Dissertations / Theses on the topic 'Simkunnighet'

Syfte och frågeställning. Syftet med denna studie har varit att kartlägga hur kommunala grundskolor arbetar för att nå upp till målen i kursplanen för momentet simning. Vi har även undersökt simkunnigheten hos barn i grundskolans tidigare år. De frågor som vi har fördjupat oss i är följande:•Hur definierar läraren innebörden av att vara simkunnig i grundskolans tidigare år?•Hur mycket tid lägger skolan ned på simundervisningen i skolans tidigare år?•Hur bedrivs simundervisningen i skolan?•Hur kan simundervisningen öka säkerheten vid och i vatten?Metod Vi har använt oss av adekvat litteratur samt kvalitativa intervjuer i undersökningen. Intervjun har varit semistrukturerad, vilket innebär att intervjun har utgått från övergripande strukturerade frågor som har gett möjlighet till en öppen dialog. Vi har intervjuat idrottslärare samt en klasslärare som undervisar elever i årskurs två till sex. Intervjupersonerna representerar områden i Malmö Stad samt i Lunds kommun. Resultat Vår undersökning visar att kommunerna har olika kriterier av simkunnighet för skolor i Malmö stad respektive Lunds kommun. Enligt Skolverkets tillsyningsrapport av elevernas simkunnighet i Lunds kommun framgår det att eleverna i Lund skall kunna simma 200 meter samt 50 meter ryggsim i slutet av årskurs fem. Malmö stad följer Skolverkets definition av simkunnighet för elever i årskurs fem, vilket innebär att eleverna skall kunna simma 150 meter samt 50 meter ryggsim. Vid samtliga av våra intervjuer framkom det att skolorna i Malmö stad och i Lunds kommun utgick från Skolverkets definition av simkunnighet vid simundervisning för elever i årskurs fem. Malmö stads satsning på vattenprovet har resulterat i ett tillförlitligt statistiskt underlag av elevernas simkunnighet. I Lunds kommun har kommunen tidigare anlitat kunnig badpersonal som ansvarat för att dokumentera elevernas simkunnighet. Numera är det klassansvarig lärare som ansvarar för dokumentation över elevernas simkunnighet. Skolornas ekonomi och tillgången till simhall påverkar elevernas möjligheter till att få simträning. De elever som inte uppnår målen erbjuds gratis simundervisning. Trots denna möjlighet är det ändå många elever som inte uppnår målen i momentet simning. Elever med invandrarbakgrund har generellt en lägre simkunnighet. En vanlig föreställning är att flickor inte ges samma möjlighet till simträning som pojkar på grund av kulturella och religiösa orsaker. Resultat från vattenprovet över elevernas simkunnighet i Malmö Stad visar att flickor i årskurs fyra vanligtvis har en större simkunnighet jämfört med pojkarna, vilken även innefattar invandrartäta områden som till exempel i Rosengård. Statistisk data visar dock att elever i Malmö Stad inte är lika simkunniga som eleverna i övriga skolkommuner i Sverige. Faktorer som socioekonomiska förhållanden, miljö och kultur utgör en viktig roll för elevens möjlighet till att få lära sig simma.
Aims and objectivesOur aim with this research has been to survey how municipal primary schools work to reach the goals in the curriculum in the aspect of swimming. We have also examined pupils’ ability to swim in Primary school. We have done a deeper research on the following questions:•What are the teachers’ criteria of swimming ability for pupils in the lower classes of Primary School? •How many lessons are spent on swimming education in the earlier years of Primary School?•How is swimming education carried out in Primary School?•How can the teaching in swimming increase the knowledge of water safety, at the water and in the water? Method We have used relevant literature and conducted qualitative interviews. The research was carried out by means of a semi structured case study and most of the interview questions were open for discussion. We have interviewed teachers of physical education that teach pupils in classes two to six. The interviewees represent different areas of the urban district of Malmoe and also different areas of the Municipality of Lund. Results Our survey shows that the two municipalities have different criterias for the pupils’ ability to swim. In the Municipality of Lund you have to swim 200 metres and 50 metres backstroke at the end of class five as shown in the findings of the supervision carried out by the National School Board. However, only 150 metres and 50 metres backstroke are required in the National curriculum. In the city of Malmoe they follow this requirement for pupils in class five. In all interviews, it appeared that the schools in the City of Malmoe and in the Municipality of Lund they follow the National School Board criteria of the pupils’ swimtest in class five. The investments in Malmoe concerning the ”water test” (Vattenprovet) have resulted in a reliable statistical basis of the pupils’ swim training. In Lund the municipality has earlier consulted qualified staff of the swimming halls for documenting the pupils’ swimming qualifications. Today the teacher of each class is responsible for documentation of the pupils’ swimming qualifications. The schools' economy and the access to swimming halls effect the pupils’ possibilities to get swim practice. The pupils that do not pass the goals are offered swimming education free of charge. Despite this possibility there are many pupils’ that do not achieve the requiered swimming qualification. Pupils from immigrant families are generally not very good swimmers. A common attitude is that girls don’t have the same possibility to swimming education as boys, because of cultural and religious reasons. In the ”water test” (Vattenprovet) survey it is shown that girls in Malmoe are normally better swimmers compared to boys in class four. This is also the case in communities with a lot of immigrants like for example ”Rosengård” in Malmoe. Statistics show that pupils’ in Malmoe are not as good swimmers as in most other school municipalites of Sweden. Our conclusion is that factors like socio-economic conditions, the environment and cultural differences form an important role for the pupils’ possibilities to learn how to swim.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka och jämföra simkunnighet i skolår fem på en landsortsskola och en förortsskola med stor andel elever med utländsk bakgrund. Samt att undersöka hur idrottslärare arbetar för att eleverna ska nå målet i simning. Min huvudfrågeställning till studien är: Hur är arbetet upplagt för att eleverna ska nå målet i momentet simning i årskurs fem? Finns det skillnader i simkunnighet mellan en skola från landsorten med hög andel elever med svensk härkomst och en skola med hög andel invandrarbarn? Vilka problem finns och vad beror dessa problem på? Metod Jag har använt mig av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Jag intervjuade fyra idrottslärare på två olika skolor i Sverige om simkunnighet i årskurs fem. En skola på landsbygden och en förortsskola i Stockholmsområdet. Jag valde skolor enligt bekvämlighetsprincipen. Intervjuerna har spelats in. Efter intervjuerna transkriberade jag dem och dokumenterade på ett skrivblock. Inga bortfall skedde och intervjuerna utfördes på avtalad plats och tid. Resultat Resultatet i studien visar att simkunnigheten varierar mycket mellan de olika skolorna. Det är olika faktorer som spelar in. Alla fyra idrottslärarna berättar att de inte jobbar med simundervisning, snarare simtest någon enstaka gång per termin. Gemensamt mellan de två skolorna är att de intervjuade lärarna anser att simkunnigheten handlar om resurser och vad som ligger i elevernas kultur. Slutsats Ingen av lärarna är nöjda med simkunnigheten i årets årskurs fem. Detta trots att resultaten ser helt olika ut. Hur idrottslärarna arbetar med simkunnighet är beroende på vilka resurser skolan har och vilka ramfaktorer som spelar in.
Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa, Vt 2011

Syfte Mitt övergripande syfte med uppsatsen är att jämföra hur simkunnigheten ser ut i årskurs 6 utifrån hur lärarna arbetar med simundervisning i två olika skolor. Frågeställningar – Hur organiserar och arbetar idrottslärarna med simning i skolan? – Hur ser simkunnigheten ut bland elever i årskurs 6? Metod En kvalitativ och en kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer har använts för att få frågeställningarna besvarade. De som deltog i enkätundersökningen var elever i årskurs 6 från en skola i Stockholmsstad och en annan skola på Lidingöstad. Eleverna fick besvara frågor om hur deras simkunnighet ser ut idag och vart de lärt sig simma. De som intervjuades var tre lärare i idrott och hälsa, en från skolan på Lidingö stad och två från skolan i Stockholms stad. Frågor som besvarades handlade om hur de bearbetar och organiserade simning i sin skola. Resultat Intervjuresultatet från lärarna visar att båda skolorna har samma upplägg. Eleverna får lära sig simma i lågstadiet och sedan, när de blir äldre och ska få betyg, har skolorna simtest, vilket innebär att eleverna får simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Klarar eleverna testet får de godkänt i simmomentet. Simtestet visar att 78 % och 73 % av eleverna i skolorna får godkänt i simtestet. 7% och 12 % av eleverna klarar inte simtestet och får då betyget F i idrott och hälsa. 15 % av eleverna i vardera skola är frånvarande under simtestet. Vidare anser lärarna att det i första hand är föräldrarnas ansvar att lära barnen simma men i och med att det finns som ett kunskapskrav i läroplanen så är det nu också lärarnas ansvar. Slutsats Resultatet visar att båda skolorna arbetar likartat och har samma problem, vilket är att få tillgång till simhallen. Detta kan kopplas till ramfaktorsteorin som säger att om det finns ett krav i läroplanen ska det finnas möjlighet till att uppfylla kraven, som i detta fall tillgång till simhallar. Utifrån transformeringsarenan i läroplansteorin kan läroplanen tolkas olika av lärarna. Även här diskuteras hur man ska tolka simningskravet. Kan man simma 150 meter hundsim och 50 meter flytandes på rygg med bensprattel?

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012

This study aims to examine the way of teaching swim lessons. In addition, the study also examines the actual swimming proficiency of pupils in the 9th grade in different areas in Sweden. These are the question specifics which this study wishes to examine. How do teachers define the ability to swim? How do swim lessons differ, regarding to which area they are conducted in?  How many of the 9th grade pupils in each examined community passes the bar for swimming proficiency? What does PE teachers do if one or several of the 9th grade pupils fails to show an adequate swimming proficiency? How do results in swimming proficiency differ regarding to different schools in different parts of the country? Method This study consists of two major surveys, one based on material gathered from qualitative interviews and the other on material gathered from observations. Four PE teachers and one swimming instructor were interviewed, as well as six different 9th grade classes, with a total of 145 pupils. In the observation the pupils participated in a swim test, where they should swim 200 meters from which 50 meters must be on their back and were categorized in three categories. These were: passed, completed with rest and failed. Schools in the following three communities have been studied; Karlskrona, Stockholm and Skellefteå. Our theoretical perspective has been the theory of the Swedish curriculum and the frame factor theory.  Results The conclusive result shows that preconditions vary between different communities. Swim lessons are conducted in numerous ways and each examined PE teachers has shown diverse ways to describe swimming proficiency. Relevant resources such as time and economy also vary in how swimming lessons are conducted. Swimming proficiency amongst the examined pupils tends to be relatively high, even though several of the pupils rested while conducting the examination. The result also states that PE teachers tends to let the pupils whom are resting during the examination pass the bar of swimming proficiency, using the motivation that these pupils actually can reach to pass the bar if they only put some effort into it. Conclusion Throughout the various definitions, the numerous preconditions and methods to examine swimming proficiency, we believe that the general comparison of the Swedish school system is to be endangered. Above this we believe that the general pupil needs to exercise their swimming skills, throughout continuous swimming lessons and not with a single test, in order to secure the fact that that pupils in question truly can swim.
Studiens syfte är att undersöka hur simundervisningen bedrivs samt hur simkunnigheten hos elever i årskurs 9 på olika områden i Sverige ser ut.  De frågeställningar som vi önskar att besvara är:   Hur definierar lärarna simkunnighet? Hur ser simundervisningen i respektive område ut? Hur många av eleverna i årskurs 9 i respektive område når upp till kunskapskraven i simning? Vad gör idrottsläraren om elever inte når upp till kunskapskraven i årskurs 9? Hur skiljer sig resultaten mellan utvalda skolor i respektive landsdel? Metod Studien består av två undersökningar, en kvalitativ intervjustudie och en kvantitativ observationsstudie. Vi har intervjuat fyra lärare i idrott och hälsa och en siminstruktör samt observerat sex olika klasser som går i årskurs 9, totalt 145 elever. I observationsstudien genomförde eleverna ett simtest, där de skulle simma 200 meter varav 50 meter på rygg och bedömdes utifrån tre kategorier. De olika kategorierna var: godkänd, genomförde med vila och icke godkänd. Undersökningen är genomförd i tre olika områden som vi har valt att benämna vid dess kommun. De undersökta områdena är: Karlskrona, Stockholm och Skellefteå. Studiens teoretiska utgångspunkt är läroplansteorin och ramfaktorsteorin Resultat Vårt resultat visar på att förutsättningar skiljer sig åt mellan olika områden. Simundervisningen bedrivs på varierande sätt och utöver det definierar lärarna simkunnighet olika. Resurser som tid och ekonomi skiljer sig också åt för att bedriva simundervisningen. Simkunnigheten bland eleverna är hög, dock genomför ett större procentantal av eleverna testet med vila. Vårt resultat visar också på att lärare godkänner elever som vilar under testet med motiveringen att de ”egentligen” kan, då eleverna bara är ”lite lata”.  Slutsats Genom de varierande definitionerna från lärarna, de olika förutsättningarna och metoderna för att testa simkunnigheten menar vi att skolväsendets likvärdighet hotas. Utöver det, anser vi att eleverna behöver träna mer på sin simkunnighet, genom en omfattande simundervisning istället för att bara genomföra ett simtest. Detta för att säkerhetsställa att eleverna verkligen är simkunniga.

Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie undersöka några idrottslärares uppfattning om de nationella målen i simundervisning samt deras uppfattning om betydelsen av elevers simkunnighet vid betygsättningen i år 9. Vi har intervjuat sex idrottslärare som jobbar på olika skolor runt om i Stockholm och Södermanland under olika förutsättningar. Tyngden på frågorna har vi lagt på simning. Resultat visar att synen på momentet simning bland lärarna är lika viktig men att betygsättningen skiljer sig drastiskt. Alla informanter säger att de bedriver utbildningen utifrån skolverkets kriterier och mål. Men deras tolkningar och betygssättning visar att så är inte fallet. Vikten av simkunnighet för betygsättningen visar på stor skillnad trotts att det finns direktiv från skolverket. Deras tankar och förklaringar kring detta sätts i stor fokus i detta arbete.

Syfte Syftet med denna studie har varit att undersöka idrottslärares uppfattning om och arbete med momentet simning i skolan. Syftet harlett fram till följande frågeställningar: Hur ser idrottslärarna på skolans simundervisning? Vilka faktorer påverkar idrottslärarens möjligheter att bedriva simundervisning? Hur tar idrottsläraren/skolan hänsyn till kulturella hinder vad gäller simundervisningen? Metod Fyra stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare i Idrott och hälsa som arbetade i olika kommuner runt om i Stockholm. Resultat Studiens slutsats är att de intervjuade lärarna i Idrott och hälsa anser att simningen endast ärtill för kontrollera om eleven klarar kunskapskravet. Alla erbjuder simskola för de som inte uppnår kunskapskravet. I resultatet framkom det att alla lärare begränsas av ramfaktorer, som tillgång till simhall, att det finns för lite tid samt att simskolankostar. Alla idrottslärare tar hänsyn till kulturella hinder som finns genom att de tillåter de flickor som önskar att gå på kvinnosim eller att ha kläder på sig vid simningen. Slutsats Studiens slutsats är att de intervjuade lärarna i Idrott och hälsa anser att simningen endast är för kontrollera om eleven klarar kunskapskravet. Alla skulle vilja ha mer tid till att bedriva simundervisning.
The purpose of this study was to examine the physical education teachers' perception of and work with the aspect of swimming at school. The purpose has led to the following questions: How do the teachers at the school swimming classes? What factors are affecting sport teacher's ability to conduct swimming classes? How do PE teacher /school account of cultural barriers in terms of swimming education? Method Four interviews were conducted with teachers in physical education who worked in various municipalities around Stockholm. Results The study's conclusion is that the interviewed teachers of Physical Education believe that swimming is only for the control of the student passes the knowledge requirement. All offers swimming lessons for those who do not attain the knowledge requirement. The result showed that all teachers are limited by frame factors such as access to the swimming pool, there is too little time, and that swimming school costs. Allphysical education teachers take account of cultural barriers in that they allow the girls who want to go on women sim or to have clothes onwhen swimming. Conclusion The study's conclusion is that the interviewed teachers of Physical Education believe that swimming is only to check if the student passes the knowledge requirement. Everyone would like to have more time to conduct swimming classes.

Simkunnighet är ett kursmål i ämnet Idrott och hälsa som alla elever förväntas uppnå i grundskolan. I gymnasieskolans kursplaner för idrottsämnet har kravet om simkunnighet dock plockats bort. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning idrottslärare på gymnasiet använder sig av simundervisning, även om simkunnighet inte är ett kursmål. Studien innefattar en undersökning av de icke simkunniga elevernas möjligheter att lära sig simma på gymnasiet samt en undersökning om lärare anser att simkunnighet bör vara ett kursmål även på gymnasienivå. Metoden som användes för att besvara undersökningens syfte var kvalitativa intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av fem aktiva gymnasielärare i Idrott och hälsa i en kommun i norra Sverige. Resultatet av undersökningen visar att idrottslärarna använder sig av simundervisning på gymnasiet trots att det inte är ett explicit kursmål. Det framgår också att endast en skola vidtar åtgärder för att hjälpa de elever som har bristande simkunskaper och att fyra av fem idrottslärare anser att simkunnighet bör vara ett kursmål i Idrott och hälsa. Våra slutsatser är att simundervisningen förs vidare i idrottsundervisningen på grund av kulturella traditioner och att idrottslärarna betraktar simundervisningen ur ett ekonomiskt perspektiv.

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur ett antal idrottslärare arbetar vid simundervisning med muslimska flickor och detta för att på så sätt hjälpa mina eventuella framtida muslimska elever att bli simkunniga. Detta eftersom forskning visar att en stor del av eleverna i skolan som inte kan simma är elever med föräldrar från ett annat land eller elever som själva har invandrat. Intervjuerna har genomförts med fem lärare där alla undervisar i idrott och hälsa på mångkulturella skolor i en mellansvensk stad. Samtliga lärare anser att simundervisningen är ett mycket viktigt moment att arbeta med, men ingen av dessa lärare ägnar någon större tid åt att undervisa i simning. Undersökningen visade att simundervisning går bra att utföra även om eleverna är muslimska flickor. Forskningen bekräftar att invandrarelever behöver simundervisning i skolan.

Vi har valt att genomföra en undersökning om elevernas och lärarnas uppfattningar om simundervisning. Under vår idrottsutbildning idrott och hälsa på Lärarhögskolan i Stockholm växte intresset inom simundervisning. Vi insåg hur viktigt det var med simning i skolan och vad konsekvenserna av att inte kunna simma kan bli. En nationell utvärdering visar på att 0,5 % av alla deltagande elever i År 9 som har fått MVG i ämnet idrott och hälsa inte är simkunniga och med detta ville vi se vilka förutsättningar skolor har för att kunna bedriva simundervisning. Studien som vi har genomfört syftar till att se hur idrottslärarna uppfattar deras resurser i form av tillgång till simhall och tider för att bedriva simundervisning i År 9 samt att se hur skolorna får stöd av kommunen och de olika styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa. Studien berör även en del livräddning då det är en del av simundervisningen. När vi utförde vår undersökning kom vi fram till att elevernas uppfattningar inte stämmer överens med lärarnas eller kommuntjänstemännens definition av simkunnighet. Lärarna tolkar statens uppsatta mål för simning med hjälp av den frivilliga organisationens, Svenska Livräddningssällskapet, definition av simkunnighet. Att lärarna inte tolkar simkunnighet enligt Läroplanen kan ses som ett glapp i styrkedjan.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är undersöka simkunnigheten för elever i årskurs 6 samt att jämföra elevers skattade och faktiska simförmåga utifrån kunskapskravet för simning i Lgr11. 1. Hur stor andel elever skattar sig som simkunniga? 2. Hur stor andel elever är simkunniga enligt observation? 3. Stämmer elevernas skattade simkunnighet överens med deras faktiska simkunnighet? Metod Studien undersökte både skattad och faktisk simförmåga därför användes två olika metoder, enkät och observation av simtest. Enkäten och observationen genomfördes vid ett och samma tillfälle och baserades på kunskapskravet för simning i Lgr11. Enkäten mätte elevens skattade simförmåga och simtest mätte elevens faktiska simförmåga. Jämförelsen mellan skattad och faktisk avklarad distans genomfördes med parat t-test och jämförelsen mellan skattad och faktisk simförmåga genomfördes med Chi2-test. Urvalet bestod av 102 elever i grundskolans årskurs 6 från två skolor i Stockholms län. Resultat Samtliga deltagare angav att de kan simma. 89,6% av eleverna kan anses simkunniga utifrån skattning och 97% av eleverna kan ansessom simkunniga utifrån simtest. Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiskt avklarade distans. Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiska simförmåga, däremot fanns en tendens att eleverna underskattade sin simförmåga. Slutsats Slutsatserna är att undersökningens resultat för andelen simkunniga elever (97%) stämmer väl överens med resultatet från Skolverkets (2014) senaste rapport (95,4%) samt att eleverna tenderar att underskatta sin simförmåga.
Aim The purpose of this study is to examine swimming ability for students in grades 6 and to compare pupils’ estimated and actual swimming ability based on knowledge requirement for swimming in Lgr11. 1. What percentage of the pupils estimate themselves as swimmers? 2. What percentage of the pupils are swimmers according to the observation? 3. Are the pupils’ estimated swimming ability in line with their actual ability to swim? Method The study intended to investigate both estimated and actual swimming ability. Therefore, two different methods were used, a survey and an observation of a swimming test. The survey and observation were carried out at one time, and were based on the knowledge requirement for swimming in the Swedish curriculum Lgr11. The survey measured the pupils’ estimated swimming ability and the test measured the pupils’ actual ability to swim. The comparison between estimated and actual swum distance was conducted with a paired t-test and the comparison between estimated and actual swimming ability was conducted with a Chi2 test. The sample consisted of 102 students in elementary schools 6th grade from two schools in Stockholm County. Results All participants stated that they can swim. 89.6% of the students could be considered as swimmers based on the estimation and 97% of the students could be considered as swimmers based on the swimming test. There was no significant difference between the pupils estimated and their actually completed distance. There was no significant difference between the pupils estimated and their actual swimming ability, however, there was a tendency that the pupils underestimated their ability. Conclusions The conclusions are that the survey results for the proportion of swimmers students (97%) agree well with the results from the Skolverkets (2014) recent report (95.4%), and that students tend to underestimate their swimming ability.

Det här examensarbetet behandlar sex lärares syn på elevers frånvaro från simundervisningen och elevers simkunnighet inom ämnet idrott och hälsa på högstadiet samt vad dessa lärare gör, och vill göra, med de elever som av olika anledningar inte deltar eller inte är simkunniga. Syftet med studien var att öka kunskapen om lärare i idrott och hälsas agerande kring och förståelse för elevers icke-deltagande i simundervisningen samt elevers simkunnighet. För att samla material till examensarbetet användes kvalitativa intervjuer som metod. Som teoretisk utgångspunkt har två olika teorier använts – fenomenografi samt motivationsteori. Slutsatsen av studien var att anledningar till att elever inte deltar i simundervisningen främst berör psykiska skäl och motivation samt att orsaker till att elever inte är simkunniga främst var religiösa/kulturella. När det gäller lärarnas idealbilder av simundervisningen berör de främst organisatoriska och ekonomiska skäl så som att mer tid i simhallen hade varit önskvärt.

Aim The purpose of this study is to, from a perspective of a PE teacher, look at how teachers of physical education in elementary school designs and assesses the teaching of swimming. The issues underlying the study are as follows: Which elements are included in the swimming education and how do teachers work with these operations? What does the PE teachers classify as swimming ability and what do teachers experience as obstacles for the students development of swimming ability? How do the PE teachers interpret the knowledge requirement in Lgr 11? Method The study is based on six interviews of qualitative nature, with PE teachers from various municipalities in the region of Mälardalen. Results The result yielded by the study is that the swimming classes can take different forms depending on whom the teacher is. Common to all the teachers in the study is that they teach emergency management and lifesaving. When it later comes to teaching how to swim and practice, the teachers who teach in the younger age groups work more concentrated and continuously with swimming, while the teachers who work with the older age groups just checks whether students can swim or not. Some teachers in this study assesses the ability to swim a little differently than others. Some follow the SLS's definition and others what the knowledge requirement in Lgr 11 says. The obstacles that teachers say they do encounter, regarding to the development of students swimming ability, says to be budget, scheduling and students' views on the body. The teachers in the study believe that it is difficult to grade the students in swimming because the knowledge requirement in grade 6 and in grade 9 are equal. And also that the curriculum grade level is the same for A, C and E. Conclusion This study shows that physical education teachers' swimming classes are different from one another. It may depend on what age group the teacher is teaching, how much experience in the profession the teacher has and educational background.
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att, ur ett idrottslärarperspektiv, titta på hur lärare i ämnet idrott och hälsa i grundskolan utformar och bedömer undervisningen i simning. De frågor som ligger till grund för studien är följande: Vilka moment ingår i simundervisningen och hur arbetar lärare med dessa moment? Vad bedömer idrottsläraren som simkunnighet och vilka hinder upplever lärare för att eleverna ska bli simkunniga? Hur tolkar idrottsläraren momentet simning i kunskapskravet i Lgr 11? Metod Undersökningen bygger på sex stycken intervjuer, av kvalitativ karaktär, med idrottslärare från olika kommuner i Mälarregionen. Resultat Det resultat som framkommit genom studien är att simundervisningen kan se olika ut, beroende på vilken lärare som undervisar. Gemensamt för lärarna i studien är att de undervisar i hantering av nödsituationer och livräddning. När det sedan kommer till siminlärning och träning arbetar de lärare som undervisar i de yngre åldrarna mer koncentrerat och kontinuerligt med detta, medan lärarna som arbetar med de äldre åldrarna bara kontrollerar om eleverna kan simma eller inte. Lärarna i studien bedömer simkunnighet lite olika. Några följer SLS:s definition och andra det som står i kunskapskravet i Lgr 11. De hinder som lärarna uppges mötas av är, när det gäller att få eleverna simkunniga, budget, schemaläggning och elevernas syn på kroppen. Lärarna i studien anser att det är svårt att bedöma eleverna i simning eftersom kunskapskravet är lika i åk 6 som i åk 9 samt att kunskapskravets betygsnivå är densamma för A, C och E. Slutsats Denna studie visar att idrott och hälsalärares simundervisning ser olika ut. Det kan bero på vilken åldersgrupp man undervisar, hur mycket erfarenhet läraren har samt utbildningsbakgrund.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2014

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt lärare i idrott och hälsa använder sig av sim- och vattenundervisning i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Hur resonerar lärarna kring sin sim- och vattenundervisning på gymnasiet?  Hur motiverar lärarna valet att antingen inkludera eller exkludera sim- och vattenundervisning i ämnet idrott och hälsa?   Metod Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat sex lärare i idrott och hälsa på gymnasiet utifrån halvstrukturerade intervjuer. Utifrån ett strategiskt urval bestämdes deltagare där alla arbetar på gymnasieskolor inom Stockholms län. Det teoretiska perspektivet för studien bygger på Basil Bernsteins teori kring inramning och koder. Resultat Lärarna i studien resonerar kring att sim- och vattenundervisning i idrott och hälsa på gymnasiet är viktigt. De menar på att simkunnighet är en livsviktig egenskap. Lärarna beskriver de positiva effekterna som simundervisningen bidrar till och de motiverar detta utifrån ett säkerhetsperspektiv. En del av lärarna resonerar också kring negativa aspekter av simundervisning där de lyfter avsaknaden av simning i gymnasiets kursplan för idrott och hälsa 1. Lärarna tycker att det blå friluftslivet bör inkluderas i undervisningen med anledning av den svenska naturen. Fem av sex lärare inkluderar simning i sin undervisning och motiverar detta utifrån en säkerhetsaspekt. De menar på att livräddning är en förmåga som är viktig här och nu men även i framtiden. En av lärarna exkluderar sim- och vattenundervisning på gymnasiet. Detta på grund av ramfaktorer såsom ekonomi och tillgång. Slutsats Studien visar att fem lärare ser ämnet som svagt inramat då de väljer att tolka kursplanen på så vis att de inkluderar sim- och vattenundervisning. Däremot visade det sig att en lärare ser ämnet som starkt inramat, där kursplanen tydliggör innehållet och det leder till att sim- och vattenundervisning exkluderas. Majoriteten utav de intervjuade lärarna har en blandad kod över sin undervisning där det skiftar mellan kompetenskod och prestationskod beroende på undervisningssituation, metod och inramning.
Aim The purpose of this study is to examine in witch way teachers in physical education practice swim- and water education in physical education in upper secondary school. How do physical education teachers reason when it comes to swim- and water education in upper secondary school? How do the teachers motivate the choices to either include or exclude swim- and water education in physical education? Method The study builds on a qualitative research design where we have interviewed six teachers in physical education in upper secondary school with semi-structured interviews. A strategic choise decided that the participants works in schools in the Stockholm County. The theoretical perspective of this study originates from the works of Basil Bernstein's theory of framing and coding. Result Teachers in the study reason that swim- and water education is important. They argue that knowledge of swimming in physical education are essential knowledge. The teachers continues to argue of the positives effects, beyond safety, which swimming education contributes to. Some of the teachers also shed some thoughts on the negative aspects of swim education where the teachers in question points to the lack of swimming in the upper secondary school's curriculum of physical education 1. The teachers think that the blue outdoor living should be included in the teaching, due to how the Swedish nature looks like. Five of six teachers includes swimming in their curriculum and motivates this out of a securitization aspect. They argue that life guarding are a skill that is essential here and now but also for the students future life. One of the teachers excludes swim and water education in upper secondary school, due to frame factors as lack of economic resources and access. Conclusion The study shows that five teachers see the topic weakly framed when they choose to interpret the curriculum so that they include swim- and water education. However, the study shows that one teacher sees the topic as strongly framed, where the curriculum clarifies the contents and that leads to the excluding of swim- and water education. The majority of the interviewed teachers have a mixed code over their teaching. It switches between competencescode and performancescode depending on the teaching situation, method and framing.

Syfte och frågeställning: Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjälp av följande frågeställningar: Hur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet simkunnighet? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att uppnå simkunnighet hos eleverna? Vilka faktorer anser lärare i idrott och hälsa påverkar simundervisningen? Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län. Urvalet baserades på två parametrar, avstånd till simhall och ekonomi. Resultat: Resultatet visar att lärarna bedömer elevernas simkunnighet utifrån definitionen i Lgr11, men att de använder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lärare arbetar för att eleverna ska nå simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simträning. Gemensamt mål med all undervisning i simning är att eleverna ska nå kunskapskravet, ’’eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge’’ (Skolverket 2011, s. 58-61). En av faktorerna som styr hur simundervisningen bedrivs är just lärarnas mål med undervisningen, att eleverna ska nå kunskapskravet. Övriga faktorer som påverkar hur simundervisningen bedrivs är avstånd till simhall samt skolledningens inställning, vilken påverkar lärarens resurser såsom ekonomiskt upplägg, tillgång till personal och tid för undervisning. Resultatet visar även att faktorer som påverkar elevernas möjlighet att nå simkunnighetskravet är elevens fysiska förutsättningar (ex. motorik och kondition) och bakgrund (etnisk, religiös och kulturell). Slutsats: Utifrån studiens resultat är slutsatserna att kunskapskravet för simkunnighet i Lgr11 borde kompletteras till den nordiska definitionen av simkunnighet, “Simkunnig anses den vara som kan falla i vattnet, få huvudet under ytan och efter att åter ha tagit sig upp till ytan, kan simma 200 meter på djupt vatten varav 50 meter på rygg” (Svenska simförbundet 2014-08-21). Detta för att bidra till en mer likvärdig undervisning och bedömning. Undervisningen på skolor är situationsanpassad och målet med simundervisningen är att eleverna uppnår kunskapskravet. Den starkaste faktorn som påverkar simundervisningens upplägg är avståndet till simhall och den största faktor till att elever inte uppnår simkunnighet beror på elevens fysiska förutsättningar och bakgrund. Resultatet pekar mot att det snarare är ett områdes socioekonomiska situation än kommuninvånarnas ekonomiska förutsättningar som påverkar simkunnigheten.

Fristående kurs Idrott III VT 2014.

Today the ability to swim is taken for granted by most people. Most of Sweden’s adult population can swim which is reflected in the reduced number of accidental drownings. About 1900 AD when Sweden’s population was about five million the average drownings per year was 1100. During the next century drownings reduced to about 150 people per year dispite a population growth to nine million.

The main purpose of this essay is to study how the compulsory school (1-9) in-terpret the existing curriculum (Lpo 94) about swimming education. That inter-pretation and the perception of swimming ability is felt to be without formal ba-sis. The main question is will Lpo 94 lead to an actual increase in swimming ability at grade 9.

In order to answer my study’s aims I have made two studies, a qualitative study and a quantitative study. The first deals with text analysis of guidelines from the 1900th century. The second study results from guidelines based on School-Sport-Health (SIH-project). Questions concern swimming ability, swimming intensity and location and are extracted from students and teachers in grade 9.

Idag är simkunnighet för de flesta i vårt samhälle något så självklart att vi knappast reflekterar över det. Större delen av Sveriges vuxna befolkning är simkunnig och antalet drunkningsolyckor har sjun-kit drastiskt. Kring sekelskiftet 1900 drunknade i Sverige, då med en befolkning på ungefär fem mil-joner, ca 1100 personer per år. Vid nästa sekelskifte hade drunkningsolyckorna sjunkit till ca 150 personer per år, fast befolkningen under samma period hade ökat till nära nio miljoner. Det över-gripande syftet med denna uppsats är att studera hur den allmänna skolans nu gällande styrdokument (Lpo 94) avseende simundervisning, avspeglas i lärarens och elevens uppfattning om undervisningen samt i den faktiska simkunnigheten bland elever i år 9. Huvudfrågan blir; leder Lpo 94 till önskad simkunnighet i år 9.

För att kunna besvara min uppsats syfte och frågeställningar har jag gjort två studier. Den första stu-dien är en kvalitativ studie, där en textanalys görs av olika slag av styrdokument för den obligatoriska skolan som rör simundervisning, från 1900-talets början till nu gällande plan. Den andra studien är en kvantitativ, deskriptiv studie som har sin grund i projektet "Skola-Idrott-Hälsa" (SIH-projektet). I delstudien redovisas resultatet av ett urval av de frågeställningar som ställdes till elever i år 9 samt tjänstgörande lärare i denna årskurs. Studien berör endast simning, t.ex. i form av bedömd simkunnighet, simundervisningens intensitet samt lokaler för densamma.

Fördjupningskurs i pedagogik (41-80 p) vt 2006 vid Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för samhälle kultur och lärande

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur idrottslärare i grundskolan bedriver och utformar sin simundervisning.

Vilka möjligheter eller hinder anser idrottslärare påverkar deras simundervisning? Hur gör idrottslärare för att alla elever ska nå kunskapskraven i simning? Hur konkretiserar idrottslärare kunskapskraven i simning? Metod Denna studie består av intervjuer utförda med sex idrottslärare på grundskolan. Intervjuerna var riktat öppna och hade förutbestämda frågeområden. För att hitta intervjupersoner skedde först ett handplockat urval av kommuner i Stockholmsområdet, sedan ett slumpmässigt urval för att få fram skolorna. Lärarna kontaktades sedan via mail. Alla intervjuer skedde på skolorna där lärarna själva arbetade. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. De valda teoretiska ramverken för denna studie är ramfaktorteori och Lindes teori om de tre utbildningsarenorna. Resultat Utöver sin ordinarie simundervisning erbjuder alla skolor någon form av extra undervisning för de elever som är i behov av det, ofta i form av simskola men också rest- och extratillfällen. Gällande de två kunskapskraven i simning råder det skillnader mellan lärarna i avseende hur de tolkar och betygsätter, både mellan och inom respektive kunskapskrav. Lärarna i studien är dock ganska eniga om tolkningen och betygsättningen av kunskapskravet gällande simkunnighet, medan hur de tolkar och betygsätter det andra kunskapskravet om nödsituationer vid vatten skiljer sig mer åt. Simundervisningen verkar framförallt styras av ramfaktorer, såsom tid, avstånd till simanläggning, ekonomi och ledning.    Sammanfattning Simundervisningen verkar inte ha ändrats allt för mycket jämfört med när vi själva gick i skolan. Hur idrottslärare bedriver sin simundervisning tycks bero på hur lärarna tolkar kunskapskraven och utformningen styrs framför allt av ramfaktorer, såsom tid, avstånd till simanläggning, ekonomi och ledning.
Aim The aim of this study is to investigate how teachers in physical education (PE) in primary school practise and shape their swimming education.
What possibilities or obstacles do PE teachers think affects their swimming education? How do PE teachers make sure that every student reach the knowledge requirements in swimming? How do PE teachers concretize the knowledge requirements in swimming? Method This study consists of interviews with six primary school teachers in PE. The interviews were direct-open and had predetermined question areas. To find teachers to interview we first did a hand-picked selection to single out the municipalities, then we did random samples in each municipality to find schools. The teachers were then contacted by email. All interviews took place at the school were the teacher in question worked. The interviews were then recorded and transcribed. The theoretical frameworks we have chosen for this study are frame factor theory and Linde’s theory of the three domains of education. Results A part from their ordinary swimming education, all schools offer some sort of extra education for those students who are in need of it. When it comes to the two knowledge requirements in swimming there are differences between the teachers in how they interpret and grade, both between and within each knowledge requirement. The teachers in the study, however, are quite unanimous about the interpretation and grading of the knowledge requirement about swimming ability. They are not as unanimous about the other knowledge requirement about emergency situations in water. Swimming education seems to be controlled by frame factors such as time, distance to a swimming facility, economy and management. Summary Swimming education appears to be the same now as it was when we were in primary school. How PE teachers practise their swimming education seems to depend on interpretation of the knowledge requirements. The shape is mainly regulated by frame factors, such as time, distance to a swimming facility, economy and management.

Denna studie handlar om hur undervisande lärare i åk 9 i ämnet idrott och hälsa arbetar med kunskapskravet i simning, vilka krav de ställer på sina elever samt hur de löser problem som uppstår i samband med undervisningen. Vi får även reda på hur lärare planerar olika moment i simningen och vilket innehåll som är mest förekommande i simundervisningen.   Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Empirin består av intervjuer med tio lärare från tio olika skolor i södra Sverige. Resultatet från intervjuerna visade att samtliga intervjupersoner tolkade kunskapskravet i simning på ett liknande sätt, men att det skiljer sig när det kommer till bedömning och betygsättning. Det framkom även att alla lärare använde sig av det som kallas för extra simtillfällen i de fall då elever hade svårt att uppnå kunskapskraven. Analysen av resultatet kopplas till vårt teoretiska perspektiv som baseras på läroplansteori samt tidigare forskning.

1. Sammanfattning: Simundervisning är idag en betydande del i den centrala kursplanen för ämnet Idrott och Hälsa. Trots detta, visar tidigare forskning att simundervisningen är problematiskt och har en tendens att hamna i skymundan. Tidigare forskning visar också att simundervisningen medför didaktiska utmaningar för lärare, framförallt på grund av ekonomiska och religiösa faktorer. Simundervisningen är inte enbart problematiskt för lärare, utan också för nyanlända elever eller elever med utländsk bakgrund. På grund av bristande erfarenheter av fysisk aktivitet och vattenvana är det många nyanlända elever som inte klarar lgr11s kunskapskrav för simkunnighet. Studiens övergripande syfte är därför att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och Hälsa arbetar för att nå simkunnighet bland nyanlända elever. Studien avser att bidra med kunskap om hur simundervisningen för nyanlända elever kan bedrivas och vilka faktorer som påverkar simundervisningen. För att undersöka detta har en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer genomförts. Övergripande, så visar resultatet att lärarna definierar begreppet simkunnighet utifrån kunskapskravet i lgr11. Lärarna ser begreppet som tydligt och rimligt. Dock visar resultatet att lärarna tolkar begreppet olika. Hälften av lärarna bedriver simundervisningen på egen hand och andra hälften överlåter ansvaret till badhuspersonalen. Om det är idrottsläraren eller badhuspersonal som undervisar eleverna har ingen betydelse, huvudsaken är att personen har en didaktisk kompetens och kan anpassa undervisningen efter varje individs förutsättningar och förmågor. De faktorer som påverkar simundervisningen är ekonomiska faktorer, religiösa faktorer och elevens egna förutsättningar. Den ekonomiska faktorn är mest påtaglig för landsbygdsskolorna, då resekostnaderna till och från badhuset är höga. Den religiösa faktorn påverkar främst de nyanlända flickorna, då majoriteten av flickorna inte får simma tillsammans med pojkarna. Elevens förutsättningar beror till stor del på ursprung och kultur. Majoriteten av eleverna har en ytterst liten erfarenhet av simundervisning och vistelse vid vatten. Några är dock uppväxta vid en flod och är då mer vattenvana. Dessa förutsättningar påverkar vilken kunskapsnivå eleverna ligger på när det anländer till Sverige.

Kunskapsöversikten undersöker forskning som riktar sig mot simundervisning i skolan och drunkningsstatistik. Syftet med studien är att framföra vikten av en skolbaserad simundervisning och titta på hur simkompetensen ser ut bland elever men också dra en koppling mellan simkompetens och drunkningsolyckor. Följande frågeställning har varit utgångspunkten för översikten; Hur ser simkompetensen ut bland elever? Vilka faktorer påverkar en skolbaserad simundervisning? Finns det en koppling mellan simkompetens och drunkningsolyckor?

Syfte och frågeställningar Uppsatsen undersöker självskattning mot faktiskt resultat i förmåga till simning och livräddning i vatten hos unga vuxna.  1. Hur många av deltagarna anser sig ha förmåga till simning och vattenlivräddning?  2. Hur många av deltagarna har de faktiska förmågorna enligt resultat och observation av testerna? 3. Överensstämmer deltagarnas självskattning med observationsresultaten?  Metod Den här undersökningen handlar om självskattning och faktiskt resultat och därför har både självskattningsenkät och observation använts som metoder. Enkätundersökningen och observationen genomfördes vid samma tillfälle, dock var deltagarna fördelade över två testdagar. Självskattning och test utgick från Försvarsmaktens anställningskrav avseende simning 400 meter och livräddning i vatten, inklusive dykning ner till minst 3 meter. Urvalet av deltagare bestod av 181 studenter från Försvarshögskolans officersprogram, första terminen. Resultat I simning var det 91 procent som skattade sig själva som simkunniga enligt Försvarsmaktens definition, men det var 98 procent som klarade simtestet. I vattenlivräddning var det totalt 88 procent som skattade sig själva med den förmågan, och det var 88 procent som klarade testet. Slutsats Undersökningen ger slutsatsen att deltagarna tenderar att undervärdera sina förmågor till simning samtidigt som deltagarna visar på hög grad av självmedvetenhet vad gäller vattenlivräddning.

Syftet med denna undersökning är att kartlägga förutsättningar för simundervisning på hög- stadiet i Sverige och på Sekundarstufe I i delstaten Brandenburg i Tyskland. Dessutom ska undersökningen ge en överblick över simundervisningens gestaltning i både Sverige och Tyskland. Arbetet bygger på en kvalitativ intervjustudie med fyra idrottslärare, två ifrån re- spektive land, som sedan har jämförts kontrastivt. Resultatet visar att den svenska simundervisningen genom sin målstyrda läroplan, som även innehåller betygskriterier, är mer resultatstyrd än den tyska, som fokuserar mer på innehåll trots att läroplanen är kompetensstyrd. Den tyska läroplanen innehåller inga bedömningskrite- rier utan överlåter denna kompetens till läraren. Ländernas olika läroplaner utgör en av ram- faktorerna som spelar roll för undervisningens överväganden och gestaltning. I den svenska läroplanen finns ett konkret simkunnighetskrav, däremot har frågan om simkunnighet inte lyfts på samma sätt inom ramen för ämnet i Brandenburg. Undervisningens fokus hos de svenska lärarna är simkunnighet och livräddning medan undervisningen i Brandenburg präglas mer av prestation och att våga. En annan ramfaktor som påverkar undervisningen är tiden som finns till förfogande. Samtliga lärare uppger tidsbrist som begränsande för undervisningens utformning och de svenska lä- rarna uppfattar tidsbristen som ett större problem än de tyska lärarna. Vid bedömning av simkunnighet i Brandenburg ingår, till skillnad från Sverige, elevernas förmåga att prestera. Det innebär att eleverna i Brandenburg inte kan bli underkända i sim- ning. I Sverige däremot blir simkunnighetstestet avgörande för om en elev blir godkänd eller underkänd. För att analysera resultatet användes läroplansteori och ramfaktorteori. De ramfaktorer som påverkade undervisningen var skolans ekonomi, tid, tradition, läroplanen samt lärarnas per- sonliga bakgrund, värderingar och utbildning.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur högstadielärare i Idrott och hälsa arbetar med simundervisning, både innehållsmässigt och didaktiskt. Syftet har även varit att undersöka vilka som är de vanligaste problem som uppstår i samband med simundervisning, samt att undersöka hur lärarna arbetar för att bemöta dessa problem. Uppsatsen har en hermeneutisk inriktning och datainsamlingen har gjorts genom att kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare i Idrott och hälsa. Resultaten har bland annat analyserats utifrån Imsens (1999) kategorisering av ramfaktorer. Resultatet visar att lektionsinnehållet har två huvudfokus, vilka grundar sig på två av ämnets kunskapskrav. Först inriktar sig lärarna på att kontrollera vilka elever som klarar av att simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Genom denna kontroll kan lärarna identifiera vilka elever som har svårt att klara kunskapskravet i simning för att sedan kunna se till att dessa elever får extra tillfällen att träna på detta. Den andra fokuset handlar om att eleverna ska lära sig att hantera nödsituationer vid vatten. Här får eleverna träna på en rad olika livräddande aktiviteter. Undersökningen visar att något lärarna ser som ett stort problem i simundervisningen är den begränsade tiden som läggs på den, varje klass har simundervisning endast två eller tre gånger per läsår. Andra problem som blivit uppenbara är svårigheten för skolorna att få tillgång till tider i simhallen och att transport av eleverna till och från simhallen kunde bli både dyrt och tidskrävande, vilket även det begränsar möjligheterna till mer simundervisning. Ytterligare ett problem som uppdagades var att vissa elever av olika anledningar inte ville eller fick delta i simundervisningen med sina ordinarie klasser, vilket gjorde att andra simtillfällen behövde anordnas för dessa elever.

Syfte och frågeställning

Mitt syfte med denna undersökning har varit att jämföra och se om det finns några skillnader i de nordiska ländernas kursplaner för grundskolan gällande simning. Jag har också genom en pilotstudie velat undersöka hur simkunnigheten ser ut för barn i skolår 1-5 i Upplands Väsby (UV), Sverige. Ytterligare ett syfte har varit att utvärdera projektarbetet som legat till grund för pilotstudiens genomförande. De frågeställningar som jag har fördjupat mig i är följande:

• Finns det någon dokumentation om simkunnigheten i våra grannländer Norge, Finland och Danmark gällande skolår 1-5?

• Vad står det i den svenska, norska, finska och danska läroplanen för ämnet Idrott och hälsa angående simning?

• Hur ser simkunnigheten ut för barn i skolår 1-5 i UV, Sverige idag?

• Vilka förberedelser har genomförts inför pilotstudien och hur väl stämde genomförandet mot planen?

• Hur upplevde klasslärarna genomförandet av pilotstudien?

• Kan läroplanen för ämnet Idrott och hälsa angående simning förändras eller få ett förtydligande?

Metod

Arbetet har bestått av tre delstudier. Delstudie 1 är en litteraturstudie som rör grundskolans läroplaner i Norden. Delstudie 2 är en kvantitativ studie där jag genomförde ett pilotprojekt för Svenska Simförbundet (SSF). I denna studie testades simkunnigheten för samtliga barn i skolår 1-5 i UV. Delstudie tre är en kvalitativ beskrivning av pilotprojektets uppbyggnad och en kvantitativ utvärdering av projektet genom en enkät till samtliga klasslärare.

Resultat

Skolplanens definition av att vara simkunnig är tolkningsbar. Det finns lika många tolkningar av målen som det finns rektorer och huvudmän för skolorna. Kent Härstedt riksdagsledamot i socialdemokratiska partiet (s) skriver att uppnåendemålen för ämnet Idrott och hälsa i skolår 1-5 i kursplanen, Lpo 94 behöver preciseras för att fastställa en nationell definition på vad simkunnighet är. Gemensamt för grundskolans kursplaner i Norden är att eleverna ska lära sig att simma och bli trygga i vatten.

Gemensamt för SSF, Svenska Livräddningssällskapet (SLS) och Skolverket är att de anser att det råder brist i simkunnigheten bland svenska skolbarn. Resultatet från simkunnighetstestet i UV visade att ca 60 % av eleverna i skolår 3 samt ca 88 % av eleverna i skolår 5 är simkunniga enligt SSF: s definition.

Utvärderingen av pilotprojektets uppbyggnad och genomförande har fått ett bra gensvar genom de enkäter som skickats till klasslärarna.

Slutsats

Min slutsats i denna undersökning är att ett ökat samarbete mellan SSF, SLS och Idrottshögskolan (IH) kan leda till ökad simkunnighet i Sverige och ett förtydligande av vad simkunnighet ska anses vara. De ovan nämnda aktörerna arbetar efter samma definition och strävar efter ökad simkunnighet bland våra skolbarn. Den definition på simkunnighet som de följer är i enlighet med de Nordiska riktlinjerna, ”simkunnig är den som faller i vattnet, får huvudet under ytan och efter att tagit sig upp till ytan, på djupt vatten simmar 200 meter i en följd varav 50 meter ryggsim”.

Aim

The purpose of this investigation has been to compare and see if there are any differences in the Nordic countries curriculum regarding swimming. I have also with a pilot study wanted to find out more about the swimming abilities of Swedish schoolchildren in 1st–5th grade (age 7-12) in the community of Upplands Väsby (UV). Another purpose has been to evaluate the project work behind the pilot studies implementation. I will look deeper into the following questions.

• Is there any documentation about the swimming ability in the other Nordic countries?

• What does the curriculums in the Nordic countries say about swimming?

• How well does Swedish children in 1st–5th grade swim today?

• What preparations were made before the pilot study and how did the planning fall out?

• What did the class teachers think of the pilot study?

• Could the Swedish curriculum for sports be changed or clarified regarding swimming?

Method

The work is composed of three parts. Part 1 is a literature study. The curriculums of the Nordic countries have been studied, and compared, regarding swimming. Part 2 consists of a quantitative study. I conducted a pilot study for Swedish swimming association (SSF), with help from Väsby Simsällskap (VSS) the local swimming club. We tested the swimming ability of all children 1st–5th grade in the community of Upplands Väsby (UV). Part 3 is qualitative description of the pilot studies structure and a quantitative evaluation of the project with a questionnaire to all the teachers in 1st–5th grade.

Results

The definition of swimming ability in the Swedish curriculum is a subject of discussion. There are as many interpretations of the goals as there are principals. Kent Härstedt (s) member of the Swedish parliament writes that we need a national definition of swimming ability. Common for the Nordic countries curriculum is that the students shall “learn to swim and feel safe in water”.

Both SSF, Swedish Lifeguard Society (SLS) and the Swedish National Agency for Education feel there is a lack in swimming-capabilities of Swedish schoolchildren. The result of the test performed in UV showed that 60 % of the students in 3rd grade and 88% of the students in 5th grade are able to swim in accordance with SSF: s and SLS: s common definition.

The evaluation of the structure and execution of the pilot project showed a positive result in the questionnaires sent to the teachers.

Conclusion

My conclusion in this investigation is that SSF, SLS and IdrottsHögskolan (IH Stockholm University College of PE and Sports) need a higher degree of cooperation. This could lead to improved swimming ability in Sweden. These actors are working with the same definition and strive for better swimming abilities for Swedish schoolchildren.

The following is the common definition of swimming ability in accordance with the Nordic guidelines. “Able to swim is the person who, falls in water, gets his head below water and after surfacing, in deep water swims 200m straight of which 50m is backstroke.”