Academic literature on the topic 'Sigtuna kommun'

Gymnasieskolan är för eleverna en avgiftsfri och frivillig skolform. Kommunerna är skyldiga att erbjuda folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Allt fler väljer dock att läsa på andra skolors kommuner. Elever som väljer att läsa på andra skolor har andra ersättningskostnader. Detta gör det svårt att budgetera för hur fördelningen av resurser blir för året. Sigtuna kommun förväntar sig ett underskott i en av nämnderna under kommunfullmäktige under året. Denna prognos baseras på ett delårsbokslut den sista augusti för Arlandagymnasiet där ett underskott på 2.5 miljoner kronor upptäcktes. Underskottet väntas bli 10 miljoner kronor till årsslutet. 6 Problemet idag börjar när kommunernasövergripande strategier, mål och visioner bryts ned på verksamhetsnivå. En modell för den ekonomiska styrningen inom nämnden är idag avsaknad eller inte fullgod.

Frågan som ställs i denna uppsats är; hur kan den strategiska ekonomistyrningen för gymnasieverksamheten i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Sigtuna kommun förbättras utifrån givna ekonomiska ramar från kommunfullmäktige? KSL(Kommunförbundet Stockholms län) har tagit fram en kalkylmodell för beräkning av programkostnader inom gymnasieskolan. Syftet med modellen är att alla kommuner ska beräkna interkommunala ersättningar på samma sätt. Sigtuna kommunen blandar även den interkommunala ersättningen med anslagen gymnasieledningen får. Dessa ska och bör vara uppdelade då detta inte ger en rättvisande bild, eller något att bygga utifrån enligt gymnasiechefen. Det främsta styrverktyget de använder sig av är budgeten, som man enligt kommunallagen måste upprätta. Ett förslag är att använda sig av riktade resultatkrav ibudgetarbetet, detta vilket ger en bättre överblick över vilka enheter som behöver komma i ekonomisk balans. Ett annat förslag är att jobba mer med fler nyckeltal som implementeras och följs upp på verksamhetsnivå.

Det vatten som avrinner från hårdgjorda ytor, så kallat dagvatten, innehåller ofta en mängd olika föroreningar, så som tungmetaller och näringsämnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det når recipienten. Ett vanligt sätt att rena detta vatten är genom öppna system, som dammar och våtmarker, eftersom de fungerar både som flödesutjämnare och som sedimentationsmagasin. I Steningedalen, Märsta, finns en dagvattenanläggning med dammar och översilningsytor, vars syfte är att rena dagvatten från ett avrinningsområde på ca 7200 ha. Vattnet leds till dammarna via en dagvattentunnel vars primära syfte var att leda vattnet förbi Märsta centrum. Tunneln är ca 3100 m lång, sprängd och delvis i betong, och har ett skibord installerat i tunnelmynningen med syfte att skapa ett sedimentationsmagasin samt att vid höga flöden leda vattnet förbi dammarna direkt till Märstaån. I denna studie har reningseffekten av denna dagvattentunnel utretts. Detta har gjorts genom provtagning av vattnet i två punkter i tunneln, den ena belägen ca 1 km uppströms tunnelmynningen och den andra i tunnelmynningen. Analyser med avseende på tungmetallerna bly, kadmium, krom, koppar, nickel och zink samt näringsämnet fosfor har därefter genomförts. Även halten suspenderat material och vattnets partikelstorleksfördelning har undersökts. För att komplettera vattenanalyserna har även tungmetall- och fosforhalten i sedimenten vid provpunkterna analyserats och sedimentmäktigheten mätts. Resultaten av vatten- och sedimentprovtagningen visar bland annat att halterna av tungmetaller i vattnet generellt är relativt höga. Speciellt zink återfinns i höga halter både i vattnet och i sedimenten och överskrider det av Naturvårdsverket uppsatta gränsvärdet för lösta halter i vatten. Vidare är fosforhalterna, enligt Naturvårdsverkets klassning för sjöar och vattendrag, extremt höga vid högt flöde och höga vid lågt flöde i tunneln.  Resultaten av filtreringsanalyserna visar på att partikelstorleken i vattnet är generellt mycket liten, vilket innebär att andelen partiklar som är stora nog att sedimentera också är mycket liten. Sedimentmäktigheten är dock högre i slutet av tunneln, vilket visar att sedimentationen ökar med ett minskat avstånd till tunnelmynningen. Detta beror sannolikt på att det installerade dämmet leder till en minskad vattenhastighet genom en ökning i tvärsnittsarea, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar för sedimentation. Resultaten visar vidare att halterna av tungmetaller och fosfor i dagvattnet inte skiljer sig avsevärt mellan provpunkterna vid lågt flöde i tunneln. Vid högt flöde är halten av tungmetaller och fosfor dock lägre vid tunnelmynningen jämfört med den övre provtagningspunkten, vilket tyder på att det sker en viss avskiljning i tunneln, sannolikt genom sedimentation av partikelbundna föroreningar. Därmed dras slutsatsen att tunnelns senare del uppvisar en god avskiljning av föroreningar vid ett relativt högt flöde, men att avskiljningseffekten minskar vid lägre flöden, vilket kan förklaras genom att partiklarna i vattnet generellt är mycket små men att både mängden partiklar och partikelstorleksfördelningen ökar vid högre flöden.
Stormwater often contains a variety of pollutants such as heavy metals and nutrients that can cause great damage if the water is not treated before it reaches the recipient. A common way to decontaminate this water is through open systems such as ponds and wetlands since they both act as a sedimentation tank and also create a more steady flow. In Steningedalen, Märsta, there is a constructed wetland system designed to clean stormwater from a catchment of about 7200 ha. The water is channeled to the ponds via a stormwater tunnel whose primary purpose was to carry water past the center of Märsta village. The tunnel is about 3100 m long, partially in concrete, and has a weir installed in the end of the tunnel. The purpose of the weir is partly to create a sedimentation basin and partly to channel water past the wetland system when high flows occur. In this study, the treatment effect of this stormwater tunnel is investigated. This has been carried out by sampling the water at two points, one about 1 km away from the end of the tunnel, and the other at the end of the tunnel, with subsequent analysis for the heavy metals lead, copper, cadmium, chrome, nickel and zinc as well as the nutrient phosphorus. Also, the concentration of suspended matter and the particle size distribution of the stormwater has been investigated. To supplement the water analysis, heavy metals and phosphorus in the sediments were analysed and thickness of the sediment was also measured. The result of the water and sediment sampling shows that the levels of heavy metals in the water are generally relatively high. Zinc in particular, is found at high concentrations both in water and in sediments and exceeds the Environmental Protection Agency’s limit. Phosphorus levels are also, according to the Environmental Protection Agency's classification of lakes and streams, extremely high at high flow rates and high at low flow rates in the tunnel. The results also show that the concentrations of heavy metals and phosphorus in surface waters do not differ significantly between the sampling points at low flow rates in the tunnel. At high flow rates, however, a reduced level of both heavy metals and phosphorus was detected in the end of the tunnel, which indicates that the level of these pollutants decreases with distance from the inlet due to sedimentation in the tunnel. Sediment thickness is greater at the end of the tunnel, which indicates that sedimentation increases towards the outlet of the tunnel which most likely is due to fact that the installed weir slows down the flow rates and creates a sedimentation basin. However, the results of the particle size distribution analysis show that the fraction of particles large enough to settle is very small. Thus it is concluded that the later part of the tunnel shows a relatively good separation capability at high flow rates, but the separation effect is reduced at lower flow rates, which can be explained by the small size of the particles in the water.

Studiens syfte är att ta reda på vilken syn Sigtuna kommuns grundskolelärare har på användandet av digitala verktyg i undervisningen. Studiens grund är baserat på de förstärkningar som gjorts i skolans styrdokument rörande digitalisering i skolan. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes till denna studie för att få en djupare förståelse för Sigtuna kommuns grundskollärares åsikter kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. Det var totalt fyra grundskollärare från Sigtuna kommun som ställde upp och deltog i denna studie. Lärarna som intervjuades arbetade på olika skolor, vilket ledde till en mer övergripande bild. I resultatet framgår det att grundskollärarna i Sigtuna kommun generellt har en positiv inställning till de revideringar som har skett i skolans styrdokument angående digitalisering. Tidigare studier visar att det inte finns några bevis för att digitala verktyg påverkar elevers lärande positivt. Trots detta visar denna studies resultat att grundskolelärare i Sigtuna kommun har en generellt positiv inställning till användningen av digitala verktyg i undervisningen. Samtliga lärare upplevde att de digitala verktygen haft en positiv effekt på elevernas studiemotivation och lärande, samt deras eget arbete som lärare.

Under sommaren 2017 har 157 anläggningar av typen markbädd och konventionell infiltration (totalt 172 småhusfastigheter) inventerats med avseende på funktion och reningsresultat. Utvalda anläggningar finns i Sigtuna, Knivsta och Uppsala kommun. Dess drifttid är mellan tre till tio år. Syftet med inventeringen var att undersöka och kartlägga brister i funktionen för samtliga reningssteg i markbaserade reningsanläggningar. Denna studie har tillgång till reningsresultat från provtagningar och uppgifter från observationer av mekaniska och biologiska reningssteg. De som inte ingår i studien är besiktning under mark och kemisk reningsfunktion. Inventeringen under sommaren har genomförts först med insamling av data utifrån tillstånd och slutintyg hos kommunen. Därefter skickades brev till fastighetsägare och sedan åkte vi ut fält. Under inventeringen undersökte status för slamavskiljare, fördelningsbrunn, pumpbrunn, markbaserade reningsarean, spridarrör, lokalisering och läckage till omgivning. Verktyg som används var bl.a. måttband, rörkamera och markradar. Två typ av stickprov togs, ett på suspenderade ämnen i slamavskiljaren och ett prov i utloppet för markbäddar. I rapporten görs en fördjupad studie kring funktionen hos slamavskiljarna. I detta syfte har anläggningarna delats upp i två grupper, självfall eller pumpning, och data har utvärderats utifrån det. En del av de parametrar som man tittar på vid utvärderingen som läckage till omgivning, lokalisering av bädd, anläggningens djup samt luftning över tak är ibland svåra att bedöma. För viktiga parametrar i samband med inventering skall man i framtiden söka bättre metoder. 8 % av anläggningarna har underdimensionerade slamavskiljare med avseende på fällningsenhet och antal personer samt stora badkar. Den analys som baseras på inventeringen hittar inget samband mellan underdimensionering och dämning. Anläggningarna som har inställerade pumpbrun ha mindre andel vatten och slam i spridarrör jämfört med anläggningar med självfall. Vid inventering i fält har man möjlighet att hitta funktionsproblem, men det kan vara svårt att utreda orsaken till problemet. Dvs. om fosfor halten är hög kan orsaker vara olika funktionsproblem,  men det är svårt avgöra deras vikt, åtminstone är det svårt att bedöma från ett fåtal anläggningar under kort tid som i detta studier. Ett förslag är att undersöka i laboratoriemiljö och ändra parametrar en i taget för att se hur parametrar samspelar. Denna typ av studier fungera bra om man vill ha en generell bild av anläggningarnas status. Förslag till kommande studier i liknande projekt är att öka antal anläggningar och provtagningsfrekven på samma anläggningar för att undervika extrem värden och minska osäkerheten i resultat.

Denna uppsats undersöker Arlandas påverkan i närområdet under 1960 - 1980 på treområden: befolkning, näringslivsfördelning och pendling. Jämförelsekommuner, somhade liknande ekonomisk struktur eller som var möjliga alternativa placeringar förflygplatsen, används för att visa möjliga alternativa utvecklingsvägar. Resultaten visaratt flygplatsen har orsakat en kraftig befolkningstillväxt i Märsta, men inte i övriga delarav kommunen. Transportsektorn är den enda sektor som är märkbart påverkad avflygplatsens lokalisering, och sektorn är större i Sigtuna än i jämförelsekommuner.Övriga sektorer visar ingen skillnad. Data för pendling visar att Sigtuna har ett mycketstörre antal inpendlare än övriga kommuner, samt en större andel hemarbetare, vilkettyder på att flygplatsen har bidragit till att skapa ett betydande antal arbetstillfällen.

The purpose of this thesis is to examine the transition from SAB to DDC in the public libraries of Sigtuna.More specifically, it aims at investigating why the decision was made to adopt the DDC and how the system has been implemented. Particular attention is drawn to the difficulties and problems that have arisen while organising the libraries open shelves with DDC and to the ways in which the difficulties have been handled. These questions are examined through a pragmatic perspective on Knowledge Organization that focuses on the contexts and domains in which the classification system is used. The empirical material is drawn from qualitative interviews with the former director of Sigtuna public libraries and with the in-charge of the catalogue department.

Tungmetallflödet i den urbana miljön kan leda till resursproblem för att återföring avavloppsslam som växtnäring till brukbar jord kan försvåras av tungmetallhalter. Syftet med examensarbetet var att bidra till Käppalaförbundets uppströmsarbete genom att identifiera tungmetallkällor i avloppssystemet. Detta uppnås genom en substansflödesanalys med avseende på metallerna kadmium, koppar, krom, kvicksilver och zink för kommunerna Sigtuna och Solna vilka tillhör Käppalaförbundets upptagningsområde. Verktyget som därvidlag utvecklas identifierar tungmetallkällor, storleken av utsläppen och ger information om var åtgärdsinsatser är effektivt.

För verktygsutvecklingen definierades det studerade systemet till fem områden: hushåll, verksamhetsutövare, dagvatten, tillskottsvatten och övrigt. Tungmetallkällor identifierades och grupperades till ett av de fem delområdena. För kvantifiering av flöden från källor sammanställdes en schablonvärdestabell med emissionskoefficienter och formler och antaganden för beräkningar. Fallstudier gjordes för kommunerna Sigtuna och Solna för att testa verktyget och göra en substansflödesanalys för de fem studerade tungmetallerna. En resultatkontroll och en känslighetsanalys gjordes för att skatta rimligheten i resultaten och osäkerheter i verktyget.

Arbetet resulterade i verktyget SoFi (Source Finder), vilket är uppbyggt i Microsoft Office Excel och beräknar tillförda mängder och källfördelning av tungmetaller till avloppssystemet. SoFi kan också beräkna var det är effektivt med åtgärdsinsatser. Resultaten från fallstudierna visade att den största källan med tillförsel av tungmetaller till avloppssystemet från de två kommunerna var hushållen. Resultatkontrollen visade att beräknade mängder generellt överrensstämde bra med uppskattade mängder från respektive område, men att en underskattning av zink erhölls. Känslighetsanalysen visade att verktyget är känsligt för osäkerheter i emissionskoefficienterna. Vid uppströmsarbete kan SoFi bidra med underlag vid åtgärdsplanering. Exempel på åtgärdsinsatser som rekommenderas mot hushållen är informationskampanjer för att medvetandegöra vilka varor som innehåller och emitterar tungmetaller till avloppssystemet. En intressant möjlig vidareutveckling av SoFi är en utvidgning av hushållsdelen till att identifiera vilka varor och produkter därifrån som bidrar mest med tungmetaller för att möjliggöra riktade informationskampanjer.

Den här uppsatsen analyserar hur en kommun hanterar platsidentitet i sin översiktsplan. Frågeställningarna var att se vilka värdeord kommunen kopplar till Sigtuna idag och vilka värdeord som kopplas till det framtida Sigtuna, samt se vilka konflikter som kan urskiljas mellan kommunens olika mål. Metoden i uppsatsen är en kvalitativ forskningsmetod. En textanalys av Sigtunas översiktsplan utfördes. I resultatet gick det fram att värdeorden som präglar Sigtuna idag är: den äldsta staden i Sverige, den fina naturen, riksintressen och miljön. De värdeord som symboliserade för framtida Sigtuna var: trygghet, infrastruktur, miljö och Arlandas bullerpåverkan, samt hållbart bygge. Dessa värdeord är av stort intresse för Sigtunakommun då de vill fortsätta att uppnå nya möjligheter för Sigtuna och utveckla staden. Kommunens mål är att uppnå dessa strategier till år 2030. Det som resulterade i vilka konflikter som kan urskiljas i översiktsplanen, så var det mål och påståenden som kommunen tog upp i översiktsplanen som potentiellt kan gå i konflikt med varandra. Slutsatsen var att värdeord så som infrastruktur, första staden, trygghet, miljö och hållbart bygge kan ge en fördel för en stad genom att befolkningens invånarantal ökar, nya möjligheter skapas för staden och att miljön blir bättre. Det negativa aspekterna som påträffats under undersökningen är att naturen som kommunen vill bevara, blir till boytor. Stadens småstadsidyll försvinner genom expansion av invånare och bebyggelser. Målen och påståendena som kommunen sätter i översiktsplanen kommer att vara svåra att utföra samtidigt. Sigtuna kommun kommer att få arbeta med att förhindra att dessa konflikter tas upp och samtidigt förstå att mål som frånsäger varandra inte kommer att gå att utföra.