Relevant bibliographies by topics / Situationer / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Situationer.

Dissertations / Theses on the topic 'Situationer'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Situationer.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Karlsson, Robin. "Taktikanalys Ishockey : Ishockeyns fasta situationer." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2293.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Arp, Ainu, and Monika Nilsson. "Operationssjuksköterskors upplevelser av stressade situationer." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19596.

Full text
Abstract:
Möten med patienter har en mycket central roll i operationssjuksköterskornas arbete. Målet är att alltid ge bästa möjliga vård till patienterna. I operationssjuksköterskornas arbetsuppgifter ingår även att ansvara för hygienen och medicintekniska produkter under operation. Mycket organisation och planering krävs för att en operationsavdelning skall fungera på bästa sätt. Detta ställer stora krav på operationssjuksköterskorna, vilket kan vara negativt och leda till stress. Långvarig stress kan orsaka sjukdom.Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av stressade situationer samt tänkbara effekter på omvårdnaden på grund av stress. Studien är gjord med kvalitativ metod. Materialet samlades in genom sex öppna intervjuer med operationssjuksköterskor. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom tre kategorier: Organisation, samarbete och vårdande. Dessa beskrivs med hjälp av sju underkategorier. Faktorer som gör att operationssjuksköterskorna lätt känner sig stressade är: då organisationen inte fungerar bra, till exempel vid tidsbrist eller då det saknas respekt mellan yrkeskategorier i operationsteamet. Oavsett hur stressade operationssjuksköterskorna känner sig, tar de sig alltid den tid som behövs för att ge korrekt omvårdnad till patienterna. Det som kan försvinna vid stress är ”det lilla extra”, som operationssjuksköterskorna gärna vill ge.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Harvisalo, Johannes. "Vårdpersonals upplevelser av hjälplösa situationer." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53879.

Full text
Abstract:
Vårdsituationen i Sverige präglas av personalbrist, långa arbetsdagar och stress. Under dessa arbetsförhållanden uppstår det situationer som kan upplevas hjälplösa av vårdpersonal. Vårdpersonals tilltro till att hantera dessa situationer påverkas. Studiens syfte var att undersöka hur vårdpersonalen upplevde hjälplösa situationer, samt hur de upplevde sin tilltro till sin förmåga till att lösa eller hantera olika situationer på arbetet. Åtta personer som arbetade inom vården intervjuades. Resultat av en tematisk innehållsanalys visade att vårdpersonalen upplevde sin self-efficacy relativt god i hjälplösa situationer. Detta berodde på att vårdpersonalen gav stöd till varandra i dessa situationer. Erfarenhet och kunskap var faktorer som stärkte vårdpersonalens self-efficacy i hjälplösa situationer. Däremot så upplevde deltagarna att tilltron till att påverka beslut var bristande, då kommunikationen mellan undersköterskor och personal med högre status var bristfällig. Studien gav beskrivningar kring vårdpersonalens uppfattningar och förutsättningar i hjälplösa situationer. Vårdpersonalens beskrivningar kan bidra till en ökad kunskap om hur vårdpersonalen upplevde sin self-efficacy i hjälplösa situationer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Johansson, Kajsa, and Emilia Järås. "Så upplever sjuksköterskan HLR-situationer." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35847.

Full text
Abstract:
Bakgrund: HLR är en åtgärd som används vid cirkulationsstopp. Sjuksköterskan arbetar nära patienten och ska påbörja HLR där syftet är att upprätthålla cirkulation. Huvudområdet för sjuksköterskan är omvårdnad där kärnkompetenser motsvarar det centrala. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser i samband med hjärt- lungräddningsituationer på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt baserad på artiklar av kvalitativ design. Datainsamling utfördes i databaserna MEDLINE och CINAHL samt via sekundärsökningar. Från sökningarna kvalitetsgranskades 17 artiklar. Resultatet är baserat på elva artiklar. Dataanalysen utgick från Fribergs femstegsmodell. Resultat: Dataanalysen resulterade tre teman och sex subteman. Teman som framkom var Att vara koncentrerad i samband med HLR-situationer, Att uppleva otillräcklighet som profession och Att uppleva trygghet i situationen. Resultatet belyser att HLR-situationer inkluderar känslor hos sjuksköterskan samt att arbetsprocessen påverkas av flera faktorer. Slutsats: En trygghet i HLR-situationen kan skapas genom att sjuksköterskan tillsammans med teamet känner kontroll över situationen, uppleva en självsäkerhet över sin kunskap samt att patientens och närståendes önskningar är tillfredsställda.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Jonsson, Marléne, and Mikael Nilsson. "Ambulanssjuksköterskors erfarenheter av hotfulla situationer." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28118.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Carleborg, Anna. "Ledningssjuksköterskans upplevelser om svårhanterbara situationer på en akutmottagning." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2232.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att beskriva ledningssjuksköterskan upplevelser av ledningsarbetet vid svårhanterbara situationer på en akutmottagning. Flertal studier visar att det är viktigt med erfarna och kompetenta ledningssjuksköterskor för att en akutmottagning ska fungera optimalt. Ledningssjuksköterskans ansvarsområde innefattar bland annat att vara akutmottagningens kontaktperson, ha ledningsansvar i händelse av katastrof och stödja medarbetare i att strukturera och organisera arbetet på olika positioner. För att bibehålla och säkerställa god och säker vård är det till stor vikt för sjuksköterskor att de har stabil ledning med ledningssjuksköterskan som ger stöd, verkar för gott samarbete och besitter hög kompetens. Detta i strävan för att finna ny kunskap som kan leda till förbättrat ledningsarbete och därmed ökad patientsäkerhet. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer med åtta ledningssjuksköterskor från fyra olika akutmottagningar i Storstockholm området. Intervjuerna har transkriberats och analyserats för att lyfta fram ledningssjuksköterskornas erfarenheter som är relevanta till syftet. I denna studie har ledningssjuksköterskornas erfarenheter sammanfattats i tre kategorier och därmed kartlagt deras erfarenheter i olika aspekter. Analysen gav tre kategorier; upplevda orsaker till svårhanterbara situationer, upplevda känslor och intryck vid svårhanterbara situationer och upplevelse om hantering vid svårhanterbara situationer. De tre kategorierna åskådliggör principer från ledningsarbetet som är känt sedan tidigare forskning men också en hel del ny anmärkningsvärd information. Genom denna studie har det fångats upp att ledningsarbetet påverkas negativt av att ledningssjuksköterskor har arbetsuppgifter som försvårar helhetsperspektivet och därmed orsakar svårhanterbara situationer på akutmottagningen. En annan betydande iakttagelse som avslöjats var att ledningssjuksköterskor anser att sökandet och användandet av riktlinjer försvårar handläggningsarbetet på akutmottagningen. Vidare har denna studies intervjuer belyst konsekvenser av hög arbetsbelastning i samband med brist på resurser som resulterar i att personalens och anhörigas välmående försummas. En ytterligare anmärkningsvärd observation är att en av de inkluderade akutmottagningarna fortfarande är uppbundna med nära patientarbete samtidigt som de har ledningsansvar på akutmottagningen. Detta trots redovisad beprövad erfarenhet att ledningssjuksköterskor behöver vara frikopplade för att kunna hantera svårhanterbara situationer till deras bästa förmåga. Slutligen har denna studies underökningar bevisat att ledningssjuksköterskor upplever att de med erfarenhet upptäcker nya viktiga egenskaper som krävs som ledare vid hanteringen av svårhanterbara situationer. Slutsatsen av denna studie är att det finns möjlighet att minimera svårhanterbara situationer och dessutom effektivisera ledningsarbetet.
The aim of this study was to outline the experiences of charge nurses in their leadership role when dealing with challenging situations in the emergency department. This was done with a view to gain new insights/understanding that would improve leadership (skills) and hence the quality and safety of patient care. Several studies have shown that it is important to have experienced and competent charge nurses for an emergency department to perform/function to its optimal capacity. The responsibilities of the charge nurse are many and include; being the first point of contact for the emergency department, taking charge if a major incident occurs, and to support the staff by co-ordinating and managing the workload between all the different areas in the department. Financial cutbacks to the Swedish health care system have led to reorganisation and increased demand on the emergency departments. To continue to deliver good quality and safe care it has therefore become even more important for frontline health care staff to have/receive clear and stable leadership from a highly competent charge nurse who supports and reinforces teamwork. This was done with a view to gain new insights/understanding that would improve leadership skills and hence the quality and safety of patient care. The method used in this study was semi-structured qualitative interviews with eight charge nurses from four different emergency departments located in Stockholm. The interviews have been processed through a qualitative manifest content analysis to highlight the charge nurses’ experiences in relation to the aim of the study. The charge nurses´ experiences have been summarised into three categories to capture the different perspectives; i) perceived reasons for challenging situations, ii) feelings and impressions associated with challenging situations, and iii) coping abilities in challenging situations. The three categories revealed similar findings to earlier research studies into leadership skills but also unravelled a lot of new notable information. This study shows that effective leadership is prevented when the charge nurse has got multiple responsibilities that distract from gaining an overall overview of the department. This in turn creates challenging situations in the emergency department. Another important observation was that the charge nurses’ found that the localisation and usage of guidelines further complicated rather than improved the work in the emergency department. Furthermore, the interviews highlighted the consequences of the financial cutbacks within the health care sector that have had negative implications on the wellbeing of staff and patient relatives. A pertinent finding was that one of the emergency departments in this study still expects the charge nurse to be responsible for hands on patient care whilst maintaining an overview of the workflow in the emergency department. This despite the proven importance of the charge nurse to give her undivided attention to provide effective leadership. Finally, this study has shown that charge nurses found that with experience they discovered new abilities that are required to provide effective leadership in challenging situations. In conclusion this study showed that there are opportunities to minimise challenging situations from arising but also to improve the efficiency of the leadership work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Torstensson, Elisabet, and Johanna Rosén. "Sjuksköterskors upplevelser vid PVK insättnings situationer." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-22498.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Ett ökat fokus på evidensbaserad omvårdnad har lett till ökade krav på att beslutsunderlag för vårdinsatser ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. En vårdinsats som utförs av sjuksköterskan dagligen är handhavandet av perifer venkater, PVK. För att ge stöd för handhavandet av PVK har riktlinjer utarbetats. Tidigare studier visar dock att sjuksköterskor har svårt att följa riktlinjerna i vissa situationer. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid PVK insättnings situationer. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes. Fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en vårdavdelning i Mellansverige genomfördes. Data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att vid lugna situationer kan sjuksköterskorna göra noggranna förberedelser genom att skapa en gynnsam miljö och har möjlighet att bedöma förutsättningar för PVK insättningen. Vid tillvägagångssättet balanserar sjuksköterskorna mellan kliniska riktlinjer, andra styrdokument och den egna erfarenheten. Slutsats: Sjuksköterskorna är angelägna om att följa riktlinjer men kan inte göra det fullt ut i alla situationer. Akut situationer och andra styrdokument är anledningen till att brister till följsamheten uppstår. Nyckelord: Perifer venkateter, riktlinjer, sjuksköterskor, upplevelser
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Johansson, Maja, and Emelie Unosson. "Vård i hotfulla situationer : Ambulanspersonalens upplevelser." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10836.

Full text
Abstract:
Vårdande kan handla om att skapa tillit till patienten för att på så sätt kunna stödja i hälsoprocessen. Patienten behöver mötas av en vårdare som förstår och tar hon eller han på allvar. Detta gör att en vårdande relation får möjlighet att skapas. De flesta vårdare som utsatts för en hotfull patient känner att den vårdande relationen kan påverkas oavsett vem hotet kommer ifrån. Hot och våld är ett ständigt växande problem som ökat de senaste åren, vilket utgör en stor risk för hälso- och sjukvårdspersonalen. Ambulanspersonalens förhållningssätt kan antas ha stor påverkan på patientens upplevelse av sin livssituation och sin sjukdom.  Hotfullhet kan orsaka skada och lidande för patienten, närstående och personal, vilket kan hämma ambulanspersonalen. Att få förståelse för hur situationerna upplevs kan bidra med kunskap för att underlätta kommande vårdtillfällen. Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens upplevelser av vårdandet i samband med hot från patient eller anhörig. En kvalitativ intervjustudie genomfördes för att få fram ambulanspersonalens upplevelser av fenomenet. Åtta deltagares berättelser skapade datamaterialet som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att ambulanspersonalen upplever att de påverkas i sitt vårdande av patienten i hotfulla situationer där de bland annat undviker att göra vissa delar i vårdandet då de upplever rädsla. Bemötandet var också en punkt som belystes på som viktigt i samband med vården av patienten och hur mötet med patienten genomfördes kunde i sin tur påverka vårdandet. Om man som vårdare inte kan känna trygghet under sitt arbete kan det var nästintill omöjligt att utföra vårdandet. Hur man som vårdare bemöter patienten upplevs kunna förändra hur patienten bemöter en tillbaka och därmed hur en hotfull situation utvecklar sig.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Nilsson, Caroline, and Elin Sandgren. "Situationer av moralisk stress hos sjuksköterskor." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24520.

Full text
Abstract:
Syfte: Att undersöka i vilka situationer moralisk stress förekom hos sjuksköterskor inom somatisk vård och hur uppfattningen av moralisk stress påverkades av sjuksköterskans ålder och erfarenhet.Bakgrund: Moralisk stress hos sjuksköterskor uppkommer när de vet vad som borde göras, men strukturella, organisatoriska eller ekonomiska faktorer utgör ett hinder för att utföra rätt handling. Effekter av detta kan leda till dålig självkänsla, depression eller att arbetsplatsen lämnas.Metod: En litteraturstudie med granskning och bearbetning av tio kvantitativa vetenskapliga artiklar genomfördes.Resultat: Sjuksköterskor upplevde moralisk stress i samarbete med andra professioner samt vid samarbete inom den egna professionen. Moralisk stress upplevdes vid meningslöst vårdande som till exempel ineffektiv vård när läkaren gav inkompetent vård. Även vid meningslöst livsuppehållande vård upplevdes moralisk stress. I vissa etiska situationer och vid besparingar som innefattade personalbrist och kostnadsbesparingar, uppstod även moralisk stress. Korrelationen mellan ålder och erfarenhet hade också betydelse för nivån av moralisk stress.Konklusion: Det fanns flertalet situationer i vilka sjuksköterskor upplevde moralisk stress. Då vården i dagens samhälle ska bedrivas så kostnadseffektivt som möjligt påverkade detta sjukhusmiljön negativt, vilket resulterade i moralisk stress. Genom att bli uppmärksam på de situationer då det upplevs mest moralisk stress kan förebyggande arbete på sikt minska den moraliska stressen.
Objective: To investigate the situations in which moral distress occurred in nurses in somatic care and how the perception of moral distress was influenced by the nurse's age and experience.Background: Moral distress among nurses arise when they know what should be done, but structural, organizational or exclusive economic factors are an obstacle to perform the right action. The effects of this can lead to poor self-esteem, depression, or leaving work.Method: A literature review by reviewing and processing ten quantitative scientific articles was conducted.Results: Nurses experienced moral distress in collaboration with other professions and cooperation within the profession. At futile care, which included, for example ineffective care where the doctor gave incompetent care, as well as in life support care perceived moral distress. Even in some ethical situations and savings that included staff shortages and cost savings, moral distress occured. The correlation between age and experience were also significant for the level of moral distress.Conclusion: There were several situations in which nurses experienced moral distress. The hospital care in today's society is to be conducted as cost effectively as possible, this affected the hospital environment adversely, resulting in moral distress. By becoming attentive to those situations in which the most moral distress is experienced, prevention may eventually reduce moral distress.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Granberg, Pernilla, and Tommy Norling. "Anestesisjuksköterskors och intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av teamarbete och kommunikation i akuta situationer. : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32734.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Bakgrund Det beskrivs att vissa akuta situationer känns bra och att teamarbetet fungerar väl men i andra situationer så kanske medlemmarna har ett sämre samarbete och det leder till en dålig känsla som påverkar deras prestation. En svårighet som finns är att identifiera vad som påverkar samarbetet. Specialistsjuksköterskornas upplevelser kan vara en viktig del i att identifiera detta. Syfte Syftet var att beskriva hur anestesisjuksköterskor och intensivvårdssjuksköterskor upplevde teamarbete och kommunikation i akuta situationer. Metod Studien genomfördes med beskrivande design och kvalitativ induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med fem anestesisjuksköterskor och fem intensivvårdssjuksköterskor utgjorde datainsamlingen. Kvalitativ innehållsanalys användes. Huvudresultat Temat var hur tydlighetens betydelse i akuta situationer påverkar tryggheten och huvudkategorierna var; att samverka mellan professioner, att uppleva ledarskap i akuta situationer, att uppleva kommunikationens betydelse, att uppleva arbetsmiljön i samband med akuta situationer och att delta vid akuta situationer väcker känslor. Teamets utformning var beroende av dess teammedlemmar. Specialistsjuksköterskor upplevde det mer lättarbetat och tryggt när de kände personalen. Samt när deras yrkesroller och arbetsuppgifter var väl definierade. Teamets ledare hade stor betydelse i hur arbetet i teamet fungerade. Kommunikationsverktyg som ”closed-loop” ingav trygghet. Tydlighet framkom som en viktig del i teamarbetet. Slutsats Specialistsjuksköterskorna efterfrågade en lugn, tydligt och strukturerat omhändertagande av patienten. En tydlig teamledare som är informerande och uppmuntrande och tar till vara alla medlemmar i teamet och deras erfarenheter Kommunikationen ska helst vara ”closed-loop” samt att de önskade scenarioövningar, uppföljning och debriefing angående de akuta situationerna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Bergwall, Sara, and Talita Tekin. "När situationerna med barn blir svåra att hantera. Förskollärares upplevelser av situationer i förskolans vardag." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-76648.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse kring situationer i förskolans vardag då förskollärare upplever att deras pedagogiska kompetens inte räcker till i mötet med barnen. För att besvara våra forskningsfrågor och uppnå syftet har vi använt oss av elva ostrukturerade intervjuer. Utifrån situationerna som förskollärarna beskriver i intervjuerna har vi fördjupat oss i hur förskolans vardag kan upplevas som komplex för förskollärare. Resultatet visar att det finns situationer i en förskollärares vardag där dem inte räcker till. Fokuset ligger vid att förtydliga vilka dessa situationer är samt vad som bidragit till att förskollärarna inte räckt till i samband med barnen. Studien bidrar således med konkreta exempel av olika typer av situationer i förskolans vardag. De konkreta situationerna vi kom fram till i resultat av studien blev situationer vid måltid, svårigheter med verbal kommunikation, utåtagerande beteende och underbemanning. Vid måltidssituationerna blev det följdeffekter när förskollärarna tillgodosåg ett visst barns behov då andra barn ville inkluderas, vilket i sin tur blev problematiskt för förskollärarna att hantera. I situationerna rörande svårigheter av verbal kommunikation framkom det delvis att problematiken i situationerna uppstod då svenska inte var det gemensamma språket. Det framkom även att kommunikationssvårigheterna bidrog med svårigheter att förmedla demokratiska värderingar till barnen då barnen har en annan etnicitet, därmed andra värderingar. Situationerna där förskollärarna upplevde att barnen hade utåtagerande beteenden, bidrog till att förskollärarna blev stressade på grund av olika faktorer som exempelvis: kravet att kunna hantera barnet, hög ljudnivå runt om kring och samtidigt hantera andra uppgifter eller andra barn. Dessa faktorer bidrog till att situationerma blev problematiska att hantera. Slutligen framkom det i resultatet att underbemmaning var den bidragade faktorn till svårigheten av att hantera situationerna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Blomster, Else, and Westin Maria Sääf. "Distriktssköterskors erfarenhet av svåra situationer i hemsjukvården." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31901.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Distriktssköterskor i hemsjukvården arbetar självständigt i ett växande arbetsfält med allt sjukare patienter och mer avancerad vård. Teamarbete, samverkan och arbetsledning ställer höga krav på distriktssköterskans arbete vilket har väckt uppmärksamhet och forskning kring arbetssituationer som ställer så pass höga krav på distriktssköterskan att det inverkar negativt på distriktssköterskans hälsa och riskerar patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av svåra situationer i hemsjukvården. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Tolv distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård har deltagit i studien och med hjälp av semistrukturerade intervjuer har data insamlats. Därefter har data analyserats genom induktiv innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskor i hemsjukvården erfar svåra situationer i en bristande arbetsmiljö, i svårigheter i rollen som omvårdnadsledare, i bristande samsyn inom vårdorganisationen samt svårigheter i relationen med anhöriga och patient. För varje kategori finns underkategorier såsom hot och våld, ensamarbetets baksida, tidsbrist, svårt att leda arbetet när personalen brister i sin yrkesutövning, baspersonal som bedömer patienten ur ett annat perspektiv, stöttande av personal i svåra situationer, samverkan med andra professioner, svårt att få kontakt med läkare, anhörigas behov av bekräftelse och försummande av egenvårdsansvaret. Konklusion: Distriktssköterskorna erfor flera svåra situationer inom den kommunala hemsjukvården. För att säkerställa distriktssköterskors hälsa och trygga patientsäkerheten behöver dessa situationer synliggöras och åtgärdas.
Background: District nurses in home care work independently in a growing field of work with increasingly ill patients and more advanced care. Teamwork, collaboration and staff management demand high quality in the district nurse performance, which has drawn attention and research to work situations demanding so much that the district nurse health and patient safety are adversely affected. Purpose: To investigate the district nurses' experience of difficult situations in home caring. Method: The study has a qualitative approach. Twelve district nurses working in municipal home care participated in the study and data was collected through semi-structured interviews. Data has been analyzed through an inductive content analysis. Results: District nurses in home care experience difficult situations in a lacking work environment, difficulties in the role as nursing leader in a lacking consensus in the caring organization, as well as difficulties in the relation between dependent and patient. Each area is divided in sub categories, such as threat and violence, working alone, time constraints, difficulties in management when personnel is lacking in performing nursing care, collaboration with other profession, supporting personnel, difficulties of getting in touch with doctors, caring staff assessing patients in another perspective, dependents’ need of confirmation and patients lacking in self-care. Conclusion: District nurses experience difficult situations in nursing homecare. To ensure the district nurses´ health and ensure patients safety requires these situations have to be made visible and addressed.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Eliasson, Sofia, Emelie Larsson, and Karin Olne. "Sjuksköterskans möte med etiska situationer och problem." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15491.

Full text
Abstract:
I den dagliga vården möter sjuksköterskan ständigt situationer som har ett etiskt perspektiv. En utvecklad personlig etisk förmåga och en god kännedom om egna och andras värden är en betydelsefull del vid dessa möten. För att kunna möta etiska problem måste också den egna och patientens sårbarhet uppmärksammas och reflekteras. Sårbarheten kan ses som en tillgång, men kan också upplevas som en påfrestning som leder till känslomässig stress och ohälsa. På grund av denna påfrestning är det betydelsefullt att identifiera de situationer som sjuksköterskan uppfattar som etiskt problematiska samt beskriva upplevelsen av dessa för att kunna ge patienten en bättre vård. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av etiska situationer och problem inom omvårdnaden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar bearbetades och analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskor drivs av en vilja att göra det bästa för patienten, och när inte denna vilja kan följas upplevs etiska situationer och problem. De upplevde underbemanning, bristande kompetens och oetiskt beteende hos kollegor som faktorer som gav upphov till etiska situationer och problem. Trots en medvetenhet om vad som är rätt och fel i en situation, begränsades sjuksköterskan av olika faktorer att bedriva god vård med patienten i fokus. För att öka den etiska medvetenheten krävs etisk reflektion samt forskning om hur sjuksköterskan använder etiska teorier, principer och riktlinjer i den vardagliga omvårdnaden.
In everyday health care the nurse is constantly confronted with situations presenting ethical issues. A developed personal ethical ability and a good knowledge of one´s own and others´ values is an important part in dealing with such situations. To be able to meet ethical issues the vulnerability of one´s own and of the patients´ must also be noticed and reflected upon. The vulnerability can be seen as an asset, but can also be experienced as a strain which leads to emotional stress. Because of this strain it is important to identify the situations that nurses experience as ethical complicated along with describing the experience of these situations. The aim of this study was to describe the nurse´s experience of ethical situations and issues in nursing practice. The study was conducted as a literature review where 18 research articles were processed and analyzed. The results showed that the nurse is compelled by a desire to do what is best for the patient. When this desire cannot be followed, ethical situations and issues arise. Nurses experienced understaffing, lack of competence and unethical behavior among colleagues as factors leading to ethical situations and issues. Despite a consciousness of what is right and wrong in certain situations, the nurse was limited by different factors in providing quality care with the patient in focus. Reflection of ethical issues and further research on how the nurse uses and applies ethical theories, principles and guidelines in the daily nursing practice, are all needed, in increasing ethical awareness. Awareness, in turn, leads to a “platform of courage” in confronting ethical issues.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Larsson, Matilda, and Amanda Pihl. "Förutsättningar för att kunna hantera akuta situationer." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-22197.

Full text
Abstract:
Akuta situationer kan förekomma i det dagliga arbetet för vårdpersonal, oavsett avdelning och yrkesroll. Hur situationen hanteras beror på förberedelser och planering. Som nyutexaminerad sjuksköterska utan tidigare erfarenhet saknas ofta kännedom om hur akuta situationer bör hanteras på bästa sätt för att uppnå en säker vård. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar som gör att vårdpersonal känner sig förberedda på att kunna hantera akuta situationer. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att förberedelser är av stor vikt inför akuta situationer. Fyra teman framkom vilka belyste betydelsen av att uppleva akuta situationer ett flertal gånger, betydelsen av att samarbeta i team vid akuta situationer, betydelsen av att känna trygghet med tekniska moment i akuta situationer och betydelsen av god kännedom om personliga egenskaper vid akuta situationer. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv ses det som angeläget att lägga in mer om förberedelser inför akuta situationer i utbildningen till sjuksköterska.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Christner, Estelle, Birgitta Appelholm, and Philippa Ulvbielke. "Sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-559.

Full text
Abstract:

För att en god och säker vård ska kunna ges är det viktigt att sjuksköterskor handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vårdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan på sjuksköterskans sätt att agera. Att få utbildning i etik, att få handledning och tid för reflektion samt erfarenhet av vårdsituationer stärkte sjuksköterskan i hennes etiska och moraliska beslutsfattande. Stöd och support från sjukhusledning och kollegor ansågs särskilt viktigt. Resultatet visar att sjuksköterskors beredskap kan öka genom att få utbildning i etik, handledning, reflektion och erfarenhet samt av att kollegor och sjukhusledning stöttar sjuksköterskan. Fortsatt forskning om hur sjuksköterskor kan utveckla sin beredskap i etiska och moraliska situationer är betydelsefullt för att kunna bedriva en optimal vård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Lundbladh, Pernilla, and Sofie Tjernberg. "Sjuksköterskors beslutsfattande i akuta situationer - En litteraturstudie." Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3681.

Full text
Abstract:

Background: Every patient and each situation is unique. Therefore the nurse has to act in a flexible intervention and still keep an ethical perspective. Aim: The aim of this studie was to illuminate nurses’ different aspects of decision making in emergency situations. Method: The result is based on nine scientific articles. Their quality has been examined and analysed according to a qualitative research model. The articles has been analysed by inductive and deductive methods.

Results: The findings present nurses’ experiences of decison making based on their own decision and ethical dilemmas. Valuation and conviction, experience and intuition were essentailly for the nurses decision making.There were sometimes a conflict between nurses’ and patients, relatives and doctors opinion. Conclussions: A perspective from many different angles would create a wider base of ethical decision making.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Aludden, Andrea, and Åsa Hedlund. "Attribution : Hur tolkar individer situationer på arbetsplatsen?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17115.

Full text
Abstract:
I arbetslivet upplever individer olika situationer, både positiva och negativa. Attribution är ett sätt att snabbt och till synes enkelt tolka och förklara individers reaktioner i dessa situationer. Syftet med uppsatsen var att undersöka attribution på arbetsplatser och att undersöka eventuella skillnader eller samband mellan attribution, utbildning och ålder. Respondenter med olika utbildningsbakgrund rekryterades genom kontakt med olika arbetsplatser. Respondenterna fick besvara en enkät där de fick beskriva fyra upplevda situationer, två positiva och två negativa. Resultatet visar aktör- och observatöreffekten genom att individer tolkar olika situationer på olika sätt gällande dimensionerna orsak och stabilitet där observatören tillskrev situationen högre till dessa dimensioner än aktören. Resultaten visade samband mellan attribution och ålder där ökad ålder korrelerande med bedömningen av stabilitet och inre kontroll. De visade även på skillnader i attribution beroende på utbildningsnivå där lågutbildade och högutbildade bedömde flera av skalmåtten olika gällande de positiva situationerna. Föreliggande uppsats visar på att ytterligare forskning på attribution i arbetslivet behövs.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Carlsson, Jonatan, and Jonathan Ek. "Känslomässigt svåra situationer inom akutsjukvården : Sjuksköterskans upplevelser." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17913.

Full text
Abstract:
I Sverige arbetar cirka 100 000 sjuksköterskor, en stor del av dessa arbetar inom akutsjukvård. Mötet med patienter i akuta skeden innebär ofta kaosartade situationer som är känslomässigt påfrestande för båda parter. Som sjuksköterska möter man rädsla, ångest, sorg och andra påfrestande situationer nästan dagligen. Utsätts sjuksköterskan för nämnda situationer samtidigt som nästintill allt fokus läggs på patienten är risken stor att sjuksköterskans arbetssituation blir ohållbar. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av svåra situationer inom akutsjukvården. Metoden för detta examensarbete är en litteraturstudie, baserad på Fribergs modell för litteraturöversikt. Åtta vetenskapliga artiklar användes för att få fram resultatet, varav sex stycken var kvalitativa och två stycken kvantitativa. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Efter granskning och analys av artiklarna kunde tre olika kategorier identifieras. Utöver dessa tre kategorier kunde även åtta subkategorier urskiljas. Huvudkategorierna som presenteras är: Våld- Fysiskt och verbalt, Trauma och emotionell kontakt samt Arbetsbelastning. Resultatet visar att sjuksköterskor utsätts dagligen för påfrestande händelser, exempel på detta kan vara våldssituationer, svåra trauman, eller övriga komplexa vårdfall. En gemensam nämnare för situationerna är att arbetsbelastningen ökar och kan ge sjuksköterskan en känsla av ofullständighet. Vidare framkommer det också i resultatet att sjuksköterskor är i stort behov av stöd och uppmuntran, dock är detta något som sällan erbjuds. Ytterligare faktorer av påfrestningar framkom i resultatet och detta leder i många fall till att sjuksköterskan ifrågasätter sitt yrkesval. I diskussionen uppmärksammas sjuksköterskans utsatthet och lidande samt hur detta i slutändan kan äventyra den evidensbaserade vården.
Program: Sjuksköterskeutbildning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Gustafsson, Emelie, and Sofie Borgstedt. "Revisorers beslutsfattning i situationer om ekonomisk brottslighet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37765.

Full text
Abstract:
When economic crime is discovered it tends to result in solutions that strengthen the audit. In 2010 a law was adopted which reduced the influence of the audit. The reform gave the smallest companies the opportunity to actively refrain external audit. That can be seen as remarkable as the auditors are the primary control organ of smaller companies. The reform was introduced to simplify the administrative burden and reduce its costs. This qualitative study aims to explain the factors that have been affected by the abolition of auditing based on the auditors' perspective. By answering the research questions: What are the effects caused by the elimination of auditing requirements for smaller companies from the auditor's perspective? What does the financial crime look like in these companies and what factors affect the auditors' decision-making regarding eco-crime? What affects individuals' inclination to commit financial crime? The aim of this study is to chart the factors that have been affected by the elimination of auditing for small companies from the perspective of auditors. Furthermore, the study aims to increase the understanding of the interplay between company stakeholders, small companies and auditors, as there is currently no qualitative research in this area. The research questions are answered using collected secondary data and qualitative interviews. The conclusion of the study suggests that the abolition meant that business leaders without the necessary skills now produce the annual report and the current accounts. Further effects that have arisen are that authorities have increased workload due to both poor annual reports and that audit work has to some extent been shifted from auditors to government agencies. The bolition has also resulted in an increased incidence of economic crime. The factors that affect he auditors' inclination to report criminal acts are primarily; transaction size, the individual's wareness of the crime, the motivation behind it, the customer's inclination to remedy the act and the parties concerned by the action. The study indicates that there is a correlation between the existence of financial crime and high frequency of cash handling. The factors that influence an individual to commit crimes are corporate culture. In the companies where employees commit financial crime, mainly lack of internal control is seen as the reason.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Nilsson, Maria. "Problem och utmanande situationer : -en projektledares vardag." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84527.

Full text
Abstract:
I och med att covid-19 har påverkat så stora delar av vårt samhälle kan även projektledares problem och utmaningar ha förändrats och därmed också de förutsättningar de arbetar under. Syftet med studien är att undersöka hur projektledare upplever och hanterar problem och utmanande situationer, dvs. situationer som upplevs överstiga individens förmågor eller kunskaper, samt hur extrema händelser såsom covid-19 påverkar detta. Genom att kartlägga hur individer hanterar stressfulla situationer kan organisationer arbeta preventivt gällande brister i projektledares arbetsmiljö. Studien kan därmed användas som ett underlag för utveckling av projektledares arbetsmiljö.                       I studien har tio projektledare med minst fem års erfarenhet av projektledning intervjuats. Utifrån deras svar har fem teman utkristalliserats. Det första temat handlar om respondenternas egen påverkan på hanteringen av problem och utmanande situationer. Andra temat beskriver vilket stöd respondenterna lyfter som betydelsefullt. Tredje temat visar på respondenternas behov av verktyg i sitt arbete medan det fjärde handlar om vikten av att arbeta preventivt som projektledare. Sista temat innefattar en beskrivning av hur respondenterna upplever problem och utmaningar inom projekt under covid-19. Studien visar att projektledare ser problem och utmanande situationer som en naturlig del av projektarbete och som något som behöver hanteras. De använder sig av en kombination av problemfokuserade och känslofokuserade copingstrategier, där fokus ligger på att lösa orsaken till den uppkomna situationen. Ledarskap påverkar hur projektledare upplever och hanterar problem, liksom tillgången till och hur användandet sker av olika verktyg såsom projektmodeller och strukturer. Projektledarnas egna kunskaper, erfarenheter och egenskaper har också betydelse för upplevelsen och hanterandet av problem.  De utmaningar som uppstått inom projektarbetet med anledning av covid-19 har funnits även tidigare, men har på grund av att arbetet främst bedrivits via digitala kommunikationsmedel intensifierats. Även positiva effekter av pandemin lyfts upp såsom ökad effektivitet i arbetet, minskat resande samt ökad problemlösningsförmåga och kreativitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Holmqvist, Linda. "Förskollärares uppfattningar om utmanande situationer i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32347.

Full text
Abstract:
Kunskapsbidrag Studien visar på förskollärares uppfattningar om barn med utmanande beteende och vilka strategier och arbetssätt de har i mötet med barn med utmanande beteende. Vidare behandlar studien specialpedagogens roll i förskolan och hur förskollärare uppfattar specialpedagogens roll i det proaktiva arbetet och utvecklingen av en inkluderande lärmiljö. Syfte Syftet är att bidra med kunskap om förskollärares tankar kring utmanande situationer i förskolan samt hur de beskriver sitt arbete, förhållningssätt och bemötande av barn i utmanande situationer. Vidare syftar undersökningen till att belysa hur förskollärarna ser på specialpedagogens roll i det proaktiva arbetet och i att skapa en inkluderande lärmiljö. Frågeställningar - Hur beskriver förskollärarna sin syn på barn med utmanande beteende i verksamheten? - Vilka strategier och förhållningssätt ser förskollärarna som viktiga i arbetet med barn som utmanar? - Vilken roll ser förskollärarna att specialpedagogen kan ha i förskolans arbete med barn med utmanande beteende? Teori Studien tar avstamp i de specialpedagogiska perspektiven, relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv för att synliggöra perspektiven i förhållningssättet med barn med utmanande beteende. Det systemteoretiska synsättet med Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori som grund har varit viktigt i studien för att belysa de olika nivåernas påverkan för barn med utmanande beteende. Metod Studien tar en fenomenologisk ansats eftersom syftet är att undersöka kunskapsområdet kring barn som utmanar. Det empiriska underlaget har samlats in med kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från tre olika förskolor. 4 Resultat Resultatet visar på att det finns en förhållandevis samstämmig bild av hur förskollärarna upplever utmanande situationer och vad som ligger till grund för att dessa uppkommer. Förskollärarna intar till stor del ett relationellt perspektiv i förhållningssättet i situationer där barnen utmanar. I situationer som påverkas av stress och organisatoriska faktorer intar de ett mer kategoriskt perspektiv. Förskollärarna menar att det till viss del saknas kompetens i mötet med barn med utmanande beteende. De uttrycker att de vill samarbeta mer med specialpedagog för att höja kompetensen och att hitta nya vägar och synsätt i arbetet. I det förebyggande arbetet och i utvecklingen av lärmiljöer ser de gärna att specialpedagoger är delaktiga, vilket de inte är i dagsläget. Implikationer Kompetensen kring barn i utmanade situationer i förskolan är många gånger inte tillräcklig. Förskolorna bidrar inte med kompetensutveckling kring området i den mån som förskollärarna önskar och efterfrågar. Genom samarbete med specialpedagog skulle det vara möjligt för personalen att få mer kunskap i sitt arbete med situationer där barnen utmanar. Specialpedagogens roll i förskolan är oftast reaktiv vilket innebär att de bidrar med sin kompentens när problemet redan uppstått. Det finns ett behov av en utökad samverkan mellan förskolan och specialpedagogen. I det förebyggande arbetet och i utvecklande av inkluderande lärmiljöer behöver specialpedagogen vara synlig och bidra med kompetens. Nyckelord Förebyggande arbete, förhållningssätt, specialpedagogik, systemteori, utmanande situationer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Pettersson, Birgitta. "Kommunikativa situationer i NO-undervisningen - en attitydstudie." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32978.

Full text
Abstract:
I en invandrartät klass i en storstadsskola prövades olika typer av kommunikativa situationer, (där det muntligt sker ett utbyte av tankar och funderingar kring ett visst ämnesinnehåll), inom ramen för den vanliga NO-undervisningen. Data om elevernas attityder till situationerna samlades in genom intervjuer, klassrumsobservationer, bandupptagningar och snabbchecklistor. Undersökningen pekar mot att många elever i den undersökta gruppen utvecklar positiva attityder till att i små grupper på olika sätt kommunicera innehållet i det aktuella lärostoffet. Samtalets art tycks spela en viktig roll. Om samtalet är av sonderande, prövande karaktär, där eleverna utan bedömningstryck gemensamt tillåts att treva sig fram till förklaringar eller innebörder i olika fenomen, ökar utvecklingen av positiva attityder. Redigerat tal, där korrekt sätt att uttrycka sig premieras, tycks motverka uppkomsten av positiva attityder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Jonasson, Jenny Maria, and Jenny Wästervall. "Barnmorskors upplevelse av svåra situationer inom förlossningsvården." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24957.

Full text
Abstract:
Barnmorskors arbete inom förlossningsvården innebär ofta en nära kontakt med den födande kvinnan, och barnmorskan har kompetens att självständigt bedöma när en situation under förlossningsarbetet avviker från det normala samt förestå en handlingsberedskap för komplikationer och akuta situationer. Svåra händelser kan påverka barnmorskan emotionellt, och syftet med studien är att utforska hur barnmorskor upplever svåra situationer inom förlossningsvården, samt vilket stöd de får i samband med detta. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex barnmorskor som hade minst tre års erfarenhet från arbete på förlossningsavdelning. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Tre huvudkategorier framkom i resultatet med åtta underkategorier Huvudkategorierna är: Att hantera det som känns svårt, Att utsättas för psykisk påfrestning, En utsatthet i relation till professionen. Att handlägga en förlossning är ett stort ansvar, och barnmorskor belyste situationer då de upplevt oro inför det som hände eller kunde ha hänt. Barnmorskorna betonade vikten av stöd både från chefer och kollegor i samband med svåra situationer, samt efterfrågade tid till samtal med kollegor och chefer eller handledning med extern gruppledare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Karlsson, Sara, and Mathias Norman. "Nya situationer i arbetet : En studie av hur personer inom akutsjukvård lär sig att lösa nya och obekanta situationer." Thesis, Uppsala University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7072.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Gullberg, Simon. "Lämplig strömningsteknik i olika situationer för realtidsbaserade webbapplikationer." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 1990. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-6060.

Full text
Abstract:
Flera system distribueras som webbapplikationer vilket gör att dessa applikationer måste tillhandahålla funktionalitet och beteende likt skrivbordsapplikationer. Att kunna strömma data i realtid över webben har blivit allt mer vanligt och för att göra det finns ett antal olika tekniker till förfogande. De vanligaste teknikerna är Comet, pluginbaserade sockets och WebSockets. I denna studie gås dessa tekniker igenom grundligt för att uppmärksamma brister respektive styrkor hos teknikerna. Studien innefattar även att identifiera de aspekter som är viktiga att beakta när en strömningsteknik skall implementeras. Genom att svara på dessa två olika punkter går det att fastslå vilken strömningsteknik som är mest optimal för en viss situation. Resultatet påvisar vilka aspekter som respektive strömningsteknik uppfyller och inte uppfyller. Genom att identifiera vilka aspekter som är viktiga i en viss situation och utifrån brister respektive styrkor går det att välja den strömningsteknik som är mest lämplig.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Larsson, Petra, and Lisa Papmehl-Dufay. "Nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-84845.

Full text
Abstract:
Titel: Nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket. Syfte: Att beskriva nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket. Bakgrund: Alla människor hanterar stress olika, och vid stressiga situationer ställs krav på rätt handlande av anestesisjuksköterskan. Det förekommer att nyutbildade anestesisjuksköterskor upplever att de inte kan vårda patienten på ett optimalt sätt pga bristande erfarenhet och för lite tid. Därför är det viktigt att förstå hur nya anestesisjuksköterskor upplever stressiga situationer. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade frågor användes. Anestesisjuksköterskorna skulle ha 0-24 månaders arbetserfarenhet inom yrket. 12 personer intervjuades på tre sjukhus i norra Sverige. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier växte fram: Orsaker till stress, hantering av stressiga situationer samt utveckling och kunskap från stressiga situationer. Anestesisjuksköterskorna i studien beskrev både patientrelaterade situationer och icke patientrelaterad situation som orsak till stress. De nyutbildade anestesisjuksköterskorna använde både praktiska och mentala hanteringsstrategier. Gott samarbete bidrog till att kunna hantera situationen. Efter den stressiga situationen läste deltagarna på om liknande situationer samt reflekterade både själva och tillsammans med kollegor. De upplevde att de fick ökad kunskap genom erfarenheten av att vara med om en stressig situation. Slutsats: Nyutbildade anestesisjuksköterskors första tid i deras nya yrke kan underlättas genom ökad förståelse från erfarna anetsesisjuksöterskor, chefer och lärare. Nyckelord: Anestesisjuksköterska, nyutbildad, stress, hanteringsstrategier, erfarenhet, kvalitativ studie, omvårdnad.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Rönnberg, Alexander, and Tove Solheim. "Revisorernas avgörande situationer --‐ en studie om revisorernas dokumentationsarbete." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-47159.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Pang, Fredrik, and Johan Christensen. "Utveckling och implementation av styrdokument i oförutsägbara situationer." Thesis, Jönköping University, JTH, Avdelningen för datateknik och informatik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-54205.

Full text
Abstract:
Under våren 2019 slog pandemin känd som COVID-19 till. Kort därefter tvingades majoriteten av organisationer att flytta hem sin verksamhet från kontoren för att minska smittspridningen. Detta ledde till att alltmer arbete bedrevs över internet där hoten mot användares information ökade kraftigt. Även statliga verksamheter blev påverkade av den forcerade digitaliseringen och denna studie undersöker hur svenska lärosäten hanterade sina informationssäkerhetsrelaterade styrdokument under COVID-19. För att undersöka vilka åtgärder som tagits och beslut som fattats genomfördes en intervjustudie med informationssäkerhetsansvarig personal från fyra av Sveriges statliga lärosäten.  Resultatet påvisade att policyer inte har utvecklats som ett svar till COVID-19 pandemin. Dock påvisades en kraftig digitalisering, vilket var ett resultat av statens rekommendationer om hemarbete för att minska spridningen. Vidare visades utrymme för förbättring inom policyutveckling samt efterlevnad.   Slutsatsen ger svar på problem som upptäcktes i problemformuleringen. Den ger även rekommendationer för att förbättra policyutvecklingen, skapa en informationssäkerhetsmedvetenhet och öka efterlevnaden. Några av dessa rekommendationer var att arbeta riskbaserat, undvika självändamål vid policyutveckling och utföra omvärldsanalyser.
In the spring of 2019, the pandemic known as COVID-19 struck the world. Shortly afterwards, many organizations were forced to move their operations home from the offices to reduce the spread of infection. This led to more and more work being conducted over the internet where the threats to users' information increased drastically. Government activities were also affected by the forced digitalisation and this study examines how Swedish higher education institutions handled their information security-related governing documents during COVID-19. To investigate what measures and decisions were made, an interview study was conducted with staff responsible for information security from four of Sweden's higher education institutions. The results showed that policies have not been developed in response to COVID-19 pandemic. However, rapid digitalisation was demonstrated, which was a result of the state's recommendations regarding working from home to reduce the spread. Furthermore, room was shown for improvement in policy development and compliance. The conclusion provides answers to problems that were discovered in the introduction. It also provides recommendations to improve policy development, create information security awareness and increase compliance. Some of these recommendations were to work risk-based, avoid self-fulfilments when designing policies and perform worldwide threat assessments.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Hedberg, Emilia, and Rebecca Papathanasaki. "Barnmorskors erfarenheter av akuta situationer : Ett kvalitativt frågeformulär." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-52721.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Söderberg, Philip. "Kvarstad för fordran : processtaktiska överväganden i gränsöverskridande situationer." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-153475.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Spornovas, Artiomas. "Triathlonidrottares self-efficacy upplevelser att hantera kritiska situationer." Thesis, Malmö universitet, Institutionen Idrottsvetenskap (IDV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45674.

Full text
Abstract:
Background: Triathlon athletes often encounter various critical situations that adversely affect performance. The ability to handle these is called self-efficacy. Aim: This study aimed to identify stressors that reduce performance the most for triathlon athletes in Sweden. Method: An online survey with structured reflections and the Endurance Sport Self-Efficacy Scale (ESSES) was used. The structured reflections were analyzed in relation to the participants’ outcomes at ESSES using statistical procedures and thematic analysis. Results: A total of 10 respondents answered to the survey. Mean values of ESSES were higher at good performance. There were significant differences between the performances for variables ESSES1 (0,002); ESSES3 (0,002); ESSES5 (0,048); ESSES8 (0,030); ESSES9 (0,01); ESSES10 (0,021); och ESSES11 (0,016). Effect sizes showed that ESSES1 (d= 1,9) och ESSES3 (d= 2,8) was the most prominent variables. Analysis revealed that performance anxiety and pain were the most prominent stressors. Conclusion: Weak self-efficacy combined with performance anxiety and pain led to less good performance. The results could be used at group level as starting point to create effective self-regulation strategies to deal with these stressors.
Bakgrund: Under träning eller tävling stöter triathlonidrottare ofta på olika situationer som kan räknas som stressfaktorer. Sådana situationer kan påverka prestation negativt om idrottarna inte har välutvecklade förmågor att hantera dem. Dessa förmågor heter self-efficacy, som är specifika för varje kritisk situation. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera stressfaktorer som hanteras sämst och som minskar prestationen mest hos triathlonidrottare i Sverige. Metod: Det har använts en retrospektiv beskrivande undersökningsdesign med statistiska procedurer och tematisk analys. Tidigare bra- och mindre bra prestationer har undersökts med hjälp av en online enkät som inneburit strukturerade reflektioner om situationella faktorer och Endurance Sport Self-Efficacy Scale (ESSES). Resultat: Totalt 10 respondenter svarade på enkäten. Erfarenheter varierade mellan halv- och full Ironman, SM och EM på olympisk och sprint distanser. Träningsvolym varierade mellan 5-13 timmar/vecka (N=5) och 20-30 timmar/vecka (N=5). Medelvärden av alla ESSES påståenden var högre vid bra prestationen i jämförelse med mindre bra prestationen. Det fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan prestationerna på ESSES1 (0,002); ESSES3 (0,002); ESSES5 (0,048); ESSES8 (0,030); ESSES9 (0,01); ESSES10 (0,021); och ESSES11 (0,016). Effektstorlek visade att ESSES1 (d= 1,9) och ESSES3 (d= 2,8) var mest framträdande variabler. Utifrån analysen identifierades det att prestationsångest och ont var de mest framträdande stressfaktorer. Slutsats: Svaga self-efficacy förmågor som hantering av skada orelaterad smärta, och hantering av känslor under evenemang, i kombination med situationsfaktorer som prestationsångest och ont, ledde till mindre bra prestationerna. Studiensresultat kan vara en effektiv utgångspunkt för uthållighetsidrottare eller för utövare som arbetar med de för att få insikt av vad kan förväntas under en tävling och förbereda sig i förväg. Resultatet skulle kunna användas på gruppnivå för att skapa effektiva självreglerings strategier relaterade till takt, uppmärksamhet och hantering.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Karlsson, Jenny. "Situationer som får mening : En studie av situationer, beskrivna av lärare, kring hur den sociala samspelsprocessen fungerar och vilka faktorer som påverkar." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28813.

Full text
Abstract:
Denna studie undersöker situationer, beskrivna av lärare kring den sociala samspelsprocessen. Skolan har vid sidan av ett kunskapsuppdrag också uppdrag runt normer och värden, detta diskuteras däremot mera sällan. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur lärare från kommunala grundskolan upplever och beskriver sitt arbete i skolan runt de sociala samspelsprocesserna. För att undersöka detta har gjorts kvalitativa enkäter enligt metoden Critical Incident Technique. Som teoretiska utgångspunkter i studien finns det sociokulturella perspektivet och resiliens. Forskning beskriver skolan som en kontext runt barnet som kan innehålla både risk och skyddsfaktorer. Risk beskrivs i sig innehålla också möjligheter till att lära sig och också skapa motståndskraft, detta när också skyddsfaktorer i omgivningen stöttar och hjälper. Skolan har en stor uppgift i att även bygga upp social kompetens som av forskning ses som en grundförutsättning för att klara sin vardag. Forskningen beskriver en ökad social problematik. Sociala samspelssvårigheter beskrivs vara en av skolans största utmaningar och det lärare har svårast att hantera. Skolan framhålls vara en arena där vi kan påverka och aktivt arbeta med att skapa skyddsfaktorer som kan stävja problematik. Exempel på skyddsfaktorer beskrivs vara relation, motivation och delaktighet. Motiverande -, Delaktiga –, Planerade-, Utan vuxennärvaro-, Konflikt och Ostrukturerade situationer är de sex övergripande kategorier av situationer som framkommer i resultatet. Där visas även att verktyg/resurser till varför situationer fungerar ofta är motsatsen till varför situationer inte gör det. Framförallt lyfts de övergripande faktorerna uppgift, relation och styrning fram, dessa relaterar i olika grad till de situationer som beskrivs. Studien visar att dessa faktorer kan användas för att påverka och vända situationer. I resultatet påvisas även komplexiteten i det sociala samspelet både för eleven själv och läraren. Skolan, beskrivs av lärarna, som en arena där eleven kan ges möjligheter att träna och genom detta skapa en förmåga att hantera det sociala samspelet. I studiens implikation diskuteras de faktorer som framkom i studien och sägs påverka situationen. Det sociala samspelets komplexitet förs fram och att skolan bör se alla kontexter som potentiella inlärningsmiljöer. Implikationen utrycker även en önskan till skolorna om större medvetenhet kring den sociala samspelsprocessen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Wassberg, John, and Niklas Höglund. "Redo att ingripa : En kvalitativ studie om varför människor ingriper i farliga situationer." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-33129.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att undersöka varför människor ingriper i farligasituationer. För att bemöta syftet har 11 respondenter med ingriparerfarenheter frånfarliga situationer intervjuats. Det är respondenternas tankar om varför de ingripit sompresenteras i denna studie. Det inspelade intervjumaterialet har transkriberats ochanalyserats utifrån en induktiv tematisk metod. Ur analysen framträdde sexhuvudteman som påverkat respondenterna att ingripa: Instinkt, Erfarenhet, Moral,Empati, Medvetande och Disinhibering. Dessa huvudteman kunde sedansammanfattas i ett kärntema: Handlingsberedskap. Denna Handlingsberedskap kanses som den mest gemensamma förklaringen till varför respondenterna ingripit.Sammantaget visar resultatet på att respondenterna ingripit utifrån olika huvudteman,men att samtliga respondenter besuttit Handlingsberedskap. Det verkar som attHandlingsberedskap är en förutsättning för ingripande.
The purpose of this study was to investigate why people intervene in dangeroussituations. To answer this purpose, 11 respondents with intervening experiences fromdangerous situations were interviewed. The respondents’ thoughts about why theyintervened are presented. The recorded interviews were transcribed and analysedthrough an inductive thematic approach. From the analysis, the following six mainthemes appeared: Instinct, Experience, Moral, Empathy, Consciousness andDisinhibition. The main themes are explanations to why the respondents intervened.These main themes where then summarized into a core theme: Readiness to act. ThisReadiness to act can be considered as the single nearest explanation to why therespondents intervened. In sum, the result shows that, even though the respondentsintervened out of different main themes, they have all possessed the Readiness to act.It seems that Readiness to act is a prerequisite for intervention.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Dahlgren, Sofia, and Ida Östlund. "Ambulanspersonalens hantering av psykiskt påfrestande situationer : En kvalitativ studie." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-16041.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Ambulanspersonal riskerar dagligen att exponeras för mänskligt lidande med risk för att utsättas för traumatisk stress. Mycket forskning finns om vad som är psykiskt påfrestande, men behov finns av en djupare förståelse av hur ambulanspersonalen påverkas psykologiskt av sitt arbete och vilka strategier personalen använder sig av. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens strategier för att hantera psykiskt påfrestande situationer i sitt arbete. Metod: Deltagarna i studien valdes ut selektivt från två ambulansstationer i mellersta Sverige. Narrativa intervjuer genomfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sju män och tre kvinnor, mellan 33-56 år, medverkade i studien vilka representerades av ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor. Resultat: Ambulanspersonalen hanterade psykiskt påfrestande situationen genom skapa en handlingsplan och på detta sätt känna kontroll över situationen. Stöd från omgivningen, från de närmaste kollegorna och familjen var viktigt för att kunna finna lugn, också att kunna reflektera på händelsen och prata om den under debriefing. Distans till händelsen krävdes ibland för att kunna få möjlighet att tänka på något annat. Slutsats: För att kunna hantera psykiskt påfrestande situationer på ett tillfredställande sätt behövdes en handlingsplan men framförallt en trygg arbetsplats samt en stark ambulansorganisation för att kunna fånga upp personer som mår psykiskt dåligt. Det var också av yttersta vikt att få tid för återhämtning. Att kunna visa sig stark och därigenom kunna hjälpa kollegor som behöver stöd var minst lika viktigt som att själv kunna visa sig sårbar för att ta emot tröst från kollegor och familj.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Karlsson, Robin, and Olof Oscarsson. "Lägesbilder inom krishanteringsorganisationer : Att skapa mening i osäkra situationer." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-16366.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur polismyndigheten och räddningstjänsten i Jämtlands län, som två krishanteringsorganisationer ser på begreppet lägesbild och vilka behov lägesbilden uppfyller, samt att undersöka meningsskapandet på individnivå som ligger till grund för skapandet av lägesbild. I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts där data samlats in genom intervjuer och observationer. Utgångspunkten har varit en fenomenologisk ansats där syftet varit att undersöka ett fenomen på djupet. Till vår hjälp har vi haft ett teoretiskt ramverk som utgått ifrån symbolisk interaktionism med fokus på Karl E. Weicks (1995) meningsskapandeteori. Teorier om meningsskapande har använts för att kunna studera meningsskapandeprocessen som ligger till grund för hur individen skapar mening under upprättandet av lägesbilder. Resultatet visar att det inte finns en entydig och exakt bild av vad en lägesbild är och vilken definition en lägesbild ska ha. Det som var mest framträdande är att en lägesbild ska tydliggöra vad som hänt, händer i nuläget och ge en prognos över vad som kan komma att hända. I arbetet har det också konstaterats att en lägesbild främst upprättas för att kunna kontrollera resursbehovet. I studien har det också fastställts att den meningsskapandeprocess som sker vid skapandet av lägesbilder är förenat med ett antal meningsskapandeelement. Utifrån intervjupersonernas beskrivningar kunde samtliga av Weicks meningsskapandeelement kopplas till faktorer som bidrar till skapandet. De faktorer som var mest framträdande är att besitta erfarenhet som möjliggör en reflektion på tidigare händelser samt att kunna inhämta och bearbeta information i syftet att sortera ut information som bäst klargör situationen. Dessa faktorer bygger på ett meningsskapande som Weick kallar för retrospektiv och utvalda signaler och är två av de sju grundelementen för meningsskapande. Slutligen har det fastställts att meningsskapandeprocessen som sker inte har någon tydlig början eller slut utan är en ständigt pågående del, i enlighet med lägesbilden som inte kan ses som en produkt utan en föränderlig process.
Multiorganisatorisk samverkan vid ordinära kriser
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Petersson, Ing-Marie. "Faktorer som har betydelse för operationssjuksköterskan i akuta situationer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21392.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Johansson, Linda, and Maria Petersson. "Svåra situationer i samband med revisorns oberoende och tystnadsplikt." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18595.

Full text
Abstract:
Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. Båda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur långt revisorns tystnadsplikt sträcker sig och vad det finns för situationer som gör det svårt för en revisor att vara oberoende. Det kommer även att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke. Syftet är även att försöka analysera situationer, där revisorn hamnat i svåra dilemman i förhållande till sin tystnadsplikt och oberoende. Problemen kommer endast att studeras utifrån revisorns perspektiv.Uppsatsen kännetecknas av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet består av både en litteraturstudie och utförda intervjuer med revisorer. Uppsatsen hänvisar till relevant litteratur, tidskrifter, vetenskapliga artiklar, Internet och intervjuer. Det här tillvägagångssättet har valts för att skapa en bättre tillförlitlighet till uppsatsen.Revisorns tystnadsplikt sträcker sig väldigt långt och omfattas av all den information som revisorn får tillgång till under revisionsuppdraget. Tystnadsplikten gäller i alla situationer med undantag för brottsmisstankar, Skatteverket, medrevisor, konkursförvaltare och bolagsorganen. Självgranskningshotet och egenintressehotet är några av de svåra situationer som kan hota revisorns oberoende. Revisorn får inte utföra både redovisningsuppdrag och revisionsuppdrag åt samma klient. Vid uppdrag är det viktigt att verkligen hålla isär vilka personer som utför revision och vilka som utför årsredovisning och bokslut, för att oberoendeförhållandet inte ska hotas. Vi tycker det är tveksamt att en medarbetare får utföra redovisning när en revisor från samma revisionsbyrå har till uppgift att granska samma klient. Vi tror att en sådan situation kan inverka på oberoendet.
Uppsatsnivå: D
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Gårevik, Gabriella, and Sarvenaz Toubi. "Etiskt komplexa situationer : Sjuksköterskors upplevelser i mötet med patienter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53554.

Full text
Abstract:
Bakgrund: I sjuksköterskeyrket uppstår det ibland etiskt komplexa situationer och hur sådana situationer upplevs och hanteras är olika. Tidigare forskning visar att även anhöriga upplever etiskt komplexa situationer i vården bland annat när de ska ta beslut om vård för deras nära. Patienterna anser det viktigt att få vara delaktiga i beslut kring deras vård. Det finns även kunskap om olika former av stöd för både anhöriga och sjuksköterskorna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt komplexa situationer i mötet med patienter. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Från resultatet framkom två teman: Att ta på sig ett ansvar och Motstridigheter mellan professionen och personliga värderingar. Dessa bildade i sin tur fem subteman: osäkerhet kring patientens omvårdnadsbehov, osäkerhet kring prioriteringar, en känsla av ansvar för anhörigas känslor, frustration över egna etiska överväganden samt oenighet och brister i teamet. Slutsats: Etiskt komplexa situationer i mötet med patienter kan upplevas på flera olika sätt och uppstå i olika situationer som påverkar sjuksköterskorna främst negativt. Utökad kunskap behövs rörande etiskt komplexa situationer från ett patientperspektiv men även i frågor som hur förtroende i vårdteamet kan skapas
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Carlsson, Malin, and Maria Hidman. "Hur kommunikation kan förbättras i akuta situationer : En litteraturöversikt." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-3994.

Full text
Abstract:
Background: The care of patients is a team effort and communication is a central part in teamwork but communication is a large contributing factor for adverse events. Emergencies increases the difficulties and affect both the words spoken and how those are understood. Aim: To describe how an optimal communication can look like and how communication can be improved in the interdisciplinary team in emergency situations. Method: A literature review was chosen to get a picture of current knowledge. The result was based on 13 articles and was analysed based on Evans (2002) method. Result: Team performed better with a clear leader and when team members communicated situation awareness between them. A faster completion of tasks was seen with the use of closed-loop communication. It was important to have a more equal team environment were every team member could speak up. Communication and teamwork could be improved with the use of simulation training. Conclusion: How the team is structured affect how the communication works and in a well functioning team there is a clear leader which can see and distribute tasks between all resources. Communication can be improved when different methods is implemented like closed-loop communication and call out and simulation training is another way to increase communication in the team. Suggestion for further research: What does communication look like in the clinical environment?
Bakgrund: Vård av patienter är ett teamarbete och inom teamarbetet är kommunikation enviktig faktor men många vårdskador uppstår på grund av brister i kommunikation. När sedanen akut situation uppstår ökar svårigheterna och påverkar både hur orden talas samt förstås. Syfte: Att beskriva hur en väl fungerande kommunikation kan se ut och hur kommunikationen kan förbättras i akuta situationer. Metod: En litteraturstudie valdes för att få en bild av det nuvarande kunskapsläget. Resultatet grundades på 13 artiklar och granskades genom Evans (2002) analysmetod. Resultat: Teamet presterade bättre med en tydlig ledare och då medlemmarna i teamet kommunicerade situationsmedvetenhet sinsemellan. Vid användande av closed-loopkommunikation utfördes uppgifter snabbare. Det är viktigt med en jämställd teammiljö däralla kommer till tals. Kommunikation och teamarbete kunde förbättras av simuleringsträning. Slutsats: Hur teamet är uppbyggt påverkar hur kommunikationen i teamet fungerar och i ett väl fungerande team finns en tydlig ledare som kan se och fördela arbetet till alla resurser. Kommunikationen kan förbättras om olika metoder för kommunikation används så som closed-loop och call out. Simuleringsträning är ett annat sätt att öka kommunikationen inom teamet. Fortsatt forskning: Hur ser kommunikationen ut i praktiken?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Nilsson, Sara, and Sandra Persson. "Svåra situationer i arbetet - som möjlighet till lärande och utveckling." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4417.

Full text
Abstract:

I de flesta arbeten uppkommer situationer som kan te sig svåra och som på ett eller annat sätt måste hanteras. Den allmänna föreställningen är att svåra situationer betraktas som problem och uppfattas oftast ha en negativ innebörd. I denna uppsats har vi valt att se svåra situationer i en positiv bemärkning. Vi har för avsikt att undersöka hur svåra situationer i arbetet bidrar till lärande och utveckling för individen, i detta fall yrkesgruppen coacher. De frågeställningar vi utgår ifrån i studien är vilka svåra situationer coacherna upplever i sitt arbete, hur de hanterar svåra situationer samt vilka möjligheter till lärande och utveckling svåra situationer ger upphov till. Med detta som utgångspunkt har vi använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi med intervjuer som metod för att samla in data. Vi har inspirerats av Critical Incident Tecnique (CIT) som metod för insamling av så kallade kritiska händelser. Totalt deltog fem deltagare i undersökningen. Vårt resultat visar att coachernas erfarenheter upplevs ha betydelse för hur de hanterar uppkomna svåra situationer och vikten av att kunna reflektera över svåra situationer med någon utomstående var av betydelse för deras lärande och utveckling. Även mötet med klienten upplever coacherna har betydelse för deras lärande och utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Alsiö, Elisabeth, Doris Eriksson, and Malin Hellman. "Krävande situationer : Att möta socioemotionella svårigheter i förskola och skola." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-512.

Full text
Abstract:

Syftet med denna uppsats är att belysa skillnader och likheter i synen på barn i socioemotionella svårigheter hos pedagoger på förskola och skola. Vi ville undersökta om förskolan och skolans traditioner gör skillnad i valet av åtgärder för att komma tillrätta med svårigheterna. Vi ville ta reda på vilken samverkan det finns mellan skolformerna för att överbrygga svårigheterna för barnen. Vi belyser frågan ur ett sociokulturellt perspektiv och har fördjupat våra kunskaper inom området med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning.

För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vår studie har bedrivits på två förskolor och två skolor i två likvärdiga områden. Inom varje verksamhet har intervjuer med förskollärare och lärare genomförts. För att få en kompletterande bild av förskollärarnas och lärarnas synpunkter har även specialpedagogerna från de utvalda förskolorna och skolorna intervjuats.

Förskolan och skolan är två olika kulturer med olika traditioner som enligt de båda läroplanerna, Lpfö 98 och Lpo 94, ska länkas samman och tillsammans utgöra en röd tråd i lärandet. Resultat i den här studien visar att förskolorna och skolorna i studien är präglade av sina respektive historiska traditioner. Orsaken till att barn befinner sig i socioemotionella svårigheter överensstämmer mellan förskollärarna och lärarna och synsättet kan härledas hundra år bakåt i tiden. Orsakerna förläggs till individ och hemförhållanden. Vi har funnit skillnader i valet av åtgärder. Åtgärderna i förskolorna styrs av förskolans tradition och förläggs till största delen på organisationsnivå. I skolorna styrs åtgärderna också av historiska traditioner och förläggs främst på individnivå. Få åtgärder förläggs på gruppnivå inom båda verksamheterna. Den samverkan som förekommer mellan verksamheterna i vår studie är begränsad och sker främst vid övergången från förskola till förskoleklass.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Lindholm, Anna, and Jenny Heinrici. "Sjuksköterskans upplevelse och hantering av stressiga situationer. : En kvalitativ studie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104126.

Full text
Abstract:
Abstrakt: Stress i arbetslivet för sjuksköterskorna har blivit allt vanligare. Sjuksköterskors arbetsmiljö med sjukare patienter, mindre bemanning, minskad kontroll, stöd och återhämtning kan orsaka stress hos sjuksköterskan. Stress definieras som en obalans mellan de krav som ställs på individen och dess förmåga att hantera dem. En hanteringsstrategi är coping vilket innebär hur en individ bemästrar påfrestande situationer.   Syfte: Syftet med studien var att studera hur sjuksköterskor vid en akutvårdsavdelning upplever och hanterar stressiga situationer.   Metod: En kvalitativ ansats valdes i form av intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre domäner; orsaker till stress, hantering av stress och konsekvenser av stress. Studiens resultat visade att den främsta orsaken till upplevd stress för sjuksköterskorna var när de inte hade kontroll på situationen. Detta ledde till konsekvenser såsom att patientsäkerheten riskerades och att sjuksköterskorna upplevde att de inte räckte till. Sjuksköterskorna hanterade stressen med problemfokuserad och emotionell coping.   Konklusion: Studiens resultat tyder på att stress är vanligt förekommande och att sjuksköterskorna använder sig av olika strategier för att minska på den upplevda stressen. Om sjuksköterskan ska kunna bedriva en god och säker vård i framtiden är det angeläget att arbetsmiljön förändras då den nuvarande stress och kravnivån är för hög i relation till vad som är hanterbart.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Fredlander, Oskar, and Jonathan Melbye. "Hur poliser lär sig hantera stressfyllda situationer : En fängslande studie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376307.

Full text
Abstract:
Studiens syfte var att undersöka polisers upplevelse över hur de lär sig att hantera stressfyllda situationer med utgångspunkt i det formella och informella lärandet. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Hur upplever poliser att de förbereds för dessa stressfyllda situationer under sin utbildning? Hur lär de sig hantera dessa stressfyllda situationer när de sedan börjar tjänstgöra som poliser och vilken roll spelar här det informella lärandet? Vilken form av lärande upplever poliserna har störst inverkan på hur de i praktiken kan handskas med de stressfyllda situationerna? Hur visar det sig? För att besvara frågeställningarna genomfördes 7 stycken semistrukturerade intervjuer med poliser som jobbar med stressfyllda situationer. Empirin tolkades och analyserades med hjälp av Wengers (1998) teori om praktikgemenskaper. Resultatet visade att poliserna upplever att den formella utbildningen förbereder dem inför stressfyllda situationer genom både praktiska och teoretiska moment. Det teoretiska har gett poliserna ett grundläggande tankesätt att luta sig tillbaka mot och det praktiska har förberett dem rent fysiskt genom att de kan använda sig av olika metoder och tekniker i stressfyllda situationer. Resultatet visade vidare att ett informellt lärande sker via samtal och reflektion med kollegor. Genom att fråga en kollega om hjälp kan polisen hantera stressfyllda situationer. Genom reflektion tillsammans med kollegor kan också ett lärande kring hur man hanterar situationer uppstå. Resultatet visade att erfarenhet (en form av informellt lärande) av andra situationer är viktigt för att poliserna ska kunna tolka situationen rätt men också för att välja ett passande agerande. Resultatet visade att den formella utbildningen är viktigare i början av poliskarriären men att det informella lärandet sedan tar mer plats. Brister i den formella utbildningen vad gäller hanterandet av stressfyllda situationer leder till att det informella lärandet tar mer utrymme i polisens dagliga arbete och upplevs som det viktigaste för att hantera stressfyllda situationer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Blomqvist, Julia, and Daniel Steneryd. "Akut- och ambulanssjuksköterskors erfarenheteroch strategier i bemötandet av hotfulla situationer." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67742.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Ewesson, Sara, and Jeanette Knutsson. "Hur rollen som sjuksköterska utvecklas vid teamträning i simulerade situationer." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17685.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Att arbeta i team kräver många olika kunskaper, både om sin egen roll men också om andras. Som sjuksköterska behöver du både tekniska och icke tekniska färdigheter för att utöva det dagliga arbetet. Genom teamträning i simulerade situationer kan möjlighet ges till att öva detta i en säker miljö utan risk för att skada patienten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattning om hur rollen som sjuksköterska utvecklas vid teamträning i simulerade situationer. Metod: En litteraturstudie som baserades på 12 artiklar varav fyra var kvalitativa, sex kvantitativa och två med mixad metod. Resultat: I resultatet beskrivs sjuksköterskans utveckling av sin yrkesroll vid teamträning i simulerade situationer i fyra olika teman. Resultatet visar att sjuksköterskan utvecklades i sin professionella roll genom, insikt om sin roll i teamet, ökad kunskap och hantering i olika akuta scenarier, reflektion och stärkt självkänsla Diskussion: Det ter sig som att de tre första kategorierna leder till den fjärde. Genom att förstå sin och andras roller bättre, genom att träna olika situationer så ökar hanterbarheten. Därefter få möjlighet till att reflektera över situationen tillsammans med andra leder till att sjuksköterskan upplever en stärkt självkänsla i sin yrkesroll. Slutsats: Teamträning i simulerade situationer leder till att sjuksköterskan utvecklas i sin yrkesroll.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Cocke, Emma, and Amanda Colliander. "”Hemtjänst är inte bara att vara ute och städa, tvätta och diska” : En kvalitativ studie om hemtjänstpersonalens upplevelser av otillräcklighet samt strategier de använder sig av för att hantera dessa upplevelser." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31678.

Full text
Abstract:
The purpose of this study is to, based on qualitative interviews, understand the home care staff's experiences of insufficiency and also which strategies they are using to deal with these experiences. The questions of this study are: In which situations are home care staff experiencing insufficiency? What copingstrategies do home care staff set out to deal with these experiences?   Method: Interviews has been used as a method to gather empirical data. Theory: Theories of coping-strategies has been used as theory in the analyses of the empirical material. Results: The result of this study concludes that experiences of insufficiency mainly promotes in situations of lack of time for various reasons. The main strategies home care staff is using are planning, adapting, accepting, compensation, get themselves together, control and manage their emotions and understanding. Other situations that promote feelings of insufficiency are lack of competence and when the eldery person doesn't want to receive a planned effort. Other strategies they use are social support and changing the circumstances.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Blommendahl, Jonas, and John Eriksson. "Faktorer som inverkar på situationer med hot och våld inom vuxenpsykiatrin." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10320.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Larsson, Lovisa. "Pedagogers agerande i kritiska situationer i vardagen med toddlare på förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-16114.

Full text
Abstract:
That all children today receive the opportunity to explore all of their capabilities is not certain at all preschools. Today there are preschools that are not able to work actively to explore the children's abilities because the large number of children and not enough teachers. Therefore I want to find out with my research how the educators would react when there is a crisis with the youngest children, the toddlers. I also want to find out different ways of acting in everyday situations at the preschool and why the teachers act in that way. I have relied on qualitative methods and I have used the critical incident method in my study. In the interviews the teachers was given three different situations that could appear at a preschool and they have then told me how they would have reacted. The results demonstrate that the educators have acted with the best interest of the children in mind and that they look at toddlers as competent at an early age. How the teachers have acted demonstrates their view of the toddlers and the awareness of how competent the toddlers are. Keywords: Toddlers, small children, teacher and preschool.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Andersson, Kristina, and Anette Titze. "Immateriella tillgångars värde i två företagsspecifika situationer : konkurs relaterat till företagsförvärv." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-888.

Full text
Abstract:

Sammanfattning

Datum: 2008-06-04

Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi

Författare: Kristina Andersson Anette Titze

Enköping Västerås

Handledare: Matti Skoog, universitetslektor

Titel: Immateriella tillgångars värde i två företagsspecifika situationer

konkurs relaterat till företagsförvärv

Problem: Intressenter som verkar kring ett företag måste kunna få en

helhetsuppfattning om dess värde. Redovisningsteoretiker har länge

ansett att immateriella tillgångar bör redovisas i större omfattning i

balansräkningen, både de som kan aktiveras enligt regelverket samt

de osynliga så som personalen. Svårigheten med att värdera dessa

tillgångar är med andra ord ett problem, därav den fortgående

debatten. Därför är det intressant att studera hur tillgångarna behåller

sitt värde i händelse av konkurs, sett i relation till företagsförvärv.

Syfte: Syftet med denna studie är att diskutera problematiken kring

värderingen av de immateriella tillgångarna och studera i vilken

utsträckning värdet behålls i förvärvs- respektive konkurssituationer.

Metod: Författarna har använt regelverk, relevant litteratur, samt artiklar

inom området där värderingsproblematik har diskuterats. Vidare har

primärdata samlats in i form av handlingar från företag där konkurs

har avslutats och intervjuer med sakkunniga inom området för att

kunna studera praxis. Studien har således en kvalitativ ansats.

Slutsats: De immateriella tillgångarnas värden påverkas olika då det gäller

huruvida de behåller sitt bokförda värde i händelse av konkurs och

företagsförvärv. I konkurs tenderar denna tillgång att tappa hela sitt

bokförda värde, vilket är viktigt för företagets intressenter att känna

till. Särskilt de intressenter med säkerhet i företagets tillgångar. Vid

företagsförvärv behålls det bokförda värdet och kan till och med öka,

vilket har betydelse för tidigare ägare till företaget då denne erhåller

betalning även för företagets osynliga resurser.

Sökord: Immateriella tillgångar, konkurs, värdering, intressenter


Abstract

Date: 2008-06-04

Level: Bachelor thesis in business administration

Authors: Kristina Andersson Anette Titze

Enköping Västerås

Advisor: Matti Skoog, Lecturer

Title: The value of intangible assets in mergers and bankruptcy situations

Problem: Stakeholders operating on a company must be able to get the full

ramifications of its value. Researchers have long believed that

intangible assets should be reported to a greater extent on the balance

sheet, both those that can be activated under the regulatory

framework and the invisible, for example the company staff. The

difficulty in valuing these assets is a problem, hence the continuing

debate. Therefore, it is interesting to study how the assets will retain

its value in the event of bankruptcy, in relation to acquisitions.

Purpose: The purpose of this study is to discuss the problem of valuation of

the intangible assets and to study the extent to which the value is

retained in mergers and bankruptcy situations.

Method: The authors have used the regulatory framework, relevant literature,

and articles in the area where the problem regarding valuation have

been discussed. Furthermore, the raw data collected in the form of

documents from companies in which the bankruptcy has been

completed and interviews with experts in the field to study the

practice. The study therefore has a qualitative approach.

Conclusion: The intangible asset values are affected different in terms of whether

they retain their book value in the event of bankruptcy and

acquisitions. In bankruptcy they tend to lose their book value, which

is important for the company's stakeholders to know. In particular,

those stakeholders with security in the company's assets. At

acquisitions the book value is retained and may even increase, that is

relevant to the former owner of the company when receiving

payment for the company's invisible resources.

Keywords: Intangible assets, bankruptcy, valuation, stakeholders

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Asker, Matilda, and Jasmine Torki. "Sjuksköterskors upplevelser av etiskt utmanande situationer inom palliativ vård : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-68736.

Full text
Abstract:
Abstrakt Att befinna sig i stadiet palliativ vård är något som påverkar hela individen, både kropp och själ. Sjuksköterskor har en betydande roll i den palliativa vården, för att kunna se och möta patientens behov på ett fysiskt och psykiskt plan. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt utmanande situationer inom palliativ vård. En systematisk litteratursökning genomfördes inom området och tio vetenskapliga artiklar valdes ut som svarade mot syftet. Artiklarna som ingick i analysen, analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysprocessen resulterade i fyra slutliga kategorier: Att det är svårt att leva upp till värderingar av palliativ vård, att brist på samsyn och stöd leder till maktlöshet, att inte ha kunskap att möta patienters och närståendes förväntningar skapar frustration och att känslor av otillräcklighet leder till osäkerhet vid patientmötet. Resultatet visade på en sammanställning av att sjuksköterskor kan möta palliativ vård i primärvård, slutenvård och hemsjukvård. Detta upplevde sjuksköterskor som en etiskt utmanande situation på grund av bristande kunskap om ämnet. Slutsatsen som framkom är att sjuksköterskor behöver en ökad kunskap samt mer utbildning om palliativ vård, för att kunna ge en värdig död. Det behövs dock vidare forskning inom etiken och dess påverkan av palliativ vård, för att kunna förbättra samt utveckla vården inom detta område.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Situationer' for other source types:
Journal articles Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography