Academic literature on the topic 'Sharpekvot'

Bakgrund: Under flera årtionden har handeln med aktier och värdepapper moderniserats och utvecklats. En investerare kan idag placera en order för att köpa en aktie över hela världen. Investerare letar alltid efter nya aktier att investera för att maximera sin avkastning dock medför detta en risk. Att analysera en investering kan göras på flera olika sätt där Sharpekvoten är en av flera sätt att analysera på. Tidigare har Sharpekvoten oftast använts vid analys av fonder och inte aktier och i tidigare forskning används Sharpkvoten flitigt men flera olika parametrar används då. Syfte: Studiens syfte är att undersöka skillnaderna i portföljer med aktier med låg risk kontra portföljer med aktier med hög risk och se vilken av dessa typer av portföljer som gett bäst avkastning, i förhållande till den risk som tagits. Sharpekvoten kommer att användas som ett nyckeltal för att svara på syftet. Metod: Studien har behandlat aktier på den Svenska, Amerikanska och Japanska marknaden och på dess Large- och Small cap marknader. Utifrån den data som har samlats in har en kvantitativ studie utförts för att sedan analyserats i förhållande med de teorier och studier som har berörts. Studien har även kompletterats med intervjuer för att bredda analysen och tänkanden kring hur investerare agerar vid hög risk aktier. Resultat: Sharpekvoten är högre på den svenska och japanska marknaden på respektive lands large cap samt 1st section. Intervjuerna som gjordes gav svaret att den bästa strategin är att differentiera sin aktieportfölj och att högrisk aktier endast bör utgöra en liten del av portföljen. I analysen framkommer det att sharpekvoten inte kan ge ett entydigt svar på förhållandet avkastning och risk, då det är vår uppfattning att avkastningen påverkas av en mängd andra faktorer.

Hedgefonder anses kunna generera positiv avkastning oavsett marknadsklimat pga. sina friare placeringsregler och möjlighet för förvaltarna att använda sig av flera olika derivatinstrument och finansiella tillgångar när de konstruerar sin portfölj. Eventuell överavkastningen beror bl.a. på att förvaltare av dessa fonder lyckas minska marknadsrisken som ett marknadsindex är exponerad mot. Resultatet för denna studie visar att de flesta undersökta hedgestrategier har lyckats generera högre avkastning än marknadsindex men inte lyckats prestera positiva resultat i samtliga av de undersökta delperioderna under en period som kännetecknats av negativ utveckling på flera globala marknader.

Purpose: The purpose of this study is to investigate how three banks country funds are performing relative to each other in regard to risk and return. And to find out if there is any underlying factor that may have affected the stock exchange in the different countries. Methodology: The study is based on secondary data and will apply the quantitative method, based on a deductive approach. The sample consists of three major Swedish banks and from them we have selected three country funds. The calculation formulas that have been applied are: Sharpe ratio, standard deviation and Arithmetic Average. Conclusion: The Writers concluded that Sweden funds had the highest yield to lowest risk in both periods in all three major banks. We have also concluded that the underlying factors affecting a country fund. And can see that there is a positive relationship between risk and return in both periods. The results are contrary to the efficient market hypothesis in the weak form, and thus can benefit from historical values in risk-adjusted returns for future investments.

Uppsatsen undersöker om fonders prestation beror på dess förmögenhet. Syftet är att se om små fonder presterar bättre än stora (sett till riskjusterad prestation) och således är att föredra. Undersökningen innehåller 21 stycken svenska fonder med inriktning på nationella placeringar över perioden 2003-2008. Som mått på prestation har den historiska sharpekvoten och Jensens alfa använts. Undersökning har gjorts på paneldata, tidseriedata och tvärsnittsdata över olika tidsperioder och tidsperspektiv. I resultaten påträffades ett signifikant negativt samband mellan prestation och fondförmögenhet, dvs. fonder presterade sämre ju större de blev. Det påträffades dock inget samband i skillnaden i hur små fonder presterat gentemot större fonder. En förklaring till detta kan vara att stora fonder gynnas av att ha bättre förvaltare medan små fonder gynnas av sin storlek och att dessa fördelar tar ut varandra.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om en högre risk ger en fondsparare i PPM högre avkastning vid ett långsiktigt fondsparande och om den avkastningen speglar den risk spararen tar. Metod: En kvantitativ studie som är baserad på sekundärdata, som är inhämtad från Morningstar. 60 pensionsfonder analyseras från tre olika riskkategorier, med en mätperiod på 10 år. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av relevanta teorier, hypotesprövning och korrelationsanalys. Slutsats: Efter att ha undersökt dessa PPM-fonder så kan man väl konstatera att en högre risk ger en högre avkastning. Däremot speglar inte avkastningen ökningen i risk, förvisso har högriskfonderna bäst sharpkvot men lågrisk fonderna har bättre än medelriskfonderna, vilket betyder att vi inte kan säga att avkastningen i förhållande till risken blir lika bra eller bättre för att du ökar ditt risktagande.

Studien syftar till att ge en beskrivande bild av premiepensionens fondutbud, vad som skiljer de olika fondalternativen åt samt till att undersöka hur sambandet mellan riskjusterad avkastning, storlek och avgift är för premiepensionens fonder. Fonderna delas in i olika fondkategorier: aktiefonder, räntefonder, blandfonder och generationsfonder. Sedan studeras hur storlek, avgift och risk skiljer sig mellan de olika kategorierna. För att undersöka hur sambandet mellan riskjusterad avkastning, storlek och avgifter är görs en multipel regressionsanalys för varje fondkategori. Utifrån resultaten dras slutsatserna att avgift har ett negativt samband med riskjusterad avkastning, fondstorlek har ett positivt samband med riskjusterad avkastning för aktiefonder, räntefonder och blandfonder och ett negativt samband för generationsfonder.

På grund av turbulenta tider på börsen med kraftiga svängningar under 2007/2008 har intresset för hedgefonder ökat. Detta ökade intresse har fått genomslag i media och ofta kommenteras hedgefondernas avgiftsstruktur. Författarna ifrågasätter om hedgefonder anses vara en dyr investering för investerarna och hur stor förvaltaravgiften uppger sig att vara. För att förtydliga för investerarna ställer sig författarna följande fråga: Hur mycket betalar investeraren i förvaltaravgift för en svenskrelaterad hedgefond? I studien ingick 19 stycken svenskrelaterade hedgefonder och med hjälp av en kvantitativ studie beräknades total förvaltaravgift som jämfördes med avkastning samt 3-månaders statsskuldsväxel (SSVX-90). Därefter undersöktes samband mellan total förvaltaravgift och avkastning samt riskjusterad avkastning. Beträffande samband kan det ses att det går mot negativt samband för total förvaltaravgift och avkastning vilket ej motsäger teorin. Med avseende på samband mot riskjusterad avkastning finner studien ej någon utmärkande trend vilket medför att en jämförelse med teorin ej kan utföras.

Studien mynnade ut i att ett riktmärke fastställdes på vad den faktiska förvaltaravgiften för en hedgefond är, vilket kan sättas i perspektiv till traditionella fonders förvaltaravgift. Vad som kan utläsas ur studien är att medelhedgefonden ej är lönsam om dess avkastning och total förvaltaravgift jämförs med SSVX-90. Om medianhedgefonden tas i beakt kan däremot lönsamhet urskiljas. Studien framhäver en marginell skillnad mellan hedgefonders avkastning och en riskfri placering. Om avgifterna är relevanta för investeraren kan ej fastslås av studien då variabler som risk bör vägas in. Med varje individs olika preferenser är det upp till individen att bedöma om en investering i hedgefonder anses dyr eller ej. För att få en djupare analys om investerarens syn på avgiftsnivån skulle en kvalitativ studie behövas vilket kräver mer tid och resurser än vad författarna erhöll. Författarna uppmuntrar därför till en framtida kvalitativ studie.

Under början av 2000 – talet har fondsparandet och antalet fonder ökat markant i Sverige. Från början var det bara bankerna som erbjöd denna sparandeform i Sverige och i takt med att fonderna har blivit fler har också antalet kapitalförvaltare blivit fler.

Sverige är det land i världen där flest sparar kapital i fonder och därför fyller dessa kapitalförvaltare en väldigt viktig funktion i samhället. Valet av fond och kapitalförvaltare blir väldigt viktigt då det skiljer stort mellan fonders prestationer.

Vi vill med denna studie undersöka om bankers fonder generellt sätt har presterat bättre än fonder förvaltade av fondbolag under femårsperioden 2003 – 2007. De fonder vi valt att undersöka är Sverigefonder, Nordenfonder, Europafonder och Globalfonder.

Resultatet visar att de fonder som förvaltats av bankerna under denna period presterat bättre än fondbolagens fonder. Genom att ta del av tidigare forskning finner vi ett antal aspekter som kan vara förklaringen till dessa skillnader i fondprestation. Några av dessa är att bankerna har något lägre förvaltningsavgifter vilket visat sig positivt för fondens utveckling, fondstorlek är även det något som har betydelse för framtida utveckling och inflödet av nytt kapital påverkar framtida utveckling.

Det finns alltså ett antal aspekter som man bör ha i åtanke vid valet av fond genom att försöka ta reda på dessa signaler kan man investera i fonder som har goda förutsättningar att prestera bättre än andra.