that are used in the design for learning in Bibeläventyret Gamla testamentet and the meaning that is offered in learning by semiotic resources of these modes. The study also presents the involvement that the students show, as a sign of transformation. Transformation refers to how the students start to process offered meaning and form it into knowledge. The study was conducted in 4th grade classes in a Swedish compulsory school and is based on video observations of two hours of teaching, field notes and the analysis of the teaching material. The study shows that teaching Bibeläventyret Gamla testamentet is multimodally conducted with many different modes and artefacts, where some bear more meaning and others are more supportive. The spatial opportunities of the classroom, the oral narrative of the instructor, including prosody in talk, body movements, gesture and gaze, as well as the students’ involvement in meaning making are used variously. The study shows that the multimodal design offers a significant meaning for learning and the involvement of the students shows how they make an initial transformation and formation of new knowledge. Previous research points to major signs of learning in multimodal environments, where digital media is often included. This study contributes to previous research in showing that many more modes can be used and combined multimodally at the same time compared to what is usually done and so extend the learning possibility particularly in teaching Bibeläventyret Gamla testamentet.
23
Roux, Shanleigh Dannica. "A social semiotic approach to multimodality in the Vagina Varsity YouTube campaign series." University of the Western Cape, 2019. http://hdl.handle.net/11394/6928.
Full textAbstract:
Philosophiae Doctor - PhDThis study investigated the semiotic resources used by Vagina Varsity, a campaign by sanitary towel brand Libresse on the social media platform YouTube to construct meanings around the female body. Vagina Varsity is a South African online advertising campaign on YouTube which marketed their sanitary products, whilst educating, as well as breaking the social stigma, around the black female body. In this study, YouTube was utilized as a space in which to analyze online identities and communication. The study was located within the field of linguistic landscape (LL) studies, including the sub-field virtual linguistic landscapes (VLL), later reformulated as virtual semioscapes. The conceptual framework was undergirded by multimodality/multisemioticity and feminist theory. The study used a mixed methods approach to data collection, and used a virtual linguistic ethnography (VLE) framework to collect the data sources, which included YouTube videos, YouTube comments, and emails. A focus group interview was also conducted, where the Vagina Varsity videos were shown to a group of diverse youth at the University of the Western Cape, South Africa. The embodied discourses which emerged, as well as the discourse strategies of the commentators, were multimodally analysed. The study found that the Vagina Varsity course makes use of multiple modes, including embodied semiotics such as gestures and stylizations of voice, visual modes such as cartoon figures, as well as the strategic use of sound. In addition, the study found that educational content and marketing strategies are both embedded in this campaign, with the educational content overshadowing the advertising aspect. It is for this reason that the YouTube comments and focus group interview were centered on the program itself and not the advertisement. Furthermore, when looking at the medium this campaign used, one sees that the virtual space allows for the teaching of taboo topics, which would not be allowed in traditional educational domains. The virtual space is not only bridging the knowledge gap in the topic of sex education, it also bridges the gap between different communities, as the YouTube comment section allows for people to interact across regional, national and even cultural boundaries. This study also found that Vagina Varsity not only recontextualized the educational genre, but they have also recontextualized the production and consumption of a topic which would otherwise be considered taboo. In terms of the implications for the study, one finds that the stigma that is attached to this subject is removed from this content. Although one cannot say for certain that this type of education will take over the African traditional initiation ceremonies for girls, for example, it can be used to complement some of the content that traditional counselors and social workers use to teach young African women. The fact that the program is formalized in a curriculum that can be found online opens up possibilities for open dialogue across cultures and nations in terms of feminine hygiene. This study contributes to the field of Linguistic Landscapes studies, with specific focus on virtual linguistic landscapes. The study also illustrates that the affordances of the online space allows for a hybrid edutainment space where people can learn about topics which are considered taboo in the domain of formal education. This study also extends the concept of multimodality, by including notions such as semiotic remediation and resemiotization, as well as immediacy and hypermediacy, as tools of multimodal analysis. This study also contributes to studies on gender and sexuality.
2022-08-31
24
O'Brien, Maeliosa. "Intersecting spaces : exploring architectural students' meaning-making through a social semiotic multimodality lens." Thesis, University of Sheffield, 2018. http://etheses.whiterose.ac.uk/20592/.
Full textAbstract:
Intersecting spaces is a qualitative case study that examines a third-year group of undergraduate architectural students’ meaning-making in an Irish Higher Education(HE) Institute of Technology (IoT) through a social semiotic multimodality lens. Architectural students face many challenges in their studies but a core undertaking concerns their capacity to address the rhetorical component of making architecture. The research addressing architectural communication through a social semiotic multimodality lens, particularly in an Irish architectural education setting, is limited. My constructivist leanings underpinned my decision to develop a case study, and use four research tools, a focus group, observation, a questionnaire, and semi-formal interviews. My main research question considers to what extent the multimodal communication resources the participants use, during an observed review, work together to enact meaning? The research forming the frame for this study embodies five intersections between the architectural and social semiotic multimodality domains, namely ‘the environment’, ‘rhetorical component’, ‘resources’, ‘multimodality’, and ‘communication and learning’. Several main findings emerge. The participants’ level of insider knowledge relates directly to their ability to access and participate fully in the shared knowledge and skill base repertoire of the community of practice at the research site and shapes their rhetorical meaning-making. The participants’ multimodal literacy levels regarding choosing and using multimodal resources across the analogue and digital environment influences their ability to make rhetorical meaning. The dynamic nature of the orchestrated ensemble in the observed review underlines the performative aspect of the participants’ rhetorical meaning-making from the social semiotic multimodality angle. In foregrounding the overlapping architectural communication and social semiotic multimodality aspects of the architectural participants’ meaning-making, this study addresses my main research question. The study builds on architectural design and communication research by exploring the issue through an unfamiliar lens and contributes as an exemplar to the limited social semiotic multimodality research focused on meaning-making in the Irish architectural education context.
25
Casas, Maria Caridad. "Multimodality in the poetry of Lillian Allen & Dionne Brand : a social semiotic analysis." Thesis, University College London (University of London), 2002. http://discovery.ucl.ac.uk/10020390/.
Full textAbstract:
This thesis develops social semiotic theory by asking it to account for the meaning-making practices of African-Canadian poets Lillian Allen and Dionne Brand. Its primary aim is to develop the theory, though it attempts to describe in new and interesting ways certain moments in these oral / written texts at the margins of the literary. The research question, what is the relationship between spoken creole and English writing? is an entry into the political issues raised by the texts themselves, and larger issues of clisciplinarity and the epistemologies of linguistic and literary studies. After giving an account of their literary-historical and black feminist contexts and an overview of the poetry of Allen and Brand, I look for a poststructuralist semiotic model of the relationship between letter and sound in Derrida's "The End of the Book and the Beginning of Writing". Finding his -07 version phonetic writing too restricted to account for the practices of Allen and Brand, and deconstruction only a partial explanation of Caribbean feminist poetics, I develop a critical sociolinguistic / social semiotic account of language standardisation, conventionality, and grammar. With the aid of Saussure's Cours 4 linguistique generale, I work out the formal properties of the sign necessary to account for these, and then go on to explain how they work in the texts of Allen and Brand using two social semiotic principles of production: "projection" and "embodiment". My thesis is that orality is a mode, as is dialect (including standardised language), the English grapholect, and the semiotic body. Each of these has certain meaning-making affordances not accessible in the others. The writing of Allen and Brand, as well as Allen's performance, use each of these modes to create different meanings.
26
Forsberg, Viktor. "Semiotiska modaliteter, spelar det någon roll? : En analys av samspelet mellan textens olika delar i svenska 1 och svenska som andraspråk 1." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-158995.
Full textAbstract:
This study examines the representation of semiotic modalities and the interaction between illustrations and semiotic modalities in one similar chapter in two textbooks for the upper secondary school. The study takes on a comparative approach between the subject of Swedish and the subject of Swedish as a second language. The comprehensive method used in this study is that of critical discourse analysis, primarily, employing the first dimension of Fairclough’s (1995) three-dimensional model. However, the study uses both a qualitative and a quantitative method to answer the research questions. The results show that both textbooks had the same kind of semiotic modalities. However, the book used in the subject of Swedish had a higher count of semiotic modalities in most cases except for word count, subheadings and depicting pictures based on pictures per page. Both books show an interaction between different semiotic modalities throughout the chapters, although used in a more efficient way in the book used for the subject of Swedish. Nevertheless, the book used for the subject of Swedish as a second language had a higher interaction between pictures and text. The conclusions drawn, point to the importance of educating students in the complex relationship of multimodal text, pictures and semiotic modalities.
27
au, m. muller@murdoch edu, and Martina Müller. "A Semiotic Investigation of the Digital: What Lies Beyond the Pixel." Murdoch University, 2008. http://wwwlib.murdoch.edu.au/adt/browse/view/adt-MU20080717.92700.
Full textAbstract:
This dissertation explores the implications of new photographic and computer technologies that offer the transduction of modalities. The fundamental argument, here, is that such technologies change the process of sense-making resulting in a new asymmetry that informs the visual language of the creative work.
I argue that the processes of language analysis can assist us in the interpretation of multimodal texts and that a digital illustration can be analysed via the theoretical framework built from the first linguistic concepts such as those to be found in the texts of Plato, Aristotle, Augustine and Locke. A semiotic method applied in the context of digital artwork, and developed from the linguistic-semiotic stand-point, is well suited for an examination of the intermodal relations (the relations between layers in a multi-layered image file). By examining the layered structures of my images I demonstrate the evident similarity between the disconnection of the components of the linguistic sign on the one hand and the visual sign on the other hand. The analysis of a digital image, especially created for this purpose, is expanded by an investigation that offers a partial reading from an insiders point of view that involves an image being analysed on the conceptual level. This involves the examination of the primary internal relations between the layers of the image, and on the level of expression, the examination of the primary external relations between the layers and the narrative of the image.
In its deployment the semiotic method I use investigates the existence and the conditions of a space in which the individual readings from the perspective of outsider and insider might be conceptualized and presents a partial reading derived from an outsiders interpretation of the same image. After comparing both readings I arrive at the conclusion that the different texts modalities have an impact on the degree of the sign components disconnection. My conclusion, then, is that an outsider who cannot view the image in its multimodal form assigns sign components in a higher degree of disconnection than an insider who has access to the intermodal relations of the image file.
28
Falthin, Annika. "Musik som nav i skolredovisningar." Licentiate thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-123.
Full textAbstract:
Music as a hub in school presentationsThe aim of the study is to elucidate how making meaning is constituted when lower secondary pupils play music when giving accounts of other school subjects than music. The empirical material consists of four presenta- tions in the subjects of physics, religion and Swedish, which were filmed during ordinary lessons in a lower secondary school. In addition the data consists of nine filmed stimulated recall interviews with the pupils and their teachers, which were also filmed.Social semiotic multimodality constitutes the study’s theoretical and methodological point of departure. The perspective enables investigation of the pupils’ playing of music and music in its multimodal context, and of how different dimensions of meaning are constructed. The filmed presentations were transcribed into music scores in order to visualise the multimodal events of the presentations. Three different categories of meaning were used, ideational, interpersonal and textual meaning, to analyse how music relates to other modes of communication.The results show how the temporal functions of music serve as frame- work and motor, what the music narrates in relation to the subject content and what interpersonal relations the music communicates. The young peo- ple’s knowledge of music manifests itself in the different accounts as an ability to use and adapt musical knowledge to a context where another sub- ject than music is in focus. The presentations of Swedish are travesties of well-known songs and the pupils stick to the given form. In the other presen- tations the pupils themselves had compiled the music and the result was a form of musical works where the music does not follow any model or certain genre. The informants think that this working method implies that the work is experienced as meaningful both to themselves and to the audience.
29
Matthews, Waseem. "Multimodality and negotiation of Cape Flats identity in selected Daily Voice front pages." Thesis, University of the Western Cape, 2009. http://etd.uwc.ac.za/index.php?module=etd&action=viewtitle&id=gen8Srv25Nme4_4688_1315294286.
Full textAbstract:
This thesis explores the social semiotic relationship of visual and verbal signs of the Daily Voice tabloid as a way to show how the social context influences meaning of the signs used in its multimodal frontpages. The Daily Voice tabloid largely uses Kaapse English/ Afrikaans as spoken by Coloureds on the Cape Flats on its frontpages rather than standard English or standard Afrikaans associated with White people. The study assumes that the meaning constructed by and through the verbal and visual signs on the Daily Voice frontpages is interdependent on the relationship the multimodal texts have with the largely Cape Flats readership. This study maintains the importance of the idea of the localisation of meaning in socio-cultural specific contexts throughout. I conclude that Kress and Van Leeuwen&rsquo
s (1996/2006) design could be extended beyond Westernised contexts and that marginalised discourses such as those unique to the Cape Flats are not static, but indeed dynamic. I also extend the appraisal theory by Martin and White (2005) to marginalised bilingual discourse and establish that Appraisal theory can be used to not only evaluate verbal discourse but also that visual discourse needs to be considered as a tool within the appraisal framework. I also conclude by suggesting a monolectal view of Kaapse English/Afrikaans discourse. That is, the meaning potential of Kaapse English/Afrikaans by Cape Flats speakers would be lost if perceived or analysed as emanating from two languages, (White) English and (White) Afrikaans. Therefore the conclusion is that the Daily Voice uses Kaapse English/Afrikaans as is used in Cape Flats socio-cultural contexts to construct meaning-making options across its frontpages.
30
Birath, Sara, and Unni Ådin. "Hallå, varför säger ni inget? - Yngre barns aktörskap under musikaktiviteter i relation till semiotiska resurser." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36224.
Full textAbstract:
This qualitative study is based on a complex of problems relating to children's different preconditions to apprehend verbal communication, in combination with the fact that musical activities to a great part is communicated through verbal semiotic resources. The intention of the study is to draw attention to children's altered actorship in relation to three different semiotic resources and to discuss how we can create musical activities that allows every child to approach it with a varied form of actorship.Activities where the questions “how and who” was approached from a perspective of music didactics have been carried out in two different preschools where the participants where children aged one and five. The music sessions consisted of a percussion orchestra communicated through the semiotic resources where we in different ways let the children participate in different roles. The empirical data has been collected through video observations of the activities, from witch a transcription was made. Semiotic rescources, multimodality, music didactics and actorship form the basis of this study’s theoretical frame of reference and the concepts used for analysing the results.The analysis of the study shows that the children's linguistic development influenced their capabilities to apprehend articulated musical concepts and therefore contributes to the child's actorship. Also the results show how some children to a greater degree embrace the instructions that are given through physical semiotic resources, while some show a greater understanding through verbal semiotic resources as a way of communicating. This affected the children's capabilities to participate in varied forms of actorship.The analysis further shows the significance of spatial semiotic resources for the child and it’s actorship, for example how the amount of a specific artefact, in this case an instrument, can contribute to the child's capability to participate in the actorship.
31
Feli, Linus. "Relationen mellan bild och skrift i matematikläromedel." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-451183.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur multimodala två läromedel för årskurs tre är.Läromedlena som ska undersökas är Mera favorit matematik 3B och Matte direkt safari 3B. En faktori denna underökning är hur elever med dyslexi använder sig av bildstöd. Den förstafrågeställningen är hur läromedlena är utformade för att utveckla elevers multimodala förmåga.Den andra frågeställningen är hur bild och text samspelar i dessa läromedel. Den tredjefrågeställningen är vad det finns för bilder i läromedlena som enbart är dekorativa. Denna studieär i första hand kvalitativ, men med inslag av en kvantitativ undersökning. Undersökningengjordes genom att identifiera och analysera läromedlenas design enligt den sociosemiotiska teorin.Resultatet visade att läromedlena har en väl genomtänkt design som kombinerar skrift och bild påett multimodalt sätt. Elever med dyslexi får det bildstöd de behöver av dessa läromedel.
32
Vidlund, Martin. "Webbaserade gitarrlektioner : Hur används olika semiotiska resurser i en webbaserad lektion för att skapa mening för mottagaren?" Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2829.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att undersöka och analysera vilka aspekter man behöver förhålla sig till vid webbaserade videolektioner. Som föremål för mina observationer har jag tittat på tre stycken gitarrlektioner från olika webbplatser. Frågeställningen har varit: hur används olika semiotiska resurser i en webbaserad lektion för att skapa mening för mottagaren? Jag har använt mig av ett multimodalt designteoretiskt perspektiv i mina observationer. Urvalet har bestått av två manligt ledda videolektioner och en kvinnligt ledd videolektion från olika geografiska områden. Resultatet belyser vad webblektionerna har gemensamt och vad som skiljer dem åt i fråga om tillvägagångsätt och använda resurser. Resultatet visar också hur dessa skapar mening för användaren. I den avslutande diskussionen vägs för-och nackdelar mot varandra.
33
Hofverberg, Elisabet Gulli. "Bildtyper i informationsmaterial om ADHD hos vuxna : Hur bildtyper kan betona central information om ADHD hos vuxna så att det medför en positiv inverkan på omgivande anhörigas förståelse av innehållet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55209.
Full textAbstract:
Detta är ett examensarbete med programinriktningen informativ illustration. Arbetet är centrerat kring bildtyper i informationsmaterial om ADHD hos vuxna. Detta då bildtyperna kan ha en positiv inverkan på anhörigas förståelse av relevant information. I projektet har insamlad empiri kommit från intervjuer som jag har utfört samt publicerat material från Riksförbundet Attention, Socialstyrelsen och NKA. Empirin har tillsammans med teori om multimodalitet och semiotik hjälpt mig att besvara frågeställningen. Syftet med arbetet är att ta fram ett nytt gestaltningsförslag som ska kunna vara som ett exempel. Detta för hur bildtyper kan implementeras för att kunna ha en positiv inverkan på anhörigas förståelse av relevant information. Detta skulle slutligen kunna leda till att man som anhörig vill ta en mer aktiv roll och göra stöttande insatser för sina anhöriga som handskas med diagnosen.
34
Löke, Erika, and Felicia Nilsson. "Fast, flytande eller gas? : En innehållsanalys av förekomsten av semiotiska modaliteter och dess samspel i olika läromedel inom kemi på mellanstadiet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-451066.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten och samspelet mellan semiotiska modaliteter vid framställningen av ämnesspecifika begrepp i olika läromedel för mellanstadiet inom ämnet kemi med fokus på ämnens olika aggregationsformer. Detta sett utifrån den socialsemiotiska teorin och ett multimodalt perspektiv. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys gjorts på aktuella delar av sju naturorienterande läromedel för mellanstadiet. Studien visar att samtliga läromedel innehöll multimodala inslag i form av olika visuella representationer. Den dominerande kategorin inom textrepresentationer var variation av text. Både ämnesspecifika begrepp och viktiga begrepp för temat markerades i samband med att de introducerades i texten. Kursiv stil var det vanligaste sättet att visuellt markera begrepp. Även klargörande text och rubriker förekom, men inte i samma utsträckning. Utöver textrepresentationer undersöktes även vilka typer av grafiska representationer som förekom i de läromedel som analyserats. Vanligast förekommande var abstrakta skisser. Utifrån analysen kan det konstateras att det förekommer någon form av grafisk representation som komplement till texten i samtliga läromedel. Studien visar även att det till stora delar finns en tydlig rumslig närhet mellan de grafiska representationerna och den verbala texten, och därmed även de ämnesspecifika begreppen. I enstaka fall placerades en grafisk representation med tillhörande text på olika sidor, men på samma uppslag, vilket ger en viss rumslig närhet. Huruvida de läromedel som analyserades har en kongruensprincip varierade till större del än den rumsliga närheten. De flesta läromedel har någon form av kongruens, där samma begrepp används kontinuerligt genom hela texten. I några enstaka fall var den dock bristande vilket påverkar samspelet. Vid analysen av samspelet identifierades även de grafiska representationernas funktion. Studien visar att avbildning är den vanligaste funktionen följt av förtydligande funktion. Dekorativa bilder förekom sällan, endast tre sådan upptäcktes. Överlag visar resultatet att samtliga undersöka läromedel innehåller semiotiska modaliteter och att dessa har ett gott samspel. Detta kan bidra till större förståelse och nå flera läsare, då informationen presenteras sammanhängande och på olika sätt. Trots detta är det viktigt att läraren är medveten i sina didaktiska val, för att de multimodala inslagen ska kunna nå sin fulla potential.
35
Rydén, Maja. "Vatten vad är det? : En multimodal läromedelsanalys om hur läroböcker för årskurserna 1-3 beskriver vattnets kretslopp." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42731.
Full textAbstract:
Läroböckerna har ett stort inflytande över undervisningen i de naturorienterande ämnena. Idag finns det inte någon organisation som frekvent granskar de läromedel som används i skolorna. Det är upp till läraren själv att granska lärobokens innehåll och undersöka om dessa stämmer överens med styrdokumenten. De naturorienterande ämnena innehåller många abstrakta begrepp och komplexa system, däribland vattnets kretslopp. Denna studie syftar till att analysera hur vattnets kretslopp beskrivs i läroböcker utifrån ett multimodalt textfokus. Mer specifikt drivs studien av frågorna vilka semiotiska modaliteter används i läroböcker för att beskriva detta vattnets kretslopp samt hur samspelar text och bild. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ textanalys med ett multimodalt textfokus; Modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Resultatet visar att de semiotiska modaliteter som används för att beskriva vattnets kretslopp är illustrationer, fotografier, färger, diagram, siffror, tecken som pilar samt olika typsnitt. Vidare visar resultatet att eleven endast delges begränsade förklaringar av vattnets kretslopp och egenskaper i läroböckerna. Därför hade det varit av intresse att undersöka vilka möjligheter till fördjupad förståelse och vidare arbete med vattnets kretslopp som delges i lärarhandledningen. Intressant hade även varit att undersöka hur lärare idag arbetar med multimodala texter, och hur dessa implementeras i undervisningen. Valet av visuell modell samt samspelet mellan text och bild kan vara avgörande för elevers lärande. Alla texter idag är multimodala, därför är det viktigt att läraren besitter kunskap om hur de ska arbeta med dessa för att eleverna ska kunna tolka och förstå textens innehåll.
36
Eriksson, Birger. "Elevers kunskapsrepresentationer : En studie av gymnasieelevers gruppredovisningar ur ett didaktiskt designperspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-115603.
Full textAbstract:
Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten.
37
de, Roock Robert Santiago. "Literacy as an Interactional Achievement: The Material Semiotics of Making Meaning Through Technology." Diss., The University of Arizona, 2015. http://hdl.handle.net/10150/578718.
Full textAbstract:
This dissertation focuses on minoritized youth digital literacy practice and participation, drawing on an 8-month video ethnography in a 6th grade language arts classroom with primarily bilingual Mexican-American students in a Southwestern public middle school. The case study utilized ethnographic and video analysis methods to examine interactions through, with, and around laptops in a one-to-one laptop classroom. Multiple simultaneous videos of student onscreen activity and webcams paired with a tripod-mounted camera captured whole class and small group interactions. Students, sometimes in different classrooms, were captured communicating online while interacting with their peers around them. Interview data with individuals and small groups focus on out of school digital media use and involvement in participatory cultures. From the large corpus of data, a few literacy events were picked out to represent broader trends among students. I argue that informal digital literacy practices of one group of girls playing a fashion themed massively multiplayer online game (MMOG) were more complex than formal, assigned practice. Like many of their more affluent peers at other schools, the girls harnessed the affordances of digital media to connect with interest-driven online/offline communities, whereas their classmates generally did not connect deeply with participatory online cultures. In doing so, the focus peer group co-constructed a classroom underlife (Goffman, 1961) that simultaneously created space for their sub rosa (Gilmore, 1986) digital literacy practices while resisting without disrupting the official curriculum or their performance as successful students. I conclude that designers of learning environments, teachers included, can foster literacy development by utilizing technology to draw flexibly on student digital funds of knowledge (González et al., 2006) while providing a basis for broader social participation.
38
Kleringer, Wellander Ida, and Felicia Svensson. "Samspel mellan semiotiska modaliteter i SO- och NO-läromedel : En multimodal textanalys av fyra läromedel i NO och SO för årskurs 1-3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446034.
Full textAbstract:
Studien syftade till att undersöka vilka semiotiska modaliteter som förekom och hur de samspelade i SO- och NO-läromedel för elever i årskurs 1-3, samt om det skiljde sig mellan läromedlen. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor, vilka var: Vilka semiotiska modaliteter förekommer i läromedlen? Hur samspelar de semiotiska modaliteterna med varandra? Vilka likheter och skillnader finns mellan läromedlen, med avseende på förekomst av och samspelet mellan semiotiska modaliteter? De teoretiska perspektiv som studien utgick från var det sociosemiotiska perspektivet samt det designteoretiska och multimodala perspektivet. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes en kvalitativ textanalys på fyra läromedel för elever i årskurs 1-3, Boken om SO, SO-boken, Boken om NO och NO-boken. Utifrån Danielsson och Selanders (2014) analysmodell utarbetades fyra analyskategorier som låg till grund för analysarbetet. Samtliga analyskategorier kopplades till samspel mellan textens delar. Resultatet visade att de analyserade läromedlen innehöll flera olika semiotiska modaliteter, bland annat rubrik, brödtext, bildtext, faktarutor, fotografier, teckningar och symboler. Vidare visade resultatet att det överlag var samspel mellan de semiotiska modaliteterna. Det var nästan alltid samspel mellan brödtext och rubrik, bild och bildtext samt bild och brödtext. Resultatet visade även att det var varierande samspel mellan brödtext och bildtext och brödtext och faktarutor. Samtliga läromedel visade på rumslig närhet mellan verbal text och bild, vilket bidrar till samspel. Vad gäller likheter och skillnader visade resultatet att läromedlen överlag liknade varandra vad gäller samspelet, men det fanns vissa skillnader som kunde relateras till om det var SO- eller NO-läromedel. Bland annat skiljde sig användningen av faktarutor.
39
Samuelsson, Josef, and Lilianne Björk. "Design i lärande : Hur elever bearbetar information och designar multimodala representationer." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-89306.
Full textAbstract:
Vår studie har haft som syfte att undersöka hur några elever i år 8 multimodalt designar sin förståelse av utvalda kunskapsområden, med koppling till kursplanerna för Engelska och Moderna språk, genom sin produktion av digitala bildspel. Vi har frågat oss: Hur sorterar och bearbetar eleverna information från olika medier? Hur designar eleverna ett eget kommunikativt innehåll och hur använder de olika semiotiska modaliteter i sin representation av detta? Vilka tecken på lärande kan vi finna hos eleverna genom att studera deras visuella representationer och genom att analysera deras intervjusvar? För att få svar på våra forskningsfrågor har vi analyserat och tolkat elevers bruk av semiotiska modaliteter såsom skrift, bild och layout i samband med designen av bildspel. Vi har även genomfört intervjuer med de flesta av deltagarna. Vår studie visar att dessa elevgrupper använt en mängd resurser för att multimodalt designa sitt lärande. Exempel på sådana resurser är användandet av färger som symbol för ett land eller för att skapa samband; layout för att till exempel skapa visuell framskjutenhet; bild som komplement till skriften samt betydelsepotentialer i typsnitt. Eleverna har i intervjuerna uppvisat tecken på lärande genom att göra jämförelser mellan det land som de arbetat med och förhållandena i Sverige, samt med vilken uppfattning de tidigare haft om landet i fråga. I intervjuerna framkom även hur de fördelat arbetet i gruppen och hur de tänkt i samband med sin design av bildspelen.
40
Lindahl, Camilla. "Tecken av betydelse : En studie av dialog i ett multimodalt, teckenspråkigt tvåspråkigt NO-klassrum." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-119363.
Full textAbstract:
Ett gemensamt meningsskapande i skolans naturvetenskapliga klassrum förutsätter en interaktion som i allt högre grad kommer att präglas av ett naturvetenskapligt språkbruk. Utvecklingen av ett naturvetenskapligt ämnesspråk innebär ofta en stor utmaning för flerspråkiga elever som lär sig naturvetenskap på sitt andraspråk och vars behov av stöttning därför är särskilt stort. Denna studie utforskar döva och hörselskadade elevers lärande naturvetenskap i ett tvåspråkigt NO-klassrum där meningsskapandet sker genom svenskt teckenspråk och skriven svenska. Avhandlingens övergripande frågor är hur svenskt teckenspråk och svenska används i dialogen och hur dessa språk, i interaktion med andra modaliteter, bidrar till meningsskapandet i naturvetenskap. En grupp på två lärare och åtta elever, alla döva och teckenspråkig tvåspråkiga, filmades i totalt sjutton NO-lektioner. Klassrumskommunikation i denna teckenspråkigt tvåspråkiga miljö med naturvetenskapliga artefakter som modeller, tabeller och övrig naturvetenskaplig utrustning analyseras sedan från ett multimodalt socialsemiotiskt perspektiv där språk och modaliteter diskuteras som potentiella resurser i meningsskapandet. Resultaten visar en komplex dialog där språk och modaliteter hela tiden växlar på ett sätt som starkt bidrar till att driva dialogen framåt. Vidare framstår det visuella-gestuella teckenspråket som en kraftfull modalitet. I synnerhet spelar avbildande tecken en framträdande roll i dialogen och i det naturvetenskapliga meningsskapandet. Språkväxlingar i den teckenspråkiga dialogen sker dynamiskt i form av sömlösa och spontana växlingar men utnyttjas även som pedagogiskt verktyg. Teckenspråkets kontextbundenhet kräver dessutom ibland tvärspråkliga resonemang på metanivå där oklarheter såväl som likheter och skillnader mellan olika språkliga uttryck kan redas ut. Resultaten uppmärksammar också lärarnas viktiga roll för att stötta eleverna i det naturvetenskapliga meningsskapandet liksom för utvecklingen av ett naturvetenskapligt språk. I diskussionen lyfts behovet av pedagogiska strategier som stärker stöttningen av döva och hörselskadade elevers teckenspråkiga tvåspråkiga meningsskapande i naturvetenskap.A collaborative meaning-making process in the natural science classroom presupposes an interaction that to an increasing extent is characterised by scientific language usage. Developing a scientific subject-oriented language is often a great challenge for multilingual pupils learning natural science in their second language and whose consequent need of scaffolding is especially great. This study examines how natural science is learned amongst deaf and hard-of-hearing students in a bilingual science classroom where the meaning-making is conveyed through sign language and written Swedish. The primary questions of the thesis are how Swedish Sign Language and Swedish are used in dialogue and how these languages, in interplay with other modalities, contribute to the meaning-making process in the teaching of natural science. A group consisting of two teachers and eight pupils, all deaf or hard-of-hearing and sign bilingual, were filmed during a total of seventeen science lessons. Communication within the classroom, consisting of a sign bilingual environment with natural science artefacts, such as models, tables and other science equipment, is then analysed from a multimodal social semiotic perspective, where language and modalities are discussed as potential resources in the meaning-making process. The results depict a complex dialogue where languages and modalities are shifted between in a manner highly conductive to the further progress of dialogue. In addition, the visual-gestured aspects of the sign language appear as a potent modality. Especially depicting signs play a prominent role in the dialogue and the scientific meaning-making process. Dynamic language shifting occurring in the signed dialogue in the form of seamless and spontaneous transitions and used actively as a pedagogical tool is analysed and discussed within a framework of translanguaging. The contextual restrictions of sign language also require cross-linguistic discussions on a meta-level in instances where uncertainties as well as differences and similarities between various linguistic expressions are sorted out. The results also emphasise the important role of teachers in supporting pupils in the scientific meaning-making process as well as in the development of a scientific language. In the discussion, the need for pedagogical strategies is stressed in order to strengthen support for the sign bilingual scientific meaning-making process of deaf and hard-of-hearing pupils.
41
Nilsson, Marie. "Vilken bok ska jag välja? : En jämförande multimodal analys av två läromedel från olika tidsperioder, för nyanlända lågstadieelever." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-189986.
Full textAbstract:
This aim of this study is to compare and contrast two textbooks in Swedish as a second language. The main focus is on textbooks written for newly arrived students in primary school. The aim is to see if, and how, written text and pictures worked together to provide opportunities for learning and understanding for the students. Two books were chosen, one published in 1996, Svenskbiten A1 and one from 2020 Mitt i språket A. A multimodal analysis of chosen extracts is made. The texts are discussed from a social semiotic theoretical point of view. Meaning-making according to the ideationell meta-function is one aspect from the social semiotic point theory that is used to examine the textbooks. The result from the analysis is that the two textbooks have a lot of similarities, which was expected since they have the same purpose and the same book publisher. One difference found is that the older textbook is more passive, and more repetitive than the newer book. The newer textbook contains more dialogue and contact with the reader. It is not possible to say if one of the textbooks are better than the other, it depends on the purpose of the teacher using them.
42
Bolin, Elin. "Restaurangretorik : Därför är vi en stjärnkrog." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16480.
Full textAbstract:
Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att utifrån Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjärnor i guiden drar nytta av sin ”stjärnstatus” i sina presentationer av restaurangerna på respektive webbplats. Teori: De teoretiska utgångspunkterna är visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation. Metod: Jag har undersökt vad som sägs, både genom text och bild, på respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frågeställningar jag hade och därmed även mot de kriterier Michelinguiden använder sig av i sin bedömning av restauranger. Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ”stjärnstatus” – men på lite olika sätt. Vissa väljer att göra det mer genom bild och andra genom text. Vissa trycker på sina utmärkelser och lånar sina kockars ethos medan vissa inte gör det alls. Dock förmedlar de alla i stort sett samma information och väljer att framhäva i princip samma punkter ur Michelinguidens kriterier.
43
Björklund, Anton, and dost Golestan Rahem. "Illustrationer som informationsbärare : En analys av illustrationer i fysikläroböcker för årskurs 4–6." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-451050.
Full textAbstract:
Syftet med denna läroboksanalys var att undersöka användningen av illustrationer i fysikläroböcker för årskurs 4–6. Samtliga illustrationer från utvalda kapitel från fyra fysikläroböcker analyserades både kvantitativt och kvalitativt med hjälp av analysmodeller baserade på Rune Petterson och Scott W. Slough m.fl. Totalt omfattade analysmaterialet 100 illustrationer. Studien undersökte vilka typer av illustrationer som används, vilka typer av information som förmedlas samt vilka funktioner illustrationer fyller i förhållande till text. Läroböckerna jämfördes även utifrån resultatet från dessa analysingångar. De kategorier som ingick i analysmodellen för illustrationstyper var: fotografi, teckning, schematisk illustration och 3D-visualisering. De kategorier som ingick i analysmodellen för informationstyper var: väcka och upprätthålla uppmärksamhet, komplettera textinnehåll, förklara och åskådliggöra textinnehåll och sammanfatta textinnehåll. Kognitiv semiotik utgör det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien. Studies resultat visar att majoriteten av totala antalet analyserade illustrationer ingick i kategorierna fotografi och teckning. Vid jämförelse av illustrationstyp framgick det att två läroböcker använde mest fotografier och två läroböcker använder mest teckningar. Resultatet visade även att den information som förmedlas av analyserade illustrationer till övervägande del ingår i analyskategorin förklara och åskådliggöra textinnehållet, vilket vanligen leder till att illustrationerna fyller en illustrativ funktion. Jämförelse visade att denna informationstyp förekom oftast i samtliga läroböcker. Slutsatsen av studien är att illustrationer i analyserade läroböcker överlag främjar lärande genom tydlig koppling mellan illustrationens informationsinnehåll och verbaltextens informationsinnehåll. Dock framhåller tidigare forskning lärarens centrala roll i samband med elevers meningsskapande i multimodala texter.
44
Jensel, Leanne C. L. "A semiotic analysis of user manuals for two blender brands." University of the Western Cape, 2016. http://hdl.handle.net/11394/4842.
Full textAbstract:
Magister Artium - MATechnical documentation comes in a variety of forms such as installation or operation manuals, quick reference guides, maintenance manuals, user manuals, policy and procedure manuals or marketing brochures and flyers (Walsh, 2012). What all these sub-genres have in common is that the texts that correspond to them seek to inform and give instruction about procedures, behaviour and actions related to products (Schäffner & Wiesemann, 2001: 49). Manuals have been described as “the complete reference source for a product’s operation, maintenance and safety” (Cowley & Wogalter, 2011: 1773). For the purpose of this study, we will focus on one form of technical documentation, namely user manuals. The terms “documentation” and “manuals” will be used interchangeably. Although there are probably as many manuals as there are products in our homes, these user manuals have not frequently been the subject of academic study in the South African context. The relative lack of research into user manuals is especially regrettable at a time when new product liability legislation and trade regulations (e.g. the Consumer Protect Act of South Africa, 2008) have enhanced the profile of product manuals in public and regulatory discourse. As a result of this relative neglect, it is not known how understandable, relevant and therefore empowering users of products find these manuals. There is also not much knowledge concerning the level of compliance in manuals to the provisions of product liability legislation. This study therefore proposes to investigate the comprehensibility and usability of user manuals associated with two products (blenders) marketed in South Africa. It will draw on theories and methods of analysis associated with technical writing, analysis of terminological consistency, genre and multimodality, to evaluate the selected manuals from the standpoint of a subset of the criteria listed in Section 22(2) of the Consumer Protection Act of South Africa, No. 68 of 2008, which was later amended in 2011. The methodology for the proposed study will combine text analysis (by the researcher) with comprehension and usability tasks performed by selected participants. Data from these sources will be collated and analysed to determine the conformity of the manuals to criteria in the Consumer Protection Act of South Africa, and the effect the manuals have on product users. Areas for optimising (improving) the manuals will also be identified.
45
Lindqvist, Linda. "Views of the Ending of the Cold War : A case study that compares multimodal images in Swedish newspapers and history textbooks." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77701.
Full textAbstract:
This study compares how newspaper yearbooks and current upper secondary school history textbooks represent the Cold War between the years 1985-1991. As earlier research, this multimodal study focuses discourses and images. In addition I examine the usefulness of mediatization as illuminating tool in this context. For these aims, I have constructed a three-step model, in which concepts from mediatization theory are operationalized, and combined with Theo Van Leeuwen’s social semiotic theory. This thesis compares 356 representations from two yearbooks to 16 ones from three textbooks. At present, historical images are neither addressed nor regulated in the national curriculum, yet both educators and researchers within the field of education address them. The contribution of this paper is hence to shed light on the complexity of images, which shows how their meanings, including degree of mediatization, depend on context. Thereby I add a new aspect to multimodal literacy research.
46
Hjalmarsson, Leah. "Förskollärares beskrivningar av barns berättande." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29453.
Full textAbstract:
Grundtesen är att barn i förskolan använder resurser, medier och teknologi i sitt meningsskapande och erövrande av språk. Förutom texter möter barn bilder, tecken och andra skriftspråkliga aktiviteter som är komplexa och varierade. Barns läsande och skrivande förenades och har fått en utvidgad betydelse i begreppet literacy. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver och förhåller sig till barns literacypraktiker i förskolan, med särskilt fokus på berättande.Genom en kvalitativ metod intervjuades sex förskollärare med olika arbetslivserfarenhet från sex olika avdelningar i tre olika förskolor. Den insamlade empirin analyserades och tolkades med hjälp av ett multimodalt och designorienterat perspektiv på lärande. Studiens resultat visar att literacy förekommer i förskolans värld. Literacy praktiseras av barn hela tiden i ett menings- och teckenskapande tillsammans med andra. Barns lärande förutsätts av förskollärares didaktiska design, där denne planerar, utformar och producerar resurser. Förskollärare iscensätter både lärmiljön och aktiviteter för att ge barn möjligheter att hitta sina lärandemönster och för att utveckla sin berättande-förmåga.I förskollärares arbete med berättande framkom det att det är barns literacypraktiker som är utgångspunkten. Barn skapar och återberättar berättelser med utgångspunkt i olika semiotiska föremål, antingen eget skapade eller med material som barn är intresserade av. Barns tillgång till digitala resurser används som verktyg för att skapa innehåll i sitt berättande. Barns berättelser speglar deras eller andras upplevelser, fantasier och observationer.
47
Wilton, Marion. "A multi-semiotic discourse analysis of feminine beauty in selected True Love magazine advertisements." University of the Western Cape, 2015. http://hdl.handle.net/11394/4859.
Full textAbstract:
Magister Artium - MAAdvertising and media imagery shape attitudes about race and ethnicity, which means that advertising media play an influential part in constructing the frame through which individuals perceive racial differences and negotiate norms and ideas around ethnicity. Physical signifiers such as skin colour and hair are not only considered to be the most important facets in global beauty culture but are also seen as two principal phenotypes for racial classification (Mercer, 1987). These two attributes are also deeply situated within Black Feminist Discourse Studies and are therefore, culturally and socially significant (Erasmus, 1997; Hunter, 2002). As Dyer (1997:539) states: “every decision about a person’s worth is based on what they look like, what they speak, and where they came from.” Hence, body and hair politics point to power struggles which stem from historical discourses. As part of a capitalist environment, magazines such as True Love are also perceived as cultural commodities which occupy an important role in creating, transmitting and disseminating cultural meaning and in this regard, advertised texts are rich in cultural meaning and embedded with hidden ideologies. As a vehicle of social communication, True Love professes to be a mouth piece and a representative of the liberal, modern Black South African woman and portrays itself as a guiding companion and expert on womanhood (Laden, 2001). In this capacity, the magazine also creates and transmits messages about ideal feminine beauty. Following a multi-semiotic approach, by incorporating multimodality and social semiotics as proposed by Kress and Van Leeuwen (2006), Van Leeuwen (2006; 2008) and O’Halloran (2011, in press), beauty advertisements are scrutinized in terms of the different semiotic principles which afford for different meaning-making opportunities and interpretation. Critical discourse analysis suggested by Fairclough (1992) and Wodak (1995) renders a supportive function to this social semiotic multimodal framework, in order to critically explore how the notion of ideal feminine beauty is constructed in True Love and to establish how inter-semiotic relations are created, reinforced and function to sustain hegemonic ideas in present-day beauty advertisements. The findings suggest that socio-cultural meanings attached to phenotypic traits such as skin and hair remain significant in contemporary society as a result of the repeated themes in media, especially advertising. Moreover, the consequential emphasis on beauty culture and the omnipresence of idealised imagery in mainstream media are responsible for composing and sustaining the belief that Whiteness is the only valid prototype of beauty. The whitewashing of Black models show how idealised preferences in media prevail. Advertisements display how the message of White superiority and supremacy is constructed visually and verbally, ultimately producing an overall ‘visual language of Whiteness’ which leads to devaluing and erasing forms of Black identity, while enhancing forms of White representation. This paper exposes existing dominant cultural narratives in the True Love advertising discourse that simultaneously produce and inflate an idealised Eurocentric version of feminine beauty. The hegemonic standard of feminine beauty dictates that women conform to a specific ideal which involves engaging in practices such as skin lightening, hair straightening or wearing weaves. This dissertation concludes that digital alteration techniques and photographic manipulation are predominantly used in mass media to portray advertised images resembling ideals closer, which means that it effectively enhances rather than detracts from the norm. Thus, White women look Whiter, thinner, richer and blonder. Caucasian models in advertised texts all have light hair and are seldom portrayed with dark hair. Light-skinned Black women portray Western mediated standards through physical appearances which seem to emulate those of their White counterparts, which Hunter (2011) describes as the ‘illusion of inclusion’. Although this marketing strategy operates under the premise of fostering ethnic diversity and to include women from all racial backgrounds, it reinforces the belief that Anglo-Saxon beauty norms are the only valorised signifiers of idealised beauty. Essentially, having a light skin colour is associated with sophistication, social mobility, success and the resulting financial and economic well-being. Based on this, the magazine appears to promote and celebrate feminine beauty based on a Eurocentric ideal.
48
Borgfeldt, Eva. "”Det kan vara svårt att förklara på rader” : perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3." Doctoral thesis, Göteborg : Acta universitatis Gothoburgensis, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17655.
Full textAbstract:
Drawing and coloring have been part of young students text making as longas the writing system has been used, but with the increased use of digital tools and an enlarged focus on accountability of today there is a reinforced educational interest to understand what constitutes multimodal student texts in the context of classroom practice. This thesis project overall aim is to highlight and discuss the opportunities and difficulties in the assessment of language and knowledge-developing multimodal text work in a multilingual educational context.Conceptually the study is grounded in sociocultural theories, in sociosemiotic theory and in multiliteracies research. The methods used consist of qualitative multimodal text analysis and semi-structured interviews with students and their teacher.The three empirical studies were carried out, each having a different perspective. The first study looks at the text production of students in an integrated work of drawing, coloring and writing. The second study focuses how students reason when they choose to draw, write or both draw and write when they report to their teacher what they have learned. The third study discusses what the teacher highlights when assessing her students’ multimodal text productions. Overall, the results show that the semiotic resources, images and color, dominate students’ text productions and that the teacher attaches great importance to the illustrations, but that she, despite the best intentions, has trouble using multimodal criteria when assessing the students’ different ways of expressions and semiotic resources into a whole. It seems to be problematic for the teacher to allow students to freely interpret and independently design the task while she at the same time intends to make an overall assessment of how the content is presented. The results also indicate that it is difficult for the students to verbalize their thoughts on the assessment and in practice; the teacher more often is focused on assessing abilities relating to how thoroughly the students carry out the process of documenting rather than encouraging the students to develop and express their knowledge. Finally, the thesis concludes with discussing the content of an ongoing need for research, especially regarding the consequences it may have for younger students, whatever language background they have.Ytterligare delarbeten
Borgfeldt, E., & Lyngfelt, A. (2017). ”Jag ritade först sen skrev jag”. Elevperspektiv på multimodal textproduktion i årskurs 3. Forskning om undervisning och lärande 2017: 1 vol. 5, s. 64-88. http://www.forskul.se/tidskrift/nummer18/jag_ritade_forst_sen_skrev_jag_ __elevperspektiv_pa_multimodal_textproduktion_i_arskurs_3Borgfeldt, E. (2017).
Multimodal textproduktion i årskurs 3 – analys av en lärares bedömning. Educare: 2017: 1, s. 118-151. Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskola. https://www.mah.se/upload/FAKULTETER/LS/Dokument%20LS/Educa re%2017.1%20muep.pdf
49
Hägglund, Emma, and Rebecca Stråhle-Wolke. "Att framställa normer och skönhetsideal genom visuella representationer -En semiotisk och multimodal studie om hur företag konstruerar den “perfekta kroppen”." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89581.
Full textAbstract:
To produce norms and beauty ideals through visual representations - A semiotic and multimodal study of how companies construct the “perfect body”.The aim of this qualitative study is to investigate how clothing companies, with the help of visual representations, construct, confirm and/or whether they challenge different norms and ideologies regarding the "perfect body". Based on the above-mentioned research aim, this thesis aspires to answer the following research questions:- How do visual representations on Instagram contribute to constructing, confirming and/or challenging beauty ideals and norms? - What are the norms regarding each gender according to the analyzed visual representations?In order to address the study’s aim and research questions, this study adopts a case study design which is based on qualitative methodology. More specifically, this thesis conducts a multimodal semiotic analysis of a Swedish clothing company’s Instagram posts. Based on a purposeful collection method, the study offers an in-depth analysis of six Instagram posts, considered to be representative of the company’s overall marketing strategy.Drawing from theoretical perspectives such as, social constructivism, social semiotics, self-discrepancy and poststructuralist feminism this thesis shows cases that both can confirm and contest society’s norms and beauty ideals. In summary, this thesis shows that the company under investigation both constructs and contests ideals and norms regarding the "perfect body", for the individual gender. These ideals are confirmed by creating visual representations where only people who meet society's ideals and norms are presented. The company thus does not challenge the notion of the "perfect body", which is a fit and thin body.
50
Haarstad, Öberg Anne. "Skrift, bild och ljud : en studie av elevers digitala texter producerade i appen Book Creator." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13291.
Full textAbstract:
Dagens elever möter texter som består av många olika delar, så kallade multimodala texter. Dessa texter kombinerar verbal text, bilder, diagram, film med mera. I denna undersökning skriver tre elever berättelser i appen Book Creator för iPad. Syftet med studien är att undersöka tre elevers texter utifrån forskningsfrågorna: vilka semiotiska modaliteter använder eleverna och på vilket sätt synliggörs elevernas multimodala textkompetens. I studien ingår även en reflektion över appen Book Creator utifrån vilka semiotiska modaliteter appen erbjuder, vilka områden i LGR11 appen kan stödja och vilket svenskämne den lägger upp till. Undersökningen är genomförd i undersökarens egen klass. Appen Book Creator valdes efter en förfrågan på olika nätforum. Grunden i undersökningen är Kress och van Leeuwens sociosemiotiska analysteori för texter och i undersökningen används begreppen komposition, funktionell specialisering, funktionell tyngd och multimodal affordance. Tre elevers texter analyseras utifrån dessa begrepp. Texterna visar att eleverna har kunskaper om när de ska använda de olika modaliteterna och vilken modalitet som passar bra att använda. Som många forskare i den tidigare forskningen visar är det viktigt att läraren väljer rätt uppgift och vet vad han/hon vill ha ut av den. Undersökningen visar även att lärare behöver mera kunskap om hur multimodala texter ska analyseras och även hur man ska undervisa om dem. Skolan behöver ändra fokus från den verbala texten till den multimodala