Academic literature on the topic 'Situationsanpassat ledarskap'

Syftet med denna studie är att ta reda på om situationsanpassat ledarskap är ett bra sätt att leda anställda på utifrån både ledarens och medarbetarens perspektiv inom bemanningsbranschen och undersöka ifall det finns likheter och skillnader i ledarskapet mellan företagen inom denna bransch. Studien är en kvalitativstudie baserad på två företag i bemanningsbranschen och avser att undersöka ledarskapet mellan rekryteringscheferna samt rekryterarna. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där en regionansvarig, tre rekryteringschefer samt fem rekryterare har intervjuats och svaren från intervjuerna har används som grund för resultatet. Resultatet blev att två av tre rekryteringschefer som intervjuats använder sig av situationsanpassat ledarskap och företagen som studerats har utbildningar i situationsanpassat ledarskapsteori2 men företagen skiljer sig lite i sitt ledarskap i andra aspekter. Rekryterare i bemanningsbranscher är väldigt viktiga och en fel rekrytering kan kosta företagen mycket. Rekryterare kan inte utvärderas efter antalet rekryteringar utan det baseras på vem de rekryterar samt kvalitén på dess rekryteringar. Därför är varje rekryterare viktig och måste ledas individuellt efter deras behov. Från analysen ser vi att situationsanpassat ledarskap används i båda företagen och både rekryterare samt rekryteringschefer tycker att det är ett bra sätt att leda och ledas på.

A large cost at the construction sites today is the labour cost of the workers. But unfortunately the worker potential is not used to full. It is not unusual to take into a count with a work-­‐place-­‐additional-­‐time of 50% in some cases. By increasing the workers' motivation and responsibility for their tasks may reduce the time considerably, which also increases the potential for greater gains in construction projects. By using the situational leadership may the workers level of maturity develop entirely. They become broadly self-­‐propelled with high efficiency and the construction leader can after that get more time for his/hers own tasks. The work gets done more efficiently and the potential for greater profits increase. Good leadership at the construction site also improves the working environment for all. More people may be motivated to go to work and such sickness absence may decline.

På många arbetsplatser i världen uppstår det dagligen olika situationer där det krävs av ledare att kunna anpassa sitt ledarskap för att kunna lösa situationerna. Situationer kan definieras så som konflikter, vägledning och andra oplanerade händelser som skulle kunna sätta ”käppar i hjulet” för en annars fungerande arbetsprocess. Det finns även behovet av specifik motivering för enskilda individer och grupper på arbetsplatser för att fånga uppmärksamhet och kunna förmedla den information du vill nå ut med.Syftet med studien är att undersöka om teoretiska föreställningar kring situationsanpassat ledarskap bidrar med förståelse för eventbolaget Gotevent och företag med liknande organisationsform. Detta är en teoretisk och empirisk studie där vi har använt oss utav publicerad litteratur kring situationsanpassat ledarskap samt litteratur om ledarskap och event management. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer från tre områdesansvariga på eventbolaget Gotevent. Även en deltagande observation på ett evenemang har använts för att ge empirin ett större djup. I analysen har det empiriska materialet tolkats och ställts emot fördjupade teoretiska studier. Detta har delats in efter begreppen Ledarskap, Personal, Beslutsfattande och Kommunikation. Uppsatsens resultat och slutsatser har avslutningsvis diskuterats.Möjligheterna att introducera situationsanpassat ledarskap hos en organisation som Gotevent är stora och det finns många hjälpande verktyg att utnyttja för arbetsledarna, som tidigare nämnts, har mycket ruljans på personal och många olika situationer som uppstår kring event. Vi ser tydligt hur arbetsledarna har högt förtroende för sina medarbetare och att medarbetarna har hög kunskap om sina områden.Situationsanpassat ledarskap bidrar därmed med förståelse för denna typ av organisationsform och det finns mycket som denna typ av ledarskap kan bidra med till liknande organisationer.
Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Syftet med denna uppsats är att beskriva ledarskapet i kunskapsintensiva företag med avseende på hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen påverkat utformningen av deras interna chefsprogram och vad det finns för stöd för cheferna i deras ledarroll. Studien är baserad på en fallstudie av tre stycken läkemedelsföretag där vi intervjuat totalt nio personer, en HR- ansvarig och två mellanchefer på respektive företag. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där det är intervjusvaren som ligger till grund för resultatet. I studien framkom det att alla tre företagen använder situationsanpassat ledarskap men att de tillämpar detta på olika sätt i organisationen och att ledningen och företaget använder modellen när de ska anpassa sig efter individen och situationen. En kunskapsintensiv organisation kännetecknas av självgående individer som kan vara svåra att styra och därför är det viktigt att en chef kan hantera detta och anpassa sin ledarstil utifrån den enskilda individens behov. Utifrån analysen visade det sig att respondenterna ser situationsanpassat ledarskap som något som återkommer i allt ledarskap.

When a leader changes to a new post in another kind of organisational culture, what happens then? Could a leader use the same kind of leadership when leading different kinds of groups? Different cultures have different needs and ways to handle things and in the end it all comes to situational leadership. Both leaders and theorists claim that the leader must adjust to what the organisation and its members needs. This paper contains an inquiry of how officers have handled their new assignments as leaders in the civilian world of the municipality. The research shows that a former military leader must also be able to lead another kind of group if they change to a civilian career. A heterogeneous group demands more of the leader. It is necessary that the leader has the ability to use situational leadership, as a military approach often is not welcome in other parts of the community. The leaders must therefore adjust to the organisational culture in the environment where they work. The conclusion of the inquiry is that the officers have been well educated and have an ability to use situational leadership successful also in a civilian working environment.

Då Försvarsmakten avvecklat många av sina förband, så har därmed de officerare som velat kvarstanna på hemorten fått söka sig till den civila arbetsmarknaden. Av de officerare som stannade på Gotland efter nedläggningen av de gotländska förbanden var det många som blev chefer i civila organisationer. Undersökningen för denna uppsats har fokuserats kring några av dessa chefer, som nu arbetar inom Gotlandskommun, och deras ledarskap. Organisationskulturen påverkar ledarskapet och en ledare som kommer till en nymiljö måste anpassa sig till den nya kulturen och till hur medlemmarna hanterar saker i denna. Uppsatsen undersöker hur före detta officerare använder sig av sitt ledarskap från den militära miljön när de blir chefer inom den offentliga sektorn och tvåfrågor ställs: Hur organisationen och dess kultur påverkar den nya ledaren och hans ledarskap respektive hur ledarna uppfattar den nya organisationens förväntningar på dem. Syftet med undersökningen är att synliggöra för- och nackdelar den militära bakgrunden har vad gäller att leda en mer heterogen grupp samt att ge en bild av hur ledarens egen uppfattning om hur detta ledarskap tas emot av den civila organisationen. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie som baserats på intervjuer med sex personer där analysens fokus har lagts på ledaren och organisationskultur. Analysen har gjorts genom kodning av intervjumaterialet där generella åsikter tagits fram. De teoretiska referensramarna pekar på att det är skillnader på olika organisationer och deras kulturer. Även de intervjuade cheferna anser att de märker stor skillnad mellan de olika organisationstyperna och deras kulturer. Centrala lärdomar som återkommer i uppsatsen är att ledaren måste anpassa sig till den nya kulturen samt att ledaren måste klara av att behärska ett situationsanpassat ledarskap. Resultatet är tänkt att kunna vara en vägledning för personer som exempelvis kommer att byta arbetsmiljö till nya organisationskulturer eller som är chefer och kommer att få in nya personer från annorlunda organisationskulturer till sin egen organisation.

In the 1960’s, Paul Hersey and Ken Blanchard developed a theory called Situational Leadership. Situational Leadership is a model where the leader analyses the needs of the situation and the needs of the people to be led. After analysing the situation, decision is made on what leadership style to adopt. The Situational Leadership model was developed in a company environment. This study examines whether the model can be applied in a classroom situation. Data was collected from video recorded observations of three different teachers’ teaching. All observations were transcribed and an analysis schedule based on the Situational Leadership model was used to code the transcriptions. From these results conclusions on the teachers´ different leadership styles were made. Conclusions are that the observed teachers all adapted their leadership to the specific classroom situation. However, the outcome depended on how successful they were in analysing their pupils’ needs.

In this paper we present our research on learning in event organizations since we haveconcluded that there is no research on this topic. We have chosen a qualitative researchstrategy with multiple case studies where we used semi-structured interviews to go into depthin the event organizations we have studied. The research overview highlights the problem oflearning in organizations today and that organizations must learn to survive and to create acompetitive edge in the industry in which they are operating. Learning in organizationsdepends on their employees and if they may not develop within the organization they will notbecome further motivated. Our research shows that event organizations learn subsequentlyand take the situation as it comes through learning by doing primarily.Research shows that individuals learn different, and our study therefore indicates that theremust be leadership that is adapted to different situations and different learning styles. As theevent industry is time-pressed, a fully customized system will not be sustainable to managemeeting the demands of the market. Today, systems and tools for learning are inadequate toadapt to this fast-changing environment in which the organizations live. We have combinedsystems and tools that together create a more adaptable system for the time-pressed eventorganization.The system deals with an understanding of which situation the employee is in and whichpreferred way it wants to learn and thus the manager can adapt to this to get the maximumoutcome of learning. This will help managers in event organizations to better understand theiremployees, motivate them to a greater extent, thereby creating competitive advantages for thecompany. As the manager is time-pressed, our study also shows that collective learning isimportant for the effectiveness of the organization's learning. In this way, the manager doesnot always have to be the driving force in learning. Our research shows that technologicalsolutions will help the time-pressed organization to create a more collective learning and amore sustainable solution, as this is a more time-efficient tool for sharing knowledge. Whatwe present here is a contribution with a theoretical solution that is also practically feasible,unlike several previous theories.This study is written in Swedish.
I denna uppsats framför vi vår forskning om lärande i evenemangsorganisationer då vi sett attdet saknas forskning kring detta ämne. Vi har valt en kvalitativ forskningsstrategi medmultipla fallstudier där vi använt semistrukturerade intervjuer för att gå på djupet i deevenemangsorganisationer som vi studerat. Forskningsöversikten lyfter fram problematikenkring lärande i organisationer idag och att organisationer måste lära sig för att överleva ochför att skapa sig en konkurrensfördel i den bransch den befinner sig i. Lärandet iorganisationer är beroende av dess medarbetare och får inte dessa utvecklas inomorganisationen så blir de inte heller motiverade. Vår forskning visar attevenemangsorganisationer idag lär sig efterhand och tar situationen som den kommer genomlearning by doing främst.Forskning visar att individer lär sig olika och vår studie visar på att det måste finnas ettledarskap som är anpassat för olika situationer och olika lärstilar. Eftersomevenemangsbranschen är tidspressad blir därmed ett helt individanpassat system inte hållbartför att klara av att möta dess omvärld. Idag är de system och verktyg som finns för lärande iorganisationer bristande för att anpassas till denna snabbt föränderliga omvärld somorganisationer lever i. Därmed har vi kombinerat system och verktyg, situationsanpassatledarskap samt VARK och teknologi, som tillsammans skapar ett mer anpassningsbart systemför den tidspressade evenemangsorganisationen.Systemet handlar om en förståelse för vilken situation medarbetaren befinner sig i och vilketföredraget sätt den vill lära sig och därmed kan chefen anpassa sig till detta för att få ettmaximalt utfall av lärande. Detta kommer att hjälpa chefer i evenemangsorganisationer attförstå sina medarbetare bättre, motivera dem i större utsträckning och därigenom skapakonkurrensfördelar för företaget. Då chefen är tidspressad visar vår studie även att ettkollektivt lärande är av vikt för att effektivisera organisationens lärande. På så sätt behöverinte chefen alltid vara den drivande faktorn i lärandet. Vår forskning visar att teknologiskalösningar hjälper den tidspressade organisationen för att skapa ett mer kollektivt lärande ochen mer hållbar lösning då detta är ett mer tidseffektivt verktyg för att dela kunskap. Vi bidrarhär med en teoretisk lösning som även blir praktiskt genomförbar till skillnad från fleratidigare teorier.

Det här examensarbetet har haft som utgångspunkt att ta reda på hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen skulle kunna berika ledarrollen, besättningen och arbetsmiljön ombord på ett fartyg. Ett ledarskap som ställer stora krav på ledaren då det bland annat gäller att vara flexibel, kunnig och skicklig på att kunna läsa av människor. Herseys modell tydliggör ledarskapets komplexitet och ger en struktur att arbeta med och en möjlighet att skapa ett dynamiskt arbetssätt som utvecklar hans medarbetare till ansvarsfulla och självständiga individer. Jag använde mig av en kvalitativ metod där jag hade intervjuat 6 stycken befäl i olika befattningar och från olika fartyg. Svaren från frågorna har vägts samman med den litteraturgenomgång jag har gjort. Metoden valdes för att den kvalitativa intervjun ger information som gör det möjligt att få inblick och förståelse av befälens ledarskap i det dagliga arbetet. Resultatet visade att trots att det situationsanpassade ledarskapet är komplicerat så framkom det ur intervjusvaren att många av dess grundtankar finns i de intervjuade befälens idéer på hur ett lyckat ledarskap skall bedrivas. Vissa av dem använde det också i praktiken med framgång. Ett resultat av denna studie visar det situationsanpassade ledarskapets progression där många olika faktorer formar och utvecklar ledaren och medarbetarna. Denna progression blir en av förtjänsterna när du arbetar utifrån det situationsanpassade ledarskapet. Efter denna studie så anser jag att en entusiastisk ledare som har kunskap om hur verktygen i Herseys ledarskapsmodell skall användas kommer att kunna skapa en positiv arbetsmiljö och en nöjd redare.
This thesis was a research to find out how the situational leadership theory could enrich the leading role, the crew and the working environment on board a vessel. A leadership which puts great demands on the leader when it comes to being flexible, knowledgeable and skilled at being able to read other people. Herseys model clarifies the leaderships complexity and provides a structure to work with. The model also give an opportunity to create a dynamic way of working that develops his co-workers to become responsible and independent individuals.  I chosed a qualitative research method where I have interviewed 6 officers in different positions and from various ships. The answers to the questions were analyzed together with the litterature review I have done. The method chosen for the qualitative interview provides information that makes it possible to gain insight and understanding of the officers leadership in their daily work. In spite of the fact that situational leadership theory is complex, the results showed that many of the basic ideas from the theory about how a successful leadership should be carried out was in the interviewed officers’minds. Some of them used it also in practice with success. A result of this study shows the situational leaderships progression in which many different factors shaping and developing the leader and the employees. This progression is one of the merits when working on the basis of the situational leadership. After this study, I think that an enthusiastic leader who has knowledge about how the tools in Herseys leadership model should be used will create a positive work environment and a satisfied shipowner.

När man bedriver IT-projekt utgår man ofta från någon form av metod för att underlätta projektarbetet. En projektmetod, som ofta baseras på ett projektramverk, är ett tillvägagångssätt för hur ett visst resultat ska tas fram. Inom IT-projekt kan dessa metoder vara av sekventiell och/eller agil karaktär. Sekventiella projekt kännetecknas vidare av projektfaser som löper stegvis, medan agila projektfaser är mer lättrörliga. En nyckelperson i projekt är vidare projektledaren. Projektledarskap handlar primärt om att lyckas motivera sina teammedlemmar till att uppfylla uppsatta mål. Det kräver vidare förmågan att vara människa, expert och mentor samtidigt, vilket i nästa tur också kräver mellanmänskliga relationsförmågor. Beskrivningar av mellanmänskliga relationsförmågor är dock något som projektramverk tenderar att utesluta. Vidare är dåligt ledarskap en stor faktor för misslyckande under ett projekts framställningsprocess, då det kan skapa förakt eller minska motivation hos medarbetare. Syftet med denna studie har sålunda varit att undersöka hur projektledarskap kan anpassas till IT-projekt som kombinerar sekventiella och agila metoder.I IT-projekt som kombinerar sekventiella och agila faser kan man då ställa frågan vilken projektledning som passar? Syftet med rapporten har sålunda varit att utreda vilka ledarsätt som passar dessa typer av IT-projekt. Det rapporten kommit fram till är att projektledning i sekventiella metoder betonar kontroll och fokuserar på att se till att medarbetare utför sina arbetsuppgifter inom bestämd tidsram och budget. Projektledning i agila metoder är i nästa tur mer pragmatisk och lättrörlig, samt ställer större krav på förmågan att kunna fatta snabba beslut. En projektmetod som kombinerar sekventiella och agila faser behöver en kontrollorienterad projektledare, men som samtidigt kan anpassa sig till olika arbetssituationer. Vidare är det också fördelaktigt om denna typ av projektledare besitter tekniska färdigheter. För att effektivisera projektarbetet ytterligare bör också projektledaren kunna situationsanpassa ledarskapet till medarbetare.­

The purpose of this study has been to examine what it is in the situation that affects which leadership that is applied on the members of the organization. Our questions that we have explored were; What is it in the situation that influences the leadership applied on an individual or staff group? What similarities and differences have emerged by Hersey and Blanchards situational leadership model? Further, we used qualitative semi-structured interviews at the interview procedures with three managers and three employees. Hersey and Blanchards situational leadership model and Goffmans theory in the book "The presentation of self in everyday life" have been used as a foundation and inspiration in this study. We have found that circumstances like the size of the staff group along with the organizations financials and the resources affect the leadership behavior and how well it is matched with the employees. The function of the leaders position in the context, and the purpose of the situation influences how the leadership is formed. The organizations interests and goals are also affecting what leadership that is applied, which we found that Hersey and Blanchard do not express in the situational leadership model. Another difference that we found in relation to the model is that the employees overall experienced the leadership as well adapted, even thought that they have not been designed according to what Hersey and Blanchard advocates.
Syftet med denna studie har varit att undersöka vad det är i situationen som påverkar vilket ledarskap som tillämpas på en organisations medlemmar. De frågeställningar vi sökt finna svar på genom vår undersökning är; Vad är det i situationen som påverkar vilket ledarskap som tillämpas på en individ/personalgrupp? Vilka likheter och olikheter har framkommit utifrån Hersey och Blanchards situationsanpassade ledarskapsmodell? Vidare har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer vid intervjuförfarandena med tre chefer respektive tre anställda. Hersey och Blanchards situationsanpassade ledarskapsmodell samt Goffmans teori i boken "Jaget och maskerna" har vi använt som grund och inspiration i denna studie. Vi har funnit att omständigheter såsom en personalgrupps storlek samt organisationens budget och resurser inverkar på hur väl ledarskapet kan anpassas till de anställda. Även syftet med ledarens roll i sammanhanget och syftet med situationen påverkar hur ledarskapet utformas. Organisationens intressen och målbild påverkar också vilket ledarskap som tillämpas, något vi funnit att Hersey och Blanchard inte behandlar i sin situationsanpassade ledarskapsmodell. Ytterligare en olikhet vi funnit i förhållande till modellen är att de anställda i stort sätt upplevt ledarskapet som välanpassat, trots att ledarskapet inte utformats enligt vad Hersey och Blanchard förespråkar.