Academic literature on the topic 'Sexuella tjänster'

The purpose of this study is to explore professionals’ view on why men purchase sexual services with a focus on heterosexual prostitution where the man is the buyer and the woman is the seller. To achieve the studys’ purposes and to be able to examine professionals’ views a qualitative approach is taken with semi-structured interviews. Six professionals who work or have been working in the organisation KAST (Buyers of sexual services, own translation), who are situated in Malmö, Gothenburg and Stockholm, have been interviewed. To get wider empirical data, a leading researcher within the subject of matter has also been interviewed. Furthermore, the study is based on current and historical research that shows that prostitution is a subject influenced by traditional views, countries regulations and globalisation with changing fields. Previous research has showed that a main focus has been on women who sell sexual services, the man who exploits prostitutes and his causes are less explored. The theoretical approach of this study is the theory of sexual scripts. The result has been analysed through three different levels that the theory gives, which are a structural perspective, an interpersonal level and an individual level. The aim is to get a holistic view on the subject and have a more social constructed approach. Several explanatory models are used in the study to make it possible to further understand men’s reasoning to buy sexual services. The findings of this study show that professionals’ views on why men purchase sexual services differ and there is not just one reason behind men’s causes. This demonstrates the complexity behind the field of prostitution and shows that one can’t categorise the type of man who purchases sexual services.

Syftet med den aktuella studien är att undersöka socialarbetares attityder, erfarenheter och kompetens i arbetet med pojkar, flickor och icke-binära, under 18 år, som säljer sexuella tjänster. Studien ämnar också undersöka hur bekväma socialarbetarna är att arbeta med frågan. Studien har bedrivits genom en kvantitativ webbenkät där socialarbetare, vilka är medlemmar i en Facebook-grupp för socionomer, fått möjligheten att besvara frågor angående ämnet ungdomar som säljer sexuella tjänster.  Resultaten av enkäten har sedan testats statistiskt och analyserats mot tidigare forskning kring ungdomar som säljer sexuella tjänster samt ett strukturellt organisationsperspektiv. Ungdomar som säljer sexuella tjänster visas utsättas för stora risker och dåligt psykiskt mående både under- och efter erfarenheten av att sälja sexuella tjänster. Resultaten tyder på att bekvämlighet i samtal om ungas sexuella hälsa är det som i högst grad påverkar hur säkra socialarbetare känner sig på hur de ska agera när de möter unga som säljer sexuella tjänster. Samtidigt som konsensus råder om att socionomutbildningar över lag inte prioriterar ämnet under programmens gång. Resultaten visar att respondenterna har högre grad av misstankar kring flickor, än pojkar och icke-binära, som säljer sexuella tjänster, trots att tidigare undersökningar visar att procenten pojkar som säljer sexuella tjänster är något högre än gruppen flickor. Majoriteten av respondenterna anger även att de inte känner till att deras arbetsplats har några rutiner kring ungdomar som säljer sexuella tjänster, samt att det råder varians kring hur säkra respondenterna känner sig kring att arbeta med frågan.
The aim of this study is to examine the attitudes, experiences and competence of social workers regarding the work towards boys, girls and non-binary youth, below the age of 18, who are selling sexual services. The study also aims to examine how comfortable social workers are while working with this subject. The study was conducted with a quantitative web-based poll where social workers, who were members of the Facebook-group “Socionom” specifically for social workers, had the opportunity to answer questions regarding youths who sell sexual services. The results of the poll were later statistically tested and analyzed by using previously conducted research around youths who sell sexual services, and by using a structural organizational perspective. Youths who sell sexual services are exposed to high risks and poor mental health both during- and after the experience of selling sexual services. The results of the poll indicate that the most important aspect of working with this subject is depending on how comfortable the social worker feels having discussions with the youths regarding sexual health, while consensus show that social work-education, according to the respondents, does not prioritize or give lectures regarding youth who are selling sexual services or their sexual health. The results also show that the respondents to a higher degree suspect female clients are selling sexual services than boys or non-binary, even though previous research show that boys are selling sexual services to a higher degree. Most of the respondents also specify that they are not aware of any current guidelines at their current workplace regarding youths who are selling sexual services, and that there is variance in how comfortable the respondents feel working with this subject.

Inledning: I och med den unika svenska sexköpslagen som infördes 1999 som innebär kriminalisering av köp av sexuella tjänster, har fokus hamnat på den köpande parten i prostitutionen. Vid sidan av kriminaliseringen framhålls vikten av att öka insatserna som riktas mot sexköparna. En av de befintliga insatserna för att bekämpa prostitution är psykoterapi/samtalsbehandling. Syftet med studien är att öka kunskapen om psykoterapi med målgruppen män som köper sexuella tjänster utifrån hur de behandlande psykoterapeuterna upplever behandlingsprocessen. Frågeställning: Hur upplever psykoterapeuter psykodynamiska terapier med män som köper sexuella tjänster? Metod: En kvalitativ metod med deskriptiv och explorativ ansats har använts. Sju psykoterapeuter som arbetar eller har arbetat med män som köper sexuella tjänster har intervjuats. Det transkriberade intervjumaterialet har analyserats med tematisk analys. Resultat: Studiens resultat presenteras med fyra teman där balansakt är ett övergripande tema. Förståelse med undertema förklaringsmodeller och förhållningssätt, förakt med undertema äckel, förförelse samt brottet. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån perversionsbegreppet. Motöverföringskänslor av förakt och äckel stämmer överens med tidigare forskning och teori. Temat förförelse diskuteras utifrån att det skulle kunna vara skamligt att som psykoterapeut känna sig förförd eller attraherad och förledd i relation till patienter. Balansgången mellan att acceptera och patologisera lagbrottet och det avvikande beteendet diskuteras.
Introduction: Sweden has since 1999 a prostitution legislation that prohibits sex purchase. Focus has shifted towards the buyer in prostitution. Apart from the criminalization of sexual purchase actions to reduce prostitution pointed at the buying part is highlighted. One of the available actions is psychotherapy. The objective of the study is to increase the knowledge about psychotherapy focused on males that purchase sexual services from the experience of psychotherapists treating them. Question: How do psychotherapists experience psychodynamic psychotherapy with men who buy sexual services? Method: A qualitative method with a descriptive and explorative onset has been used. Seven psychotherapists that work with or have worked with men that purchase sexual services have been interviewed. The transcribed material has been analyzed using thematic analysis. Result: The result of the study is presented with four themes with the balancing act as an overall theme; Understanding with sub-themes explanation models and approaches; Contempt with sub-theme disgust; Seduction and The crime. Discussion: The results are discussed from the perversion concept. Countertransference emotions of contempt and disgust agree with earlier studies and theories. The theme of seduction is discussed from the perspective that it is shameful for a psychotherapist to feel seduced or attracted and beguiled in relation to the patients. The line between accepting and pathologizing the illegality and the abnormal behavior is discussed.

The purpose of this study is to examine escort-business with a focus on sales of BDSM-services (Bondage and Discipline, Dominance and Submission, Sadism and Masochism). The study is based on qualitative interviews with three informants providing BDSM-services, as well as a survey with 96 men who requested domination of escorts (the survey was carried out by an escort in the 1980s). The analysis of this material resulted in the identification of three themes on which the study centers: The personal experiences of the three escorts, the interaction between the escorts and the clients, and the changes over time when it comes to the performance of BDSM-services. The study has a gender perspective. The important conclusions are that there are several differences between prostitution having a focus on BDSM-services and other prostitution. Sexual intercourse is not a common occurrence. Role-playing games involving domination and submission, physical pain, humiliation and fantasies are instead central elements. Due to the security risks submissive services have been assumed not to exist in prostitution. In this study, however, two of the informants present themselves as submissive. Nothing in the empirical material suggests a greater security risk for escorts providing BDSM-services than other sexsellers. Instead, the escorts themselves characterize the phenomenon by straightforwardness, upright communication, and pre-agreed rules of the interaction.

Denna uppsats är baserad på kvalitativa intervjuer med personer som säljer sexuella tjänster på internet. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur dessa personer upplever och resonerar kring sin trygghet och otrygghet i samband med sexsäljandet. Jag ville också se om det var vissa mötesplatser som ansågs som mer säkra i samband med kundträffar, om sexsäljarna hade några säkerhetsstrategier och om de hade erfarenhet av sexarbete på andra arenor än internet. Vidare ville jag ta reda på huruvida de resonerar kring offerskap i förhållande till sexsäljandet och analysera känslan av trygghet/otrygghet i förhållande till kön. Studien visade att personerna använder sig av olika typer av säkerhetsstrategier i sitt arbete. Studien har visat att känslan av trygghet och otrygghet är otroligt individuell, liksom var man föredrar att möta kunder, vad man har för säkerhetsstrategier, och vad man har för tankar om offerskap.
This essay is based on qualitative interviews with people who are selling sexual services on the internet. The aim of the essay was to find out how these people experience and how they reason about their safety regarding sexwork. I also wanted to know if certain meeting points were seen as more safe than others while meeting the customers, if they had any safety strategies and if they had sold sex on other places than via the internet.The essay revealed different safety strategies among the sex workers, partly about where they prefer to meet the customers, but also the pre-work some are doing before meeting the customers.The essay has showed that the feeling of safety is very individual, as well as where one prefer to meet the customers, what kind of safety-strategies one has, and what thoughts one has about victimhood.

The aim of this study was to shed light on the phenomenon of sex purchase amongst men from the perspective of professionals working at KAST*. Our main research questions concerned who the sex-purchasing men are, what their incentives are and furthermore how the professionals depict their work with these clients. In order to examine this we conducted three qualitative research interviews. The theoretical framework used to examine our results consisted of social constructivism and professional acting space. Main results show, contrary to research, that the “typical” sex buyer does not exist, nor do specific motives. Instead, our interviewees prefer to speak of a mutual pattern amongst the sex buyers, referred to as an obsessive-compulsive sexual behaviour. In addition, our interviewees emphasize the importance of distinguishing between the act and the individual. Other findings show that although none of the units use evidence-based practice, all interviewees claim their methods are effective and moreover they all describe their professional acting space as almost unlimited. With our interviewees’ testimonies differing in several ways from the image of sex buyers common amongst the public and some researchers, we hope our findings can contribute to a more nuanced view of sex buyers.   * Abbreviation for the unit within the social services working with sex buyers

Sexhandel har existerat sedan lång tid tillbaka och har alltid ansetts problematiskt på olika sätt. Sedan 1999 är sexköp förbjudet enligt lag (SFS 1962:700, 6 kap. 11 §) och anses av regeringen som en del av mäns våld mot kvinnor och mäns överordnade ställning i samhället. Nya siffror från folkhälsomyndigheten visar att en av tio män i Sverige någon gång betalat för en sexuell handling. Trots att sexhandel har både en säljande och en köpande sida har forskningen mestadels varit ensidig och fokuserat på de personer som säljer, vilket har lämnat den köpande sidan relativt outforskad. Media däremot belyser ämnet från båda sidor vilket ger dem stor makt att påverka samhällets syn på sexköpare. Samtidigt influeras media i stor utsträckning av samhällspolitiken och verkar reflekterande av rådande maktordningar. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur media framställer sexköpare samt hur sexköpsdiskursen speglar såväl könsnormer som genusrelaterade maktordningar.  Det teoretiska perspektivet utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt radikalfeministiskt teori och med Faircloughs tredimensionella modell har jag undersökt och analysera 153 artiklar från Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan den 1 januari 2018 och 31 maj 2020. Studien visar att fyra olika deldiskurser går att urskilja i diskursen om sexköpare i media: (1) anonymisering av de sexköpande männen samt referensen till dem som ‘’vanliga’’ män, (2) beskrivning av dem som rovdjur, förövare och samvetslösa, (3) måla upp en bild av sexköpare som offer samt ge utrymme för medömkan och (4) användning av marknadsdiskurs. Analysen visar också att olika diskurser reflekterar könsnormer och rådande maktordningar till olika grad där vissa till och med verkar utmanande och följer lagens samt det radikalfeministiska perspektivet på sexköp.
Sex trafficking has existed for a long time and has always been considered problematic in various ways. Since 1999, the purchase of sex has been prohibited by law (SFS 1962: 700, Chapter 6, Section 11) and is considered by the government as part of men's violence against women and men's superior position in society. New figures from the public health authority shows that one in ten men in Sweden have paid for a sexual act. Despite the fact that the sex trade has both a selling and a buying side, the research has mostly been one-sided and focused on the people who sell, which has led to the buying side being relatively unexplored. Media, on the other hand, sheds light on both sides of the subject, which gives them power to influence society's view of sex buyers. At the same time, the media is to a large extent influenced by social policy and reflects the current power structures. The purpose of this paper is therefore to examine how the media portrays sex buyers and how the sex purchase discourse reflects both gender norms and gender-related power structures. The theoretical perspective is based on Norman Fairclough's critical discourse analysis and radical feminist theory. With Fairclough's three-dimensional model I have examined and analyzed 153 articles from Dagens Nyheter and Aftonbladet between 1 January 2018 and 31 May 2020. The study shows that four different sub-discourses can be distinguished in the discourse about sex buyers in media: (1) anonymization of men who buys sex and the reference to them as "ordinary" men, (2) the description of them as predators, perpetrators and conscienceless, (3) portraying sex buyers as victims and also provide space for compassion and (4) use of market discourse. The analysis also shows that different discourses reflect gender norms and current power structures to varying degrees, where some even act challenging and follows the law and the radical feminist perspective on sex purchases.

Syftet med studien är att undersöka hur personer som köper sexuella tjänster beskriver och söker förståelse för sina handlingsmönster. Fokus ligger på personernas intima relationer och praktiska vardag. Datainsamlingen har skett i form av nio semistrukturerade intervjuer med män som både köper sexuella tjänster och lever i en parrelation. En kvalitativ metod har använts med en poststrukturalistisk forskningsansats. De teoretiska ramar och perspektiv som empirin har analyserats utifrån grundar sig på modernitetsteorier som omfattar olika former av kommersialisering och kommodifiering av intima relationer. De huvudsakliga resultaten av studien ger en uppfattning om vilken funktion köp av sexuella tjänster fyller för informanterna, hur den praktiska organisationen och genomförandet av köpen går till samt hur informanterna därvid förhåller sig till sin partner och sin relation. Vidare ger resultaten en förståelse för hur köp av sexuella tjänster relaterar till privat och kommersiell sexualitet, hur informanterna förhåller sig till tillämplig svensk lagstiftning samt vilka värderingar de har i fråga om köp av sexuella tjänster. Analysen visar hur informanterna på individuella, relationella och strukturella nivåer navigerar och förhandlar kring olika aspekter av intimitet och konsumtion i relation till köp av sexuella tjänster när en samtidig parrelation föreligger.
The aim of the study is to explore how purchasers of sexual services describe and explain their behavioural patterns, with a focus on their intimate relations and everyday life. Data was collected in semi-structured interviews with nine male participants who purchase sexual services and are currently in a relationship. Using a qualitative method, a poststructuralist research approach was applied. The empirical findings were analysed within theoretical frameworks and viewpoints based on modernity theories, encompassing various forms of commercialization and commodification of intimate relations. The principal results of the study present an idea of what functions the purchases of sexual services fulfil for the participants, how the purchases are organized and carried out, and how the behaviour affects their attitudes towards current partners and relations. Furthermore, the results give an understanding of how purchases of sexual services relate to private and commercial sexuality, what concerns the participants have for applicable Swedish legislation, and what moral values they hold regarding purchases of sexual services. On individual, relational and structural levels, the analysis shows how the participants navigate and negotiate around various aspects of intimacy and consumption in connection to purchases of sexual services outside a current relation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur köp av sexuella tjänster konstrueras, dels i tingsrättsdomar och dels på internetforumet Flashback. Vidare vill vi undersöka om det finns likheter och skillnader mellan dessa två språkliga arenor. För att uppnå studiens syfte utgår vi ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och knyter an till teorier gällande hegemonisk maskulinitet och diskursteori. Vidare har vi tagit del av tidigare forskning som berör köp av sexuella tjänster med olika infallsvinklar för att bearbeta vårt material. I studien har kritisk diskursanalys används för att analysera sju tingsrättsdomar och en tråd från internetforumet Flashback. Vi kan se att köp av sexuella tjänster i tingsrättsdomar konstrueras som något olagligt med en koppling till stigmatisering. Vidare kan vi se en konstruktion av att mannen som är åtalad framställs som mindre trovärdig i förhållande till polis och rättsväsende som här anses vara sanningsbärare. På Flashback konstrueras köp av sexuella tjänster som något legitimt och vi kan där se en tydlig social ram med accepterade förhållningssätt som användarna förhåller sig till. I dessa två språkliga kontexter används ett marknadsspråk som konstruerar köp av sexuella tjänster som en strikt affärsmässig relation mellan köpare och säljare. Kvinnan som säljer sexuella tjänster konstrueras här som en produkt och genom detta bibehålls patriarkala strukturer.