Relevant bibliographies by topics / Sfi-undervisning / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Sfi-undervisning.

Dissertations / Theses on the topic 'Sfi-undervisning'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 13 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 29 dissertations / theses for your research on the topic 'Sfi-undervisning.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Wallenthin, Anna, and Linda Eneman. "Att arbeta med webbaserad sfi-undervisning : Sfi-elevers syn på internetbaserad undervisning som komplement till lärarledda lektioner." Thesis, Stockholm University, Department of Education in Languages and Language Development, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-28567.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Söderhäll, Simon. "Unis som IT-verktyg vid SFI-undervisning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21650.

Full text
Abstract:
Sverige som land upplever idag krisläge inom två områden. Det ena området är skolan och det andra är flyktinghanteringen. PISA-undersökningar visar att elever som inte är svenskfödda uppnår betydligt sämre resultat än elever som är det. Unis är en läroplattform för SFI-undervisning som på mycket kort tid nått stor framgång. Syftet med detta arbete är att undersöka och analysera Unis ur olika perspektiv för att förstå vad som ligger bakom denna framgång. Fokusområdena i studien är systemets utvecklingsprocess, dess interna struktur, dess användarvänlighet samt dess effekt på lärare och elever. För att kunna analysera den interna strukturen kommer en kodgranskning att ske. För att täcka de övriga fokusområdena kommer kvalitativa intervjuer utföras med lärare inom SFI samt en person från Unis. Resultaten av dessa analyseras ur ett datatekniskt perspektiv. Slutsatsen är att Unis framgång i stort beror på systemets enkelhet och företagets nära kundkontakt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Knutsson-Hall, Manda. "Interaktionsmönster inom sfi-undervisning och diskussionsträffar -en jämförande studie." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29881.

Full text
Abstract:
Det här är ett examensarbete som undersöker skillnader i verbala interaktionsmönster mellan ett sfi-klassrum och ett diskussionsforum i en kommun i södra Sverige. Med avstamp i resultatet och analysen av undersökningen förs också en diskussion kring hur den språkutvecklande potentialen i informella lärandemiljöer kan tillvaratas inom den formella undervisningssituationens ram. Interaktionsmönstren har kartlagts genom kvantitativa observationsstudier med avseende på lärar-/ledaryttranden, inläraryttranden, lärar-/ledarinitiativ, inlärarinitiativ, språkstöttning mellan lärare/ledare och inlärare samt språkstöttning inlärare emellan. Det finns även en kvalitativ aspekt på undersökningen där interaktionsturer som är representativa för de olika aktiviteterna redogörs för och tolkas. Resultatet analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med förankring i Vygotskijs teori, framför allt rörande interaktionens betydelse för språkutveckling. Resultatet visar att det fanns skillnader i interaktionsmönster mellan sfi-klassrummet och diskussionsträffarna på alla undersökta punkter. Sfi-klassrummet präglades generellt av stark lärardominans med få inläraryttranden som överskred fyra ord, få möjligheter till inlärarinitiativ och att språkstöttningen oftast ankom på läraren. Denna språkstöttning gick oftast ut på att läraren tog till kodväxling eller egna förklaringar till grammatiska regler, uttal eller ordförståelse istället för att låta inlärarna själva värdera sin egen språkliga förmåga eller med hjälp av scaffolding, en speciell sorts språkstöttning, stötta inlärarna. Diskussionsträffarna däremot präglades till stor del av inlärardominans där många inläraryttranden överskred fyra ord, där inlärarna fick många möjligheter att ta språkliga initiativ och där språkstöttningen ofta byggde på scaffolding vare sig det rörde sig om att ledaren ställde klargörande frågor eller om dessa frågor ställdes inlärarna emellan. Diskussionen tar upp att interaktionsmönster som återfinns under diskussionsträffarna med fördel kan appliceras på den mer formella undervisningssituation som ett sfi-klassrum utgörs av. Detta med särskilt avseende på interaktion kring ett autentiskt innehåll, scaffolding samt att läraren ger inlärarna den tid, den uppmärksamhet och det utrymme som krävs för att inlärarna själva ska kunna hypotisera kring sitt eget språkliga uttryck och sina egna språkliga färdigheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Theander, Joanna. "Undervisning om ord : En studie av lärares ordkunskapsundervisning på sfi." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27839.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförråd. Materialet består av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen är genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekräftar informanternas uttalanden i intervjuerna.      Resultatet visar att lärarna har en varierad ordkunskapsundervisning där eleverna får lära sig nya ord genom textläsning, skriftliga uppgifter, film, sånger, körläsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. Lärarna undervisar om ordbildning när det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare än att fokusera på att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under särskilda lektioner.      Samtliga lärare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser. I diskussionen framhålls att undervisning om hur eleverna kan läsa ut information om ord i lexikon bör förekomma i högre utsträckning så att alla elever säkert får möjlighet att utveckla sin förmåga att använda lexikon fullt ut.          En slutsats utifrån resultatet är att lärarna har en varierad och genomtänkt ordkunskapsundervisning där även undervisning om ordbildning förekommer, men inte så frekvent och systematiskt som en del tidigare forskning förespråkar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Edvall, Camilla. "Grammatikundervisning på sfi : traditionell undervisning jämfört med lärstilsbaserad undervisning om ordföljd i påståenden i huvudsatser." Thesis, Mittuniversitetet, Lärarutbildning, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-12865.

Full text
Abstract:
Den här uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lärstilar, samt processbarhetsteorin.  Uppsatsens syfte är att utifrån processbarhetsteorin jämföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i påståenden i huvudsatser i svenska som andraspråk hos vuxna sfi-elever med undervisning där eleverna erbjuds ett utbud av visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivå analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivå enligt processbarhetsteorin i större utsträckning än informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen är att fler elever når en högre syntaktisk nivå när de får ett urval av visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen än när de endast undervisas traditionellt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Rosén, Jenny. "Könade samtal : En analys av könsmönster i sfi-undervisningen." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2489.

Full text
Abstract:
Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv. Jag har utifrån klassrumsobservationer och audioinspelningar valt att analysera samtalen i klassrummet med fokus på turtagning, användningen av minimal respons och förmågan att lyssna. Resultaten visar att talutrymmet fördelas relativt jämnt mellan könen i klassrummet men att detta är beroende av hur undervisningen utformas. Olika turtagningsmönster används i olika situationer av olika elever och jag menar därför att det är lärarens ansvar att organisera undervisningen så att alla elever oavsett kön eller kulturell bakgrund ges möjlighet att delta i klassrummets samtal. Ojämlikheten mellan könen i klassrummet upprätthålls dock inte genom männens dominans av talutrymmet utan genom att de inte lyssnar på de kvinnliga eleverna. Genom att ignorera de kvinnliga talarna bekräftas kvinnornas underordning och upprätthåller och reproducerar därmed ojämlikheterna såväl i klassrummet som utanför. Slutligen ifrågasätter jag dock värdet av att analysera klassrumssamtal enbart utifrån kön. Genom språket både skapas och uttrycks ett flertal olika identiteter hos en människa och jag vill istället förespråka intersektionella analyser som fokuserar språkets betydelse i samspelet mellan dessa delar av identiteter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Gustavsson, Hans-Olof. ""Utan bok är det ingen riktig undervisning" : En studie av skolkulturella referensramar i sfi." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande (UKL), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7113.

Full text
Abstract:
Experiences of teachers in SFI, Swedish for (adult) Immigrants, indicate that during their schooling earlier in life, SFI students have developed skills, abilities, values, ideas and expectations about teaching and learning that differ somewhat from the prevailing communicative oriented theory of second language teaching which is emphasized in SFI. In the thesis these aspects are referred to as different school cultural frames of reference. The aim of the thesis is to generate knowledge about SFI-students’ school cultural frames of reference of relevance for SFI teaching. The considerable number of immigrants from Iraqi Kurdistan during the 1990s has led to an empirical focus related to this geographical area. From a critical perspective, in some respects a research interest of this kind can be seen as contributing to a division between ‘us’ and ‘them’, in a wider sense a part of exclusion and a maintenance of the segregated Swedish society. In a special section is given an account of this research ethic question, together with arguments from intercultural pedagogy that support a focus on school cultural frames of reference. The theoretical platform for the thesis is sociocultural theory. The concepts of social representations, pedagogical code, classification, framing, power distance, diaspora and distinctions of knowledge also are used. The thesis is based on two data materials. The first consists of data from interviews and talks with students and teachers in SFI, all from Iraqi Kurdistan. The second consists of data gathered through observations, classroom observations, interviews and talks during two visits in the KDP-administrated region of Iraqi Kurdistan, each visit being for a period of about one month. This data material also includes text materials, mainly textbooks in EFL for grade five and six, and course books about EFL teaching used in teacher education. The thesis illuminates several aspects that provide an understanding as to why SFI students from Iraqi Kurdistan can have certain abilities, values, ideas and expectations about teaching, learning materials, learning, teacher and student roles that differ from the communicative oriented second language teaching emphasized in SFI. However, results from the study also underline the importance of a ‘weak’ use of this understanding in a SFI teaching context.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Gustavsson, Hans-Olof. ""Utan bok är det ingen riktig undervisning" : en studie av skolkulturella referensramar i sfi /." Stockholm : HLS Förlag, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7113.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Nordgren, Camilla. "Hur går det till? : En uppsats om fem SFI-lärares undervisning med digitala verktyg." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28302.

Full text
Abstract:
Syftet med den här studien är att skapa kunskap om lärares arbete med digitala verktyg i SFI-undervisningen. Dels att kartlägga vilka digitala verktyg som används i SFI-undervisningen och hur dessa används. Dels att studera lärarnas upplevelser av hur detta påverkar deras arbete och elevernas undervisning. Resultatet av min studie diskuteras också ur ett sociokulturellt- och ett kognitivt perspektiv. Studien baseras på intervjuer med fem lärare på två SFI-skolor och visar att de har en del gemensamma undervisningsmetoder. De använder digitala verktyg som visuella hjälpmedel i klassrummet och de utnyttjar olika modaliteter för elevernas inlärning. På andra punkter skiljer sig lärarnas undervisning åt, så som i användningen av mobila applikationer. Likaså hur lärarna återkopplar på t.ex. skriftliga uppgifter. Vidare visar studien att eleverna på många sätt kan gynnas av digitala verktyg i undervisningen då det både kan fungera som stöttning och sätter eleven i centrum av undervisningen. Lärarna upplever att fördelarna på många sätt överväger i undervisningen med digitala verktyg. De menar dock att elevernas ibland bristande digitala kompetens kan vara en utmaning. Likaså påpekar de att det krävs tid och inspiration för att förnya undervisningen och fortsätta utvecklas i takt med tekniken.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Abdulmuslimova, Nurbika. "Möjligheter och utmaningar med webbaserad SFI-undervisning : En kvalitativ studie om sex lärares uppfattningar om fjärr- och distansundervisning på SFI kurs C under Coronapandemin 2020." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37772.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att skapa kunskap om SFI-lärares arbete kring webbaserad undervisning, samt vilka digitala verktyg de använder och på vilket sätt lärarna främjar språkinlärning, när det gäller muntlig interaktion och produktion och vilka metoder som används. Jag vill också ta reda på vad SFI-lärarna har för utmaningar och möjligheter med undervisning på distans.Den här studien bygger på den sociokulturella teorin. Metoden som används är kvalitativ. Materialet samlades med hjälp av enkäter som skickades via mejl till sex SFI-lärare från tre olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att de tillfrågade SFI-lärarnas fjärrundervisningstimmar skiljer sig mellan 3h och 15h. Resultatet visade också att samtliga tillfrågade SFI-lärare använder Microsoft Teams och Lunis Liber som digitala hjälpmedel vid fjärr- och distansundervisning. Studien har även tydliggjort att vid webbaserad undervisning uppstår problem med teknik och dåligt nätverk. Samtliga tillfrågade lärare försöker använda den största delen av lektionen till att utveckla elevernas muntliga färdigheter och finner det väldigt utmanande på distans. I resultatet framgick också att samla bedömningsunderlag är mycket svårare på distans. Vidare visade resultatet att IT-support är önskvärt både för lärare och elever. Att genomföra prov, läxförhör och hörförståelse är något lärarna endast kan utföra på plats. De möjligheter med webbaserad undervisning som resultatet tog fram är: flexibilitet, besparing av tid, bättre elevkontakt, mer individ anpassad undervisning samt den digitala kompetensen utvecklas både hos lärare och elever. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Eriksson, Pia. "En ögonblicksbild från muntlig kommunikationsundervisning : 105 sfi-lärares användande av bildmaterial i undervisning med muntlig kommunikation." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28042.

Full text
Abstract:
I det här arbetet har jag studerat hur lärare i svenska för invandrare (sfi) arbetar med sina elever med bilder och kommunikation. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap om sfi-lärares val av bilder för att få igång muntlig kommunikation i studieväg 1. Jag har genomfört en enkätundersökning på nätet med 105 deltagande lärare. Resultatet av undersökningen visar att mer än hälften av lärarna använder bilder varje dag. Bildmaterialet lärarna använder sig av är igenkännbara färgfotografier som föreställer olika händelser. Lärarna använder sig av många olika typer av bilder och materialet är utformat på ett varierat sätt. Det har i min undersökning visat sig, att det vanligaste sättet att använda en bild på är att eleverna får beskriva bilden som läraren visar. Eleverna tas idag inte tillvara som den resurs de borde vara i skolan. Då eleverna tar med sig egna bilder till skolan används dessa i ringa utsträckning. Förbarnsligande material ska inte användas till vuxna elever men resultatet visar ändå att alla elever inte tycker att materialet är förbarnsligande. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv bör vi ta tillvara elevernas kunskaper och erfarenheter. Med utgångspunkt i dessa kan lärare och elever tillsammans arbeta med att utveckla elevernas bildtolkningsförmågor och möjligheter att diskutera bilder.
In this study I have examined how teachers of Swedish for Immigrants (sfi) work with their students using pictures and communication. The purpose of the study has been to contribute to the knowledge of sfi-teachers' selection of pictures in order to initiate verbal communication in Study path 1. I have completed a survey on the internet which included 105 active teachers. The results of the study show that more than half of the teachers use pictures every day. The picture material that the teachers use are recognizable color photographs of different incidents. The teachers use many different types of pictures and the material is often designed in a varied way. My study has shown that the most common way to use a picture is to let the students describe the picture the teacher displays. In today´s school the students are not utilized as the resources they should be. When they bring their own pictures to school this is seldom used. Juvenile material should not be used with adult students but the result shows that not all the students think that material for children is juvenile. From a special education teachers' point of view we should put the students' own skills and life experiences into use. Using these as our starting point teachers and students can work together to develop the students' abilities in image interpretation and create opportunities to discuss pictures.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Lind, Maja. "Reflektionssamtalets möjligheter och begränsningar : En undersökning om det stöttande reflektionssamtalet som skrivutvecklande metod inom Sfi-undervisning." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3561.

Full text
Abstract:

Writing is a critical element for many of the second language learners that I’ve encountered in my work as a Swedish teacher. Therefore, on the basis of Jerome Bruners theories of reflec-tion and learning, was the purpose with this study to examine the scaffolded structured reflec-tion conversation as a method for writing development. Bruner says that the knowledge be-comes deeper when we consciously reflect over it (Arfwedson 1992:110 f).

I have used a qualitative method where I let five students write a text in Swedish on the subject "application for internship". After that I held a conversation with each of the pupils. By asking them questions I wanted them to reflect on their writing process, and the language and content in their written texts. After this I let the students revise the texts, with the invita-tion to use the thoughts from the conversation.

By this I wanted to examine to which extent the five reflection conversations led to reflec-tion on the students' own writing, as well as on language and content in the texts. I also wanted to examine how the students changed their texts after the conversations and which factors can be interpreted as being significant for the outcome of the conversations.

The study has shown that the outcome of the scaffolded structured reflection conversa-tions is very much dependent on the students' respective inputs and focus of the talks. The results indicate that a person who enters the conversation with a focus on developing his/her writing in general is generally more inclined to reflect than a student who enters with a strong focus on the individual task. These results also finds support in earlier theories of reflection.

In accordance with previous research, this study also demonstrated that it is essential that the reflection is based on the individuals’ circumstances and experiences. I had before the conversations constructed a manual with questions, which I used in all conversations. The results show that only those students who during the conversation were within what Vygotskij calls the zone of proximal development, through my questions got the scaffolding that they needed to reflect.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Agardh, Ann, and Berndtsson Helene Nordberg. "Väx som vuxen - tre pedagogers arbetssätt på sfi." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30914.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Hayrapetian, Maria. "Undervisningen i svenska för invandrare (Sfi) genom tiderna - I ett jämförande perspektiv." Thesis, Mälardalen University, Department of Humanities, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-667.

Full text
Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka sfi-undervisningens historia och dess utformning fram till idag. Har den under tidens gång motsvarat elevernas förväntningar och behov? Olika faktorer påverkar elevernas andraspråksinlärning, vilka är de? Vilka uppfattningar har lärarna om sfi-undervisningens utformning?

Genom en kvalitativ studie med öppna frågor till elever och lärare har jag kunnat komma fram till mina resultat. Resultaten visar att sfi-undervisningen har genomgått många förändringar genom åren. Undervisningen har förändrats både organisatoriskt och metodiskt. Resultatet visar även att sfi-undervisningen inte har klarat att uppfylla alla elevers behov. Tiden med sfi-undervisningen är begränsad och i och med detta tillfredställer undervisningen inte alla elevers behov. Dock har sfi-undervisningen uppfyllt fem av sex elevers förväntningar. Resultaten visar även att lärarna anser att inom sfi-undervisningen är det mycket viktigt att ha utbildning när man ska undervisa i ämnet Svenska som andraspråk. Det har även framkommit att det behövs förbättrande åtgärder angående sfi-undervisningen såsom behovsanalyser så att deltagarna ska klara kunskapsnivåerna A, B, C och D. Många olika faktorer som påverkar andraspråksinlärningen är relaterade till varandra. Dessa påverkar elevernas andraspråksinlärning samt utveckling när det gäller det svenska språket. Bland de olika faktorerna visar resultatet att elevernas egen motivation är en avgörande faktor för andraspråksinlärningen oavsett utbildningens metod.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Lövestam, Sara. "Jag inriktar mig inte på sexualundervisning : En studie av attityder till homosexualitet i undervisning och läromedel på SFI." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-832.

Full text
Abstract:

I denna uppsats har jag undersökt SFI-lärares inställning till hur man bör beröra ämnet homosexualitet i SFI-undervisningen, genom att analysera lärares svar i 22 enkäter och tre intervjuer. Jag har också gjort en analys av läromedel där jag har undersökt hur hetero- och homosexuella relationer representeras i tre olika böcker avsedda för SFI-undervisning. Syftet har varit att se hur väl litteraturen och lärarnas inställning stämmer överens med de formuleringar som står i läroplaner och kursplaner om tolerans och bekämpning av tendenser till trakasserier, att sätta dem i relation till queerteoretiska resonemang samt att synliggöra ett eventuellt osynliggörande av homosexuella kursdeltagare.

I litteraturen hittas hundratals exempel på representation av heterosexualitet, men ingen representation av homosexuella relationer. Inte heller berörs ämnet i de kapitel som rör familjekonstellationer, sexualitet eller politik. I analysen av enkäter och intervjuer framgår att de flesta av lärarna som ingår i undersökningen, tycker att man bör diskutera, eller prata om homosexualitet i klassrummet. Vissa hänvisar till att man bör redovisa för den svenska synen på homosexualitet och förklara svenska lagar och normer. Andra hänvisar till att man måste sprida tolerans, acceptans och värna om mänskliga rättigheter. De allra flesta har i sina resonemang de heterosexuella eleverna i fokus; de som antingen ska respekteras för sina åsikter, lära sig att respektera homosexuella eller lära sig om svenska lagar som rör homosexualitet. Endast ett litet fåtal lärare berör i sina svar tanken på de homosexuella eleverna, och i endast en enkät och en intervju tar informanterna spontant upp aspekten att elever kan vara homosexuella utan att det på något vis märks. Många lärare uppger att de tar upp homosexualitet när de diskuterar områden som familj och diskriminering, vilket visar på en ambition att förmedla homosexualitet som en naturlig och integrerad del av samhället.

I queer- och homosexualitetsforskningen påvisas ofta hur heterosexualiteten som exkluderande norm leder till sämre mående hos de människor som avviker från normen. Heteronormativitet leder till en blindhet inför möjligheten att vem som helst i vår närhet kan vara bi- eller homosexuell, och en brist på medvetenhet om hur man själv reproducerar denna exkluderande norm i sitt dagliga liv. I analysen av enkäter och intervjuer framkommer att många lärare har en ambition att sprida en tolerant och accepterande syn på homosexualitet. Åsikterna om hur och varför detta bör göras skiljer sig dock åt, och förståelsen för de homosexuella elevernas situation lyser ofta med sin frånvaro.

I analysen kan vi se hur acceptans av homosexualitet ofta beskrivs som ”svenska värderingar” vilket skapar gränser mellan ”de intoleranta invandrarna” och ”de toleranta svenskarna” och försvårar en nyansering av kulturer. Samtidigt finns en tendens att tala om homosexuella som om de varken vore en del av ”den svenska, toleranta kulturen” eller ”de utländska, ofta intoleranta kulturerna”, utan en helt egen, främmande kategori som vi andra kan vara toleranta eller intoleranta inför. Lösningarna på dessa dilemman skulle kunna vara en uppluckring av kategorier, kombinerat med en djupare förståelse för homosexuellas situation och heteronormativitetens innebörd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Darkman, Daniela. "Digital kompetens på SFI : en fenomenografisk studie om integrering av digital kompetens i SFI-undervisningen." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-13962.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Sedan 1 juli 2018 har läroplaner och kursplaner reviderats med ett stärkt fokus på skolans uppdrag att utveckla och stärka elevernas digitala kompetens. Kursplanen i svenska för invandrare omfattas också av revideringen där arbetet med digital kompetens i SFI-undervisningen betonas. Syfte: Undersökningens övergripande syfte har varit att undersöka hur SFI-lärare definierar begreppet digital kompetens och arbetar med att integrera digital kompetens i SFI-undervisningen. Metod: Den metod som tillämpas är kvalitativ metod med fenomenografisk ansats. För datainsamling användes ett webbaserat frågeformulär och fenomenografisk analysmodell i kombination med SAMR-modellen i databearbetningen. De teoretiska modeller som har använts i analysen är TPACK-modellen och Tony Bates riktlinjer för användning av teknologi i undervisningen. Resultat: Resultaten visar att digital kompetens definieras utifrån grundläggande datakunskap där centrala IKT-färdigheter ingår. Digital kompetens omfattar även förmågan att hämta, utbyta och bearbeta information i formella och informella sammanhang i vardagslivet. Av undersökningen framgår att envägsmedia används i SFI-undervisningen i större utsträckning än kommunikativ media. Slutligen visar undersökningen på att lärare integrerar den digitala kompetensen utifrån ämnesinnehåll och de förmågor eleverna ska utveckla inom ramen för SFIundervisningen. Däremot integreras inte samtliga delar, pedagogik, teknologi och ämnesinnehåll, på samma gång utan i separata former.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Nazar, Ashraf. "Analfabeters hinder och möjligheter i sin SFI-utbildning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-51575.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter av hinder och möjligheter i sin SFI-utbildning med särskilt fokus på det stöd de fick till utvecklingen av sin läs- och skrivförmåga utifrån ramfaktorteorin. För att besvara detta användes en kvalitativ forskningsmetod där fem intervjuer genomfördes med nyanlända SFI-elever som saknar tidigare läs- och skrivkunskaper. Tematisk analys användes vid analys av data. Studien resulterade i fyra kategorier av möjligheter; bra lärare som förklarar och instruerar, stöd till studieteknik och tydliga inlärningssätt, stöd till språkutveckling och integration, individuellt stöd. Samt sex kategorier av hinder: allt för begränsad tid, allt för blandade grupper med väldigt blandade behov, bristande resurser och orättvis anpassning till vissa elevers modersmål, distraktion på grund av andra språk som talas under undervisning, undervisningsmetod som inte fungerar och passar eleverna och tydliga uppgifter och direktiv. Dessa tolkades sedan med stöd av ramfaktorteorin. Det konstaterades att den här elevgruppen upplevde att de bör vara en egen studiegrupp för att få det stöd och planering som uppfyller deras behov.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Wahlin, Elisabet. "När klockan är 22 tystnar musiken - Svensk kultur i läromedel för SFI." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34916.

Full text
Abstract:
I denna uppsats undersöker jag ett antal läromedel avsedda att användas inom SFIundervisning.Metoden jag använder är representationsanalys och teoretiskt används PierreBourdieus begrepp symboliskt kapital och habitus. Mina frågeställningar är följande:• Hur verkar de undersökta läromedlen insocialiserande till en svensk kultur?• Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur?De undersökta läromedlen verkar insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kulturbestår av ett antal egenskaper som framställs som typiska, eller eftersträvansvärda avförfattarna. Insocialiseringen sker genom att vissa aspekter av dessa egenskaperproblematiseras medan andra tänkbara representationer av dem inte problematiseras. Texternabetonar olika typer av symboliskt kapital som är användbart inom olika fält. Samtliga fält, däraktörerna i texterna rör sig, består av svenska miljöer som till största del befolkas av etnisktsvenska individer. Invandraren i texterna är nästan alltid en iakttagare som försöker att lärasig hur man gör och försöker anpassa sig till situationen. Invandraren uppfattas som enokunnig elev som ska lära sig det rätta sättet att agera.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Axmarker, Linda. "RTI på sfi RTI. (Respons To Intervention) för kortutbildade sfi-elever med fokus på avkodning och läshastighet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29294.

Full text
Abstract:
Elever inom utbildning i svenska för invandrare (sfi) som inte har utvecklat läs- och skrivförmåga på sitt modersmål ska få läs- och skrivinlärning inom ramen för sfi-utbildningen Det finns ett forskningsbehov att didaktiskt följa dessa elevers väg mot att bli litterata, i synnerhet för elever med läs- och skrivsvårigheter.Lästeorier bygger på att läsning handlar både om avkodning och förståelse (Kamhi & Catts, 2014) men i andraspråksforskningen har man inte forskat lika mycket på avkodning som man forskat på läsförståelse (Hyltenstam, 2010). Studiens teoretiska ram tar sin grund i att avkodningen och den fonologiska förmågan är en viktig. Forskning som förespråkar hur man kan åtgärda den här sortens lässvårigheter är bland annat Respons to Intervention (RTI). Grunden i RTI är att elever med läs- och skrivsvårigheter i första hand ska få ett bra stöd i den ordinarie undervisningen men RTI beskriver också en modell för hur man systematiskt följer elevernas läsutveckling (Wengelin & Nilholm, 2013). Syftet med studien var att identifiera och undervisa vuxna sfi-elever med kort eller ingen skolbakgrund som har lässvårigheter i synnerhet med fokus på avkodning och läshastighet. Syftet var också att undersöka om ett RTI-baserat arbets- och undervisningssätt skulle fungera för målgruppen. Studien har genomförts som en intervention och omfattar 13 elever som studerar med begränsad skolbakgrund inom kurs B på en sfi-skola. Interventionen har skett systematiskt utifrån ett RTI-baserat upplägg under nio veckor med klassrums-, grupp- och individundervisning samt en kontinuerlig uppföljning av insatserna genom screening och utvärdering. Resultat utifrån kvantitativa data visar att avkodningen har förbättrats i klassen. På individnivå har två av tre elever förbättrat sin avkodningsförmåga mycket och en av dem har dessutom förbättrat sin läshastighet. En av eleverna har inte förbättrat varken avkodningsförmåga eller läshastighet. Hos denna elev finns avkodningssvårigheter av dyslektisk karaktär och där finns det anledning att göra en fördjupad kartläggning av specialpedagog och modersmålslärare. Utfallet av undervisningen var att lektionerna mottogs väl av eleverna, såväl på klass- som individnivå och de moment som värderas högst i att stödja läsutvecklingen var färdighetsträning via datoriserade övningar, läsa stavelse- och läslistor samt skriva med hjälp av talsyntes.Analysen av resultatet visar att ett RTI-baserat upplägg har fungerat för målgruppen. Screeningen var ett verktyg för att identifiera eleverna som hade behov av intensifierade insatser. Insatserna gav effekter på såväl klassrumsnivå som individnivå. Studien är dock begränsad i tid och antal elever samt saknar kontrollgrupp och det går inte att göra en större analys av resultaten. Elevutvärderingar och pedagogernas kommentarer visar på behov att fortsätta arbeta med avkodning och färdighetsträning inom sfi i kurs B och att använda digitala och multimodala verktyg i undervisningen. Samverkan mellan specialpedagog och lärare har varit berikande. Samverkan med modersmålslärare hade behövts i studien, likaså samverkan med logoped för de elever som hade behövt fördjupad läs- och skrivkartläggning.Fortsatta forskningsbehov finns inom området. Dels hade det varit intressant att undersöka om en mer omfattande RTI-studie med förebyggande arbete på klassrumsnivå skulle gett fler elever läs- och skrivverktyg så att färre elever utvecklade lässvårigheter. Läs- och skrivinlärningen inom sfi behöver tydligare beskrivas. Ytterligare forskningsområden är modersmålets roll, alternativa verktyg och elever med funktionsvariationer (Sandwall och Lindberg (2012). Studiens specialpedagogiska relevans är att den lyfter behovet av samverkan mellan specialpedagog och övriga pedagoger samt behovet av förebyggande tidiga insatser och utvärdering av dessa. Dessutom ger studien exempel på praktiskt material och metoder för ett specialpedagogiskt utvecklingsarbete inom vuxenutbildningens sfi-verksamhet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Lazic, Dragana. "Cirkelmodellen som metod för SFI-undervisning på en C-kurs : En kvalitativ studie om en lärares uppfattningar om och arbete med genrepedagogikens tredje ben, som undervisningsmetod på SFI C-kurs, studieväg 2." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36816.

Full text
Abstract:
Att undersöka en SFI-lärares uppfattningar om och arbete med genrepedagogikens tredje ben, cirkelmodellen som undervisningsmetod på SFI C-kurs, för elever som studerar på studieväg 2 är denna uppsatssyfte. Frågeställningar som studien söker svar på är lärarens arbete med fas 1 och 2 på studieväg 2, hur läraren upplever cirkelmodellen som metod för individanpassad undervisning och vad anser läraren vara utmaningarna vid användning av cirkelmodellen på denna studieväg. För att uppnå syftet med undersökningen har kvalitativ intervju med komplettering av en strukturerad observation valts som forskningsmetod.Resultaten har visat på vilket sätt läraren jobbar med fas 1 och 2 i cirkelmodellen. Det som har framkommit är att eleverna engageras i undervisningen och lärandeprocessen genom användning av samarbete, kommunikation och tal för att lära in de skriftiga färdigheterna med hjälp av cirkelmodellen. Möjlighet till att få en stimulerad undervisning skapas genom att läraren fångar upp elevernas intresse och involverar eleverna i att hitta passande tema som undervisningen bygger på. Samarbetet är det som genomsyrar arbetet i denna grupp och som genom samarbete med både lärare och elever emellan leder till att observerade fasdelarna uppnår slutmålet. Resultaten visar även att användning av fas1 och 2 i cirkelmodellen gynnar eleverna på denna studieväg, trots utmaningarna. Målgruppen på denna studieväg, lågutbildade behöver ha en struktur och tydlighet i undervisningen för att kunna koppla det till vardagen och förstå att användning av skriftspråket i olika sammanhang är också ett sätt att kommunicera. Även om det är tids- och energikrävande att använda cirkelmodellen som metod, ger det resultat i inte bara skrivna färdigheter, utan även andra områden och ger möjlighet till en flexibilitet i inlärningen.
This essay aims to investigate an SFI-teacher's perceptions and work with the curriculum cycle; a part of genre pedagogy, as a teaching method in SFI C-course, for students studying in study tier 2. Questions that the study seeks answers to, are how the teacher works with phases 1 and 2 on study tier 2, how the teacher experiences the curriculum cycle as a method for individualized teaching, and what the teacher considers to be the challenges in using curriculum cycle in this study tier mentioned.To achieve the purpose of the investigation, a qualitative interview as well as a structured observation have been chosen as the research methods.The results have shown above all, how the teacher works with phases 1 and 2 of curriculum cycle. What has emerged is that students are involved in the teaching and learning process through the use of collaboration, communication and speech to learn the written skills using the curriculum cycle. Possibility to receive a stimulated teaching is created by the teacher capturing the students' interest and involving them in finding suitable themes on which the teaching is based. The collaboration with both teachers and students is what permeates the work in this group and leads to the observed phase parts achieving the final objective. The results also show that the use of phases 1 and 2 of the curriculum cycle benefits students in this study tier, despite the challenges. The target group in this study tier (low-educated), need to have structure and clarity in the teaching in order to be able to connect it to everyday life and understand that the use of written language in different contexts is also a way of communication. Although, it is time and energy consuming to use the curriculum cycle as a method, it gives results in not only written skills, but also other areas and provides the opportunity for flexibility in learning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Fernando, Rashmi. "Digitala och sociala medier som stöd för andraspråksinlärning : Lärare och elevers attityder till användningen av sociala medier i SFI- undervisning." Thesis, Stockholms universitet, Centrum för tvåspråkighetsforskning, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-136486.

Full text
Abstract:
Digitala och sociala medier är dagens sätt att kommunicera. Genom att använda sociala medier diskuterar folk kring allt som pågår i samhället. Andraspråks- undervisningen kan också dra nytta av digitala och sociala medier för att hjälpa eleverna att lära in nya ord, att förstå olika nyanser av ord som de redan kan och för att använda det språk man lär sig under undervisningstiden. Genom att använda språket i autentiska och verkliga situationer uppmuntras elever att tillägna sig språket. Denna studie undersöker till både lärare och elevers attityder till användningen av digitala och sociala medier som ett redskap i språkinlärningen. Det utforskas vidare i vilken utsträckning digitala och sociala medier som Facebook används av andraspråkslärare och elever som en del av andraspråksundervisning. Jag har intervjuat 8 lärare och 15 elever för att förstå hur de tänker kring språkinlärning och vilka strategier som används i undervisningen för att lära sig språket. Lärare och elevers attityder till digitala medier och hur digitala och sociala medier används i undervisningen i Svenska För Invandrare (SFI) är huvudfrågan i detta arbete. Kan sociala medier (t.ex. Facebook) bli ett fungerande redskap i andraspråksundervisningen? Resultatet visar att det finns en del digitala medier som används i SFI-undervisning, men hur det används och i vilken utsträckning digitala medier används kan variera mycket bland olika skolor. Dessutom visar resultatet att många lärare och elever är skeptiska mot användningen av sociala medier i klassrummet. Samtidigt visar resultatet att det finns en mindre procentandel elever bland de intervjuade som har erfarenhet av att använda sociala medier i andraspråksundervisningen. De har upplevt användningen av digitala medier och sociala medier som ett positivt, autentiskt och användbart redskap som borde användas i klassrummet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Eriksson, Anna. ""Jag menar inte alls att dom måste bli som svenskarna!" : En diskursanalytisk studie av lärares syn på socialisation och undervisning inom sfi-utbildningen." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-28494.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Kapcevic, Mirjana, and Christina Lundkvist. "ATT UNDERVISA OCH LÄRA MED DIGITALA MEDEL : - En kvalitativ studie ur ett lärar- och elevperspektiv på SFI." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37427.

Full text
Abstract:
En studie av Lundgren, Rosén och Jahnke (2017) visar att det finns ett behov att lyfta lärarnasarbetssätt inom Svenska För Invandrare (SFI). Studien betonar vikten mellan SFI undervisningen ochvardagslivet där eleverna kombinerar språket med vardagen. Utifrån ett lärar- och elevperspektivämnar studien att undersöka hur digitaliseringen förändrar undervisningens form inom SFI. Studienär av kvalitativ form med semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju sominsamlingsmetod. Åtta personer som har koppling till SFI har deltagit i intervjuerna som transkriberasoch analyseras med hjälp av hermeneutisk metod. Studiens resultat visar att med hjälp av digitalamedel har lärarna fått en ny arbetsmiljö och skapat nya arbetssätt med en positiv relation tillundervisningen. Diskussioner finns dock från lärarnas samt elevernas sida när distansstudier inte harsamma kvalité på undervisningen och lärande. Lärarnas arbete effektiviseras och därmed ökar derastid med eleverna. Lärarna upplever att digitaliseringen erbjuder eleverna en bättre kvalité påundervisningen och elevernas lärande.

Godkännande datum: 2019-06-05

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Bader, Britt-Marie. "Från tolk till att prata själv : En studie av SFI-studerandes erfarenheter av att delta i sina barns utvecklingssamtal." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-195944.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att studera vårdnadshavare som samtidigt deltar i SFI-undervisning och deras erfarenheter av att delta i sina barns utvecklingssamtal i grundskolan. Studien utgick från följande frågeställningar om hur vårdnadshavares erfarenheter av utvecklingssamtal i grundskolan visar sig, beskrivna av dem själva, vilka möjligheter och hinder som vårdnadshavarna beskriver att de har erfarenheter av och vad har SFI-undervisningen betytt för vårdnadshavarna för att delta i sina barns utvecklingssamtal, enligt deras beskrivningar? Studiens teoretiska utgångspunkter är ett interkulturellt perspektiv och Systemic Functional Linguistics (SFL) och metodologiska utgångspunkter är semistrukturerade intervjuer och analyser av narrativer. Resultatet visar att gemensamt i berättelserna var att vårdnadshavarna först använde tolk i sina barns utvecklingssamtal men att när de började förstå svenska bättre så ville de hellre klara sig utan och fann strategier för det. Gemensamt var att fråga läraren eller ta hjälp av sina barn och en variation var att använda engelska eller att läraren hade samma modersmål som vårdnadshavaren. Möjligheter och hinder för att delta i utvecklingssamtalen varierade. Vårdnadshavarnas strategier möjliggjorde deltagandet. Hinder som visade sig var när läraren pratade fort och använde svåra ord, vilket samtidigt blev en möjlighet om läraren omvänt pratade långsamt, tydligt och med enkla ord. Resultatet gör synligt interkulturella förhållningssätt där deltagarna visar förståelse för varandras olika etniska bakgrund och kulturella skillnader, vilket kan ses som förutsättningar för tillitsfulla relationer och att våga fråga läraren. Vårdnadshavarnas vilja att klara sig själva är möjlig att förstå ur ett SFL-perspektiv där språket ska fungerar för att tolka upplevelser, skapa mening och kommunicera, vilket är drivkrafter för att lära sig språket. Resultatet visar inte att vårdnadshavarna gav SFI-undervisningen någon särskild betydelse för att delta i sina barns utvecklingssamtal. Däremot visade begränsat antal timmar i undervisningen och flertalet studieavbrott att det ledde till att andraspråksinlärningen drar ut på tiden, vilket går att förstå som svårigheter för att nå ett funktionellt språk.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Risenfors, Kristina. "En språkutvecklande undervisningskärna : SFI-undervisningens ABC." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21319.

Full text
Abstract:
Det nu föreliggande examensarbetet har haft som syfte att undersöka och bidra med kunskap om hur några lärare beskriver språkutvecklande undervisning för elever inom SFI-undervisningen spår 1 och hur de beskriver att specialläraren med språk-, skriv- och läsutveckling kan fungera som stöd i det språkutvecklande arbetet. Undersökningen genomfördes på en SFI-utbildning på spår 1, med fyra lärare och fem undervisningsgrupper i kurserna A-D. Undersökningens empiri baseras på fem observationer, en Diamond ranking och en fokusgruppsintervju. Undersökningen har haft en kvalitativ ansats och sociokulturell teori och en modell "SFI-undervisningens ABC" som stöd och grund för empirins analys. Lärarna beskriver att de i sin språkutvecklande undervisning utgår från elevernas kunskaper och att de genom att träna tala, lyssna, skriva, läsa och förstå arbetar för en språkutvecklande undervisning. Resultatet visar också att det finns behov av att få tillgång till en speciallärare språk-, skriv- och läsutveckling på SFI eftersom det är en komplex undervisningssituation för både lärare och elever inom SFI-utbildningen. Resultatet visar att elevernas heterogena språkbakgrund ställer stora krav på den undervisande läraren som måste förhålla sig till många modersmål och dess inverkan på språkinlärningen i svenska som andraspråk. Ett resultat visar också att modellen "SFI-undervisningens ABC" som stöd används i den observerade undervisningen till viss del, men det finns behov att arbeta för att implementera den ytterligare. I undersökningens resultat framkommer att både lärare, språkstödjare och speciallärare tillsammans kan bidra till att öka kunskapen om och motverka risken för att både elever och lärare hamnar i språklig och pedagogisk sårbarhet.
The purpose of this survey has been to investigate and contribute knowledge about how a few teachers describe language development teaching for students in SFI teaching track 1 and how they believe that the special needs teacher with language, writing and reading development can function as support in that work. The survey was conducted on an SFI education on track 1, with four teachers and five teaching groups in courses A-D. The survey empirics are based on five observations, a Diamond ranking and a focus group interview. The survey has had a qualitative approach with a sociocultural theory and a teaching model of The ABC of SFI teaching as support and basis for the empirical analysis. The teachers describe that their language development teaching is based on the students' knowledge and that by practicing speaking, listening, writing, reading and understanding in a multimodal and translanguaging way, they work for a language development teaching. The results also show that there is a need to have access to a special needs teacher of language, writing and reading development at SFI, as this is a complex teaching situation for both teachers and students in the SFI education. It also shows that the students' heterogeneous language background calls for a high level of proficiency in teaching on the teacher, who must relate to many native languages and its impact on language acquisition in Swedish as a second language. The result also shows that the teaching model of The ABC of SFI teaching as support is used in the observed teaching to some extent, but there is a need to work to implement it further. The results of the survey show that both teachers, language supporters and special teachers together can contribute to increasing knowledge about and counteracting the risk that both students and teachers end up in linguistic and pedagogical vulnerability.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Nykänen, Mona. "Det är allting samtidigt: : En studie av sång som undervisningsmetod i svenska som andraspråk för vuxna." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-31032.

Full text
Abstract:
I denna kvalitativa studie undersöks sång som undervisningsmetod i svenska som andraspråk (SVA) för vuxna. Studien har ett induktivt perspektiv och utgår från några körledares, lärares och utbildningsledares kunskaper, erfarenheter och tankar, alla inom verksamheter där sång används som undervisningsmetod i SVA för vuxna. Sång som undervisningsmetod är ett eftersatt forskningsområde, särskilt när det gäller vuxna i svensk kontext. Resultatet i studien bekräftar dock internationell forskning som visar att viktiga språkförmågor som uttal, ordinlärning, ordföljd och även grammatik har fördelar av att tränas genom sång. Eftersom flera av dessa ofta är svåra för vuxna SVA-inlärare att tillägna sig, är en slutsats att sång är relevant som undervisningsmetod. Denna studie pekar även på betydelsen av sångval, metodik och organisation för att nå de positiva effekterna, aspekter som är svagt representerade i tidigare forskning. En slutsats är att informanterna i hög utsträckning arbetar i överensstämmelse med kunskap som finns inom andraspråkspedagogiken, men att sång som undervisningsmetod skulle kunna utvecklas ytterligare i ett ömsesidigt utbyte och lärande i mötet mellan musikpedagogiken och andraspråkspedagogiken, i både teori och praktik. Mer forskning, metodmaterial och specialskrivna sånger samt mer utbildning på området skulle förmodligen göra att fler lärare skulle känna sig trygga i att använda sång i SVA-undervisningen för vuxna, och det skulle bli lättare att motivera användandet av sång som undervisningsmetod.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Eriksson, Ingela. "Ordbildningsundervisningskunskaper : En studie av sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i det svenska språket." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225760.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar. Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar. Undersökningen visar också att de kunskaper som besitts i ganska stor utsträckning är implicita. Informanterna anser vidare att explicit undervisning om ord är en effektiv ordinlärningsmetod, en uppfattning som överensstämmer med aktuell forskning. Vad gäller lärarnas kunskaper om ordförråd är det svårare att dra några säkra slutsatser. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att språks lexikala aspekt bör få större plats i lärarutbildningarna, och att redan yrkesverksamma lärare behöver fortbildning inom detta ämnesområde. Uppsatsskribenten drar även slutsatsen att metakunskaper om ordförråd och ordinlärning kan var mycket användbara för både elever och lärare och att det kan skapa en större systematik och struktur i arbetet med att utveckla ett rikt ordförråd. Vi borde således sträva mot att göra sfi-lärarnas implicita kunskaper om ordförråd och ordinlärning mer explicita.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Flodin, Sara, and Ilona Henrysson. "Skönlitteratur och andra typer av texter : En kvalitativ intervjustudie om 13 lärares didaktiska val i kurserna Svenska 1–3, SVA 3 och SFI kurs D." Thesis, Högskolan i Gävle, Svenska språket och genusvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36430.

Full text
Abstract:
I studien undersöks svensklärares val av undervisningsmetoder och innehåll vid arbetet med skönlitteratur i kurserna Svenska 1–3, SVA 3 och SFI kurs D. Studien ämnade att svara på hur lärarna motiverar didaktiska val utifrån skolans uppdrag, vilka val lärarna gör kopplat till elevernas måluppfyllelse och utbildningsform samt hur läraren implementerar elevinflytande och medbestämmande vid skönlitterära inslag i svenskundervisningen. För att besvara frågeställningarna genomfördes tretton tematiserade kvalitativa intervjuer med verksamma svensklärare och svaren har sedan diskuterats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på den proximala utvecklingszonen. Studiens resultat visar att styrdokumenten anses vara svårtolkade och frasen skönlitteratur och andra typer av texter har tolkats på flertalet olika sätt. Det resultaten visar är att eleverna inte ges likvärdig tillgång till skönlitterära texter i svenskundervisningen och att det främst beror på lärarens tolkning av styrdokumenten eller på grund av att läraren anser att eleverna, som främst företräds av studerande på yrkesprogram, anses vara för lässvaga. De övergripande resultaten visar att elever på yrkesförberedande program möts av för låga förväntningar i undervisningen i kurser som avser Svenska vilket resulterar i att en av fyra yrkeselever riskerar att inte nå måluppfyllelse i kursen Svenska 1 vilket går i linje med resultat från Skolverks kvalitetsgranskningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Guy, Amanda. "Vi som undervisar : En normkritisk undersökning av lärarhandledningar i sexualitet och samlevnad, för undervisning i språkintroduktionsklasser." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30275.

Full text
Abstract:
This essay deals with teachers’ guides on teaching about sexuality and personal relationships, in particular guides focusing on introductory programmes in languages in upper secondary school and teaching adult immigrants Swedish. The aim is to investigate how the teachers’ guides function as further training for teachers. In Sweden 2016, the number of pupils enrolled in language introductory programmes was rapidly increasing. The number of participants in Swedish language for immigrants was also growing quickly. Teachers are in need of further training in sex and sexuality education and instruction in general, and particularly in this teaching context. It is hard to find teachers with sufficient competence in the field, due to the current general lack of skilled teachers in Sweden. Research on teachers’ guides in Sweden is underdeveloped and previous research on the topic of this essay is virtually non-existent, which makes this a pilot study of sorts. The study focuses on text-analysis, function and normativity. The results show that teachers’ guides respond to teachers’ needs and demands. These specific teachers’ guides affect each other through intertextuality. The norms imbedded in the language used in the teachers’ guides have an influence on teachers reading them.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography