Dissertations / Theses on the topic 'SIT AB'

The aim of this report is to analyse the use of the capacity at the CNC (computer numerical control) cutters and show how the level of set up time for these cutters at Stålöv AB. This assignment is concrete whereas there are no subjective questions to this matter and there are only cold figures presented.

Production economy is getting more important as the competition hardens and there are several different ways to increase productivity and efficiency in a company. In order to increase productivity and efficiency work studies are used to, through an analysis, find developments in methods that result in improved work methods and to establish the time that are used. Increased production of different parts and customer driven production in combination with increased demands on rationalisation of capital have led to an enlarged interest for shorter set up times in the production.

To point out the use of capacity and the set up time of the cutters at Stålöv AB we used frequency studies. Frequency studies are work measure methods based on random observations on predetermined events to calculate the relative occurrence of these events. The purpose is to present the objective cold figures that show the use of capacity for all machines and totally.

The compilation of the seven CNC cutters shows that the use of capacity reaches 33 %. The lack of machine operators is the single largest reason, 45 % of the total use of capacity. The set up time reaches 6 % totally of the 36 hours of observation of the machines.

The study of the separate CNC cutters shows that the result follows the result of the compilation of all machines; the main reason why the use of capacity is low depends on the lack of machine operators. This means that if the demand increases there will not be enough operators to meet this demand.

If using SMED, the set up time percentage share of the total use of capacity are too large, but the production of prototypes that supplies great value to the company may justify the set up times.

By using Total Productive Maintenance (TPM), based on the elimination of breakdowns and defective products, the stability in production and the use of capacity may increase.

Denna rapport är författad av studenterna Jimmy Hardingz och Johan Törngren, på programmet Ekonomi och ledarskap för hållbar utveckling vid Högskolan på Gotland. Rapporten är produkten av det examensarbete som genomförts som ett förbättringsarbete vid Destination Gotland AB, ett företag som bedriver färjetrafik till och från Gotland. Examensarbetet har föregåtts av en förstudie där författarna undersökte vilka förbättringsmöjligheter som finns i företaget. Från förstudien framkom att det finns förbättringspotential i hur samverkan sker med företagets största leverantör, Gotlands stuveri AB, som levererar tjänsterna lossning och lastning av fartygen. Syftet med detta förbättringsarbete har varit att överlämna ett underlag till företaget om hur de kan förbättra sin samverkan med leverantörer. I företagets samverkan med leverantörer är det fördelaktigt att kunna identifiera viktiga leverantörer för att kunna skapa långsiktiga, ömsesidiga och nära relationer med dessa. Destination Gotland bör därför klassificera sina leverantörer efter A, B och C leverantörer för att kunna identifiera vilka leverantörer som är viktiga leverantörer. A leverantörer såsom Gotlands stuveri menar författarna är leverantörer som är integrerad i den egna verksamhetens processer med vilka Destination Gotland bör bedriva gemensamma förbättringsprojekt.

För att undersöka hur samarbetet med Gotlands stuveri ser ut idag har det genomförts intervjuer med ansvariga vid de båda företagen. Destination Gotlands verksamhetssystem har studerats och medarbetarenkäter har genomförts. När författarna analyserat medarbetarenkäterna upptäcker författarna att det finns en stark vilja till att kunna samarbeta och att de både företagens anställda uppfattar varandra som trevliga och hjälpsamma. Men när siffrorna sammanställs märker författarna att det ändå finns ett utrymme för förbättringar och de slutsatser författarna drar av detta är att brister i samarbetet inte beror på någon motvilja hos de anställda eller någon större rivalitet mellan företagen, i det fall det finns rivalitet är det snarare fråga om personkemi. Författarna anser att bristerna i samarbetet beror på arbetssätten i de processer företagen samarbetar i. Som ett led i detta har författarna arbetat med processen incheckning och uppställning av fordon som är en av de processer där Destination Gotland och Gotlands stuveri har ett nära samarbete. För att angripa detta förbättringsområde har författarna använt sig av förbättringsprogrammet Sex sigma för att ge arbetet en tydlig struktur. Arbetet med att finna problemområden och lösningar har skett tillsammans med anställda hos de båda företagen, dels genom organiserade brainstormingar men också genom samtal med anställda när författarna varit ute och studerat verksamheten. Författarna har funnit att det finns möjligheter till förbättringar i processen inom områdena:

• Förändringar på kajen: i form av skyltning och nya markeringar i asfalten. Färgkodning i de olika färjelägena för att underlätta för passagerare hitta rätt och för medarbetarna att ge tydliga instruktioner.
• Nya uppställningslistor: som är uppdaterade och anpassade för de förändringar på kajen som författarna föreslår. En lathund för sortering av fordon har skapats, den bidrar till att skapa en gemensambild och undvika dubbla budskap till passagerarna.
• Rekommendationer till arbetsbeskrivningar: med vad som förväntas för de olika befattningarna som hanterar fordon på kajen. Utse en ansvarig från Destination Gotland i bil-incheck vid samtliga avgångar.

This report is written by the students Jimmy Hardingz and Johan Törngren at the program for Economic and Leadership for Sustainable Development at the University of Gotland. This report is the product of the degree project carried out as an improvement in Destination Gotland AB, a company operating ferries to and from Gotland. The examination paper has proceeded of a pre-study in which the authors examined the improvement opportunities available in the company. From this study it was found that there is an improvement in how the interaction takes place with the company's largest supplier, Gotlands stuveri AB, which supplies services unloading and loading of vessels. The purpose has been to submit a paper to the company about how they can improve their interaction with suppliers. The company's collaboration with suppliers is beneficial to be able to identify key suppliers in order to create long-term, mutual and close relationships with them. Destination Gotland should classify their suppliers for A, B and C suppliers to identify which suppliers are key suppliers. A suppliers such as Gotlands stuveri AB, are suppliers who are integrated into Destination Gotland AB business processes with they should conduct joint improvement projects.

To investigate how cooperation with Gotlands stuveri AB looks today, interviews has been carried out with managers at both companies, Destination Gotland AB business systems have been studied and employee surveys have been conducted at both companies. When we analyzed the employee satisfaction survey we discover that there is a strong desire to be able to cooperate and that both companies' employees perceive each other as friendly and helpful. But when the figures are compiled, we notice that there still exists a potential for improvement and the conclusions we draw from this is that non-cooperation is not due to any dislike of the employee or any great rivalry between the companies, where there is rivalry, it is rather the personal chemistry. We believe that the shortcoming in the cooperation depends on the working methods of the business processes they work together in. As part of this, the authors have worked on the process of checking in and lining-up vehicles, that is one of the processes Destination Gotland AB and Gotlands stuveri AB work closely together. To tackle this improvement area, the authors used the Six Sigma improvement program to create a clear structure. Efforts to identify problem areas and solutions have been investigated together with employees of both companies, by organized brainstorming, but also through conversations with employees when the authors have been out and studied the process. The authors have found that there are opportunities for improvements in process in the areas of:

• Changes at the pier: in the form of signage and new markers in the asphalt. Color coding of the different positions of the ferry to help passengers find their way and for employees to give clear instructions.
• New layout of lists: that is updated and adapted to the changes on the pier as the authors suggest. A simple reminder how to sort vehicles was created; it will help to create a single image and to avoid mixed messages to the passengers.
• Recommendations to the work descriptions: with what is expected for the various positions that handle vehicles on the pier. Designate a responsible person from Destination Gotland AB in the car check in at all departures.

Dagens företagsklimat kännetecknas av ökad globalisering med snabba förändringar och det har blivit viktigare för företag att hålla sig ajour med utvecklingen för att kunna försvara sin position på marknaden. I och med detta så har omvärldsanalys som innefattar bevakning av omvärlden samt analys och kommunikation av den information som bevakningen genererar fått ökad uppmärksamhet.

Syftet med denna studie är att nå en djupare förståelse för hur ett företag går tillväga vid sin omvärldsanalys och därmed bygga ett underlag för fortsatt forskning på området. Vi avser att nå förståelse genom att utföra en fallstudie på företaget Eric Rahmqvist AB.

Studiens delsyften är att undersöka vilka faktorer i omvärlden som företaget anser är viktigast att bevaka, från vilka källor som man införskaffar information samt hur resultatet av omvärldsanalys kommuniceras i organisationen.

Då syftet med studien är att nå en djupare förståelse för hur företag går tillväga vid sin omvärldsanalys så har vi tolkat det material som vi har samlat in för att kunna dra relevanta slutsatser och vi har därmed haft en hermeneutisk kunskapssyn. Arbetet inleddes med att skapa en teoretisk referensram enligt vilken vi närmade oss den empiriska verkligheten och vi har därefter försökt skapa nya teorier utifrån det erhållna empiriska materialet. Detta innebär att det angreppssätt som bäst stämmer överens med vår studie är den gyllene medelvägen.

För att kunna besvara vårt syfte på bästa sätt ansåg vi att det var mest lämpligt att utföra en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie och valet föll på ett företag som heter Eric Rahmqvist AB och som är verksamt inom direktförsäljning av ergonomiska produkter. Fallstudien har omfattat fem respondenter, samtliga i olika chefspositioner hos företaget, och vi har utfört telefonintervjuer efter en semi- strukturerad intervjumanual.

De slutsatser vi kan dra av studien är att företag idag inte lägger speciellt stor vikt vid omvärldsanalys. Det arbete man utför är i stor utsträckning av informell karaktär och man arbetar inte efter några etablerade strukturer eller system. Det framgår dock av de svar som vi fått från våra respondenter att företag är intresserade av ämnet och att man anser att det är viktigt, men det har ännu inte nått ut till att bli konkret handling. Den faktor som man anser är viktigast att bevaka är kunder, vilket är föga förvånande med tanke på den bransch som företaget är verksamt i. Vidare så ser vi att man föredrar att använda sig av informella informationskällor, vilket bland annat innefattar samtal med kunder och anställda för att skaffa fram den information som företaget är i behov av.

This thesis examines the problems related to IT in the Swedish healthcare system, specifically the drug searching part of the electronic healthcare systems used in Sweden. The question formulation is divided into two questions: What parameters and functions are of greatest importance when performing a search on drugs, and how should these be presented in a graphical user interface? Thus the purpose is to answer these questions through developing a design concept, in the form of a prototype, which describes how a drug search can be carried out.

The entry point is a central quality checked drug database that is managed and owned by Swedish county councils and regions. The problem is attacked through user-centered methods where interviews of physicians and developers, in conjunction with observations, are used to give an overview of the problem area as well as to specify a requirements specification for the prototype that this thesis aims to develop. The thesis result is a requirements specification in combination with a prototype that exemplifies how drug searching can be performed, the prototype is based the requirements gathered from the interviews with the user group of physicians.

Den här uppsatsen behandlar problematiken kring IT i vården och mer specifikt läkemedelssökningar i vårddokumentationssystem. Frågeställningen är uppdelad i två frågor: Vilka parametrar och funktioner är av störst vikt vid en sökning på läkemedel samt, hur bör dessa presenteras i det grafiska gränssnittet? Syftet är därav att besvara dessa frågor genom ett designkoncept, i form av en prototyp, som beskriver hur en läkemedelssökning kan gå till.

Ingångspunkten är en centralt kvalitetssäkrad läkemedelsdatabas som förvaltas av en organisation som ägs av Sveriges landsting och regioner. Problemet angrips med hjälp av användarcentrerade metoder där intervjuer av läkare och utvecklare används, tillsammans med observationer, för att ge en bild av problemområdet samt för att ställa upp krav på den prototyp som denna uppsats ämnar framta. Uppsatsens resultat är en kravspecifikation i kombination med en prototyp för hur läkemedelssökning kan gå till baserat på krav extraherade ur intervjuer med en användargrupp bestående av läkare.