Academic literature on the topic 'Semistrukturerade intervjuer'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Semistrukturerade intervjuer.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Semistrukturerade intervjuer"
1
Johansson, Ingela, and Gudrun Seiler-Holmer. "Utmaning eller tillgång? Att undervisa modersmålstalare i språkutbildning på universitetet." Högre utbildning 9, no. 1 (2019): 60. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1471.
Full textAbstract:
I språkutbildning vid svenska lärosäten finns det vanligtvis ett antal studenter i varje grupp som har det studerade språket som modersmål (L1), även om majoriteten utgörs av studerande som läser språket som främmande språk (L2). I vår studie undersöker vi erfarenheter av att undervisa denna typ av grupp genom semistrukturerade intervjuer med sex universitetslärare i franska, spanska och tyska. Undersökningen visar att lärarna mestadels ser L1-studenterna som en tillgång för gruppen, samtidigt som de är medvetna om risken att dessa blir alltför tongivande. Det framgår också att L1-studenterna, majoriteten med högskolestudier från hemlandet, överlag accepterar att de måste läsa sitt modersmål tillsammans med L2-inlärare för att bli lärare i svensk skola.
2
Stolare, Martin. "På tal om historieundervisning: Perspektiv på undervisning i historia på mellanstadiet." Acta Didactica Norge 8, no. 1 (September 4, 2014): 9. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1101.
Full textAbstract:
I denna artikel undersöks historieundervisning för yngre barn, årskurserna 4-6, i den svenska grundskolan. Vad är det för historieämne som framträder och hur kan relationen mellan delarna i en historisk praktik förstås? Historie-undervisningen för dessa delar av grundskolan har i mindre utsträckning uppmärksammats av den nordiska historiedidaktiska forskningen. Det huvud-sakliga empiriska underlaget utgörs här av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Utgångspunkten för analysen blir således lärarnas tal om under-visningen. Analysen genomförs med hjälp av en disciplinärt förankrad historie¬didaktisk analysram. Den består av tre delar: 1. Historiska narrativ, 2. Strukturerande idéer och begrepp samt 3. Strategiska praktiker. Under-sökningen visar att undervisningen i stor utsträckning orienterar kring ett nationellt inriktat historiskt narrativ. Mindre fokus hamnar på de två övriga delarna, strukturerande idéer och begrepp samt strategiska praktiker. Och när väl dessa delar behandlas görs det inte i relation till det historiska narrativet. Tidigare forskning har visat att historieundervisningens tyngdpunkt i de nordiska länderna, men också internationellt, tenderar att ligga på historiska narrativ. Under senare år har också framkommit att det historiska narrativet för till exempel den svenska gymnasieskolan innehåller framträdande inter-nationella perspektiv. Så är alltså inte fallet för årskurserna 4-6, där narrativet fortfarande har nationens födelse och utveckling som en central tematik. Antyder det att man kan tala om två lite olika historieämnen i ungdomsskolan?
3
Åkerman, Sarah, Fredrica Nyqvist, and Mikael Nygård. "”Man får hjälp då man behöver” - äldre närståendevårdtagares vårdval ur ett livsloppsperspektiv." Gerontologia 32, no. 2 (June 25, 2018): 102–14. http://dx.doi.org/10.23989/gerontologia.66720.
Full textAbstract:
Den demografiska utvecklingen leder till omorganiseringar inom den finländska äldreomsorgen. Privatisering, marknadisering och närståendevård ökar med konsekvenser för vårdbehövande och deras anhöriga. Temat för den här artikeln är närståendevård. Tidigare forskning har fokuserat i större utsträckning på vårdarna, trots att också vårdtagaren är en aktiv part i vården. Enligt livsloppsperspektivet ses åldrande som en livslång process. En individs livslopp påverkas av de begränsningar och möjligheter som styr hennes val och handlingar i en specifik historisk och social kontext. I den här studien har sju vårdtagare intervjuats med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Syftet var att studera äldre närståendevårdtagares vårdval ur ett livsloppsperspektiv. Studiens frågeställningar var: hur kan bakgrunden till närståendevårdtagarnas vårdval förstås ur ett livsloppsperspektiv? Vad har vårdtagarna för tankar om framtiden? Resultaten visade att valet av närståendevård påverkades av den personliga bakgrunden och relationen till närståendevårdaren, men även av delvis negativa attityder till formell äldreomsorg. Vårdtagarna oroade sig för framtida vårdarrangemang.
”You receive help when you need it” – older informal care recipients’ care choice from a life course perspective
Demographic development leads to increasing privatization, marketization and informal care in Finnish eldercare. The theme for this study is informal care. Previous research has focused on caregivers, even though the recipient is also an active part in care. According to the life course perspective, ageing is a lifelong process that takes place in a historical and social context. Seven older informal care recipients have been interviewed using qualitative semi-structured interviews. The aim was to study older informal care recipients’ care choice from a life course perspective. The research questions were: how can the background of the recipients’ care choice be understood from a life course perspective? What are the recipients’ thoughts on the future? The results showed that the care recipients’ choice was affected by personal reasons and the relationship with the caregiver, but also by partly negative attitudes towards formal eldercare. The care recipients worried about future arrangements.
4
Ree, Marianne. "Personalets beskrivelser av medvirkning fortolket ut fra et fellesskapsperspektiv." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 2 (June 30, 2020): 75–87. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i2.3707.
Full textAbstract:
Formålet med denne studien er å få kunnskaper om medvirkning i barnehagen med fokus på et fellesskapsperspektiv. Studien er basert på seks individuelle semistrukturerte intervjuer av personale i tre ulike barnehager. Forskningsspørsmålet i studien er: Hvilke vilkår for medvirkning trer frem gjennom personalets beskrivelser av medvirkning i barnehagens fellesskap? Analysen viser følgene vilkår for medvirkning i fellesskap: 1) Samhold 2) Barns initiativer og perspektiver 3) Aksept/toleranse for ulikhet 4) Barnehagens institusjonelle strukturer og regler. Intensjonene bak personalets handlinger var av betydning for en demokratisk orientering mot å skape vilkår for medvirkning i fellesskap.
5
Aakernes, Nina, and Hilde Hiim. "Yrkesrelevant skoleopplæring for fremtidens mediegrafikere." Skandinavisk tidsskrift for yrker og profesjoner i utvikling 4, no. 1 (May 21, 2019): 81–108. http://dx.doi.org/10.7577/sjvd.3202.
Full textAbstract:
Høsten 2020 skal det innføres en ny struktur for yrkesfagene i videregående skole, og nye læreplaner skal utarbeides. Det skal opprettes et nytt yrkesfaglig utdanningsprogram for IKT og medieproduksjon. Dette utdanningsprogrammet skal inneholde flere lærefag og blir dermed bredere enn det «gamle utdanningsprogrammet» for medier og kommunikasjon (MK).
I denne artikkelen presenterer vi resultater fra en toårig kvalitativ studie som har undersøkt kompetansebehovet i mediegrafikerfaget og yrkesrelevansen av dagens skoleopplæring for mediegrafikerlæringene. Studien har fulgt syv lærlinger i mediegrafikerfaget fra lærekontrakt ble inngått og frem til svenneprøven. Grunnlaget for resultatene som blir presentert i artikkelen er observasjoner i lærebedriftene og tilsammen 34 semistrukturerte intervjuer med lærlinger, yrkesfaglærere, instruktører i bedrift og representanter for opplæringskontor. Resultatene viserhvilken kompetanse som er sentral i mediegrafikerfaget, og styrker og svakheter ved dagens skoleopplæring. Disse resultatene peker mot hva som skal til for å oppnå en yrkesrelevant utdanning av mediegrafikere i det nye programmet.
6
Birkelund, Ingrid, and Per Midthaugen. "Ny som kroppsøvingslærer - hvordan oppleves det første året i yrket?" Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis 13, no. 1 (September 15, 2019): 25–43. http://dx.doi.org/10.23865/up.v13.1835.
Full textAbstract:
Artikkelen omhandler nyutdannede kroppsøvingslæreres første år i læreryrket. Oppmerksomheten rettes mot overgangen fra utdanning til yrkesutøvelse, der lærerens opplevelse av relasjonsforhold til elever, foreldre og kollegaer er sentralt. Studiens empiri fremkommer fra semistrukturerte intervjuer med åtte nyutdannede kroppsøvingslærere som arbeidet sitt første yrkesår skoleåret 2013–2014, ved ungdomsskoler og videregående skoler. Resultatene viser at alle de nyutdannede kroppsøvingslærerne følte på et læreransvar som de ikke opplevde i lærerutdanningen. Dette ansvaret handlet om opplevelsen av å stå alene om å ta avgjørelser i utfordrende situasjoner. De opplevde selve kroppsøvingsundervisningen som minst utfordrende i møtet med læreryrket. I tillegg erfarte de å ha et godt og naturlig relasjonsforhold til sine elever. De nyutdannedes relasjon til elevenes foreldre oppleves som problematisk med tanke på ulik forståelse av kroppsøvingsfaget. Lærerne opplevde det også som utfordrende å ta del i skolekulturen, fordi de ikke fullt ut ble akseptert som likeverdige med de erfarne kollegaene. Dette gjorde det utfordrende å samarbeide med de erfarne lærerne på skolen.
7
Schaug, Rosaline Mary, and Karin Herudsløkken. "Undervisning og undervisningspraksis i yrkesfaglærerutdanning." Skandinavisk tidsskrift for yrker og profesjoner i utvikling 4, no. 1 (May 8, 2019): 53–80. http://dx.doi.org/10.7577/sjvd.3218.
Full textAbstract:
Denne artikkelen retter søkelyset mot praktisk-pedagogisk utdanning for yrkesfags (PPU-y) relevans for og i pedagogisk praksis, sett fra studentenes og praksislærernes synsvinkel.
Det er begrenset kunnskap om hva praksisfeltet ser som relevant i studentens første undervisningspraksis. Formålet med denne artikkelen er derfor å bidra til mer kunnskap om dette feltet. Følgende forskningsspørsmålene ble stilt:
Hvilke aspekter av sin utdanning oppfatter yrkesfaglærer-studenter som relevante for og i undervisningspraksis?
Hvordan samsvarer studentenes forståelse av relevans med praksislærernes syn?
Data ble innsamlet ved hjelp av et kvantitativt/kvalitativt spørreskjema, semistrukturerte intervjuer og fokusgruppeintervjuer, og representerer både PPU-y-studenters og praksislæreres synspunkter.
Våre funn viser at studenters oppfatning av hva som er relevant å erfare i pedagogisk praksis, er noe forskjellig fra hva praksislærerne sier. Resultatene viser også forskjeller i erfaringer med yrkesdidaktikk. Resultatene indikerer videre at både praksislærere og studenter opplever utfordringer med veiledning, og praksislærerne ønsker og trenger mer støtte. Basert på våre funn vil vi si at det er et presserende behov for å etablere en mer formell dialog mellom universitetet og praksisfeltet, både på et personlig nivå så vel som på et organisatorisk nivå, med hensyn til innhold i PPU-y utdanning, retningslinjer for pedagogisk praksis, samt rolle og status for praksislærer.
8
Antonsen, Yngve, Rachel Jakhelln, and Kristin Emilie Willumsen Bjørndal. "Nyutdannede grunnskolelæreres faglige fordypning og masteroppgave – relevant for skolen?" Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis 14, no. 2 (September 7, 2020): 103–21. http://dx.doi.org/10.23865/up.v14.2209.
Full textAbstract:
Femårig masterutdanning for grunnskolelærere ble pilotert ved UiT Norges arktiske universitet fra 2010 og innført i Norge fra 2017. Utdanningen innebærer faglig fordypning i tre fag for lærere i 5.−10. trinn, eller fire fag for lærere i 1.−7. trinn. Masteroppgaven skal være profesjonsrettet, praksisorientert og relevant for skolen. Denne kvalitative studien undersøker hvordan de to første kullene av grunnskolelærere med fullført masterutdanning fra UiT får anvendt sin faglige fordypning, og hvordan de erfarer relevansen av masteroppgaven etter ett år i yrket. Datamaterialet består av semistrukturerte intervjuer med 29 lærere, og som er tematisk analysert i NVivo 11. Resultatene viser at nyutdannede som i hovedsak underviser bare i fag med faglig fordypning eller et ekstra fag, arbeider i ungdomsskolen. Lærere som underviser i fag med faglig fordypning opplever mestring og motivasjon og bruker ulike didaktiske tilnærminger, spesielt i faget hvor de skrev sin fagdidaktiske masteroppgave. Lærere som underviser i fag uten faglig fordypning bruker tid og energi på å lære seg fagkunnskap og didaktikk, men erfarer utilstrekkelighet. Lærere i barneskolen underviser i opptil fire fag uten faglig fordypning. Masteroppgave og faglig fordypning i lærerutdanningen krever at både skoleledere, lærere og forskere er oppmerksomme på fordeling av undervisningsfag mellom lærere generelt og i barneskolen spesielt.
9
Øien, Lisa, and Ole Greger Lillevik. "Språklige og verdimessige utfordringer ved innføring av klassifikasjonssystemet NANDA." Nordisk tidsskrift for helseforskning 5, no. 2 (February 1, 2009): 79. http://dx.doi.org/10.7557/14.241.
Full textAbstract:
<p>Artikkelen setter fokus på sykepleielederes opplevelse av språk og innhold i kodeverket NANDA (North American Nursing Diagnoses Association), et klassifikasjonssystem for sykepleiediagnoser. Funnene som presenteres er framkommet gjennom semistrukturerte intervju med tre sykepleieledere fra tre ulike avdelinger innen samme helseforetak. Det er brukt fenomenologisk hermeneutisk metode i analysen. Studien viser at språket oppleves som fremmed og stigmatiserende, og at det derfor finnes motstand mot å ta klassifiseringsverktøyet i bruk. Det foreligger en verdikonflikt mellom sykepleierens humanistiske grunnsyn og den grunnlagstenkningen sykepleieren opplever i møte med NANDA. Funnene blir viktige med tanke på utvikling og videreutvikling av klassifikasjonssystemer for bruk av sykepleiere i Norge. Videre arbeid med standardisering av sykepleiedokumentasjon må ta hensyn til at klassifikasjonssystemer ikke er verdinøytrale.</p>
10
Mørreaunet, Sissel. "Mellom sertifisering og kvalifisering – grensekryssing som aktivitet i profesjonell identitetsdanning." Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis 14, no. 1 (January 27, 2020): 75–89. http://dx.doi.org/10.23865/up.v14.2070.
Full textAbstract:
Denne artikkelen drøfter deltidsstudenters transformasjon av kunnskap som «grensekryssing» mellom ulike arenaer som grunnlag for kvalifisering og identitetsutvikling i forhold til barnehagelæreryrket. Å flytte seg mellom profesjonelle kontekster, hvor samspillet bidrar til overføring av så vel kunnskap som profesjonell identitet, beskrives av Eraut (2004) som grensekryssing. Datamaterialet i artikkelen baseres på semistrukturerte dybdeintervju med to deltidsstudenter over fire år i deres fireårige utdanningsløp. Dette er et strategisk utvalg fra følgestudien «På vei mot barnehagelæreryrket», hvor 24 studenter ble intervjuet. De to studentene som inngår i artikklens datamateriale, kombinerer begge utdanning med arbeid i barnehage. Artikkelens problemstilling er: Hvordan dannes profesjonell identitet gjennom grensekryssing for deltidsstudentene i barnehagelærerutdanningen? Med bruk av tematisk analyse drøftes materialet i lys av profesjonsteoretiske perspektiver (Steinnes, 2013; Smeby, 2008; Heggen, 2008; Smeby & Mausethagen, 2011; Eraut, 2004, 2010). Diskusjonen fokuserer særlig på grensekryssing mellom studiesituasjon og arbeid i barnehage og den betydning denne vekslingen får for studentenes danning av profesjonell identitet og profesjonskvalifisering. Artikkelens funn peker mot at studentenes profesjonelle identitesdanning påvirkes gjennom grensekryssing og fluktuerer med tanke på ønsket om å sertifiseres og/eller kvalifiseres. Den formelle kunnskapen må oppleves relevant og være «timet» for å virke i studentens læring.
Dissertations / Theses on the topic "Semistrukturerade intervjuer"
1
Eriksson, Kristoffer. "Att främja självförverkligande : Sex semistrukturerade intervjuer med yrkesvägledare." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-30248.
Full textAbstract:
The purpose of this essay is to examine whether and how labor consultants, job coaches, guidance counselors promote the possibility of self-realization of the clients they encounter in their work. By analyzing, based on the theoretical framework, six semi-structured interviews of people having the chosen professions answer the questions "Do counselors promote client's opportunities for self-realization in their work?" and "If so: how is this practiced?". In the theoretical framework three important concepts are addressed: "identity", "recognition" and "self-realization". These are explained with the help of works by including Emma Engdahl, Anthony Giddens, Axel Honneth and Allison Weir. Other influential theorists appearing are George H. Mead, Erving Goffman, Michel Foucault and Charles Taylor. The results show that respondents' practices are different but there is a similarity in the goals they are trying to achieve. The goal is that clients should have received tools to be free to set long-term goals and achieve them. Guidance and counseling is, according to the results of the essay, to create awareness for the clients of their own roles (mostly as job seekers) and enable the development of these.
2
Lindström, Anne, and Hannah Werner. "Varför Sverige? : Semistrukturerade intervjuer med sex flyktingar från Syrien." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21632.
Full textAbstract:
Under de senaste åren har flyktingströmmarna till Sverige nått historiska nivåer. Många av de som kommer flyr krigets Syrien. Gruppen av syrier som fått permanenta uppehållstillstånd och nu ska skapa sig ett nytt liv i Sverige är stor. Hur ska Sverige utnyttja denna grupps kompetens och hur ska flyktingarna själva ta plats i samhället på såväl arbetsmarknad men även få social tillhörighet. Detta kan antas bli en återkommande fråga i den offentliga debatten. Vi upplever att det finns kunskapsluckor om dessa människor och deras tankar om Sverige, hur de trodde att det skulle bli och hur det blev. Detta är en intervjustudie där sex syrier har tillfrågats om sina förväntningar på och upplevelser av Sverige. Resultatet visar att intervjupersonerna hört om Sverige som ett fritt, demokratiskt, jämställt land med generös flyktingpolitik och permanenta uppehållstillstånd. Ett land där man kan bli vad man vill bara man kämpar. När de summerar hur det blivit efter de första åren konstaterar de att mycket stämmer men att det är lång väntan på uppehållstillstånd och yrkesvalideringar, att det dröjer innan de får sitt första arbete och att det är svårt att hitta forum där de kan prata svenska. Studien kan i framtiden utvecklas till att undersöka hur samma grupp som varit i Sverige ytterligare en tid uppfattar sin situation.In recent years, the flow of refugees to Sweden reached historic levels. Many of those who will flee Syria war. The group of Syrians who have permanent residence and is now going to create a new life in Sweden is great. How should Sweden take advantage of this group's expertise and how the refugees themselves will have a place in society in both the labor market but also socially. This is likely to be a recurring issue in the public debate. We feel that there are gaps in knowledge about these people and their ideas about Sweden, the way they thought it would be and how it turned out. This is an interview where six Syrians were asked about their expectations and experiences of Sweden. The results show that the respondents heard about Sweden as a free, democratic, egalitarian country with generous refugee policy and permanent residence permits. A country where you can be what you want only one struggling. When they add up how it has been for the first few years, they acknowledge that this is true but it is a long wait for a residence permit and yrkesvalideringar, it will take time before they get their first job and that it is difficult to find a forum where they can speak Swedish. The study can be developed in the future to investigate how the same group that has been in Sweden for some more time then understand their situation and if it changed.
3
Jägerström, Alexandra, and Susan Tahmasebpour. "Personcentrerad omvårdnad på akutmottagningar : -En kvalitativ observationsstudie med semistrukturerade intervjuer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-416910.
Full textAbstract:
Bakgrund: Det kan uppfattas av personalen på akutmottagningar att personcentrerad omvårdnad inte är möjligt med tanke på korta vårdmöten, fasta rutiner och olika styrdokument för vad som gäller vid triagering samt handläggning av patienter. Därmed behövs ett förtydligande av begreppet samt identifiera faktorer som påverkar tillämpningen av personcentrerad omvårdnad på akutmottagningar. Syfte: Att belysa personcentrerad omvårdnad i kliniskt arbete på akutmottagningar för vuxna samt identifiera olika faktorer som kan påverka möjligheterna till att utföra personcentrerad omvårdnad. Metod: Observationsstudie med efterföljande korta semistrukturerade intervjuer med nio patienter på en akutmottagning med kvalitativ innehållsanalys och deskriptiv ansats. Resultat: Resultatet i studien utmynnar i tre huvudkategorier som återger innehållet i observationerna och intervjuerna. Huvudkategorier med tillhörande underkategorier är: personcentrerat bemötande kan påverka patientens upplevelse av vården- Ett bra bemötande skapar trygghet och förtroende, vårdpersonalens påverkan på patientberättelsen, patientens förväntan att få tid för ostört samtal, att bygga en relation genom partnerskap. Patientens förväntningar på handläggningstiden- Tidsaspekt i anamnestagning påverkar patienten på olika sätt. En bra kommunikation är ett sätt att förmedla information- Vårdpersonalens verbala och icke verbala kommunikation påverkar personalens förtroende, att vara informativ skapar delaktighet, information genom dokumentation. Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning har olika förmågor vid omhändertagande av patienter gällande faktorer som personcentrerat bemötande och hur de väljer att disponera tiden hos patienter samt kommunicera för att skapa relation. Det kan förverkligas genom att förstärka vårdpersonalens förmåga avseende personcentrerat bemötande, kontinuerlig information och kommunikation.Background: It can be perceived by the staff at the emergency departments that personcentered care is not possible given the short care meetings, set routines and various control documents for triaging and management of patients. This requires clarification of the concept and identifying factors that influence the application of person-centered care to the emergency department. Aim: Illustrate person-centered nursing in clinical work at emergency departments for adults, to identify various factors that may affect the possibilities of performing person-centered nursing. Method: Observational study with subsequent short semi-structured interviews with nine patients at an emergency department with qualitative content analysis and descriptive approach. Results: The results of the study build’s up to three main categories that reflect the content of the observations and interviews. Main categories with associated subcategories are: Personcentered care can affect the patient's experience of care- Person-centered care can affect the patients experience of care- A good response creates security and trust, the care staff's influence on the patients story, the patients expectation to have time for undisturbed conversation, to build a relationship through partnership. The patients expectations of their time given at the emergency- Time aspect in the history of taking care affects the patient in different ways. Good communication is a way of conveying information- The verbal and nonverbal communication of the health care staff affects the patients confidence, being informative creates participation, information through documentation. Conclusion: Nurses working in emergency care have different abilities in caring for patients regarding person- centered care and how they choose to allocate time in patients and communicate to create a relationship. This can be realized by strengthening the healthcare staff's ability to respond, receive continuous information and communicate.
4
Hansson, Felicia, and Emma Wernholm. "Barnmorskors uppfattning om induktion i graviditetsvecka 41 respektive 42 : Semistrukturerade intervjuer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100085.
Full textAbstract:
Bakgrund: I Sverige rekommenderas induktion i vecka 42+0, detta för att undvika överburenhet. Förlossningsvården i Sverige är i ständig förändring och sedan 1994 ses det en ökning av induktioner. En trolig orsak till det är att förlossningskliniker väljer att inducera förlossningar redan innan 42 fullgångna graviditetsveckor uppnåtts. Syfte: Att beskriva förlossningsbarnmorskors uppfattning om induktion i graviditetsvecka 41 respektive graviditetsvecka 42 vid normal okomplicerad graviditet.Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats baserad på åtta semistrukturerade intervjuer - analyserade - med innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade - fyra huvudkategorier: kroppen är inte redo, barnmorskeprofessionen hotas, otydlighet i samhället kring induktioner och bristande evidens. Barnmorskorna uppfattar risker och konsekvenser med en omogen cervix vid en induktion. De uppfattar att det normala försvinner i förlossningsvården och blir mer läkarstyrd vård som leder till ökad arbetsbelastning. Barnmorskorna uppfattar även bristande evidens och okunskap i samhället gällande induktioner. Slutsats: Induktion är bra när behovet finns och när det finns medicinska indikationer för det, men barnmorskorna anser och önskar att kvinnohälsovården ska ta ett steg tillbaka och börja våga lita på kvinnokroppen igen.Background: In Sweden today, there is recommended induction in week 42+0, in order to avoid overbearing. Maternity care in Sweden is constantly changing and since 1994 there has been an increase in inductions. A probable reason for this is that maternity clinics choose to induce childbirth even before 42 full weeks of pregnancy have been reached. Aim: To describe the delivery midwifes perception of induction in pregnancy week 41 and pregnancy week 42, during a normal uncomplicated pregnancy.Method: A qualitative interview study with an inductive approach based on eight semi-structured interviews - analyzed - with content analysis. Results: The analysis generated in four main categories: the body is not ready, the midwifery profession is threatened, ambiguity in society about inductions and lack of evidence. Midwives perceive risks and consequences with an immature cervix during induction. They perceive that the normal disappears in maternity care and becomes more physician-directed care that leads to an increased workload. Midwives also perceive a lack of evidence and ignorance in society regarding inductions. Conclusion: Induction is good when needed and when there are medical indications for it, but the midwifes believe and want the women’s healthcare to take a step back and start daring to trust the female body again.
5
Wennlo, Josefin. "Lantbrukares erfarenheter av socialt stöd : en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32460.
Full textAbstract:
Inledning: Lantbrukare står för flest dödsfall till följd av stress och mental sjukdom, jämfört med andra yrkesgrupper. Socialt stöd blir därför extra viktigt eftersom det tycks fungera som en stötdämpare mot den stress, oro och ångest som många lantbrukare drabbas av i sitt yrkesliv. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka och beskriva lantbrukares erfarenheter av socialt stöd. Metod: Semistrukturerade intervjuer baserade på frågor som speglade studiefrågan hölls med svenska lantbrukare. Materialet analyserades och sammanställdes genom en kvalitativ innehållsanalys, där både det latenta och manifesta innehållet tolkades. Resultat: Lantbrukares erfarenhet av socialt stöd präglas mycket av familj och vänner. När stödet från dessa inte räcker till säger sig de flesta vara beredda att vända sig till olika typer av professionella aktörer, men helst vänder man sig till ett välbekant stöd. Familjen bidrar både till socialt stöd och en upplevelse av höga krav. Summering: Lantbrukare har flera olika källor till socialt stöd och överlag positiva erfarenheter av dessa. Det som ibland håller tillbaka lantbrukare från att söka socialt stöd är de gamla traditionella attityderna och yrkets starka band till familjen, vilket gör att de inte vill oroa familjen och därmed väntar med att öppna upp sig om bekymmer.Introduction: Compared to other occupational groups, farmers account for the most deaths due to stress and mental illness. Therefore, social support is becoming extremely important, as it seems to act as a health buffer against the stress and anxiety that many farmers suffer in their professional lives. Aim: The purpose of this study is to examine and describe farmers' experiences in social support. Method: Semi-structured interviews based on questions that reflected the study issue were held with Swedish farmers. The material was analysed and compiled through a qualitative content analysis, in which both the latent and manifest content were interpreted. Result: Farmers' experiences of social support is characterized by family and friends. When their support is not sufficient, most farmers say they are prepared to turn to professional actors, but ideally they turn to a familiar support. The family contributes both to social support and an experience of high demands. Summary: Farmers have several different sources of social support and generally positive experiences of these. What sometimes holds farmers back from seeking social support is the old traditional attitudes and the profession's strong ties to the family. Farmers do not want to worry their family and therefore they wait to tell them about worries.
6
Knutas, Ellinor, and Nina Larsson. "Tolkförmedlad logopedisk språkbedömning av flerspråkiga barn : En kvalitativ studie utifrån metoden Conversation Analysis och semistrukturerade intervjuer." Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för Logopedi, Audiologi och Otorhinolaryngologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-150467.
Full textAbstract:
It would be favorable, during the clinical assessment of language in multilingual children, if the speech-language-pathologist (SLP)spoke all the languages of the child. This is, however, not always possible, hence the need for interpreter-mediation. Furthermore, it would be desirable if the interpreters used in clinical assessments of language are specifically trained. There are only a few studies concerning interpreter-mediated clinical assessment of language and cognition using Conversation Analysis as a method, and no studies of interpreter-mediated clinical assessment of language in multilingual children. The purpose of this study was therefore to investigate the interaction between the SLP, interpreter and child, in interpreter-mediated clinical assessments of language in multilingual children, with a specific focus on the SLP and the interpreter. Participants of the study were two licensed S LPs, three interpreters and two multilingual children and their caregivers. The study was based on three video recordings of clinical encounters and four semi-structured interviews. The video recordings were translated, transcribed and analyzed using the theory and method of Conversation Analysis, and the interviews were transcribed and analyzed. Analysis of the video recordings resulted in the discovery of three phenomena; the importance of preunderstanding of the working process of SLP, the importance of responsibility during interpreter-mediated clinical assessment of language, and finally communication and language approach. Analysis of the semi-structured interviews resulted in the discovery of four phenomena, which, in addition to the ones already discovered during the video recordings, also included the importance of dialects. Strategies and challenges that the SLP and interpreter faced could be revealed from the phenomena discovered in the video recordings and the semi-structured interviews. It was suggested in the conclusion that challenges were caused by expectations on the interpreter, a lack of preunderstanding of the working process of the SLP, uncertainty regarding the responsibilities of the interpreter versus the SLP, and finally, the demands of a high level of language competence. Strategies that were used within the discovered phenomena were partially consciously applied by the SLP and interpreter. However, there is a great need for further knowledge and awareness of the processes involved in this clinical context, in order to obtain reliable and satisfactory interpreter-mediated clinical assessments of language. Lastly, it was discussed that the patient safety might be compromised if no consideration is taken regarding the investigated challenges and strategies.
7
Nordin, Annika. "Förskollärare i förskoleklass uppfattning och undervisning om grundläggande taluppfattning : En kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31711.
Full text
8
Jansson, Mas Karin. "Var finns musiken? : Musiklärarstudenter söker information i form av musikalier." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-490.
Full textAbstract:
There have been many studies made regarding students and information seeking, however few studies have been done about music teacher students. Music is a unique area of information seeking because it does not only entail seeking printed publications but also audio- and visual recordings.How do music teacher students experience information seeking in their own field of music? What methods do they use to seek information in the form of music? Does the music library on site play a role in their information seeking? A qualitative study has been made researching how music teacher students at Ingesund College of Music regard their own information seeking abilities, and how they feel about the education received in the field of information seeking.Five interviews were conducted with music teacher students, ranging from year 2 to year 5. Leckie, Pettigrew and Sylvain’s model, derived from role theory, from 1996 is applied to the music teacher students’ information seeking process. Other studies results, with some emphasis on the arts, in the field of information seeking and information science and students in the academic field have been used. The results in this thesis indicate that music teacher students experience information seeking in different ways depending on their major field of study. They also regard the information seeking course as more of a review, rather than part of their education.
9
Nilsek, Eva. "Elevers upplevelser och tankar kring IKT, matematikundervisning och specialpedagogiskt stöd." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-129304.
Full textAbstract:
I egenskap av speciallärare i matematik är det betydelsefullt att veta hur elever upplever IKT, matematikinlärning och specialpedagogiskt stöd i skolan. Det är dessutom angeläget att öka kunskapen om vilken effekt IKT kan ha på matematikinlärningen. Syftet med föreliggande studie är att öka kunskap en om hur gymnasieelever i behov av särskilt stöd i matematik upplever IKT - användningen, samt elevernas tankar kring matematik, undervisning, särskilt stöd och IKT i skolan. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem gymnasielever och tematisk analys har använts. Dagens teknologi är väl utvecklad och de allra flesta elever i gymnasieskola n har mobiltelefon och kan hantera en dator. Den tekniska förmågan hos de flesta elever är stor och dagens elever har växt upp i ett informationssamhälle. För majoriteten utgör även sociala medier ett viktigt inslag i vardag en. Att möta elever med en matematikundervisning som mer symboliserar den digitala vardag som eleverna vanligtvis möter kan vara en väg att gå för att komma till rätta med den problematik som elever kan känna inför matematikundervisningen. Det resultat som studien visar är att IKT inte används frekvent i matematik - och stöd undervisningen och elevernas upplevelser av IKT i samband med undervisningen är bristfällig. De tankar eleverna har om utformningen av matematik - och stödundervisningen är att den bör bedrivas i små grupper av skickliga lärare där IKT bör vara valfritt. Eleverna upplever att den digitala kompetensen tillsammans med den didaktiska användning en hos lärarna är otillräcklig idag. Sammanfattningsvis upplever eleverna att när IKT använts i samband med matematik - och stödundervisningen ger det mervärde för lärandet.
10
Mothata, Esther, and Törngren Klara Songsaad. "Existerar den balanserade socionomen? : En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer om komplexiteten att balanserateoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36450.
Full textAbstract:
Socionomers arbetsområde präglas av olika typer av problematik, komplexa beslutsfattningar och etiska överväganden. Forskning visar att personer som studerar till socionom i större utsträckning har varit utsatta för sociala svårigheter jämfört med studenter som läser andra utbildningar. Det är viktigt att socionomstudenterna som haft komplicerade livsförhållanden har bearbetat sitt förflutna innan de går ut i arbetslivet. Syftet med vår studie är att bidra med kunskap kring betydelsen av egna erfarenheter och teoretiska kunskaper i det sociala arbetets praktik. Resultatet av studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer som bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom ämnesområdet samt ett urval av två teoretiska perspektiv har legat till grund för tolkning och analys av studiens resultat. Av resultatet framgår att både den teoretiska och erfarenhetsbaserade kunskapen är nödvändiga i det sociala arbetet men att balansen mellan kunskaperna är komplex. Självmedvetenhet kan påverka hur den yrkesverksamma tillvaratar de båda kunskaperna i det praktiska sociala arbetet.2019-06-04
Book chapters on the topic "Semistrukturerade intervjuer"
1
Jermstad, Linnéa K., Per Ivar Kjærgård, and Hilde Sundnes. "Dannelse til globalt medborgerskap. Solidaritetsarbeid i en barnehagekontekst." In Fra barnehage til voksenliv, 33–47. Novus forlag, 2020. http://dx.doi.org/10.52145/ljrr3668.
Full textAbstract:
I rammeplanen for barnehagen kan vi lese at barn skal få mulighet til å utvikle evnen til å vise solidaritet ved å handle lokalt, nasjonalt og globalt. Tidligere forskning viser at solidaritetsarbeid i barnehager gir positive og negative assosiasjoner. Noen av de negative er at tanken om «vi i vesten» og «de andre» forsterkes, og at «de andre» tolkes som et eksotisk fremmedelement. Denne studien undersøker om solidaritetsarbeid i barnehagen kan være fruktbart i en dannelsesprosess mot globalt medborgerskap der holdninger, menneskerettigheter og verdier står sentralt. Studien ble gjennomført i én utvalgt barnehage på Vestlandet som har lang og omfattende erfaring med solidaritetsarbeid. Det empiriske materialet for studien ble innhentet gjennom kvalitativ metodetriangulering bestående av to semistrukturerte gruppeintervjuer med åtte foresatte, semistrukturert intervju med styrer av barnehagen og en analyse av barnehagens plandokument for solidaritetsprosjektet. Resultatene viser styrker og svakheter ved solidaritetsarbeid i barnehagen, og trekker frem flere elementer som kontinuitet, filosofiske samtaler og en betydningsfull rollefigur som viktige faktorer for at solidaritetsarbeid kan bidra til å danne barn mot globalt medborgerskap.