Dissertations / Theses on the topic 'Senate met'

Detta examensarbete syftar till att undersöka SO-lärares uppfattningar om värdegrunden och hur de arbetar med värdegrundsundervisningen i grundskolans senare år.

I vår studie har vi intervjuat fyra SO-lärare som är verksamma på olika skolor. Deras värdegrundsundervisning är upplagd på olika sätt, värdegrundsundervisning som är integrerad i all undervisning eller schemalagd undervisning som ett fristående ämne, livskunskap. Vi har intervjuat dessa lärare med avsikten att få en förståelse för deras uppfattningar om och arbete med värdegrundsuppdraget utifrån styrdokumenten och relatera detta till tidigare forskning gällande värdegrundsarbetet.

Resultatet visar att lärare är väl insatta i värdegrunden, men att de tolkar den på olika sätt. Detta yttrar sig på olika sätt i deras undervisning. Trots denna variation i sättet att se på värdegrunden kan alla hitta stöd i styrdokumenten. De menar vidare att värdegrundsdimensionen är en central del i deras uppdrag som lärare.

Studien visar att de intervjuade lärarnas uppfattningar har samband med hur värdegrundsundervisningen är organiserad på respektive skola. De menar också att de är tillfredställda med det arbetssätt som skolan har valt.

Nyckelord: värdegrundsarbete, livskunskap, SO-lärare, grundskolans senare år

Denna uppsats handlar om huruvida det har skett en förändring i svenskans adjektivkomparation under de senaste årtiondena. Undersökningen består av två moment. I moment ett har jag jämfört korpusarna Talbanken, som innehåller presstexter från 1960-talet och 1970-talet, och SUC (Stockholm-Umeå Corpus), som innehåller presstexter från 1990-talet, med fokus på förekomsten av suffixkomparation och perifrastisk komparation. Moment två har bestått av att undersöka hur 50 utvalda adjektiv kompareras i Språkbankens konkordanser Press 65 och Press 98. Resultaten av undersökningen visar att den perifrastiska komparationen har ökat i användning, men även att suffixkomparation har ökat bland vissa adjektiv. Det är även så att en del adjektiv har stått stilla i sin utveckling.

Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa intervjuer få kunskap om hur lärare ser på och arbetar med elevernas självförtroende. Jag beskriver hur lärare ser på självförtroende och vilka faktorer som de anser påverka självförtroendet. Jag har även undersökt vilka pedagogiska strategier lärare använder för att stärka elevernas självförtroende. I arbetet har jag avgränsat mig genom att bara studera lärare som undervisar i år 7 till 9.

Resultatet visar bland annat att informanterna tyckte att begreppet självförtroende är ett väldigt vitt begrepp och något som kan ha stor påverkan på individen. I intervjuerna framkom det även att de faktorer som lärarna anser påverkar självförtroendet är av olika kategorier så som; Trygghetskänslan hos individen, Individens måluppfyllelse, Relationer och bekräftelser från omgivningen, Ansvar och delaktighet samt Samhällets alla krav. Lärarna har även flera olika pedagogiska strategier för att stärka elevernas självförtroende. Några av dessa pedagogiska strategier är; Skapa trygghet, Ge bekräftelse, Tydliggöra elevens framsteg, Minska misslyckanden, Ge eleverna kunskaper, Umgås och skapa relationer samt att Jobba med värdegrundsfrågor.

The manor Fållnäs gård is situated at the northern end of the bay Fållnäsviken, c. 12 km north-west of Nynäshamn, Sweden. A 300 cm long sediment core collected in the bay has been analyzed regarding pollen stratigraphy. AMS ¹⁴C dating of terrestrial macrofossils indicates that the sequence covers the last c. 5400 years.

The aim has been to study vegetational changes, especially human impact, in the surroundings of Fållnäs gård. Continuous findings of charcoal particles indicate that humans were present in the area at least from c. 3400 BC. Cattle breeding is indicated from c. 2200 BC by almost continues occurrences of Plantago lanceolata. The occurrences of pollen from cereals reveals that humans have been practicing cultivation continuously since the Neolithic/Bronze Age transition, c. 1700 BC, i.e. including a period of c. 1500 years barren of archaeological findings in the area.

Detta är en undersökning om hur högstadielärare gör skönlitterära val åt sina elever i ämnet svenska. Vår undersökning begränsar sig till verksamma lärare och vi vill se hur lärarnas val påverkas av begrepp som kanon, populärkultur och skräplitteratur. Undersökningen har ägt rum på en skola i Småland, kallad Smålandsskolan, och en skola i Blekinge, kallad Blekingeskolan.

Undersökningen har genomförts med intervjuer av lärare under vår VFU (verksamhetsförlagda utbildning) där vi har ställt frågor utifrån en intervjuguide som vi i förväg skapat. Frågorna handlade om vilka undervisningsämnen lärarna hade, deras erfarenheter, vilken litteratur de använder i skolan och slutligen hur de ställer sig till kanonbegreppet.

Resultaten visar att lärare påverkas av kanonlitteraturen när de väljer litteratur åt sina elever, men i olika stor utsträckning. Undersökningsskolornas skönlitterära utbud påverkas även av skolornas budget och om skolan har ett bibliotek. Lärarnas egen inställning till viss litteratur påverkar också de inköp av skönlitteratur som skolan gör. Vi har också sett antydningar till samband mellan skolans antologier och den skönlitteratur som köps in, eftersom antologierna används som aptitretare.

The purpose of this article was to examine how students learn to use the Individual Development Plan (IUP) with written assessments as a tool for learning. The study is conducted according to an ethnographic approach. A total of 20 students, aged 13-14 years, participated. The production of data took place through participating observations, field notes and conversations. A qualitative content analysis was used for data analysis. The results of the analysis yielded the following codes: Clarification as a tool for learning; Difficult to understand as a tool for learning; Participation as a tool for learning and; Irrelevant as a tool for learning. Results of the study was coupled with an analytical model in which the concepts: integrated; mastered; and appropriated was in focus. The results showed that the students participated in the process of IUP with written reviews in varying ways. The type of participation they chose was dependent on how implemented, mastered and appropriated the practice with IUP with written judgments were.

Vi har gjort en enkätstudie för att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med betyg och pedagogisk bedömning. Vi vände oss till lärare i grundskolans senare år. De huvudsakliga frågorna i enkäten handlade om vad lärarna bedömer hos eleven och hur de går tillväga för att göra sina bedömningar. Vi fann att vissa lärare arbetade med pedagogisk bedömning och andra inte. En av anledningen ansåg vi vara att lärarna inte fått tillräckligt med information vid införandet av Lpo 94 och det nya betygssystemet för att kunna bedöma eleverna utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt. En annan anledning menar vi är bristen på tid. Lärarna har inte fått den tid som krävs för att anpassa sig till dagens styrdokument och utarbeta nya bedömningsunderlag.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vad eleverna anser om det fria skolvalet och om valfriheten i skolan. Detta görs genom kvalitativa studier bland de elever på grundskolans senare del, vilka gjort ett aktivt skolval. Som metod används skriftliga öppna frågeställningar och djupintervjuer. Ur elevernas uppfyllda förväntningar eller besvikelser på den valda skolan gjordes innebördsanalyser, vilka kunde kasta ljus över vad eleverna ansåg vara viktigt i skolan i dag och i framtiden. Dessa synpunkter hade en stor överstämmelse med beskrivningen om skolan i vår senaste läroplan. Några av de överraskande resultaten var att en av de undersökta skolorna visade sig att vara en uppsamligsskola för tidigare missnöjda elever, att lärarna utgjorde en av anledningarna till elevernas skolbyte och att eleverna trots höga ambitioner om individualisering i de nationella styrdokumenten inte får välja sitt bästa arbetssätt i tillräcklig utsträckning. Detta arbete har hos mig väckt tankar till fortsatt forskning exempelvis när det gäller uppsamlingsskolornas roll i vårt skolsystem och boendesegregationens påverkan på kvalitén i skolan.

Huvudsyftet med min undersökning var att beskriva hur det är på ett högstadium för elever som är i behov av särskilt stöd. Jag har undersökt hur man som lärare på bästa sätt ska hjälpa dessa elever så att de känner sig delaktiga och synliga i klassrummet samt få dem att nå de olika kunskapsmålen. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer när jag undersökte min studie och intervjuade fem olika pedagoger och en studierektor. Resultaten var relativt lika då de flesta av pedagogerna menade att fler resurser borde finnas på skolan, eftersom det är skolans ansvar att ge stöd till de elever som har svårigheter. Pedagogerna menade även att man som lärare måste hitta sitt eget arbetssätt som fungerar för alla elever samt att det måste finnas en god sammanhållning mellan de olika pedagogerna på skolan så att man inte får dra ett alltför tungt lass. Med min undersökning ville jag ta reda på vad jag ska tänka på gällande de elever som är i behov av särskilt stöd när jag nu till våren börjar min arbetskarriär som lärare. I och med denna studie har jag fått större insikt och idéer och tankar gällande detta som jag inte tror jag kunnat läsa mig till.

The main purpose with my examination was to describe how it is on a senior level for pupils who are in the need for special support. I have examined how teachers in the best way can help these pupils so that they fell participate and noticed in the classroom and get them to reach the different goals. I have done qualitative interview when I did my examination and was interviewing five different teachers and the director of studies. The result was kind of the same, most of the teachers meant that it should be more resources on the school because it is the schools responsibility to give support to the pupils who are in the need for special support. The teachers also meant that all the teachers have to find their own way to teach so that it works for all the pupils and that it have to be a good solidarity among the teachers on the school so it doesn’t get tough. With my examination I wanted to find out what I should keep in mind of concerning those pupils who are in the needs of special support when I soon start my working career as a teacher. With this study I have reached a greater knowledge and thoughts that I don’t think I could have learned by books.

Forskning har visat att det finns en betygsinflation - elevers betyg blir högre och högre utan attderas kunskaper ökar i samma takt. En tänkbar förklaring till detta är den ökade konkurrensenmellan skolor. Studier har också visat att flera olika aspekter utöver elevens kunskaper ochfärdigheter utgör grunden för elevens betyg. Syftet med detta examensarbete är att undersökavad som kan påverka betygsättningen i matematik utöver de kunskaper och färdigheter somenligt kursmål och betygskriterier ska utgöra grunden för betyget. För att uppfylla vårt syftehar vi utgått från två frågeställningar; ”Vilka uppfattningar har de medverkande lärarna omvilka yttre faktorer som kan påverka betygsättningen i matematik?” och ”Finns det skillnader ihur detta upplevs på olika skolor och i så fall på vilket sätt?” För att besvara vårafrågeställningar utfördes kvalitativa intervjuer med tretton matematiklärare verksamma igrundskolans senare år i två olika kommuner. Dessa lärare representerar både fristående ochkommunala skolor. Detta urval gjordes för att kunna jämföra de olika typerna av skolor samtkommunerna. För att analysera våra data har vi använt oss av tidigare forskningsresultat, blandannat kategorier av yttre faktorer som urskiljts i tidigare studier. Resultatet av intervjuernavisar på att de medverkande lärarna uppfattar många olika faktorer som kan tänkas ha eninverkan på betygsättning samt att det finns skillnader mellan vilka faktorer som lärarnanämner inom de huvudkategorier som vi analyserat och presenterat resultatet med. De yttrefaktorer som är främst förekommande handlar om elevernas arbetsinsats, svårigheter att tolkabetygssystemet, elevens framtidsplaner, konkurrens mellan skolor och det faktum att lärare”friar hellre än fäller”. Studien visar också att det finns vissa skillnader mellan kommunala ochfristående skolor kring vilka yttre faktorer lärare på dessa skolor upplever, främst när det gällerelevens hemförhållanden, framtidsplaner och föräldrar samt konkurrens mellan skolor och detfaktum att det finns en kultur i skolan att alla ska klara ett godkänt betyg. Mellan de bådekommunerna går det att urskilja skillnader när det gäller inverkan på betyget vad gäller elevensframtid, konkurrens mellan skolor, de nationella proven samt lärarens magkänsla ochmedvetenhet om betygsinflationen.

Syftet med detta arbete är att komma med ett inlägg i diskussionen kring datorspel och spelandet av desamma. Detta genom att försöka påvisa att datorspelande har en inverkan på svenska elevers inlärning av det engelska språket. För att nå mitt mål genomförde jag kvalitativa intervjuer med lärare och elever på en skola vars undervisning är inriktad mot grundskolans senare år. Huvudsyftet med intervjuerna var att samla in information för att kunna föra en relevant diskussion kring datorspelandets inverkan på inlärning av engelska.

Resultatet visar att eleverna upplever det som att den mesta engelskan de lär sig snarare kommer från datorspelen än undervisningen i skolan. Många av eleverna tror dock att lärarna inte tycker om datorspel, men menar att det nog bara är för att de inte förstår vad det handlar om. Lärarna förstår dock nyttan av att spela datorspel på fritiden, samt har en övervägande positiv inställning till datorspel. En lärare upplever att spelande elever generellt sett är duktiga på engelska och tar till sig det engelska språket på ett annat sätt än andra elever. Ytterligare en lärarröst menar att elever som spelar har ett mer flexibelt och berikat språktänk, samt öppnar upp sitt sinne på ett friare sätt i jämförelse med sina klasskamrater.

The purpose of this paper is to make a contribution to the ongoing debate on computer games. My aim is to show that playing computer games affect the Swedish students’ acquisition of a foreign language, such as English. The method I used was qualitative interviews carried out on teachers as well as students at a school in the upper level of Compulsory School. The main purpose of these interviews was to gather subjective thoughts and attitudes from teachers and students to be able to lead a relevant discussion on computer games and how playing them affects the acquisition of a foreign language.

My results show that the students experience that they learn more English by playing computer games than during their English lessons. Many of the students also think that the teachers are not at all fond of computer gaming, but conclude this to be due to the teachers’ lack of experience. The teachers, however, do understand how the students benefit from playing computer games in their spare time, which leads to a predominantly positive attitude towards computer games amongst the teachers in this study.

Svenska