Academic literature on the topic 'Sfi-undervisning'

Sverige som land upplever idag krisläge inom två områden. Det ena området är skolan och det andra är flyktinghanteringen. PISA-undersökningar visar att elever som inte är svenskfödda uppnår betydligt sämre resultat än elever som är det. Unis är en läroplattform för SFI-undervisning som på mycket kort tid nått stor framgång. Syftet med detta arbete är att undersöka och analysera Unis ur olika perspektiv för att förstå vad som ligger bakom denna framgång. Fokusområdena i studien är systemets utvecklingsprocess, dess interna struktur, dess användarvänlighet samt dess effekt på lärare och elever. För att kunna analysera den interna strukturen kommer en kodgranskning att ske. För att täcka de övriga fokusområdena kommer kvalitativa intervjuer utföras med lärare inom SFI samt en person från Unis. Resultaten av dessa analyseras ur ett datatekniskt perspektiv. Slutsatsen är att Unis framgång i stort beror på systemets enkelhet och företagets nära kundkontakt.

Det här är ett examensarbete som undersöker skillnader i verbala interaktionsmönster mellan ett sfi-klassrum och ett diskussionsforum i en kommun i södra Sverige. Med avstamp i resultatet och analysen av undersökningen förs också en diskussion kring hur den språkutvecklande potentialen i informella lärandemiljöer kan tillvaratas inom den formella undervisningssituationens ram. Interaktionsmönstren har kartlagts genom kvantitativa observationsstudier med avseende på lärar-/ledaryttranden, inläraryttranden, lärar-/ledarinitiativ, inlärarinitiativ, språkstöttning mellan lärare/ledare och inlärare samt språkstöttning inlärare emellan. Det finns även en kvalitativ aspekt på undersökningen där interaktionsturer som är representativa för de olika aktiviteterna redogörs för och tolkas. Resultatet analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med förankring i Vygotskijs teori, framför allt rörande interaktionens betydelse för språkutveckling. Resultatet visar att det fanns skillnader i interaktionsmönster mellan sfi-klassrummet och diskussionsträffarna på alla undersökta punkter. Sfi-klassrummet präglades generellt av stark lärardominans med få inläraryttranden som överskred fyra ord, få möjligheter till inlärarinitiativ och att språkstöttningen oftast ankom på läraren. Denna språkstöttning gick oftast ut på att läraren tog till kodväxling eller egna förklaringar till grammatiska regler, uttal eller ordförståelse istället för att låta inlärarna själva värdera sin egen språkliga förmåga eller med hjälp av scaffolding, en speciell sorts språkstöttning, stötta inlärarna. Diskussionsträffarna däremot präglades till stor del av inlärardominans där många inläraryttranden överskred fyra ord, där inlärarna fick många möjligheter att ta språkliga initiativ och där språkstöttningen ofta byggde på scaffolding vare sig det rörde sig om att ledaren ställde klargörande frågor eller om dessa frågor ställdes inlärarna emellan. Diskussionen tar upp att interaktionsmönster som återfinns under diskussionsträffarna med fördel kan appliceras på den mer formella undervisningssituation som ett sfi-klassrum utgörs av. Detta med särskilt avseende på interaktion kring ett autentiskt innehåll, scaffolding samt att läraren ger inlärarna den tid, den uppmärksamhet och det utrymme som krävs för att inlärarna själva ska kunna hypotisera kring sitt eget språkliga uttryck och sina egna språkliga färdigheter.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförråd. Materialet består av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen är genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekräftar informanternas uttalanden i intervjuerna.      Resultatet visar att lärarna har en varierad ordkunskapsundervisning där eleverna får lära sig nya ord genom textläsning, skriftliga uppgifter, film, sånger, körläsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. Lärarna undervisar om ordbildning när det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare än att fokusera på att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under särskilda lektioner.      Samtliga lärare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser. I diskussionen framhålls att undervisning om hur eleverna kan läsa ut information om ord i lexikon bör förekomma i högre utsträckning så att alla elever säkert får möjlighet att utveckla sin förmåga att använda lexikon fullt ut.          En slutsats utifrån resultatet är att lärarna har en varierad och genomtänkt ordkunskapsundervisning där även undervisning om ordbildning förekommer, men inte så frekvent och systematiskt som en del tidigare forskning förespråkar.

Den här uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lärstilar, samt processbarhetsteorin.  Uppsatsens syfte är att utifrån processbarhetsteorin jämföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i påståenden i huvudsatser i svenska som andraspråk hos vuxna sfi-elever med undervisning där eleverna erbjuds ett utbud av visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivå analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivå enligt processbarhetsteorin i större utsträckning än informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen är att fler elever når en högre syntaktisk nivå när de får ett urval av visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen än när de endast undervisas traditionellt.

Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv. Jag har utifrån klassrumsobservationer och audioinspelningar valt att analysera samtalen i klassrummet med fokus på turtagning, användningen av minimal respons och förmågan att lyssna. Resultaten visar att talutrymmet fördelas relativt jämnt mellan könen i klassrummet men att detta är beroende av hur undervisningen utformas. Olika turtagningsmönster används i olika situationer av olika elever och jag menar därför att det är lärarens ansvar att organisera undervisningen så att alla elever oavsett kön eller kulturell bakgrund ges möjlighet att delta i klassrummets samtal. Ojämlikheten mellan könen i klassrummet upprätthålls dock inte genom männens dominans av talutrymmet utan genom att de inte lyssnar på de kvinnliga eleverna. Genom att ignorera de kvinnliga talarna bekräftas kvinnornas underordning och upprätthåller och reproducerar därmed ojämlikheterna såväl i klassrummet som utanför. Slutligen ifrågasätter jag dock värdet av att analysera klassrumssamtal enbart utifrån kön. Genom språket både skapas och uttrycks ett flertal olika identiteter hos en människa och jag vill istället förespråka intersektionella analyser som fokuserar språkets betydelse i samspelet mellan dessa delar av identiteter.

Experiences of teachers in SFI, Swedish for (adult) Immigrants, indicate that during their schooling earlier in life, SFI students have developed skills, abilities, values, ideas and expectations about teaching and learning that differ somewhat from the prevailing communicative oriented theory of second language teaching which is emphasized in SFI. In the thesis these aspects are referred to as different school cultural frames of reference. The aim of the thesis is to generate knowledge about SFI-students’ school cultural frames of reference of relevance for SFI teaching. The considerable number of immigrants from Iraqi Kurdistan during the 1990s has led to an empirical focus related to this geographical area. From a critical perspective, in some respects a research interest of this kind can be seen as contributing to a division between ‘us’ and ‘them’, in a wider sense a part of exclusion and a maintenance of the segregated Swedish society. In a special section is given an account of this research ethic question, together with arguments from intercultural pedagogy that support a focus on school cultural frames of reference. The theoretical platform for the thesis is sociocultural theory. The concepts of social representations, pedagogical code, classification, framing, power distance, diaspora and distinctions of knowledge also are used. The thesis is based on two data materials. The first consists of data from interviews and talks with students and teachers in SFI, all from Iraqi Kurdistan. The second consists of data gathered through observations, classroom observations, interviews and talks during two visits in the KDP-administrated region of Iraqi Kurdistan, each visit being for a period of about one month. This data material also includes text materials, mainly textbooks in EFL for grade five and six, and course books about EFL teaching used in teacher education. The thesis illuminates several aspects that provide an understanding as to why SFI students from Iraqi Kurdistan can have certain abilities, values, ideas and expectations about teaching, learning materials, learning, teacher and student roles that differ from the communicative oriented second language teaching emphasized in SFI. However, results from the study also underline the importance of a ‘weak’ use of this understanding in a SFI teaching context.

Syftet med den här studien är att skapa kunskap om lärares arbete med digitala verktyg i SFI-undervisningen. Dels att kartlägga vilka digitala verktyg som används i SFI-undervisningen och hur dessa används. Dels att studera lärarnas upplevelser av hur detta påverkar deras arbete och elevernas undervisning. Resultatet av min studie diskuteras också ur ett sociokulturellt- och ett kognitivt perspektiv. Studien baseras på intervjuer med fem lärare på två SFI-skolor och visar att de har en del gemensamma undervisningsmetoder. De använder digitala verktyg som visuella hjälpmedel i klassrummet och de utnyttjar olika modaliteter för elevernas inlärning. På andra punkter skiljer sig lärarnas undervisning åt, så som i användningen av mobila applikationer. Likaså hur lärarna återkopplar på t.ex. skriftliga uppgifter. Vidare visar studien att eleverna på många sätt kan gynnas av digitala verktyg i undervisningen då det både kan fungera som stöttning och sätter eleven i centrum av undervisningen. Lärarna upplever att fördelarna på många sätt överväger i undervisningen med digitala verktyg. De menar dock att elevernas ibland bristande digitala kompetens kan vara en utmaning. Likaså påpekar de att det krävs tid och inspiration för att förnya undervisningen och fortsätta utvecklas i takt med tekniken.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om SFI-lärares arbete kring webbaserad undervisning, samt vilka digitala verktyg de använder och på vilket sätt lärarna främjar språkinlärning, när det gäller muntlig interaktion och produktion och vilka metoder som används. Jag vill också ta reda på vad SFI-lärarna har för utmaningar och möjligheter med undervisning på distans.Den här studien bygger på den sociokulturella teorin. Metoden som används är kvalitativ. Materialet samlades med hjälp av enkäter som skickades via mejl till sex SFI-lärare från tre olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att de tillfrågade SFI-lärarnas fjärrundervisningstimmar skiljer sig mellan 3h och 15h. Resultatet visade också att samtliga tillfrågade SFI-lärare använder Microsoft Teams och Lunis Liber som digitala hjälpmedel vid fjärr- och distansundervisning. Studien har även tydliggjort att vid webbaserad undervisning uppstår problem med teknik och dåligt nätverk. Samtliga tillfrågade lärare försöker använda den största delen av lektionen till att utveckla elevernas muntliga färdigheter och finner det väldigt utmanande på distans. I resultatet framgick också att samla bedömningsunderlag är mycket svårare på distans. Vidare visade resultatet att IT-support är önskvärt både för lärare och elever. Att genomföra prov, läxförhör och hörförståelse är något lärarna endast kan utföra på plats. De möjligheter med webbaserad undervisning som resultatet tog fram är: flexibilitet, besparing av tid, bättre elevkontakt, mer individ anpassad undervisning samt den digitala kompetensen utvecklas både hos lärare och elever. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning.