To see the other types of publications on this topic, follow the link: Sexuelle Dysfunktionen.
Dissertations / Theses on the topic 'Sexuelle Dysfunktionen'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 39 dissertations / theses for your research on the topic 'Sexuelle Dysfunktionen.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Haase, Angelika, Anne Boos, Sabine Schönfeld, and Jürgen Hoyer. "Sexuelle Dysfunktionen und sexuelle Zufriedenheit bei Patientinnen mit posttraumatischer Belastungsstörung." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2014. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-132797.
Full textAbstract:
Hintergrund: Sexuelle Dysfunktionen sind ein häufiges Problem bei Patientinnen mit posttraumatischer Belastungsstörung (PTB). Kaum untersucht ist, ob ein Zusammenhang zwischen der Art des Traumas (sexuell vs. nichtsexuell) und der Häufigkeit sexueller Dysfunktionen bzw. Zufriedenheit besteht und welche Rolle komorbide Depressionen dabei spielen. Zudem wurden verschiedene Störungsbilder (PTB, Angst, Depression) in Bezug auf sexuelle Funktions-/Zufriedenheitsbeeinträchtigungen vergleichend untersucht (klinische Spezifität). Patientinnen und Methoden: Nach der standardisierten klinischen Diagnostik wurden 351 ambulante Psychotherapiepatientinnen folgenden 3 Gruppen zugeteilt: Patientinnen mit PTB (n = 89), mit anderen Angststörungen (n = 157) und mit depressiven Störungen (n = 105). Informationen zur sexuellen Zufriedenheit und Funktionsfähigkeit wurden mit dem Kurzfragebogen für Sexualität (KFS) erhoben. Die Art des Traumas (sexuell vs. nichtsexuell) wurde per Interview erfasst; Depressivität mit dem Beck-Depressions-Inventar (BDI). Ergebnisse: Sexuell traumatisierte PTB-Patientinnen haben ein 4-fach höheres Risiko, Beeinträchtigungen der sexuellen Funktionsfähigkeit zu erleben als PTB-Patientinnen mit nichtsexuellem Trauma. Bei Vorliegen einer depressiven Störung zusätzlich zur PTB steigt das Risiko für sexuelle Dysfunktionen um das 3-fache gegenüber PTB-Patientinnen ohne komorbide Depression. Mit der sexuellen Zufriedenheit hängt die Art des Traumas hingegen nicht zusammen. Während drei Viertel der PTB- und Depressionspatientinnen sexuelle Dysfunktionen berichten, gilt dies nur für jede zweite Angstpatientin (außer PTB). Diskussion: Sowohl die Art des Traumas als auch komorbide Depressionen stehen im Zusammenhang mit sexuellen Dysfunktionen bei PTB-Patientinnen. Insbesondere bei Patientengruppen mit einem erhöhten Risiko für Beeinträchtigungen der sexuellen Funktionen ist es wichtig, die Thematik bei therapeutischen Interventionen zu berücksichtigen<br>Background: Sexual dysfunctions are a common problem in female patients with posttraumatic stress disorder (PTSD). However, only few studies have investigated the incidence of sexual dysfunctions in PTSD patients accounting for the type of traumatisation (sexual vs non-sexual), the role of co-morbid depression as well as the comparison to other psychiatric disorders (clinical specification). Patients and Methods: In this study, 351 female outpatients were tested with a standardised clinical diagnostic instrument and assigned to the following 3 groups: patients with PTSD (n = 89), with other anxiety disorders (n = 157) and with depressive disorders (n = 105). Information about aspects of sexual satisfaction und sexual functioning was assessed by a short questionnaire (‘Kurzfragebogen für Sexualität’, KFS). The type of trauma was assessed by interview, and the level of depressive symptoms with the Beck Depression Inventory (BDI). Results: The risk of suffering from sexual dysfunctions was 4 times higher for sexually compared to non- sexually traumatised patients, and 3 times higher in the case of co-morbid depression compared to PTSD patients without co-morbid depression. Yet, there was no association between sexual satisfaction and type of trauma. Only half of the patients with anxiety disorder (except PTSD) suffer from sexual dysfunctions compared to 3 out of 4 patients with depression or PTSD. Discussion: Both the type of trauma and co-morbid depression are related to sexual dysfunction in patients with PTSD. Especially with patient groups that hold an increased risk of developing sexual dysfunctions, it is important to consider this topic during therapeutic interventions<br>Dieser Beitrag ist mit Zustimmung des Rechteinhabers aufgrund einer (DFG-geförderten) Allianz- bzw. Nationallizenz frei zugänglich
2
Haase, Angelika, Anne Boos, Sabine Schönfeld, and Jürgen Hoyer. "Sexuelle Dysfunktionen und sexuelle Zufriedenheit bei Patientinnen mit posttraumatischer Belastungsstörung." Karger, 2009. https://tud.qucosa.de/id/qucosa%3A27470.
Full textAbstract:
Hintergrund: Sexuelle Dysfunktionen sind ein häufiges Problem bei Patientinnen mit posttraumatischer Belastungsstörung (PTB). Kaum untersucht ist, ob ein Zusammenhang zwischen der Art des Traumas (sexuell vs. nichtsexuell) und der Häufigkeit sexueller Dysfunktionen bzw. Zufriedenheit besteht und welche Rolle komorbide Depressionen dabei spielen. Zudem wurden verschiedene Störungsbilder (PTB, Angst, Depression) in Bezug auf sexuelle Funktions-/Zufriedenheitsbeeinträchtigungen vergleichend untersucht (klinische Spezifität).
Patientinnen und Methoden: Nach der standardisierten klinischen Diagnostik wurden 351 ambulante Psychotherapiepatientinnen folgenden 3 Gruppen zugeteilt: Patientinnen mit PTB (n = 89), mit anderen Angststörungen (n = 157) und mit depressiven Störungen (n = 105). Informationen zur sexuellen Zufriedenheit und Funktionsfähigkeit wurden mit dem Kurzfragebogen für Sexualität (KFS) erhoben. Die Art des Traumas (sexuell vs. nichtsexuell) wurde per Interview erfasst; Depressivität mit dem Beck-Depressions-Inventar (BDI).
Ergebnisse: Sexuell traumatisierte PTB-Patientinnen haben ein 4-fach höheres Risiko, Beeinträchtigungen der sexuellen Funktionsfähigkeit zu erleben als PTB-Patientinnen mit nichtsexuellem Trauma. Bei Vorliegen einer depressiven Störung zusätzlich zur PTB steigt das Risiko für sexuelle Dysfunktionen um das 3-fache gegenüber PTB-Patientinnen ohne komorbide Depression. Mit der sexuellen Zufriedenheit hängt die Art des Traumas hingegen nicht zusammen. Während drei Viertel der PTB- und Depressionspatientinnen sexuelle Dysfunktionen berichten, gilt dies nur für jede zweite Angstpatientin (außer PTB).
Diskussion: Sowohl die Art des Traumas als auch komorbide Depressionen stehen im Zusammenhang mit sexuellen Dysfunktionen bei PTB-Patientinnen. Insbesondere bei Patientengruppen mit einem erhöhten Risiko für Beeinträchtigungen der sexuellen Funktionen ist es wichtig, die Thematik bei therapeutischen Interventionen zu berücksichtigen.<br>Background: Sexual dysfunctions are a common problem in female patients with posttraumatic stress disorder (PTSD). However, only few studies have investigated the incidence of sexual dysfunctions in PTSD patients accounting for the type of traumatisation (sexual vs non-sexual), the role of co-morbid depression as well as the comparison to other psychiatric disorders (clinical specification).
Patients and Methods: In this study, 351 female outpatients were tested with a standardised clinical diagnostic instrument and assigned to the following 3 groups: patients with PTSD (n = 89), with other anxiety disorders (n = 157) and with depressive disorders (n = 105). Information about aspects of sexual satisfaction und sexual functioning was assessed by a short questionnaire (‘Kurzfragebogen für Sexualität’, KFS). The type of trauma was assessed by interview, and the level of depressive symptoms with the Beck Depression Inventory (BDI).
Results: The risk of suffering from sexual dysfunctions was 4 times higher for sexually compared to non- sexually traumatised patients, and 3 times higher in the case of co-morbid depression compared to PTSD patients without co-morbid depression. Yet, there was no association between sexual satisfaction and type of trauma. Only half of the patients with anxiety disorder (except PTSD) suffer from sexual dysfunctions compared to 3 out of 4 patients with depression or PTSD.
Discussion: Both the type of trauma and co-morbid depression are related to sexual dysfunction in patients with PTSD. Especially with patient groups that hold an increased risk of developing sexual dysfunctions, it is important to consider this topic during therapeutic interventions.<br>Dieser Beitrag ist mit Zustimmung des Rechteinhabers aufgrund einer (DFG-geförderten) Allianz- bzw. Nationallizenz frei zugänglich.
3
Reinecke, Andrea, Daniel Schöps, and Jürgen Hoyer. "Sexuelle Dysfunktionen bei Patienten einer verhaltenstherapeutischen Hochschulambulanz: Häufigkeit, Erkennen, Behandlung." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2014. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-132327.
Full textAbstract:
Hintergrund: Prävalenzdaten weisen auf einen hohen therapeutischen Versorgungsbedarf für sexuelle Dysfunktionen hin. Unser Ziel war es zu untersuchen, inwieweit ein solcher Bedarf bei Patienten einer psychotherapeutischen Hochschulambulanz besteht und inwieweit die sexuellen Probleme von vorwiegend in Ausbildung befindlichen Verhaltenstherapeuten erkannt und therapeutisch aufgegriffen werden. Patienten und Methoden: In einer Patientenstudie (Studie 1) wurden 173 Psychotherapiepatienten (16–64 Jahre, 71,7% Frauen) mittels des Kurzfragebogens Sexualität und Partnerschaft (KFSP) zu ihrem sexuellen Interesse, ihrer sexuellen Erregungsfähigkeit, ihrer Orgasmusfähigkeit, ihrer Erektionsbzw. Lubrikationsfähigkeit sowie ihrer sexuellen Zufriedenheit im letzten Monat befragt. In der Therapeutenstudie (Studie 2) wurde untersucht, ob 16 vorwiegend in Ausbildung befindliche Therapeuten Patienten mit bzw. ohne sexuelle Dysfunktion als solche erkennen und die Probleme thematisieren und behandeln. Ergebnisse: Je nach Problembereich äußert jede zweite bis dritte Frau bzw. jeder dritte bis fünfte Mann sexuelle Probleme. Therapeuten erkennen sexuelle Schwierigkeiten bei jedem zweiten Betroffenen. Sexualität wird bei jedem zweiten Patienten thematisiert. Jede dritte richtig erkannte Dysfunktion wird auch behandelt. Schlussfolgerung: Erkennen und Behandeln sexueller Dysfunktionen sollten im Rahmen der Ausbildung stärker berücksichtigt werden<br>Prevalence data on sexual dysfunctions indicate a high need for therapy and health care for sexual problems. One of the study’s aims was to investigate the extent of that need in patients of a psychotherapeutic university outpatient clinic. Besides, we examined to what extent sexual problems are recognised and treated by behaviour therapists in training. Patients and Methods: In a patient study, we tested 173 outpatients (aged 16-64 years, 71.7% female) who were seeking psychotherapy. By completing the German version of the Massachusetts General Hospital Sexual Functioning Questionnaire, participants rated their sexual interest, their ability to sexual arousal, to experience orgasm, to attain erection/lubrication and their general sexual satisfaction in the past month. In a therapist study, we examined whether 16 therapists in training were able to differentiate between patients with and without sexual dysfunction, whether they brought up the topic during therapy and whether they treated the sexual dysfunction. Results: Depending on the type of problem, one out of two to three women and one out of three to five men report sexual problems. Therapists recognise sexual problems in half of the patients, and bring up the issue of sexuality in every second patient. In fact, every third case of sexual dysfunction is treated. Conclusion: Behaviour therapy training should put a stronger emphasis on the topic of ‘sexual dysfunctions’<br>Dieser Beitrag ist mit Zustimmung des Rechteinhabers aufgrund einer (DFG-geförderten) Allianz- bzw. Nationallizenz frei zugänglich
4
Reinecke, Andrea, Daniel Schöps, and Jürgen Hoyer. "Sexuelle Dysfunktionen bei Patienten einer verhaltenstherapeutischen Hochschulambulanz: Häufigkeit, Erkennen, Behandlung." Karger, 2006. https://tud.qucosa.de/id/qucosa%3A27442.
Full textAbstract:
Hintergrund: Prävalenzdaten weisen auf einen hohen therapeutischen Versorgungsbedarf für sexuelle Dysfunktionen hin. Unser Ziel war es zu untersuchen, inwieweit ein solcher Bedarf bei Patienten einer psychotherapeutischen Hochschulambulanz besteht und inwieweit die sexuellen Probleme von vorwiegend in Ausbildung befindlichen Verhaltenstherapeuten erkannt und therapeutisch aufgegriffen werden.
Patienten und Methoden: In einer Patientenstudie (Studie 1) wurden 173 Psychotherapiepatienten (16–64 Jahre, 71,7% Frauen) mittels des Kurzfragebogens Sexualität und Partnerschaft (KFSP) zu ihrem sexuellen Interesse, ihrer sexuellen Erregungsfähigkeit, ihrer Orgasmusfähigkeit, ihrer Erektionsbzw. Lubrikationsfähigkeit sowie ihrer sexuellen Zufriedenheit im letzten Monat befragt. In der Therapeutenstudie (Studie 2) wurde untersucht, ob 16 vorwiegend in Ausbildung befindliche Therapeuten Patienten mit bzw. ohne sexuelle Dysfunktion als solche erkennen und die Probleme thematisieren und behandeln.
Ergebnisse: Je nach Problembereich äußert jede zweite bis dritte Frau bzw. jeder dritte bis fünfte Mann sexuelle Probleme. Therapeuten erkennen sexuelle Schwierigkeiten bei jedem zweiten Betroffenen. Sexualität wird bei jedem zweiten Patienten thematisiert. Jede dritte richtig erkannte Dysfunktion wird auch behandelt.
Schlussfolgerung: Erkennen und Behandeln sexueller Dysfunktionen sollten im Rahmen der Ausbildung stärker berücksichtigt werden.<br>Prevalence data on sexual dysfunctions indicate a high need for therapy and health care for sexual problems. One of the study’s aims was to investigate the extent of that need in patients of a psychotherapeutic university outpatient clinic. Besides, we examined to what extent sexual problems are recognised and treated by behaviour therapists in training.
Patients and Methods: In a patient study, we tested 173 outpatients (aged 16-64 years, 71.7% female) who were seeking psychotherapy. By completing the German version of the Massachusetts General Hospital Sexual Functioning Questionnaire, participants rated their sexual interest, their ability to sexual arousal, to experience orgasm, to attain erection/lubrication and their general sexual satisfaction in the past month. In a therapist study, we examined whether 16 therapists in training were able to differentiate between patients with and without sexual dysfunction, whether they brought up the topic during therapy and whether they treated the sexual dysfunction.
Results: Depending on the type of problem, one out of two to three women and one out of three to five men report sexual problems. Therapists recognise sexual problems in half of the patients, and bring up the issue of sexuality in every second patient. In fact, every third case of sexual dysfunction is treated.
Conclusion: Behaviour therapy training should put a stronger emphasis on the topic of ‘sexual dysfunctions’.<br>Dieser Beitrag ist mit Zustimmung des Rechteinhabers aufgrund einer (DFG-geförderten) Allianz- bzw. Nationallizenz frei zugänglich.
5
Rundgren, Maxine, and Lind Johan Pernlo. "SEXUELL FUNKTIONSSTÖRNING OCH DEN UPPLEVDA SEXUELLA HÄLSAN HOS MÄN OCH KVINNOR MED SCHIZOFRENI." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25232.
Full textAbstract:
Tidigare forskning har visat att biverkningar av neuroleptika kan ge upphov till sexuella funktionstörningar hos personer med schizofreni. Dock är det svårare att skilja på effekterna av den farmakologiska behandlingen och inverkan av sjukdomens symtomatologi och andra hinder som människor med schizofreni upplever. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sexuella funktionsstörningar och den upplevda sexuella hälsan hos män och kvinnor med schizofreni samt undersöka eventuella könsskillnader. Denna litteraturstudie granskade forskningsmaterial kring relevanta faktorerna vid sexuell hälsa respektive sexuell ohälsa. Aspekter som sexuella funktionstörningar och neuroleptikas biverkningar, upplevda hinder, tidigare negativa erfarenheter, behov och erfarenhet av en intim relation och självbilden var de främsta avgörande faktorerna. Vår slutsats är att patienter har ett behov av en intim relation och en förmåga att diskutera sexuella funktionsstörningar. Inom psykiatrin behövs ett öppnare klimat kring patientens sexuella hälsa, samtal kring sexuella funktionsstörningar och en sexualanamnes bör ingå i samtliga vårdplaneringar.<br>Previous research has shown that side effects of neuroleptics can cause sexual dysfunctions in people with schizophrenia. However, it is difficult to distinguish between the effects of pharmacological treatment and the impact of disease symptomatology and other barriers that people with schizophrenia experience. The purpose of this study was to describe sexual dysfunctions and perceived sexual health of men and women with schizophrenia and to examine any gender differences. This literature review examined research articles regarding the most important factors in sexual health and sexual illness. Aspects such as sexual dysfunction and side effects of neuroleptics, perceived barriers and previous negative sexual experiences, needs and experience of an intimate relationship and self-esteem were the main influencing factors. Our conclusion is that patients have a need for an intimate relationship and an ability to discuss sexual dysfunktions. Psychiatric clinics need to adopt a more open climate and recognize the need for conversations about sexual dysfunctions. A sexual history should be included in all health care plans.
6
Buskhe, Camilla, and Mira Harms. "Sexuell dysfunktion vid somatisk sjukdom." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29321.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sexualitet spelar stor roll för hälsa och välbefinnande och då en sjukdom är färdigbehandlad kan sexuell dysfunktion finnas kvar som en följd av den tidigare sjukdomen. Sexuell dysfunktion innebär att sexualiteten inte fungerar tillfredsställande och kan vara upplevda, förväntade eller negativa förändringar. Sexualitet har visat sig vara något som sjuksköterskor har svårt att prata med patienter om och som följd dokumenteras det lite i ämnet. Syfte: Syftet var att beskriva sexuell dysfunktion vid olika somatiska sjukdomstillstånd. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design och systematisk sökning gjordes och 14 kvantitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien. Deduktiv metod användes vid sortering av data. De valda rubrikerna var NANDA:s kännetecken för omvårdnadsdiagnosen Oro över egen sexualitet. Resultat: Litteraturstudiens huvudfynd var hur vanligt förekommande sexuell dysfunktion faktiskt var. Män beskrev erektil dysfunktion, ejakulationsproblem samt impotens och kvinnor beskrev orgasmproblematik och försämrad partnerrelation. Både män och kvinnor beskrev minskad sexuell lust, könsdrift, upphetsning och tillfredställelse. De beskrev även smärta vid sexuell aktivitet. Sexuell dysfunktion beskrevs bero på patienternas hälsotillstånd. Slutsats: Det pratas och dokumenteras för lite om sexualitet inom hälso-och sjukvården baserat på förekomsten av sexuell dysfunktion. Genom att uppmärksamma patientens sexuella dysfunktion kan patienten få hjälp att återställa hälsa och öka välbefinnandet.
7
Ringel, Isabel. "Sexuelle Dysfunktion als Arzneimittelnebenwirkung : Ergebnisse aus dem deutschen Spontanerfassungssystem /." Berlin : Mensch-und-Buch-Verl, 2001. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=009571629&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Full text
8
Kjellner, Andreas, and Joachim Villaflor. "Mäns upplevelser av sexuell dysfunktion vid prostatacancer." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-43917.
Full text
9
Andersson, Marie, and Linda Ludvigsson. "Kvinnors upplevelser av sexuell dysfunktion : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36792.
Full textAbstract:
Sexualiteten är en grundläggande del av att vara människa och sexuell hälsa är en viktig del i holistiskt vårdande. Fler kvinnor än män lider av sexuell dysfunktion. Trots detta adresserar sjuksköterskor sällan kvinnors sexuella hälsa. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sexuell dysfunktion. För att svara på syftet genomfördes en allmän litteraturstudie. En systematisk litteratursökning resulterade i 14 resultatartiklar som granskades kritiskt. I databearbetningen framkom tre kategorier: Oförmåga att leva upp till sociala förväntningar, Dysfunktionens påverkan på hälsan och Behov av stöd. Resultatet visade att kvinnor med sexuell dysfunktion upplevde sociala förväntningar som med sexuell dysfunktion blev omöjliga att leva upp till. Kvinnorna uttryckte att dysfunktionen påverkade hälsan och det framkom även ett behov av stöd från såväl partnern som sjukvården. Sjukvårdens bekräftelse av dysfunktionen beskrevs kunna minska de upplevda förväntningarna. Att omdefiniera sexualiteten kunde verka stödjande för att hitta nya vägar till sexuell hälsa. Sjukvården beskrevs vara den mest pålitliga informationskällan och kvinnor uttryckte ett stort förtroende för sjuksköterskeprofessionen. Utifrån resultaten i denna studie bedöms sjuksköterskor ha stora möjligheter att stödja kvinnor till sexuell hälsa. Sjuksköterskor behöver rutinmässigt lyfta frågan om sexualiteten. Sexuell hälsa behöver även vara ett viktigt inslag i sjuksköterskeutbildningen så att sexualitet blir lika självklart att adressera som t.ex. tobaksvanor och sömn.<br>Sexuality is a fundamental part of being human and sexual health is an important part of holistic care. More women than men suffer from sexual dysfunction. Nevertheless, nurses rarely address women's sexual health. The purpose of the study was to highlight women's experiences of sexual dysfunction. In response to the purpose, a general literature study was conducted. A systematic literature search resulted in 14 results critically reviewed. Data processing revealed three categories: Inability to live up to social expectations, The impact of dysfunction on health and The need for support. The result showed that women with sexual dysfunction experienced social expectations that with sexual dysfunction became impossible to live up to. The women expressed that dysfunction affected health and there was also a need for support from both the partner and the healthcare sector. The healthcare confirmation of dysfunction was described to reduce the perceived expectations. Redefining sexuality could be supportive in finding new ways of sexual health. Healthcare is considered to be the most reliable source of information and women experience a high level of confidence in the nursing profession. Based on the results of this study, nurses are expected to have great opportunities to support women for sexual health. Nurses need to routinely raise the issue of sexuality. Sexual health also needs to be an important part of nursing education so that sexuality becomes as obvious as addressing, for example, tobacco habits and sleep.
10
Karlsson, Helén. "Sexuella dysfunktioner hos kvinnliga patienter med multipel skleros. En litteraturstudie om sjuksköterskors delaktighet i sexuell information och rådgivning till kvinnor med multipel skleros." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25558.
Full textAbstract:
Sexual dysfunctions concerning women with multiple sclerosis (MS) are common. Since the disease preferably affects young individuals when establishment of family occurs, the result of these problems have a great impact on the individual and her family. The purpose of this literature review is to throw light upon these problems and respond the questions if the nurse may be the right person to give sexual counselling and in which way this may be done. The theoretical framework was Antonovsky´s concept "sense of coherence". The result is presented in four themes: bodily aspects, social aspects, information/counselling, and practical implications for nurses. Women with MS seemed to find other ways of sexual experience than sexual intercourse if they did not give it up completely due to reduced libido. Good communication and positive problem focused coping strategies seemed to predict lower levels of sexual dysfunctions. Nurses should discuss sexual concerns with their patients and the PLISSIT-model of sexual health intervention could be a tool in this work.<br>Sexuella dysfunktioner hos kvinnor med multipel skleros (MS) är vanligen förekommande. Eftersom sjukdomen företrädesvis drabbar yngre personer i en tid då familjebildning ofta sker får problemen en stor genomslagskraft hos både individen och dennes familj. Syftet med denna litteraturstudie har varit att belysa dessa problem och besvara frågorna om sjuksköterskan kan vara en lämplig person att bedriva sexuell rådgivning samt att studera på vilket sätt detta kan ske. Den teoretiska referensramen har varit Antonovskys KASAM-begrepp. Resultatet presenteras under fyra rubriker: Kroppsliga aspekter, sociala aspekter, information/rådgivning samt praktiska implikationer för sjuksköterskan. Kvinnor med MS verkar hitta andra vägar än samlag för att uppleva sexualitet om de inte resignerar helt p g a nedsatt libido. God kommunikation och positiv problembaserad copingstrategi verkade vara kopplat till lägre grad av sexuella dysfunktioner. Sjuksköterskan bör diskutera sexuella frågor med sina patienter och PLISSIT-modellen kan vara ett bra verktyg i denna gärning.
11
Ek, Ann-Sofie. "Individuella upplevelser av sexuallivet efter en förvärvad hjärnskada-en intervjustudie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24836.
Full textAbstract:
Det finns tidigare studier som visat att sexuallivet påverkats efter förvärvade hjärnskador. I denna studie avsågs att lyfta personernas individuella perspektiv. Intervjustudien omfattar nio personer som förvärvat en hjärnskada för mer än ett år sedan, och som deltagit i hjärnskaderehabilitering vid Skånes universitetssjukhus. Åldern på deltagarna varierade mellan 25 och 64 år, och ålder vid skadetillfälle eller insjuknande var 16-55 år. Frågeställningar i uppsatsen var huruvida personerna i studien upplevt förändringar i sexuallivet efter att ha förvärvat en hjärnskada, och hur personerna hanterat detta, samt om det förekom skillnader i mäns och kvinnors upplevelse. I resultatet framkom att förändringar skett inom flera områden relaterade till sexualitet. Tydligast var förändringar som påverkats av trötthet, förändringar i erektion, lubrikation samt orgasmförmåga. Förändringarna påverkade även sexualiteten på det interpersonella planet. Dessa förändringar tolkades och hanterades olika av deltagarna. I analysen har scriptteorin använts, samt resonemang om copingprocesser. Slutsatsen är att sexualitet är en viktig del i rehabiliteringsprocessen, och att program som omfattar detta bör utvecklas<br>Sexuality is a central part of life among people in general. What happens to sexuality when a person suddenly acquires a brain injury as a result of severe illness or an accident? The focus at primary rehabilitation concerns more obvious functions which are aimed to make the person more independent in daily life. Questions about the personal experience of how the brain injury has affected identity as a male or female, and questions about sexuality can therefore be neglected. A review of earlier studies shows that sexuality is affected among persons who have acquired a brain injury. Sexuality can be seen as constructed both on intra psychic and interpersonal level, and script theory can be used to analyze changes in experiences of sexuality. AIMS: The aim of the current study was to illuminate the personal perspective of sexual changes among persons who had acquired a brain injury. Has the brain injury resulted in changes of the experienced sexual life, and if so how did the person manage these? Methods: In the current study nine people, both women and men were interviewed. The participants aged between 25 and 64 years had acquired a brain injury at the age between 16 and 55. All participants had acquired the brain injury for more than one year ago, and all had participated in a rehabilitation program at Skåne University Hospital. Results: Changes in sexuality was seen in relation to common consequences of brain injury such as fatigue and difficulties concerning concentration. Changes also appeared in relation to the ability to achieve erection, lubrication and orgasm (the intrapsychic level). There were also changes at the interpersonal level for example role changes in the relationship. All changes were managed in different ways by the participants including different coping strategies. Not all coping strategies were efficient for the person.Conclusions: Sexuality can be seen as a vital part of the rehabilitation process and therefore rehabilitation programs including sexuality should be developed. Partners’ perspective should also be considered.
12
Stentagg, Magnus. "Stroke mitt i livet : en intervjustudie om hur män upplever sin sexualitet post stroke." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24250.
Full textAbstract:
Det finns tidigare forskning som visat att sexuallivet påverkats efter en stroke. Många studier kan påvisa de fysiologiska förändringarna som kan ske i samband med en stroke. I denna studie är syfte att få en djupare förståelse kring män och deras sexualitet post stroke. Deras syn på manligheten och tankar kring rehabiliteringen. Intervjustudien omfattar sju personer som alla drabbats av en stroke för mer än ett år sedan. Åldern på deltagarna varierade mellan 34 och 64 år, De hade levt med restsymptom av sin stroke mellan 4 år och upp till 11 år. Frågeställningar i uppsatsen var om personerna i studien upplever att deras manlighet har påverkats? Har det skett någon förändring post stroke? Vilka konsekvenser kan det få för självbilden? Hur är upplevelsen bland informanterna av hur rehabiliteringen hanterar frågor som rör sexualiteten? I resultatet framkom att förändringar skett inom flera områden relaterade till sexualitet. Tydligast fanns en ökad trötthet, avsaknaden av en fullgod erektion samt orgasmförmåga. Detta påverkade även sexualiteten på det interpersonella planet. Det som har kommit fram i studien påvisar att upplevelsen bland deltagarna är allt från att ha fått ett bättre sexliv till att helt ha förlorat intresset för sin sexualitet. Dessa förändringar tolkades och hanterades olika av deltagarna. I analysen har scriptteorin använts, samt resonemang kring hegemonisk maskulinitet. Slutsatsen är att sexualitet inte är ett statiskt tillstånd utan ett dynamiskt och är en viktig del i rehabiliteringsprocessen. Nyckelord: Sexualitet, sexualliv, sexuell dysfunktion, sexuell förmåga, sexuella script manlighet<br>There is previous research that showed that sexual life affected after a stroke. Many studies demonstrate the physiological changes that can occur with a stroke. In this study is to gain a deeper understanding of men post-stroke and their sexuality and self-image and perception of rehabilitation.The interview study involving seven people who all suffered from a stroke for more than a year ago. The age of participants ranged between 34 and 64, they had lived with residual symptoms of his stroke from 4 years and up to 11 years. Issues in the essay were about the people in the study feel that their masculinity has been affected? Has there been any changes post stroke? What impact can it have on the self-image? How is the experience among the informants of the rehabilitation handle issues related to sexuality?The result shows that changes have occurred in several areas related to sexuality. Most clearly was an increase in fatigue, the lack of an adequate erection and orgasm ability. This also affected the sexuality of the interpersonal plane. What has emerged in this study demonstrates that the experience of participants range from receiving better sex life to have completely lost interest in their sexuality. The changes also affected the sexuality of the interpersonal level. These changes were interpreted and handled differently by the participants. The analysis has been used script theory, and discussion of the hegemonic masculinity. The conclusion is that sexuality is not a static state but a dynamic and is an important part in the rehabilitation process. Keywords: sexuality, sex, sexual dysfunction, sexual performance, sexual scripts, masculinity
13
Wärn, AnnChristine, and Annelie Johansson. "Dialyspatienters sexuella dysfunktion och behov av rutinmässig information - en litteraturöversikt." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11414.
Full textAbstract:
<p><strong>Bakgrund:</strong> Patienter inom dialysvård fick lite information om påverkan på sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv påverkade individen och dennes livslust i stor utsträckning.<strong> Syfte</strong>: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s påverkan på det psykiska måendet samt i vilken mån patienter sökte och fick behandling.<strong> Metod:</strong> Vi använde oss av kvantitativa artiklar från Pubmeds databas. Artiklarna kvalitets-bedömdes, bearbetades utifrån syfte och frågeställningar som sedan sammanställdes i resultatet. Urval ur aktuell litteratur gjordes med inriktning mot njursjukvård i syfte att hitta basfakta om hur njursjukdomar yttrade sig i kroppen.<strong> Resultat: </strong>Prevalensen var hög hos dialyspatienter av SD och sänkt psykiskt mående.<strong> Diskussion: </strong>Det fanns bevis på att få dialyspatienter med SD delgav sina problem för sin läkare. Medicinsk personal prioriterade inte SD och ansåg att det var på patientens eget ansvar att ta upp. Det saknades rutiner för att tidigt upptäcka SD och genom det kunna höja patientens livskvalitet och förebygga psykiska problem.<strong> Slutsats: </strong>Om patienten fick adekvat information och kunskap om sin SD så kunde behandling sättas in, patientens livskvalitet höjas och depressiva symtom förhindras.</p>
14
Cederholm, Linnéa, and Bella Wessman. "Patienters upplevelse av sexuell dysfunktion efter radikal prostatektomi - en litteraturstudie." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24464.
Full textAbstract:
Bakgrund: Radikal prostatektomi är ett vanligt kirurgiskt ingrepp som utförs vid lokaliserad prostatacancer. Olika former av sexuella dysfunktioner såsom förändringar i libido, erektil dysfunktion och orgasmssvårigheter är biverkningar förknippade med radikal prostatektomi. Trots att dessa biverkningar är vanliga, upplever patienter att de inte fått tillräckligt med information och stöd. Syfte: Syftet med denna studie är att redovisa och sammanställa empirisk kunskap om patienters upplevelse av sexuell dysfunktion efter radikal prostatektomi.Metod: Denna litteraturstudie grundas i 10 kvalitativa intervjustudier. Resultat: Upplevelser av sexuell dysfunktion ledde till att patienter undvek sexuell aktivitet och intimitet. Många deltagare kände frustration och förstörd njutning då de kände libido men oförmåga att uppnå spontan erektion. Rädsla att bli lämnad, värdelöshetskänslor och minskad manlighet var några av de emotionella reaktioner som deltagarna upplevde. Att lära sig att leva med sina sexuella dysfunktioner var en balansgång mellan överlevnad och acceptans.Diskussion: Sjuksköterskor måste arbeta mer strukturerat för att samla in information och upplevelser av sexuella dysfunktioner för att kunna hjälpa varje individuell patient på bästa sätt. Ålder får inte ses som ett hinder att inte informera om sexuella dysfunktioner. Att arbeta för att hjälpa patienter att hantera och minimera konsekvenser av sexuella dysfunktioner minskar risken för utveckling av depression, ångestproblematik eller annan psykisk ohälsa.Konklusion: Arbetet med sexuella dysfunktioner underprioriteras i vården och skapar stort lidande hos patienter och närstående. Vårdpersonal måste uppmärksamma och prioritera sexuell dysfunktion i omvårdnaden av patienter som har eller ska genomgå radikal prostatektomi.<br>Background: Radical prostatectomy is a common surgical treatment for localized prostate cancer. Sexual dysfunction in different forms such as changes in libido, erectile dysfunction and difficulties around orgasms, are consequences of radical prostatectomy. Even though these consequences are common, patients do experience a lack of information and support.Aim: The aim of this study was to report and compile empirical knowledge about patients’ experiences of sexual dysfunction after radical prostatectomy.Method: This literature review was based on ten qualitative interview studies. Result: Experiences of sexual dysfunction resulted in patients avoiding sexual activity and intimacy. Many participants felt frustration and ruined pleasure as they felt libido but unable to achieve spontaneous erection. Fear of being abended, worthlessness and diminished manliness were some of the emotional reactions that the participants experienced. Learning to live with their sexual dysfunctions was a balance between survival and acceptance.Discussion: There is need for nurses to collect information and experiences of sexual dysfunctions to help every patient needs in the best way possible. The patients’ age can´t be seen as an obstacle to not inform about sexual dysfunctions. To minimize developing depression, anxiety and other mental illnesses nurses must help patients in their acceptance of the new situation and give enough information and support for the patients’ needs.Conclusion: Sexual dysfunctions are under prioritized in nursing and gives the patients and their partner suffering. Nurses must pay attention to and prioritise patients’ sexual dysfunction in caregiving for patients undergoing radical prostatectomy.
15
Eriksson, Emelie, and Sofie Lindell. "Patienters upplevelser av sexuell dysfunktion vid behandling av prostatacancer : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35981.
Full text
16
Lundin, Ulrica. "Lust? Vem har lust? Nu kör vi!" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24257.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sexualitet är något väsentligt och komplext hos människan. Tidigare forskning visar att ouppfylld längtan efter barn kan innebära att sexlivet blir kravfyllt. En arena där det finns möjlighet att diskutera sexuella problem är diskussionsforum på Internet vilket inspirerade till denna studie. Syfte och metod: Denna studie har genomförts på ett diskussionsforum som heter Svårt att få barn på www.familjeliv.se. Forskningsmetod har varit kvalitativ innehållsanalys. Syftet med studien var att öka förståelsen kring sexuella problem vid ofrivillig barnlöshet. Syftet var även att förstå vilken funktion diskussionsforumet har beträffande att förmedla support kring frågor som rör sexualitet bland personer som är ofrivilligt barnlösa. Resultat och analys: Resultatet av studien har utmynnat i ett huvudsakligt tema: Att ofrivillig barnlöshet leder till nya villkor beträffande sexualiteten. Behovet av att hantera dessa nya villkor bereder rum och ger mening åt diskussionsforumet. De sexuella problem som utkristalliserats i denna studie handlar främst om prestationsångest förknippad med sexualitet, minskad sexuell lust och minskad spontanitet. Njutning och tillfredsställelse som motiv till samlag blir underordnat reproduktionsmotivet då personer upplever inre eller yttre krav på att genomföra samlag enligt viss frekvens för att kunna nå graviditet. Vidare visar resultatet att den ofrivilliga barnlösheten ibland leder till en förändrad självbild vilken kan generera en känsla av meningslöshet, även beträffande sexualitet. Resultatet visar att forumet erbjuder utrymme för deltagarna att lyfta intima frågor, ge second opinion d.v.s. utbyta, jämföra och diskutera olika sorters information som är kopplat till sexualitet. Även support som syftar till bekräftelse och normalisering beträffande frågor som rör självbild och sexualitet återfinns på forumet. Resultatet visade även att diskussionsforumet erbjuder möjlighet till nya vänskapsband med andra deltagare som befinner sig i samma kontext beträffande att sexualitetens ställts inför nya villkor i samband med barnlösheten. Diskussionsforumet erbjuder därmed olika funktioner som är att jämställa med coping, och bidrar även till att öka personers känsla av sammanhang (KASAM).Diskussion: Resultatet visar att det finns en diskrepans mellan vilka frågor personer har beträffande sexualitetens nya villkor då de är ofrivilligt barnlösa och beträffande vilken information som lämnas exempelvis inom sjukvården. Det är därför viktigt att informationen som lämnas kring frågor som rör sexualitet utökas och inte bara omfattar "kalla fakta". Det är även viktigt att tillvarata och utveckla den arena som Internet är då det gäller att ge support kring dessa frågor.<br>Background: Sexuality is important and filled with complexity. Research shows that the sex life of men and women with an unfulfilled desire for a child may be subject to significant stress. One of the means to discuss sexual problems is forums on the Internet. This study was inspired by that channel of information exchange. Aim and method: The basis of this study was the Internet forum:”Difficult to conceive” (in Swedish: ”Svårt att få barn”) at the site ”http://www.familjeliv.se”. The method employed was qualitative content analysis. The aims were to achieve increased understanding of sexual disorders of infertile men and women, and to investigate the ability of the forum to provide answers and support regarding sexuality issues. Results and analysis: The main result of this study is that infertility has negative effects on the sex life. The reason for existence of the forum is a need to handle these effects. The predominant sexual problems were: anxiety regarding sexual performance, decreased desire and a lower degree of spontaneity. Other examples were erectile dysfunction, difficulty to ejaculate and pain during intercourse. When people feel the need to have sex according to a schedule, in order to conceive, joy and gratification become less important as incentives for sexual intercourse. Furthermore, inability to conceive may cause lower self-esteem, the result of which may be a general feeling of futility, but also misgivings as regards the sex life. This study shows that the forum offers an opportunity for participants to raise questions about intimacy, and to give second opinions, that is, exchange knowledge, compare experiences and discuss information about sexual issues. Support is also given, addressing questions about confirmation and normalcy in a sexual context. Another result is that the forum provides a means of forming friendships with people in a similar situation. The forum offers functionality that may be considered as coping, and contributes to increase the participants’ sense of coherence, in Swedish: (KASAM). Discussion and conclusions: There seems to be a discrepancy between questions regarding sexuality and the unfulfilled desire for a child, and information given by medical services. It is important that information about infertility and sexuality addresses other issues than the pure medical facts. The opportunity that the Internet provides should be maintained and developed in order to give support regarding sexuality and infertility.
17
Schröder, Marina, and Marijetka Preselj. "Faktorer som är relaterade till sexuella svårigheter hos diabetespatienter." Thesis, Karlstad University, Division for Health and Caring Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-249.
Full textAbstract:
<p>Diabetes mellitus är en folksjukdom som ökar mer och mer för varje år. Att drabbas av diabetes innebär behov av livsstilsförändring som kräver kunskap om sjukdomens inverkan på individen. Det har länge varit känt att diabetes kan orsaka förändringar i sexualiteten. Omvårdnadens syfte är att stärka hälsa och förebygga sjukdom, att främja läkande och välbefinnande samt att underlätta liv med långvarig sjukdom, handikapp och lidande. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är relaterade till sexuella svårigheter hos diabetespatienter. Metoden var en litteraturstudie och artiklar relevanta för studiens syfte söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar. Efter att artiklarna hade bearbetats framkom nio viktiga faktorer. Resultatet visar att sexuell dysfunktion hos diabetiker är kopplat till anpassning till sjukdomen, äktenskaplig kvalitet, depression, trötthet, diabeteskomplikationer, glukosnivå, medicinsk behandling utöver insulin, ålder samt rökning, alkoholförbrukning och fetma. Sjukdomen upplevs ofta som ett angrepp på identiteten och självkänslan. Det är viktigt att patienten lär sig mer om sjukdomen och dess inverkan på sexuell funktion. För att nå bästa resultat krävs ett samspel mellan sjuksköterska och patient samt att sjuksköterskan ser patienten som en individ och anpassar omvårdnadsåtgärder efter varje individs behov. Risken finns att patienter ser sjukdomen som det primära hindret för att uppleva en sexuellt trygg gemenskap, och därmed avstår från att ta de initiativ som skulle kunna leda till målet. Sjuksköterskans uppgift är att lära patienten hantera sin sexuella dysfunktion och få paret att hitta varandra igen vilket är viktigare än att snabbt återställa dysfunktionen.</p>
18
Thimgren, Alexandra, and Sandra Vernersson. "Kvinnors upplevelse av sin sexualitet i samband med cytostatikabehandling vid bröstcancer." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1251.
Full textAbstract:
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Prognosen har dock förbättrats tack vare tidig diagnos och avancerade diagnostiska tekniker samt att bröstcancerbehandlingen blivit allt mer avancerad, aggressiv och effektiv. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Vid otillräcklig kirurgi ges adjuvant behandling, vilket innebär en tilläggsbehandling med strålning, cytostatika och/eller endokrin behandling. Cytostatika verkar genom att döda tumörceller och hämma deras tillväxt. Endast tio procent av bröstcancertumörer kan botas enbart med cytostatika, därför kombineras den ofta med annan typ av behandling. Cytostatikabehandlingen är mestadels intensiv och medför ofta svåra biverkningar, då skillnaden mellan elakartade och friska celler är små.Sexualitet kan beskrivas som en del av identiteten och är unik hos varje person. Sexualiteten påverkas av samtliga cancerbehandlingsmetoder. Detta kan bero på biverkningar som fatigue, vaginal torrhet, minskad förmåga till orgasm och förändrade hormonnivåer. Inom onkologisk vård ansvarar sjuksköterskor för bedömning av patientens behov, även de som berör sexualitet. Trots goda kunskaper om cytostatikans effekt på sexualitet undviks ämnet ofta av sjuksköterskor.
19
Gunterberg, Philip, and Jonatan Adamsson. "Prostatacancer och den sexuella hälsan : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39652.
Full textAbstract:
Sammanfattning Bakgrund: Orsakerna till att prostatacancer uppstår är i dagsläget inte fastställt, men ärftlighet har visat sig ha en betydelse. Prostatacancer är den vanligaste typen av cancer i världen bland män, där patienterna drabbas av såväl fysiska som psykiska besvär vilket har en påverkan på individernas sexuella hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sexuell hälsa vid prostatacancer. Metod: En litteraturöversikt baserad på artiklar med kvalitativa data användes. Resultat: Resultatet redovisade tre huvudkategorier som ger en insyn i individernas upplevelse av sexuell hälsa: Att förlora en del av sin identitet, Upplevd påverkan på relationer samt Att kunna anpassa sin livssituation. Det var främst den försämrade förmågan till erektion som påverkade individernas identitet, deras relationer och skapade ett behov av anpassning till den nya situationen. Slutsats: Patienter som lever med prostatacancer upplever en försämrad sexuell hälsa till följd av sin sjukdom. Det resulterar i konsekvenser där patienterna drabbas fysiskt, psykiskt, och socialt, vilket leder till svåra utmaningar för individerna. Litteraturöversikten kan bidra till att ge vårdpersonal en ökad insikt i hur patienterna upplever sin situation, vilket kan resultera i att patienterna får en bättre och mer individanpassad vård.<br>Summary Background: The causes why the prostate cancer occurring are currently not determined, but heredity has been shown to be of importance. Prostate cancer is the most common type of cancer in the world among men, where the patients suffer from physical and mental illness which affect the sexual health of individuals. Purpose: The purpose was to describe patients' experiences of sexual health in prostate cancer. Method: A literature review based on qualitative data was used. Result: The result presented three main categories that provide an insight into the individual's perception of sexual health: Losing a part of one's identity, Experienced effect on relationships, and Being able to adjust one's life. It was primarily the impaired ability of erection that affected the individual’s identity, their relationships and created a need for adaption to the new situation. Conclusion: Patients living with prostate cancer experience impaired sexual health due to their illness. This results in consequences where patients suffer physically, mentally, and socially, leading to difficult challenges for the individuals. This literature review can provide healthcare professionals with an increased insight into how patients experience their situation, which can result in patients getting a better and more individualized care.
20
Rasmusson, Lena. "Sexuell dysfunktion hos kvinnor med diabetes : en sammanställning av tillgängliga mätinstrument." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1681.
Full text
21
Beckerdal, Johanna, and Olivia Fermdal. "Bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av sexuell dysfunktion efter genomgången mastektomi : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14664.
Full textAbstract:
Det ställs allt högre krav på bröstcancervården då antalet personer som insjuknar i bröstcancer fortsätter att öka i Sverige. Många av de drabbade kvinnorna genomgår mastektomi, vilket i sin tur kan leda till en förändrad självkänsla, kroppsuppfattning och påverka den sexuella hälsan och känslan av kvinnlighet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av sexuell dysfunktion efter genomgången mastektomi. Författarna har valt att genomföra en litteraturöversikt enligt Fribergs metod. Författarna har analyserat 14 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet är indelat i tre huvudteman och 7 underteman. Huvudteman är; ”upplevelse av en förändrad sexuell funktion”, ”upplevelse av en förändrad kroppsuppfattning” och ”behov av stöd, samtal och information”. Underteman är; ”sexuell dysfunktion”, ”sexuellt umgänge”, ”bröstens betydelse”, ”samhällets ideal”, ”bröstrekonstruktion” och ”partner” samt ”hälso- och sjukvård”. Litteraturöversiktens resultat visar att många bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgått mastektomi upplever sexuell dysfunktion. Resultatet visade också att olika faktorer påverkade kvinnornas sexualitet, så som rädsla att visa sig naken inför sin partner och känslan av att inte längre motsvara samhällets krav och ideal som kvinna. Kvinnorna upplevde problem gällande bland annat sexuell lust, orgasm och tillfredsställelse. Vården har ett stort ansvar för att dessa kvinnor ska få en god och optimal hälso- och sjukvårdvård. Resultatet visade att kvinnorna upplever ett behov av undervisning efter mastektomin, varför sjuksköterskans roll i att stötta och informera patienterna för att öka kvinnornas sexuella hälsa är viktig.
22
Norrlöf, Emma, and Sara Sjöberg. "Gynekologisk cancer och sexuell dysfunktion - En litteraturstudie om kvinnors erfarenheter och sjuksköterskans stödjande roll." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26675.
Full textAbstract:
Bakgrund: Behandling av gynekologisk cancer kan medföra kvarstående sexuell dysfunktion som påverkar patienters upplevda hälsa. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av sexuell dysfunktion och upplevelser av sjuksköterskans roll efter gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artik-lar från studier med kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Den sexuella funktionen påverkas av förändrad självbild, smärtpåverkan, oro och rädsla inför sexuell aktivitet, anatomiska förändringar och minskad libido. Anpassningen till den nya situationen påverkas av en eventuell partners reaktioner och delaktighet. Kvinnor upplever bristande information och har behov av individuellt anpassat stöd. Konklusion: Behovet av sexualrådgivning är stort och möts ej i tillräcklig utsträckning av hälso- och sjukvårdspersonal. Upplevelsen av sexuell dysfunktion är beroende av balans mellan inre och yttre resurser samt det dagliga livets krav. Sjuksköterskan kan spela en nyckelroll i förbättrandet av den sexuella funktionen och upplevda hälsan.<br>Background: The treatment of gynecological cancer may cause persistent sexual dysfunction which affects patients’ experienced health. Aim: To describe women’s experiences of sexual dysfunction and the role of the nurse after gynecological cancer. Method: A literature review based on 12 scientific articles on studies of qualitative or quantitative design. Results: The sexual function is affected by changed self-image, experienced pain, anxiety and fear related to sexual activity, anatomic changes and decreased libido. The adjustment to the new situation is affected by the reactions and degree of participation by a possible partner. Women experience a lack of information and have a need for individually adjusted sup-port. Conclusion: The need for sexual counseling is immense and insufficiently met by health care professionals. The experience of sexual dysfunction is depen-dent on a balance between the inner and outer resources and the demands of daily life. The nurse may play a key role in enhancing sexual function and experienced health.
23
Larsson, Sanna, and Maria Åhlander. "Mer än en påse på magen : En litteraturöversikt om patienter med enterostomi och hur de upplever sin sexualitet." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6762.
Full textAbstract:
Bakgrund: Det finns många olika tillstånd som kan leda till att en person får en tarmstomi, och detta kan påverka en persons syn på den egna kroppen. En persons kroppsuppfattning är starkt kopplad till sexualiteten som är en viktig del i människors liv. Stomioperationer kan även ge fysiska skador som medför problem i opererade människors sexualliv. Patienter med stomi finns i alla vårdinriktningar, och det är därför viktigt för alla sjuksköterskor att kunna bemöta dem. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med enterostomi upplever sin sexualitet. Metod: Metoden var en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar granskades, varav fem var kvalitativa, nio kvantitativa och en använde mixad metod. Artiklarna söktes fram genom kombinationer av olika sökord i databaserna CINAHL Complete och Pubmed med ett tidsspann på år 2008-2017. Resultat: I resultatet kunde fyra huvudteman och sex underteman identifieras. De huvudteman som hittades var En förändrad kropp, Fysisk sexuell funktion, Ett förändrat sexliv och Stöd från omgivningen. Resultatet visade på att många patienter upplever problem med sin sexualitet relaterat till stomin, både fysiska problem och hinder som följd av patientens egna tankar om sin stomi. Ett ökat behov av stöd och information kunde också identifieras hos patienterna, både från en eventuell partner, men även från sjukvårdens sida. Diskussion: Resultatet diskuteras med utgångspunkt i Parse's teori om humanbecoming. I diskussionen tas upp teman kring hur stöd och information från vården saknas av patienterna. Även bristen på forskning kring kvinnors sexuella upplevelser med stomi i jämförelse med den forskning som finns kring män diskuteras.<br>Background: There are many reasons as to why a person receives a bowel ostomy, and this can affect the person’s view of their own body. A person's perception of the body is strongly linked to sexuality that is an important part of people's lives. Stoma surgery can also cause physical damage that causes problems in the sex life of the operated person. Patients with stoma will appear in all care settings, and it is therefore important for all nurses to be able to treat them. Aim: The aim was to illustrate how patients with an ostomy experience their sexuality Method: The method was a literature review where 15 scientific articles were reviewed, five of which were qualitative, nine quantitative and one used mixed method. The articles were identified through combinations of different keywords in the databases CINAHL Complete and Pubmed with a time span of the years 2008-2017. Results: In the results four main themes and six sub themes could be identified. The main themes were A Changed Body, Physical Sexual Function, A Changed Sex Life and Support from the Surroundings. The results showed that many patients experience problems with their sexuality related to their stoma, both physical problems and obstacles as a result of the patient's own thoughts about one's stoma. An increased need for support and information was also identified by the patients, both from an eventual partner and from the healthcare. Discussion: The result is discussed based on Parse's theory of humanbecoming. The discussion addresses topics about the lack of support and information for patients from the healthcare. The lack of research into women's sexual experiences with a stoma in comparison to the research that exists around men is also discussed.
24
Hult, Skogs Hanna, and Blomsterlund Lisa Tobiasson. "Diabetes och sexuell hälsa : faktorer som påverkar samtal mellan sjuksköterskor och patienter." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2791.
Full textAbstract:
Frekvensen av sexuell dysfunktion och sexuell ohälsa är högre bland personer med Diabetes Mellitus (DM) jämfört med personer utan DM. Den sexuella hälsan har en inverkan på människors livskvalitet. Trots att sexuell dysfunktion är en omvårdnadsdiagnos i North American Nursing Diagnosis Association International (NANDA-I) och ett eget avsnitt i Välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet (VIPS) är sexuell hälsa ett ämne som sjuksköterskor sällan tar upp i samtal med patienter.Syftet var att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskors samtal om sexuell hälsa med patienter som har Diabetes Mellitus typ 1 och typ 2.Metoden som tillämpades var allmän litteraturöversikt. Både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades efter databassökning och manuell sökning. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar.Resultatet visade att flera faktorer förhindrar sjuksköterskors samtal om sexuella hälsa med patienter som har DM. Dessa faktorer var främst organisatoriska brister på arbetsplatsen, kunskapsbrist och att av olika anledningar inte känna sig bekväm med att samtala om sexuell hälsa. Det främsta sättet att möjliggöra samtal kring sexuell hälsa var ökad kunskap och utbildning, men även olika former av hjälpmedel kunde möjliggöra samtalen.Slutsatsen var att samtal kring sexuell hälsa oftast inte fungerar i tillfredsställande grad. Äldre kvinnor och icke-heterosexuella personer är särskilt utsatta. Sjuksköterskor behöver ökad utbildning i DM:s påverkan på den sexuella hälsan och träning i samtal som rör sexuell hälsa.
25
Isfors, Ellinor. "Kvinnors orgasmproblem." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6578.
Full textAbstract:
<p>Det här är en sexologisk uppsats med syftet att kvalitativt undersöka både kvinnors och mäns syn på kvinnlig, heterosexuell sexualitet. Fokus för undersökningen ligger på omständigheter som underlättar eller försvårar kvinnors lustupplevelser och orgasmer. De omständig-heter som undersöks närmare är olika sexuella handlingsmönster, kommunikationen mellan kvinnorna och deras partners samt kvinnornas sexuella självförtroende. Tre heterosexuella kvinnor, som alla upplevt orgasmsvårigheter, och tre heterosexuella män, som upplevt orgasmsvårigheter hos kvinnliga partners, intervjuades. Materialet analyserades på ett tolkande, reflexivt sätt. Kvinnorna gav till viss del uttryck för en kluven hållning till orgasmer och deras betydelse, medan männen tydligt sade att kvinnors orgasmer är viktiga. Respondenterna kunde med lätthet beskriva ett stereotypt sätt att ha sex på, vilket uppfattades som ”vanligt sex”. Inom ramen för vanligt sex lämnas ofta ett mindre utrymme för kvinnors orgasmer än för mäns.</p>
26
Aene, Roya, and Alise Rudzite. "Kvinnors sexuella hälsa i samband med bröstcancer : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8088.
Full textAbstract:
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen. Behandlingen medför olika konsekvenser som påverkar kvinnors liv och välbefinnande som kan leda till kvinnors sexuella hälsa, sexualitet samt relation till sig själv och sin partner blir påverkad. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av sexuell hälsa hos kvinnor i samband med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt gjordes som innehåller fyra kvalitativa, fem kvantitativa och två vetenskapliga artiklar med mixad metod. Artiklarna analyserades och granskades enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet presenteras i sex temaområden som beskriver upplevelser av sexuell hälsa hos kvinnor med bröstcancer: Förändrad sexuell hälsa, Psykologiska konsekvenser, Kvinnans relation till sig själv och sin kropp, Relationer med partner, Kommunikationen med hälso- och sjukvårdspersonal och Fördomar kring bröstcancerbehandling. Diskussion: Diskussionen inkluderar en metoddiskussion och en resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter, genomförda tillvägagångssätt samt kvalitetsgranskning av resultatartiklar. Vidare i resultatdiskussion diskuteras resultatets fynd utifrån Katie Erikssons teori om lidande samt andra studier och egna reflektioner.<br>Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in the world. Breast cancer treatment has various consequences that can affect women’s lives and well-being, which can influence women’s sexual health, sexuality and relationship with themselves and their partners. Aim: The aim of this study was to describe experiences of sexual health among women in relation to breast cancer. Method: A literature review was conducted containing four qualitative, five quantitative and two scientific articles with mixed method. The articles were analyzed and reviewed according to Friberg’s method. Results: The results are presented in six thematic areas that describe experiences of sexual health among women with breast cancer: Altered sexual health, Psychological consequences, The woman’s relationship with herself and her body, Relationships with partner, Communication with healthcare providers and Prejudices regarding breast cancer treatment. Discussion: The discussion includes a method discussion and a discussion of results. The method discussion discusses strength and weaknesses, implemented procedures and quality review of results articles. Further in the results discussion the finding’s are discussed based on Katie Eriksson’s theory of suffering as well as other studies and writer’s own reflections.
27
Christoffer, Lindquist. "Faktorer som leder till sexuell dysfunktion och påverkad kroppsbild hos kvinnor som behandlats för cervixcancer." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36168.
Full textAbstract:
I dagsläget finns effektiv behandling för cervixcancer med en god överlevnadsstatistik i Sverige och delar av västvärlden. All typ av behandling för cervixcancer kan medföra olika konsekvenser som kan leda till sexuell dysfunktion och en påverkad kroppsbild. SYFTE: Att identifiera vilka faktorer som bidrar till sexuell dysfunktion och en negativt påverkad kroppsbild hos kvinnor som behandlats för cervixcancer. METOD: Polit och Beck (2012) niostegsmodell följdes för att systematiskt utföra denna litteraturstudie. CINAHL och PubMed användes som databaser för att hitta relevanta artiklar. Artiklarna granskades och resulterade i totalt 14 stycken som användes i resultatet. Tre olika huvudteman urskildes i artiklarna och dessa var: Kroppsbild efter behandling, Sexuell dysfunktion efter behandling samt Behandlingsspecifika samband. RESULTAT: Resultatet visade att sexuell dysfunktion och kroppsbild påverkades negativt av både fysiska och psykiska faktorer så som dysparenui, minskad lust, blödningar och flytningar från vagina, rädsla att samlag skulle skada vagina efter behandling, förminskad och trång vagina. Behandlingsmetoden hade en stor betydelse för hur allvarliga dessa faktorer blev . SLUTSATS: Det är av stor vikt att som sjuksköterska och vårdpersonal uppmärksamma de problem och komplikationer som uppstår efter behandling av cervixcancer för att kunna bemöta patienterna och främja deras hälsa.
28
Hildestam, Jakob, and Pia Stehager. "Lidande hos patienter med benign prostatahyperplasi (BPH)." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-324.
Full textAbstract:
<p>Benign prostatahyperplasi (BPH) är en av de vanligaste sjukdomarna hos män och kan vara en orsak till lidande. Hur omfattande lidandet är hos dem som drabbas är individuellt. Studiens syfte var att belysa patienters lidande vid BPH. En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning i relevanta databaser; Cinahl, PubMed, PsycINFO och ELIN@Kalmar, utfördes och därefter följde kritisk granskning, dataanalys och sammanställning av vetenskapligt material inom problemområdet. I dataanalysen framkom tre teman: fysiskt, emotionellt samt sexuellt lidande. Det fanns rädsla för prostatacancer och för att vara beroende av andra. En annan typ av rädsla gällde urinläckage som syntes utåt. Förändrade miktionsvanor upplevde patienter som pinsamma. Vanliga symtom vid BPH var svag urinstråle, urinläckage samt frekventa toalettbesök. Genom en gruppkonstellation av patienter, urologer och anhöriga där erfarenheter kunde utbytas, underlättades det fortsatta livet med sjukdomen. Trots allt fanns en acceptans och uppfattning om att sjukdomen är en naturlig del av åldrandet. För att kunna agera stödjande till patienter med BPH bör sjuksköterskan initiera till samtal med patienten utan att negligera de sexuella funderingar patienten eventuellt kan ha. Att anordna gruppmöten så att patienter kan utbyta erfarenheter med varandra kan vara värdefullt.</p>
29
Mandahl, Josefin, and Emma Thingvall. "Rehabilitering av urininkontinens och sexuell dysfunktion för en förbättrad livskvalitet : En litteraturstudie om män med prostatacancer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-292586.
Full textAbstract:
Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Urininkontinens och sexuell dysfunktion är vanligt förekommande efter prostatacancerbehandling. Tidigare forskning har visat att urininkontinens och sexuell dysfunktion försämrar livskvaliteten. Syfte: Att kartlägga vilka typer av rehabilitering som finns för män med prostatacancer gällande sexuell dysfunktion och urininkontinens samt att belysa rehabiliteringsbehov som inte tillgodoses. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga originalartiklar inkluderades; åtta med kvantitativ metod och två med kvalitativ metod. Resultat: Det fanns flera olika typer av bäckenbottenträning för att fysiskt rehabilitera urininkontinens. Bäckenbottenträningen minskade urininkontinensen i samtliga studier. Ett samband mellan minskad urininkontinens efter bäckenbottenträning och en förbättrad livskvalitet hittades. Männen hittade strategier för att psykosocialt anpassa sig till sin urininkontinens. Bäckenbottenträningen gav ingen betydande förbättring av sexuell dysfunktion. Den psykosociala rehabiliteringen som finns vid sexuell dysfunktion är patientinformation, samtal i vården, gruppterapi, stödgrupper och par-kommunikation. Slutsats: Alla typer av bäckenbottenträning minskade urininkontinensen. På grund av den emotionella och sociala påverkan som urininkontinensen har kvarstår ett behov av psykosocial rehabilitering. Ingen evidens hittades för att bäckenbottenträning förbättrar sexuell dysfunktion. Mer forskning efterfrågas för att hitta fysiska rehabiliteringsmetoder vid sexuell dysfunktion. Psykosocial rehabilitering hjälpte männen att anpassa sig till den sexuella dysfunktionen. Dock finns ett behov av ett sammanställt program med olika typer av psykosocial rehabilitering som alla prostatacancerpatienter kan erbjudas.<br>Background: Prostate cancer is the most common form of cancer in Sweden. Urinary incontinence and sexual dysfunction are the general problems caused by prostate cancer treatment. Previous research has shown that quality of life is affected by urinary incontinence and sexual dysfunction. The aim: To review available rehabilitation in urinary incontinence and sexual dysfunction for men with prostate cancer, and to find rehabilitation needs that were not met in these men. Method: Literature review. Ten articles were included; eight quantitative and two with qualitative method. Results: Several types of pelvic floor muscle training were found to physically rehabilitate urinary incontinence. Pelvic floor muscle training improved urinary incontinence in all studies. A correlation between improved urinary incontinence after pelvic floor muscle training and higher quality of life was found. The men found strategies to psychosocially adjust to urinary incontinence. Pelvic floor muscle training was not effective in rehabilitating sexual dysfunction. Patient information, consultations, group therapy, support groups and spousal communication was found to be psychosocial rehabilitation methods of sexual dysfunction. Conclusion: All pelvic floor muscle training decreased urinary incontinence. Because of the emotional and social impact of urinary incontinence a need for psychosocial rehabilitation remains. No evidence supports that pelvic floor muscle training improves sexual dysfunction. More research is required in finding physical rehabilitation methods for sexual dysfunction. Psychosocial rehabilitation helped the men to adjust to sexual dysfunction. But there is a need to assemble a program consisting of several types of psychosocial rehabilitation that can be given to all prostate cancer patients.
30
Kent, Hannah, and Jamina Fransson. "En kartläggning av upplevelser om sexuell hälsa hos individer med långvarig smärta : En scoping review." Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49268.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet däremot är det få inom hälso- och sjukvården som pratar om ämnet. Långvarig smärta är den vanligaste anledningen till att individer söker sig till hälso- och sjukvården. Smärta påverkar val av aktivitet samt minskar intimitet, sexuell njutning och lust. Att inte tillmötesgå dessa behov kan ha negativa effekter på livskvalitén. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga relevant litteratur med upplevelser av sexuell hälsa hos individer med långvarig smärta. Metod: Designen av studien var scoping review och databassökning skedde i CINAHL, MEDLINE och PsycINFO där slutligen 20 artiklar inkluderades. Resultat: Sexuella dysfunktioner var vanligt förekommande hos individer med långvarig smärta. MOHO:s centrala begrepp var till användning för att kartlägga upplevelser av sexuell hälsa hos individer med långvarig smärta. Slutsats: Långvarig smärta påverkade den upplevda sexuella hälsan inom samtliga MOHO:s centrala begrepp; person, miljö och aktivitet.
31
Ahlund, Angelica, and Lovisa Frank. "Kvinnors sexuella hälsa efter diagnostisering av cervixcancer : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6026.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sexualitet och sexuell hälsa är två begrepp som hör samman. Sexualitet innebär närhet och kontakt medan sexuell hälsa innebär att det ska vara tryggt och säkert att utföra sexuella aktiviteter. Cervix tillhör kvinnans inre reproduktionsorgan. Globalt sett är cervixcancer en av den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Mortaliteten är högre i utvecklingsländer än industriländer. Humant papillomvirus, HPV, är en av de bidragande faktorer till cervixcancer där kirurgi, cytostatika och strålbehandling är olika typer av behandling. Ett cancerbesked kan ge upphov till reaktioner som påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors sexuella hälsa efter diagnostisering av cervixcancer. Metod: Denna litteraturöversikt sammanställdes genom insamling av material från tidigare forskning inom ett vårdvetenskapligt kunskapsområde. Tio stycken vetenskapliga artiklar som berör cervixcancer och sexualitet ligger till grund för resultatet. Materialet granskades och analyserades enligt Fribergs metod för att slutligen sammanfattas i huvudteman och underteman i en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman; Fysiska aspekter, Psykiska aspekter och Sociala aspekter. Resultatet visade att kvinnans sexualitet och sexuella hälsa påverkas i samband med cervixcancer. Positiva upplevelser som uttrycktes var att kvinnor uppskattade sexuella aktiviteter mer efter sjukdomen och negativa upplevelser som rapporterades var att kvinnor inte vågade utföra sexuella aktiviteter där samlagssmärta var en orsak. Sexuella hinder påverkade den sexuella funktionen och skapade oro hos kvinnorna. Behandlingen av cervixcancer påverkade kvinnan genom olika kroppsliga förändringar och obehag vid samlag. Diskussion: De fysiska aspekterna påverkar kvinnans sexualitet och identitet. Ett behov av kunskap kring cervixcancer relaterat till sexualitet kan urskiljas hos kvinnorna, där sjuksköterskans ansvar är att tillhandahålla kvinnorna med denna information. Sjuksköterskan kan ta hjälp av Virginia Hendersons behovsteori och Cancercentrums Vårdprogram.<br>Background: Sexuality and sexual health are two concepts that belong together. Sexuality means proximity and contact while sexual health means that it is safe and secure to perform sexual activities. Cervix is a part of women's inner reproductive organs. Cervical cancer is globally seen as one of the most common forms of cancer amongst women where pain is a late symptom of cervical cancer. Mortality is higher in developing countries than industrialized countries. Human papillomavirus, HPV is the most common cause of cervical cancer, where surgery, cytostatic and radiation therapy are different types of treatment. Cytological changes do not always mean cancer. Getting a cancer message can induce emotional reactions such as anxiety, anger and concern. At different coping strategies; Active and passive, the woman can adapt to the new life situation. A cancer diagnosis can develop reactions that affect both the physical and the mental health. Aim: The purpose was to highlight women’s sexual health after diagnosis of cervical cancer. Method: This literature review was compiled by collecting material from previous research within a healthcare knowledge area. Ten scientific articles related to cervical cancer and sexuality are the basis for the outcome. The material was reviewed and analyzed according to Fribergs method and finally summarized into mainthemes and subthemes in a literature review. Results: The result is presented in three main themes; Physical aspects, Mental aspects, and Social aspects. The results showed that cervical cancer affected women’s sexuality and sexual health. Positive experiences expressed by the women were an increased estimation on sexual activity after the disease. While negative experiences that were reported was a fear of performing sexual activities where dyspareunia was a cause. Sexual barriers affected the sexual function and created a concern among the women. The treatment of cervical cancer affected the woman through various bodily changes and discomfort during sexual intercourse. Discussion: The physical changes that the woman experience is affecting her sexuality and identity. A need for knowledge about cervical cancer related to sexuality was noted in the women, where the nurse's responsibility is to provide women with this information. Virginia Henderson's behavior theory and the Cancer center care program may be a support for the nurse.
32
Schmalen, Torsten [Verfasser], and Jörg [Akademischer Betreuer] Henes. "Morbus Behcet und Sexuelle Dysfunktion – Gibt es Unterschiede bezüglich der Herkunft von Patienten? Die BESD-Studie / Torsten Schmalen ; Betreuer: Jörg Henes." Tübingen : Universitätsbibliothek Tübingen, 2018. http://d-nb.info/1199356131/34.
Full text
33
Nau, Lena Friederike [Verfasser], and Jörg [Akademischer Betreuer] Henes. "Sexuelle Dysfunktion und Depressionen bei Patientinnen mit Systemischer Sklerose im Vergleich zu Patientinnen mit Systemischem Lupus Erythematodes / Lena Friederike Nau ; Betreuer: Jörg Henes." Tübingen : Universitätsbibliothek Tübingen, 2020. http://d-nb.info/1204421935/34.
Full text
34
Tronde, Ylva. "Som ett rovdjur utan tänder - Unga mäns reflektioner kring erektionsproblem." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25164.
Full textAbstract:
Beskrivningar av erektionsproblem går att återfinna långt tillbaka genom människans historia och brukar idag beskrivas som ett av de vanligast förekommande sexuella problemen. Erektionsproblem som företeelse hos gruppen unga män har på senare år lyfts i media främst relaterat till rapporter om ökad användning av potensmedel hos unga män, och genom debatter om erektionsproblem som potentiell konsekvens av pornografianvändning. Vad gruppen unga män själva tänker kring detta ämne verkar dock hittills förhållandevis outforskat. Syftet med denna studie var att belysa hur unga män reflekterar och förhåller sig till föreställningar om erektionsproblematik. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med män mellan 24 och 28 år. Det teoretiska ramverk som empirin analyserades utifrån var: sexuella skript, maskulinitet, samt medikalisering. Resultatet visade på en stor bredd och variation av reflektioner kring erektionsproblem hos männen i studien. Maskulinitetsnormer och förväntningar kring manlig sexualitet var återkommande teman i tankar kring erektionen och erektionsproblematik, där det även verkade finnas en stor medvetenhet kring dessa normer hos männen i studien. Intervjupersonerna lyfte olika aspekter av den mellanmänskliga dimensionen av erektionsproblem, reflekterade över hur psykologiska orsaker och sexlust kan vara kopplat till erektionsproblem, problematiserade potensmedelsanvändning hos unga män, samt diskuterade hur pornografi och mainstreammedia kan ge en onyanserad bild av manlig sexualitet. Studien visade på en efterfrågan av mer information om erektionsproblem och ett öppnare samtalsklimat kring dessa frågor, både mellan vänner och i samhället i stort.<br>Descriptions of erection problems can be found throughout human history and is today considered one of the most common sexual problems. Erection problems as a phenomenon within young men as a group have in recent years been discussed in media, mainly related to reports of increased use of medicines used to treat erectile dysfunction (such as Viagra) amongst young men, and through debates regarding whether pornography use could result in erection problems. However, there seems to be a lack of research which discusses what young men themselves think about this subject. The aim of this study was to examine how young men reflect on, and relate to, ideas regarding erection problems. Nine semi-structured interviews were conducted with men between the ages of 24 and 28. The theoretical framework used to analyze the material consisted of: sexual scripts, masculinity, and medicalization. The results indicated a wide variety of reflections about erection problems. Masculinity and expectations regarding male sexuality were recurring themes in thoughts regarding erection and erection problems, where the men in the study also seemed to have a substantial awareness of these norms. The participants highlighted different aspects of the interpersonal dimension of erection problems, how psychological causes and sexual desire may be linked to erection problems, they problematized the use medicines such as Viagra amongst young men, and discussed how pornography and mainstream media can present an undifferentiated image of male sexuality. The study indicated a need for further research and information regarding erection problems, and requests amongst the participants for a more open discourse about these issues between friends and in society.
35
Dahlén, Erik, and Rikard Wallenstein. "När erektionen försvinner : Mäns erfarenheter av erektil dysfunktion till följd av diabetes mellitus typ 2. En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8101.
Full textAbstract:
Bakgrund: Det är känt att erektil dysfunktion, eller impotens, orsakas av förstorad prostata, depression och diabetes. Den typ av erektil dysfunktion som orsakas av diabetes har en mer komplicerad utveckling än övriga orsaker.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sexuellt aktiva mäns erfarenheter av erektil dysfunktion till följd av diabetes mellitus typ 2. Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datamaterialet bestod av tio kvantitativa och två kvalitativa artiklar. Resultat: Två kategorier identifierades såsom Livet påverkas samt Förståelse för situationen med underkategorier. Konklusion: Det råder kunskapsbrist i fråga om varför män drabbas av erektil dysfunktion. Många män anser inte att det finns någon fungerande behandling. Om kontroll av den erektila funktionen ingick i årskontrollen av diabetes tillsammans med en välgrundad information samt adekvat behandling skulle de drabbade männen och deras partner få bättre insikt och medvetande om problemet. Detta skulle leda till mindre oro, bättre sexuell och mental hälsa samt en bättre relation.<br>Background: It is commonly known that erectile dysfunction, popularly known as impotence, is caused by several factors including enlarged prostate, depression and diabetes. The erectile dysfunction caused by diabetes has a more difficult progress than other causes.Aim: The aim of this study was to illustrate sexually active men’s experiences of erectile dysfunction caused by diabetes mellitus type 2. Method: The chosen method was a literature review based of qualitative and quantitative articles. Ten quantitative and two qualitative articles were analysed. Results: Two categories were identified, Affects on life and Understanding the situation with subcategories. Conclusions: There is lack of knowledge about why men suffer from erectile dysfunction. Several of the men do not believe there is a treatment for their problem. If erection status was a part of the annual diabetes check-ups as well as valid information and adequate treatment the men and their partner would have better knowledge and awareness about the condition. This would also result in less anxiety, better sexual and mental health and a better relation.
36
Ibrakovic, Arnela. ""Den här typen av cancer är en fulcancer, det är svårt att vänja sig vid" : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av sexualitet och sexuell funktion efter kirurgi i ändtarmen." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för socialt arbete (SA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41303.
Full textAbstract:
Den här typen av cancer är en fulcancer, det är svårt att vänja sig vid. En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av sexualitet och sexuell funktion efter kirurgi i ändtarmen. Examensarbete i sexologi, 30 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2020. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor som behandlats för ändtarmscancer upplever sexualiteten och den sexuella funktion genom att belysa frågor om den fysiska kroppen, interna processer som tankar och känslor samt yttre faktorer som sammanhang. Ambitionen med studien är att bidra med kunskap till professionella som möter cancerpatienter. Empirin i studien innefattar 7 semistrukturerade intervjuer som har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom var; kroppen, hjärnan och kontexten, tankar om normalitet och upplevelsen av en avvikande kropp, den sexuella personligheten, sex i ett sammanhang; distinktionen mellan lust och incitament, strategier för att hantera utmaningar samt tankar om bemötande inom vården. Studien visar på att individuella variationer som grundas på kvinnornas kognitiva scheman påverkar hur sexuellt relevanta handlingar tolkas och vilka beteenden som följer, vilket är viktigt att beakta efter cancerbehandling. I materialet sågs ett samband mellan negativa tankeprocesser samt upplevda sexuella problem. Genomgående hos flera av informanterna fanns en rädsla för att bli dömd, av partner och av andra människor i allmänhet. Att få cancer i ändtarmen tolkades som stigmatiserande, genom att förlora en funktion som tidigare har kunnat styras mer diskret, upplevde flera av kvinnorna att det hämmade deras liv. Professionellt bemötande var betydelsefullt för den sexuella rehabiliteringen och för att hitta strategier som fungerar efter avslutad behandling.<br>This kind of cancer is the ugly kind, it’s difficult to get used to. A qualitative study of women’s experiences of sexuality and sexual function after rectal surgery. Master Thesis in Sexology, 30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2020. The purpose of the study was to investigate how women who have been treated for colorectal cancer experience sexuality and sexual function with focus on questions considering the physical body, internal processes such as thoughts and feelings, and external factors such as context. The ambition of the study is to contribute knowledge to professionals in healthcare who meet cancer patients in general. The empirical data in the study includes 7 semi-structured interviews that have been analysed through qualitative content analysis. The themes that emerged were; body, brain and the context, thoughts about normality and the experience of an abnormal body, the sexual personality, sex in a context; the distinction between desire and incentives, strategies for dealing with challenges and perspectives on healthcare. The study shows that individual variations based on women's cognitive schemas influence how sexually relevant stimuli are interpreted and affects the behaviours that follow, which is important to consider after cancer treatment. The study shows a connection between negative thoughts and perceived sexual problems. The informants presented a fear of being judged, by partners and in general. Cancer in the rectum was interpreted as stigmatizing by losing a function that previously could be discreetly controlled, several of the women felt that they were inhibited in their lives. Professional help was important for sexual rehabilitation and finding positive sexual strategies.
37
Flyckt, Katarina, and Cecilia Åstenius. "NÄR SJUKDOMEN RÖR MITT HJÄRTA FÅR DU INTE RÖRA MIG, en litteraturstudie om samlevnad, sexualitet och hjärtsjukdom." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26370.
Full textAbstract:
Det har börjat uppmärksammas att sexualiteten är en viktig del av livskvaliteten för patienter med förvärvad hjärtsjukdom. Det är känt att dessa patienter har minskad sexuell lust, sexuell frekvens, sexuell tillfredsställelse och ökad förekomst av sexuell dysfunktion. Sexualiteten hos patienter med medfödd hjärtsjukdom skulle kunna vara lika påverkad.Det holistiska synsättet präglar sjuksköterskans omvårdnadsarbete, vilket inkluderar den sexuella hälsan. Syftet med denna studie var att undersöka hur samlevnad och sexualitet påverkas hos personer med hjärtsjukdom samt hur sjuksköterskan kan skapa dialog kring dessa frågor. Litteraturstudie var den metod som tillämpades. Tio artiklar valdes ut efter strukturerad databassökning samt granskning. Resultatet visade att samlevnaden och sexualiteten blir förändrad av hjärtsjukdom på olika sätt. Personer födda med hjärtsjukdom upplever ett mer otillfredsställt sexualliv än personer med förvärvad hjärtsjukdom. Depression var förekommande. Patienter med hjärtsjukdom fick oftast ingen eller annars knapphändig information och rådgivning kring sexualitet av sjukvårdspersonalen. Sjuksköterskorna kände sig obekväma i att föra en dialog kring dessa ämnen då de upplevs ”för” privata. Vårdpersonal efterfrågar modeller som underlättar för dessa samtal samt mer kunskap. De sjuksköterskor som samtalade i ämnet var vidareutbildade samt hade längre yrkeserfarenhet.<br>It has been noticed that sexuality is an important part of life quality to patients with acquired heart disease. It is known that these patients have lower sexual lust, sexual frequency, satisfaction and increased presence of sexual dysfunction. Sexuality amongst patients with congenital heart disease should also be prone to have these effects. The holistic way forms the nurse’s caretaking work, which includes the sexual health. The purpose of this study was to investigate how coexistence and sexuality is affected in people with heart disease and how the nurse can create a dialog with this line of questions. Literature review was the chosen method. Ten articles were selected after a structured database search, screening included. The result showed that coexistence and sexuality become affected by heart disease in different ways. People with congenital heart disease experience a more dissatisfied sexuality than people with acquired heart disease. Mental depression occurred. Patients with heart disease were given scarce or no information neither counseling concerning sexuality by medical staff. The nurses felt uncomfortable in leading a dialog concerning these topics, because it felt “too” personal. Medical staff request guidelines that can help simplify having these conversations and an increase in knowledge. The nurses who did have these conversations had a higher education and seniority within the profession.
38
Karlsson, Elin, and Matilda Stenman. "Problem relaterade till sex och samliv som förekommer hos kvinnor med endometrios samt prevalensen av dessa : En litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339442.
Full textAbstract:
Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. Sjukdomen kan ha en negativ inverkan på många livsdomäner och medföra ett stort lidande för dessa kvinnor. Tidigare forskning belyser smärta som en vanlig orsak till lidandet. För många kvinnor handlar det även om ett negativt påverkat sex och samliv till följd av endometrios. Många kvinnor lider av samlagssmärta som kan begränsa deras möjlighet till både sexuell tillfredsställelse och en god parrelation. Syfte: Att undersöka prevalensen av problem relaterade till sex och samliv hos kvinnor med endometrios. Metod: Litteraturstudie med 12 kvantitativa originalartiklar som granskades och sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat: I de granskade studierna kunde 19 olika problemområden relaterade till sex och samliv identifieras. Av dessa var dyspareuni, sexuell dysfunktion, kronisk bäckensmärta, minskad sexlust och minskad tillfredsställelse de mest förekommande problemen. I en av studierna led hälften av kvinnorna av dyspareuni. Bland kvinnor med dyspareuni fanns även en minskad frekvens av sex, reducerad orgasm och en minskad tillfredsställelse. Slutsats: Endometrios är en sjukdom som kan orsaka stort lidande. Merparten av kvinnor med endometrios upplever kronisk bäckensmärta, smärta vid samlag, en minskad lust till sex, minskad frekvens av sex och en minskad tillfredsställelse. Dessa problem kan i sin tur påverka kvinnornas parrelation negativt med en känsla av att vara en dålig partner, skuld och en rädsla för att bli lämnad.<br>Background: Endometriosis is a disease which affects every 10th woman of fertile age. The disease may have a negative impact on many aspects of life, and cause great suffering. Previous research highlights pain as a common cause for the suffering. Some women also experience a negative impact on their sex life and relationships due to endometriosis. Many women experience pain during intercourse, which can constrict their ability to experience sexual satisfaction and a good relationship with a partner. Aim: To examine the prevalence of problems related to sex and relations among women with endometriosis. Method: A literature review of 12 quantitative original articles which were examined and synthesized through a content analysis. Results: Among the studied articles, 19 different problem areas related to sex and relationships were identified. Out of these, dyspareunia, sexual dysfunction, chronic pelvic pain, reduced sexual desire and reduced sexual satisfaction were the most occurring problems. In one of the studies half of the women were suffering from dyspareunia. Among women with dyspareunia there were also a reduced frequency of sex, reduced orgasm and a reduced sexual satisfaction. Conclusion: Endometriosis is a disease which can cause great suffering. The majority of women with endometriosis experience chronic pelvic pain, pain during intercourse, a reduced sexual desire, a reduced frequency of sex and a reduced satisfaction. These problems can in turn negatively affect the relationships of the women, with a feeling of being a bad partner, guilt and a fear of being abandoned.
39
Aschka, Carmen. "Sexuelle Funktionsstörungen bei Männern in der Hausarztpraxis." Doctoral thesis, 2002. http://hdl.handle.net/11858/00-1735-0000-0006-B340-D.
Full text