Academic literature on the topic 'Simkunnighet'

Syfte och frågeställning. Syftet med denna studie har varit att kartlägga hur kommunala grundskolor arbetar för att nå upp till målen i kursplanen för momentet simning. Vi har även undersökt simkunnigheten hos barn i grundskolans tidigare år. De frågor som vi har fördjupat oss i är följande:•Hur definierar läraren innebörden av att vara simkunnig i grundskolans tidigare år?•Hur mycket tid lägger skolan ned på simundervisningen i skolans tidigare år?•Hur bedrivs simundervisningen i skolan?•Hur kan simundervisningen öka säkerheten vid och i vatten?Metod Vi har använt oss av adekvat litteratur samt kvalitativa intervjuer i undersökningen. Intervjun har varit semistrukturerad, vilket innebär att intervjun har utgått från övergripande strukturerade frågor som har gett möjlighet till en öppen dialog. Vi har intervjuat idrottslärare samt en klasslärare som undervisar elever i årskurs två till sex. Intervjupersonerna representerar områden i Malmö Stad samt i Lunds kommun. Resultat Vår undersökning visar att kommunerna har olika kriterier av simkunnighet för skolor i Malmö stad respektive Lunds kommun. Enligt Skolverkets tillsyningsrapport av elevernas simkunnighet i Lunds kommun framgår det att eleverna i Lund skall kunna simma 200 meter samt 50 meter ryggsim i slutet av årskurs fem. Malmö stad följer Skolverkets definition av simkunnighet för elever i årskurs fem, vilket innebär att eleverna skall kunna simma 150 meter samt 50 meter ryggsim. Vid samtliga av våra intervjuer framkom det att skolorna i Malmö stad och i Lunds kommun utgick från Skolverkets definition av simkunnighet vid simundervisning för elever i årskurs fem. Malmö stads satsning på vattenprovet har resulterat i ett tillförlitligt statistiskt underlag av elevernas simkunnighet. I Lunds kommun har kommunen tidigare anlitat kunnig badpersonal som ansvarat för att dokumentera elevernas simkunnighet. Numera är det klassansvarig lärare som ansvarar för dokumentation över elevernas simkunnighet. Skolornas ekonomi och tillgången till simhall påverkar elevernas möjligheter till att få simträning. De elever som inte uppnår målen erbjuds gratis simundervisning. Trots denna möjlighet är det ändå många elever som inte uppnår målen i momentet simning. Elever med invandrarbakgrund har generellt en lägre simkunnighet. En vanlig föreställning är att flickor inte ges samma möjlighet till simträning som pojkar på grund av kulturella och religiösa orsaker. Resultat från vattenprovet över elevernas simkunnighet i Malmö Stad visar att flickor i årskurs fyra vanligtvis har en större simkunnighet jämfört med pojkarna, vilken även innefattar invandrartäta områden som till exempel i Rosengård. Statistisk data visar dock att elever i Malmö Stad inte är lika simkunniga som eleverna i övriga skolkommuner i Sverige. Faktorer som socioekonomiska förhållanden, miljö och kultur utgör en viktig roll för elevens möjlighet till att få lära sig simma.
Aims and objectivesOur aim with this research has been to survey how municipal primary schools work to reach the goals in the curriculum in the aspect of swimming. We have also examined pupils’ ability to swim in Primary school. We have done a deeper research on the following questions:•What are the teachers’ criteria of swimming ability for pupils in the lower classes of Primary School? •How many lessons are spent on swimming education in the earlier years of Primary School?•How is swimming education carried out in Primary School?•How can the teaching in swimming increase the knowledge of water safety, at the water and in the water? Method We have used relevant literature and conducted qualitative interviews. The research was carried out by means of a semi structured case study and most of the interview questions were open for discussion. We have interviewed teachers of physical education that teach pupils in classes two to six. The interviewees represent different areas of the urban district of Malmoe and also different areas of the Municipality of Lund. Results Our survey shows that the two municipalities have different criterias for the pupils’ ability to swim. In the Municipality of Lund you have to swim 200 metres and 50 metres backstroke at the end of class five as shown in the findings of the supervision carried out by the National School Board. However, only 150 metres and 50 metres backstroke are required in the National curriculum. In the city of Malmoe they follow this requirement for pupils in class five. In all interviews, it appeared that the schools in the City of Malmoe and in the Municipality of Lund they follow the National School Board criteria of the pupils’ swimtest in class five. The investments in Malmoe concerning the ”water test” (Vattenprovet) have resulted in a reliable statistical basis of the pupils’ swim training. In Lund the municipality has earlier consulted qualified staff of the swimming halls for documenting the pupils’ swimming qualifications. Today the teacher of each class is responsible for documentation of the pupils’ swimming qualifications. The schools' economy and the access to swimming halls effect the pupils’ possibilities to get swim practice. The pupils that do not pass the goals are offered swimming education free of charge. Despite this possibility there are many pupils’ that do not achieve the requiered swimming qualification. Pupils from immigrant families are generally not very good swimmers. A common attitude is that girls don’t have the same possibility to swimming education as boys, because of cultural and religious reasons. In the ”water test” (Vattenprovet) survey it is shown that girls in Malmoe are normally better swimmers compared to boys in class four. This is also the case in communities with a lot of immigrants like for example ”Rosengård” in Malmoe. Statistics show that pupils’ in Malmoe are not as good swimmers as in most other school municipalites of Sweden. Our conclusion is that factors like socio-economic conditions, the environment and cultural differences form an important role for the pupils’ possibilities to learn how to swim.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka och jämföra simkunnighet i skolår fem på en landsortsskola och en förortsskola med stor andel elever med utländsk bakgrund. Samt att undersöka hur idrottslärare arbetar för att eleverna ska nå målet i simning. Min huvudfrågeställning till studien är: Hur är arbetet upplagt för att eleverna ska nå målet i momentet simning i årskurs fem? Finns det skillnader i simkunnighet mellan en skola från landsorten med hög andel elever med svensk härkomst och en skola med hög andel invandrarbarn? Vilka problem finns och vad beror dessa problem på? Metod Jag har använt mig av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Jag intervjuade fyra idrottslärare på två olika skolor i Sverige om simkunnighet i årskurs fem. En skola på landsbygden och en förortsskola i Stockholmsområdet. Jag valde skolor enligt bekvämlighetsprincipen. Intervjuerna har spelats in. Efter intervjuerna transkriberade jag dem och dokumenterade på ett skrivblock. Inga bortfall skedde och intervjuerna utfördes på avtalad plats och tid. Resultat Resultatet i studien visar att simkunnigheten varierar mycket mellan de olika skolorna. Det är olika faktorer som spelar in. Alla fyra idrottslärarna berättar att de inte jobbar med simundervisning, snarare simtest någon enstaka gång per termin. Gemensamt mellan de två skolorna är att de intervjuade lärarna anser att simkunnigheten handlar om resurser och vad som ligger i elevernas kultur. Slutsats Ingen av lärarna är nöjda med simkunnigheten i årets årskurs fem. Detta trots att resultaten ser helt olika ut. Hur idrottslärarna arbetar med simkunnighet är beroende på vilka resurser skolan har och vilka ramfaktorer som spelar in.
Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa, Vt 2011

Syfte Mitt övergripande syfte med uppsatsen är att jämföra hur simkunnigheten ser ut i årskurs 6 utifrån hur lärarna arbetar med simundervisning i två olika skolor. Frågeställningar – Hur organiserar och arbetar idrottslärarna med simning i skolan? – Hur ser simkunnigheten ut bland elever i årskurs 6? Metod En kvalitativ och en kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer har använts för att få frågeställningarna besvarade. De som deltog i enkätundersökningen var elever i årskurs 6 från en skola i Stockholmsstad och en annan skola på Lidingöstad. Eleverna fick besvara frågor om hur deras simkunnighet ser ut idag och vart de lärt sig simma. De som intervjuades var tre lärare i idrott och hälsa, en från skolan på Lidingö stad och två från skolan i Stockholms stad. Frågor som besvarades handlade om hur de bearbetar och organiserade simning i sin skola. Resultat Intervjuresultatet från lärarna visar att båda skolorna har samma upplägg. Eleverna får lära sig simma i lågstadiet och sedan, när de blir äldre och ska få betyg, har skolorna simtest, vilket innebär att eleverna får simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Klarar eleverna testet får de godkänt i simmomentet. Simtestet visar att 78 % och 73 % av eleverna i skolorna får godkänt i simtestet. 7% och 12 % av eleverna klarar inte simtestet och får då betyget F i idrott och hälsa. 15 % av eleverna i vardera skola är frånvarande under simtestet. Vidare anser lärarna att det i första hand är föräldrarnas ansvar att lära barnen simma men i och med att det finns som ett kunskapskrav i läroplanen så är det nu också lärarnas ansvar. Slutsats Resultatet visar att båda skolorna arbetar likartat och har samma problem, vilket är att få tillgång till simhallen. Detta kan kopplas till ramfaktorsteorin som säger att om det finns ett krav i läroplanen ska det finnas möjlighet till att uppfylla kraven, som i detta fall tillgång till simhallar. Utifrån transformeringsarenan i läroplansteorin kan läroplanen tolkas olika av lärarna. Även här diskuteras hur man ska tolka simningskravet. Kan man simma 150 meter hundsim och 50 meter flytandes på rygg med bensprattel?

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012

This study aims to examine the way of teaching swim lessons. In addition, the study also examines the actual swimming proficiency of pupils in the 9th grade in different areas in Sweden. These are the question specifics which this study wishes to examine. How do teachers define the ability to swim? How do swim lessons differ, regarding to which area they are conducted in?  How many of the 9th grade pupils in each examined community passes the bar for swimming proficiency? What does PE teachers do if one or several of the 9th grade pupils fails to show an adequate swimming proficiency? How do results in swimming proficiency differ regarding to different schools in different parts of the country? Method This study consists of two major surveys, one based on material gathered from qualitative interviews and the other on material gathered from observations. Four PE teachers and one swimming instructor were interviewed, as well as six different 9th grade classes, with a total of 145 pupils. In the observation the pupils participated in a swim test, where they should swim 200 meters from which 50 meters must be on their back and were categorized in three categories. These were: passed, completed with rest and failed. Schools in the following three communities have been studied; Karlskrona, Stockholm and Skellefteå. Our theoretical perspective has been the theory of the Swedish curriculum and the frame factor theory.  Results The conclusive result shows that preconditions vary between different communities. Swim lessons are conducted in numerous ways and each examined PE teachers has shown diverse ways to describe swimming proficiency. Relevant resources such as time and economy also vary in how swimming lessons are conducted. Swimming proficiency amongst the examined pupils tends to be relatively high, even though several of the pupils rested while conducting the examination. The result also states that PE teachers tends to let the pupils whom are resting during the examination pass the bar of swimming proficiency, using the motivation that these pupils actually can reach to pass the bar if they only put some effort into it. Conclusion Throughout the various definitions, the numerous preconditions and methods to examine swimming proficiency, we believe that the general comparison of the Swedish school system is to be endangered. Above this we believe that the general pupil needs to exercise their swimming skills, throughout continuous swimming lessons and not with a single test, in order to secure the fact that that pupils in question truly can swim.
Studiens syfte är att undersöka hur simundervisningen bedrivs samt hur simkunnigheten hos elever i årskurs 9 på olika områden i Sverige ser ut.  De frågeställningar som vi önskar att besvara är:   Hur definierar lärarna simkunnighet? Hur ser simundervisningen i respektive område ut? Hur många av eleverna i årskurs 9 i respektive område når upp till kunskapskraven i simning? Vad gör idrottsläraren om elever inte når upp till kunskapskraven i årskurs 9? Hur skiljer sig resultaten mellan utvalda skolor i respektive landsdel? Metod Studien består av två undersökningar, en kvalitativ intervjustudie och en kvantitativ observationsstudie. Vi har intervjuat fyra lärare i idrott och hälsa och en siminstruktör samt observerat sex olika klasser som går i årskurs 9, totalt 145 elever. I observationsstudien genomförde eleverna ett simtest, där de skulle simma 200 meter varav 50 meter på rygg och bedömdes utifrån tre kategorier. De olika kategorierna var: godkänd, genomförde med vila och icke godkänd. Undersökningen är genomförd i tre olika områden som vi har valt att benämna vid dess kommun. De undersökta områdena är: Karlskrona, Stockholm och Skellefteå. Studiens teoretiska utgångspunkt är läroplansteorin och ramfaktorsteorin Resultat Vårt resultat visar på att förutsättningar skiljer sig åt mellan olika områden. Simundervisningen bedrivs på varierande sätt och utöver det definierar lärarna simkunnighet olika. Resurser som tid och ekonomi skiljer sig också åt för att bedriva simundervisningen. Simkunnigheten bland eleverna är hög, dock genomför ett större procentantal av eleverna testet med vila. Vårt resultat visar också på att lärare godkänner elever som vilar under testet med motiveringen att de ”egentligen” kan, då eleverna bara är ”lite lata”.  Slutsats Genom de varierande definitionerna från lärarna, de olika förutsättningarna och metoderna för att testa simkunnigheten menar vi att skolväsendets likvärdighet hotas. Utöver det, anser vi att eleverna behöver träna mer på sin simkunnighet, genom en omfattande simundervisning istället för att bara genomföra ett simtest. Detta för att säkerhetsställa att eleverna verkligen är simkunniga.

Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie undersöka några idrottslärares uppfattning om de nationella målen i simundervisning samt deras uppfattning om betydelsen av elevers simkunnighet vid betygsättningen i år 9. Vi har intervjuat sex idrottslärare som jobbar på olika skolor runt om i Stockholm och Södermanland under olika förutsättningar. Tyngden på frågorna har vi lagt på simning. Resultat visar att synen på momentet simning bland lärarna är lika viktig men att betygsättningen skiljer sig drastiskt. Alla informanter säger att de bedriver utbildningen utifrån skolverkets kriterier och mål. Men deras tolkningar och betygssättning visar att så är inte fallet. Vikten av simkunnighet för betygsättningen visar på stor skillnad trotts att det finns direktiv från skolverket. Deras tankar och förklaringar kring detta sätts i stor fokus i detta arbete.

Syfte Syftet med denna studie har varit att undersöka idrottslärares uppfattning om och arbete med momentet simning i skolan. Syftet harlett fram till följande frågeställningar: Hur ser idrottslärarna på skolans simundervisning? Vilka faktorer påverkar idrottslärarens möjligheter att bedriva simundervisning? Hur tar idrottsläraren/skolan hänsyn till kulturella hinder vad gäller simundervisningen? Metod Fyra stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare i Idrott och hälsa som arbetade i olika kommuner runt om i Stockholm. Resultat Studiens slutsats är att de intervjuade lärarna i Idrott och hälsa anser att simningen endast ärtill för kontrollera om eleven klarar kunskapskravet. Alla erbjuder simskola för de som inte uppnår kunskapskravet. I resultatet framkom det att alla lärare begränsas av ramfaktorer, som tillgång till simhall, att det finns för lite tid samt att simskolankostar. Alla idrottslärare tar hänsyn till kulturella hinder som finns genom att de tillåter de flickor som önskar att gå på kvinnosim eller att ha kläder på sig vid simningen. Slutsats Studiens slutsats är att de intervjuade lärarna i Idrott och hälsa anser att simningen endast är för kontrollera om eleven klarar kunskapskravet. Alla skulle vilja ha mer tid till att bedriva simundervisning.
The purpose of this study was to examine the physical education teachers' perception of and work with the aspect of swimming at school. The purpose has led to the following questions: How do the teachers at the school swimming classes? What factors are affecting sport teacher's ability to conduct swimming classes? How do PE teacher /school account of cultural barriers in terms of swimming education? Method Four interviews were conducted with teachers in physical education who worked in various municipalities around Stockholm. Results The study's conclusion is that the interviewed teachers of Physical Education believe that swimming is only for the control of the student passes the knowledge requirement. All offers swimming lessons for those who do not attain the knowledge requirement. The result showed that all teachers are limited by frame factors such as access to the swimming pool, there is too little time, and that swimming school costs. Allphysical education teachers take account of cultural barriers in that they allow the girls who want to go on women sim or to have clothes onwhen swimming. Conclusion The study's conclusion is that the interviewed teachers of Physical Education believe that swimming is only to check if the student passes the knowledge requirement. Everyone would like to have more time to conduct swimming classes.

Simkunnighet är ett kursmål i ämnet Idrott och hälsa som alla elever förväntas uppnå i grundskolan. I gymnasieskolans kursplaner för idrottsämnet har kravet om simkunnighet dock plockats bort. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning idrottslärare på gymnasiet använder sig av simundervisning, även om simkunnighet inte är ett kursmål. Studien innefattar en undersökning av de icke simkunniga elevernas möjligheter att lära sig simma på gymnasiet samt en undersökning om lärare anser att simkunnighet bör vara ett kursmål även på gymnasienivå. Metoden som användes för att besvara undersökningens syfte var kvalitativa intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av fem aktiva gymnasielärare i Idrott och hälsa i en kommun i norra Sverige. Resultatet av undersökningen visar att idrottslärarna använder sig av simundervisning på gymnasiet trots att det inte är ett explicit kursmål. Det framgår också att endast en skola vidtar åtgärder för att hjälpa de elever som har bristande simkunskaper och att fyra av fem idrottslärare anser att simkunnighet bör vara ett kursmål i Idrott och hälsa. Våra slutsatser är att simundervisningen förs vidare i idrottsundervisningen på grund av kulturella traditioner och att idrottslärarna betraktar simundervisningen ur ett ekonomiskt perspektiv.

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur ett antal idrottslärare arbetar vid simundervisning med muslimska flickor och detta för att på så sätt hjälpa mina eventuella framtida muslimska elever att bli simkunniga. Detta eftersom forskning visar att en stor del av eleverna i skolan som inte kan simma är elever med föräldrar från ett annat land eller elever som själva har invandrat. Intervjuerna har genomförts med fem lärare där alla undervisar i idrott och hälsa på mångkulturella skolor i en mellansvensk stad. Samtliga lärare anser att simundervisningen är ett mycket viktigt moment att arbeta med, men ingen av dessa lärare ägnar någon större tid åt att undervisa i simning. Undersökningen visade att simundervisning går bra att utföra även om eleverna är muslimska flickor. Forskningen bekräftar att invandrarelever behöver simundervisning i skolan.

Vi har valt att genomföra en undersökning om elevernas och lärarnas uppfattningar om simundervisning. Under vår idrottsutbildning idrott och hälsa på Lärarhögskolan i Stockholm växte intresset inom simundervisning. Vi insåg hur viktigt det var med simning i skolan och vad konsekvenserna av att inte kunna simma kan bli. En nationell utvärdering visar på att 0,5 % av alla deltagande elever i År 9 som har fått MVG i ämnet idrott och hälsa inte är simkunniga och med detta ville vi se vilka förutsättningar skolor har för att kunna bedriva simundervisning. Studien som vi har genomfört syftar till att se hur idrottslärarna uppfattar deras resurser i form av tillgång till simhall och tider för att bedriva simundervisning i År 9 samt att se hur skolorna får stöd av kommunen och de olika styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa. Studien berör även en del livräddning då det är en del av simundervisningen. När vi utförde vår undersökning kom vi fram till att elevernas uppfattningar inte stämmer överens med lärarnas eller kommuntjänstemännens definition av simkunnighet. Lärarna tolkar statens uppsatta mål för simning med hjälp av den frivilliga organisationens, Svenska Livräddningssällskapet, definition av simkunnighet. Att lärarna inte tolkar simkunnighet enligt Läroplanen kan ses som ett glapp i styrkedjan.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är undersöka simkunnigheten för elever i årskurs 6 samt att jämföra elevers skattade och faktiska simförmåga utifrån kunskapskravet för simning i Lgr11. 1. Hur stor andel elever skattar sig som simkunniga? 2. Hur stor andel elever är simkunniga enligt observation? 3. Stämmer elevernas skattade simkunnighet överens med deras faktiska simkunnighet? Metod Studien undersökte både skattad och faktisk simförmåga därför användes två olika metoder, enkät och observation av simtest. Enkäten och observationen genomfördes vid ett och samma tillfälle och baserades på kunskapskravet för simning i Lgr11. Enkäten mätte elevens skattade simförmåga och simtest mätte elevens faktiska simförmåga. Jämförelsen mellan skattad och faktisk avklarad distans genomfördes med parat t-test och jämförelsen mellan skattad och faktisk simförmåga genomfördes med Chi2-test. Urvalet bestod av 102 elever i grundskolans årskurs 6 från två skolor i Stockholms län. Resultat Samtliga deltagare angav att de kan simma. 89,6% av eleverna kan anses simkunniga utifrån skattning och 97% av eleverna kan ansessom simkunniga utifrån simtest. Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiskt avklarade distans. Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiska simförmåga, däremot fanns en tendens att eleverna underskattade sin simförmåga. Slutsats Slutsatserna är att undersökningens resultat för andelen simkunniga elever (97%) stämmer väl överens med resultatet från Skolverkets (2014) senaste rapport (95,4%) samt att eleverna tenderar att underskatta sin simförmåga.
Aim The purpose of this study is to examine swimming ability for students in grades 6 and to compare pupils’ estimated and actual swimming ability based on knowledge requirement for swimming in Lgr11. 1. What percentage of the pupils estimate themselves as swimmers? 2. What percentage of the pupils are swimmers according to the observation? 3. Are the pupils’ estimated swimming ability in line with their actual ability to swim? Method The study intended to investigate both estimated and actual swimming ability. Therefore, two different methods were used, a survey and an observation of a swimming test. The survey and observation were carried out at one time, and were based on the knowledge requirement for swimming in the Swedish curriculum Lgr11. The survey measured the pupils’ estimated swimming ability and the test measured the pupils’ actual ability to swim. The comparison between estimated and actual swum distance was conducted with a paired t-test and the comparison between estimated and actual swimming ability was conducted with a Chi2 test. The sample consisted of 102 students in elementary schools 6th grade from two schools in Stockholm County. Results All participants stated that they can swim. 89.6% of the students could be considered as swimmers based on the estimation and 97% of the students could be considered as swimmers based on the swimming test. There was no significant difference between the pupils estimated and their actually completed distance. There was no significant difference between the pupils estimated and their actual swimming ability, however, there was a tendency that the pupils underestimated their ability. Conclusions The conclusions are that the survey results for the proportion of swimmers students (97%) agree well with the results from the Skolverkets (2014) recent report (95.4%), and that students tend to underestimate their swimming ability.