To see the other types of publications on this topic, follow the link: Situerat lärande.
Dissertations / Theses on the topic 'Situerat lärande'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 45 dissertations / theses for your research on the topic 'Situerat lärande.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Lomvi, Emil. "Digitala spel som vägar till konceptuell matematikförståelse genom situerat lärande." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27494.
Full textAbstract:
Understött av tidigare forskning och teoretiska perspektiv antas väl valda digitala spel, genom didaktiskt genomtänkta undervisningsformer, kunna utgöra ett särskilt gynnsamt alternativ till traditionell matematikundervisning i den svenska grundskolans tidigare årskurser. Detta i egenskap av att tillåta konceptuellt främjande aktiviteter genom inre motivation och att kunna föranleda situerat lärande i virtuella lärandemiljöer.Genom en enkätundersökning riktad mot lärare verksamma i åk F–3 kartläggs deras syn på och användning av digitala spel i matematikundervisningen och hur dessa motsvarar förutsättningar för situerat lärande. En vanligt förekommande speltitel väljs sedan mot bakgrund av enkätsvaren, varpå den analyseras för att bedöma i vilken grad den är lämpligt utformad för att underbygga den nödvändiga inre motivationen.Utifrån resultaten förefaller digitala spel i den faktiska undervisningen, i motsats till den potential de antas besitta, förekomma främst som verktyg för instrumentell, konceptuellt begränsande färdighetsträning. Såväl i lärarnas inställning till som i användande av spel och deras återkommande val av den analyserade speltiteln. Detta problematiseras och föranleder en önskan om ytterligare forskning som genom praktiska studier kan tydliggöra hur lämpliga digitala spel kan användas på vis som gynnar utvecklandet av en konceptuell matematikförståelse.
2
Nilsson, Helena, and Kristian Weidenstrauch. "Elevers lärande i APU : Lärande i arbete på två yrkeförberedande program." Thesis, Stockholm University, Department of Education in Arts and Professions, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8668.
Full textAbstract:
Sammanfattning
Denna studie har i syfte att öka förståelsen för elevers sätt att se på lärandet i en praktisk miljö,
vilket innefattar skolans karaktärsämnesundervisning samt den arbetsplatsförlagda delen av
utbildningen.
Vi ville undersöka vilka skillnader elever upplever att det finns mellan skolförlagd och
arbetsplatsförlagd karaktärsämnesundervisning. Vi ville förstå hur elever upplever den
praktiska undervisningen på arbetsplatser och i skolan eftersom vi anser att detta kan
inverka på vårt fortsatta arbete inom gymnasieskolan. Dessutom anser vi att debatten i
media om den gymnasiala yrkesförberedande utbildningen ger en onyanserad bild av
möjligheterna med utbildningsformen. Vi ville om möjligt nyansera denna bild med hjälp
av resultatet av denna studie.
De två gymnasieprogrammen där studien utförts är Hotell- och Restaurangprogrammet samt
Industriprogrammet. Våra teoretiska utgångspunkter är Jean Lave och Etienne Wengers teori
om situerat lärande samt Per Erik Ellströms teori om lärande i ett kognitivt respektive
kontextuellt perspektiv. Studien baseras framförallt på intervjuer av kvalitativ karaktär som
har utförts med elever och lärare. För att ytterligare öka vår förståelse har vi utfört
deltagande observationer på en skola samt en praktikplats.
Resultatet av vår studie pekar på att det finns flera alternativ för att förändra den nuvarande
yrkesförberedande utbildningen för att höja kvaliteten.
3
Eskilsson, Hampus, and Daniel Lindgren. "Vad lär sig våra unga handbollstalanger? : En studie om situerat lärande i två svenska ungdomshandbollslag." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17567.
Full textAbstract:
Talangutveckling handlar om att skapa framtidens idrottsstjärnor. Bakgrunden till den här studien är antagandet att ungdomarna lär sig så mycket mer än bara färdigheter inom en viss idrott genom en talangutveckling. Att lärandet även består av sociala möten, personlig utveckling och ett engagemang för sin nästas välbefinnande. Den här studien är en studie om situerat lärande inom två svenska ungdomshandbollslag med syfte att få reda på vilket lärande som kommer till uttryck i deras praktikgemenskaper. Med frågeställningar om hur engagemang, drivenhet, deltagande och identitet kommer till uttryck är det lärandet runt omkring handbollsfärdigheterna som kommer synas och belysas. Studien är en etnografisk studie med observationer som huvudsaklig datakonstruktionsmetod och intervjuer som kompletterande metod. Resultatet visar att engagemang och drivenhet ofta kommer till uttryck genom feedback till varandra. Lagmedlemmarna blir till hjälptränare och en ny källa till utvecklingsfeedback. Vidare visar resultatet att fullvärdiga deltagare kommer till uttryck genom att vara mer villiga till att vara med i lagets beslutsfattande och ofta ha en tydligare roll på och utanför planen än vad de perifera deltagarna är och har. Slutligen kommer identitet till uttryck genom den personliga utvecklingen som de upplever sig få. Ungdomarna nämner att de utvecklat trygghet, självsäkerhet och mognad genom att ha spelat handboll.
4
Yrelin, Louise, and Matilda Zimdahl. "Medarbetares lärande på arbetsplatsen : En kvalitativ studie om informellt lärande och det sociala sammanhangets betydelse för lärandet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376546.
Full text
5
Erlandsson, Sandra, and Olivia Nilsson. ""Du vet väl om att du är värdefull" : en fallstudie om en nyanställd lärares introduktionsperiod." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60006.
Full textAbstract:
Denna fallstudie har haft som syfte att, utifrån en nyanställd lärares upplevelse av sin livsvärld, skapa förståelse för hur introduktionsperioden främjar lärande och bidrar till dess yrkesmässiga utveckling. Vidare har studien ämnat beskriva hur rektor, mentor och kollega i sina roller, under denna period, upplever sig bidra med yrkesmässigt stöd. Genom kvalitativ ansats och intervju som metod insamlades studiens empiriska material. Studiens resultat analyserades sedermera utifrån aktuell forskning, Lave och Wengers teori om situerat lärande samt Wengers teori om praktikgemenskaper. Slutsatser som kunnat dras är att den undersökta introduktionsperioden inte är planerad eller genomförs med eftertanke, vilket finns reglerat i svensk skollag och som presenterad tidigare forskning förordar. Den undersökta introduktionsperioden har kunnat konstateras främja lärande och yrkesmässig utveckling genom det stöd som ges av framförallt mentor och kollega, vilket kan förklaras genom en stark praktikgemenskap.
6
Bodén, Stefan. "... Och den ljusnande framtid är vår : Om övergången från utbildning till arbet ur Hotell- och restaurangelevers perspektiv." Thesis, Stockholm University, Department of Education in Arts and Professions, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-37905.
Full text
7
Lindén, Helene. "Motivation och lärande i en praktisk och teoretisk undervisningsmiljö." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35635.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att undersöka vad det är som motiverar elever att lära samt undersöka om det föreligger någon skillnad i motivationsfaktorer mellan olika kurser. Parallellt med huvudsyftet har studien också ett delsyfte. Delsyftet är att undersöka om det finns ett mönster mellan en eventuell skillnad i elevers motivation i olika kurser samt vilka slutbetyg som eleverna erhåller i kurserna. Undersökningens fokus riktas mot de båda kurserna Entreprenörskap och företagande samt Företagsekonomi 2 vid Ekonomiprogrammet på ett sydsvenskt gymnasium. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex elever från årskurs två som vid tidpunkten för studiens genomförande undervisades parallellt i de båda kurserna. En kvantitativ granskning av slutbetyg i de båda kurserna utfördes också för läsåren 12/13-14/15. Analysen och bearbetningen av resultatet genomfördes utifrån teoretiska perspektiv med fokus på i huvudsak motivation, situerat och praktiskt lärande samt arbete i grupp. Studiens slutsats är att eleverna främst drivs av inre motivationsfaktorer i sin önskan att lära inom kursen Entreprenörskap och företagande. I kursen Företagsekonomi 2 är det snarare de yttre motivationsfaktorerna som dominerar hos eleverna. I viss mån visar också resultatet en liten koppling mellan högre inre motivation och ett högre utfall i betyg vid den undersökta skolan.
8
Fyhr, Jeanette. "- De e bara å köra : Lärande i fysisk miljö och simulator." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-62410.
Full textAbstract:
Denna studie handlar om lärande på ett yrkesgymnasium där de utbildar sig till lastbilschaufförer och där de varierande tränar i simulator och fysisk trafik. De tränandes erfarande i de olika lärsituationerna har undersökts ur ett sociokulturellt perspektiv genom kvalitativ metod. Resultatet visar att man kan se de olika lärmiljöerna som två olika träningssituationer där olika saker tränas. Simulatorn ger möjlighet att fördjupa sig i svårigheter där miljön hindrar från att gå in på detaljer och öva om och om igen i den fysiska trafiken. Man kan zooma in, skala av miljön eller se sina egna övningar på skärmar, som man inte kan i den fysiska träningssituationen. I simulatorn tränas främst precision, rutiner, noggrannhet, stresshantering, planering och koncentration. I simulatorn tvingas de tränande till att göra samma övning om och om igen tills det blir perfekt. När man tränar i den fysiska trafiken handlar det om helheten, uppmärksamhet, närvaro, riskbedömning och interaktion med andra trafikanter i miljön som man kör i. Det handlar också om manövrering, konsekvenser av handlande i situationer och hur man bör handla för att inte skapa risker. I körning i den fysiska miljön gäller det att snabba på och det finns ingen tid för detaljer. Många på skolan kommer från generationers åkare. De är på ett sätt födda in i rollen som lastbilschaufförer, kan språket, känner till miljön, har en självsäkerhet, hemtamhet och redan funnen identitet i sammanhanget. Detta påverkar deras resultat, deras attityd till uppgifter och hur de tar sig an det som ska göras. Även datorspelserfarenhet har betydelse för deltagarnas attityd till simulatorn. De som är vana att spela datorspel har lättare att förstå bilden i simulatorn, men uttrycker också att det tar tid att lära sig att förstå den. Speciellt avstånd och hastighet verkar vara extra problematiskt.
9
Nyström, Johannes. "Spelets språk : Hur används det engelska språket i onlinespel?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-87830.
Full textAbstract:
This study aims to research how upper secondary pupils interact while playing online games, how the English language is used within each game and what attitudes these pupils have towards language in school and online gaming respectively. Online gaming sessions have been recorded to analyze the methods of interaction by which people communicate with each other while playing online games. Furthermore, the text-based communication occuring in online gaming is analyzed on a lexical level to find words not defined in legitimate English dictionaries. Interviews with students have been conducted to understand the attitudes held by students towards language in school and online games.
10
Sänd, Katarzyna. "Materiella och kognitiva verktyg i undervisningen : Ett kognitionsvetenskapligt perspektiv på elevens lärande i en materiell och sociokulturell kontext." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-11241.
Full textAbstract:
Enligt den situerade ansatsen ses kognitionen/tänkandet som en process i människans hjärna (neurala funktioner) och kropp (sensomotoriska mekanismer) påverkbar av omgivningen via sociala interaktioner. Den materiella och sociala omvärlden nyttjas av människan som verktyg för att stödja fysiska aktiviteter eller avlasta kognitiva processer. På samma sätt används olika typer materiella och kognitiva verktyg i grundskolundervisningen, t.ex. papper och penna eller iPads/datorer med webb-baserade läromedel. Eleven behöver omgivningens stöd vid lärandeaktiviteter. Syfte med aktuellt examinationsarbete är att undersöka via fältstudier på vilket sätt stödjer den materiella och sociokulturella kontexten eleven i lärandet som är baserad på verktygsanvändning. Studieobjektet är en högstadieskola som nyttjar en uppsättning av materiella och kognitiva verktyg i undervisningssyfte. Undersökningen utfördes genom intervjuer och observationer med ett antal elever och lärare. Insamlad data analyserades tematisk. Resultatet tyder på att elevens lärande stöds genom användning av specifika element samintegrerade till ett fungerande helhetssystem (skolans kultur) som är kvalitativt större än summan av de enskilda delarnas begränsade förmåga.
11
Köpsén, Susanne. "Om fackligt lärande : En etnografisk studie av en fackföreningsstyrelses arbete." Licentiate thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-32287.
Full textAbstract:
The prerequisites for local trade unions have changed in later years. Con-temporary changes in working-life raise new and important questions for the local boards to deal with. Changes of labour legislation anddecentralisation within the Swedish trade union movement have led to new tasks and greater responsibilities for the local trade unions. The role of learning in the local trade union-s attempts to deal with contemporary challenges is the focus of this thesis. The presented case-study aims at understanding the conditions and circumstances that shape the kind of learning that takes place in the board of a local branch of a Swedish trade union. The importance of the everyday context for learning is a fundamental approach to the study. Theories stressing the situated character of learning have been used for understand-ing the activities of the shop stewards participating in the social practice of local trade union work. The shop-stewards- attempts to deal with the challenges have been inter-preted as problem-solving. A pattern of three qualitatively different ways of solving problems has been identified. The shop stewards manage well prob-lems concerning the traditional trade union work, i. e. interpreting the legal framework in laws, agreements and instructions. There is no need for change. The second kind of problem-solving is about new problems within an area familiar to the shop-stewards. The shop-stewards also manage to solve this kind of problems. The shop-stewards do not manage the third kind, the new and complex questions where the legal framework is missing, e.g. outsourcing, competence development and bad working conditions as an effect of lean production. This third kind of problems can be seen as questions for destiny to the trade union and its members. Learning in local trade unions is not just a local matter. In order to understand the local trade union board-s difficulties to deal with the con-temporary challenges one must consider the aspects of power and relations to the counterpart, the employer. Decentralisation of trade union-work has changed the prerequisites for the local trade unions. New technique, ways of organising work and globalisation of production and ownership are examples of new and important questions for trade unions to deal with. These changed prerequisites concern the Swedish trade union movement as a whole.
12
Siljeholm, Hanna. "Äga rum : om det lärande subjektets upplevelse och användande av det pedagogiska rummet." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-3290.
Full textAbstract:
Olika miljöer inbjuder till vissa sätt att föra sig, vissa sätt att välja sina ord och sina samtalsämnen. Det grundläggande syftet med den här studien är att få en fördjupad förståelse för hur en plats påverkar det som är och bildas där: människor, möten och kunskap. Undersökningen är en etnografisk studie som handlar om vad det är som utspelar sig i en bildsal, hur miljön upplevs och erövras av eleverna. Med stöd i kunskapsfilosofiska, i första hand sociokulturella och fenomenologiska teorier, försöker jag att få en större insikt i förutsättningar för lärande, handling, upplevelse och hur platsen inverkar på allt detta. Jag har i uppsatsen arbetat parallellt med text och gestaltning. Mitt material består av intervjuer, fältobservationer och visuellt i form av film, skisser och fotografi. Utgångspunkten i arbetet är att kunskap skapas i mötet och att rummet ger olika möjligheter för aktivitet och möten. Den gestaltande delen av uppsatsen är en undersökning av vad det är som är ett möte och vad dess förutsättningar är. Detta har jag gjort genom att filma elever då de möter mig och jag försöker möta dem. Jag har också undersökt rörelsen i bildsalen med skisser och film. Detta ligger till grund för ett tredimensionellt nät av rörelse som ställdes ut på konstfacks vårutställning 2010. Intentionen med installationen var att betraktaren skulle få möjlighet att känna de rörelser och osynliga gränser som finns i rummet bildsalen, samt själva få möta och reflektera över mötets villkor. Studien behandlar frågeställningarna: Vilka aktiviteter, samspel och handlingar är möjliga i bildsalen? samt: Hur upplever och använder det lärande subjektet rummet? Elevernas egna reflektioner samt mina observationer ger en inblick i vilka diskurser som råder i ett klassrum för bildundervisning, vad för handlingar som upplevs som möjliga och inte möjliga, samt vilka former av möten som äger rum där.
13
Larsson, Henrik, and Henrik Svensson. "Fusk och plagiering : En undersökning om hur gymnasieelever resonerar kring fenomen som fusk och plagiering." Thesis, Kristianstad University, School of Teacher Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6633.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielever resonerar kring fusk och plagiering. Frågorna vi söker svar på är: vad blir föremål för övervägande när elever resonerar kring vad som är tillåtet respektive otillåtet vid examinationer; vilka moraliska resonemang för elever och hur motiverar de dessa? Detta görs genom fokusgruppsdiskussioner där eleverna får diskutera två olika case där det ena caset berör fusk och det andra plagiering. Casen är framtagna och omarbetade för att lyfta fram fusk- och plagieringsrelaterade problem som passar in i elevernas sociala kontext. Resultaten visar att eleverna har svårigheter att avgöra vad som är fusk i alla situationer. Istället blir det så att eleverna skapar olika mening kring fusk beroende på den sociala kontext eleverna befinner sig i. Därefter för de moraliska resonemang främst baserade på hur fusket påverkar dem själva och deras närmsta omgivning. Få elever resonerar utifrån en absolut moral.
14
Viljamaa, Minna. "”Man får ju liksom knep av de erfarna” : En kvalitativ intervjustudie om yrkeselevers erfarenheter av lärande på arbetsplatsförlagt lärande (APL)." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166677.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är få kunskap om yrkeselevers syn på arbetsplatsförlagt lärande (APL) Genom kvalitativa intervjuerna synliggjordes vad yrkeselever lär sig under APL-perioderna, utifrån elevernas perspektiv och deras uppfattningar. Frågeställningarna besvarade även hur de kunskaper de har omvandlades till lärande samt vikten att ta hjälp från andra för att få stöttning i sin utveckling inom det yrke de kommer att lära sig under sin utbildning. Den teoretiska utgångspunkten är situerat lärande med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt. Resultatet visar på yrkeselevers upplevelser av vad, hur och med vilket stöd de lär sig om sitt blivande yrke under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det är tydligt att yrkeskunnandet och anställningsbarheten är viktiga områden att utveckla under det arbetsplatsförlagda lärandet. Det framkommer att eleverna har mycket kunskap med sig från skolan. På arbetsplatserna lär de sig att fråga om hjälp, öva upp sin snabbhet inom yrket och lära sig av sina misstag. Erfarenheten hos andra yrkesutövare, till exempel handledaren, blir central och eleverna får möjligheten att tydligt se yrket som en helhet. Interaktionen mellan elev och andra på arbetsplatsen behövs för att eleven ska kunna ta sig framåt i sin kunskapsutveckling. Här blir praktikgemenskapen viktig då den blir ett stöd för elevens fortsatta lärande.The purpose of this study is to gain knowledge about the students' views on workplace-based learning (WBL). Based on the students' perspectives and their perceptions, their learning during the WBL was made visible, through qualitative interviews. The questions also answered how they have transformed their knowledge into learning, as well as the importance of getting help from others to get support in their development in the profession they will learn during their education. The theoretical perspective is situated learning with a socio-cultural perspective as the starting point. The result shows students' experiences of what, how and with which support they learn about their future profession during their workplace-based learning. It is clear that professional knowledge and employability are important areas to develop during workplace-based learning. It appears that the students have a lot of knowledge with them from school, but in the workplaces, they learn to ask for help, practice their speed in the profession and learn from their mistakes. The experience of other co-workers, such as the supervisor, becomes central and the students have the opportunity to obtain a clear view of the profession as a whole. The interaction between the student and others in the workplace is necessary for the student to be able to progress in its knowledge development. Here, the community of practice becomes important, as it becomes a support for the student's continued learning.
15
Ekman, Mikael. "Kompetensutveckling inom äldreomsorgen : kvalitativ studie av undersköterskors upplevelser av kompetensutveckling." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16749.
Full textAbstract:
Kompetensutveckling är i dag ofta en naturlig del av arbetslivet. Kompetensbehoven förändras över tid. En persons yrkesliv spänner ofta över ett antal decennier. Den grundutbildning i form av formell utbildning som kvalificerat för en anställning inom organisationen kommer inte att täcka de nya behov av kompetens som uppstår i yrkeslivet. Studien utgår ifrån en grupp undersköterskor inom äldreomsorg i en mindre kommun. Deras upplevelser och uppfattningar om kompetensutveckling ligger till grund för studien. Kompetensutveckling blir för dem ett sätt att möta den utveckling de möter i yrket. Den kommunala vuxenutbildningen får då en funktion av att organisera utbildningar. Undersköterskornas upplevelser av kompetensutveckling belyses hur de påverkas på ett personligt plan och hur förståelsen för arbetet förändras, och när undersköterskorna upplever att de lär. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på situerat lärande enligt Lave &Wenger (1991). Det empiriska materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman & Granheim (2012). Ett hermeneutiskt perspektiv har tillämpats vid tolkningen av resultatet (Hartman 2004).
16
Olofsson, Marcus. "Spelfördelaren på mittfältet : Om lärares strategier för att skapa dialog och fördela ordet i klassrummet." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-151292.
Full textAbstract:
Studien är utförd på en stor mellanstadieskola i mellersta delarna av Sverige. Skolan arbetar med ett projekt där handuppräckningen tagits bort från undervisningen och ersatts med andra metoder/strategier och jag har valt att designa studien utifrån det projektet. Fokus med studien är att undersöka elevers deltagande utifrån lärares alternativa, didaktiska strategier för att fördela ordet i klassrummet. Syftet är att se vilka metoder/strategier lärarna använder sig av och att studera hur dessa metoder påverkar elevers deltagande. Detta gäller främst utifrån hur passiva, lågpresterande elevers deltagande påverkas. Frågeställningarna är: Vilka olika strategier använder lärarna för att fördela ordet i klassrummet? Hur har elevernas deltagande utifrån sina uppfattningar förändrats av de nya didaktiska strategierna? Uppsatsen stödjer sig på situerat lärande som teori. Inom situerat lärande är deltagande och delaktighet betydande faktorer för att nå lärande. Det handlar om att bli identifierad och att identifiera sig som en i gruppen. Motivationen till att delta mer fullständigt i en praktik kan vara ett kraftfullt incitament för lärande (Wenger, 1998). Jag använder mig av kvalitativa intervjuer med öppna frågor där respondenterna får berätta om projektet med att ta bort den traditionella handuppräckningen från undervisningen. Jag intervjuar både lärare och elever. Resultatet visar att lärarna använder sig av fem alternativa metoder istället för handuppräckningen: Glasspinnar, muggar, whiteboard-tavlor (skrivplattor), kahoot (ett nätspel med flera svarsalternativ) och exit-biljetter. Det finns en röd tråd i hur lärarna tolkar de olika metoderna och hur de använder dem. Det går endast att utläsa vissa skillnader mellan dem i det pedagogiska utförandet av glasspinnemetoden. Resultatet visar även att elevernas deltagande ökat. Alla de passiva eleverna förutom en har lämnat en roll i periferin till att närma sig gruppens centrum något eller till att befinna sig i centrum. Att befinna sig i periferin innebär att individerna inte innehar ett ”fullt” lärande men utifrån att dessa elever tar en större plats möjliggörs enligt Lave och Wenger (1991) och Wenger (1998)ett stärkande av deras identitet och genom detta kan de nå ett lärande på en högre nivå. Genom att närma sig gruppens centrum ökar även möjligheterna för dessa elever att få ett bättre socialt samspel med övriga elever (a.a., 1991 och 1998).
17
Andersson, Jonas, and Johan Eskilsson. ""Att lyckas": En resa från periferin till praktikens mitt : En studie om ungdomsproffs i fotboll och deras erfarenheter och upplevelser." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14425.
Full textAbstract:
Vi har i denna studie studerat före detta ungdomsproffs i fotboll och deras upplevelser och erfarenheter från denna tid. Vi var intresserade av att undersöka varför så många svenska ungdomsproffs återvänder till Sverige och vad det krävs för att lyckas som ungdomsproffs. Syftet med denna studie var att belysa elitsatsande ungdomsspelares erfarenheter från internationella fotbollsakademier, och deras uppfattningar om vad man behöver lära sig för att lyckas som ungdomsproffs. För att besvara syfte och frågeställningar genomförde vi intervjuer med tre före detta ungdomsproffs. Vi har utgått från situerat lärande som belyser hur nya individer kan ta sig in i en ny grupp eller praktik och blir en del av denna tillsammans med andra. Denna teori lägger fokus vid gruppen men i vår studie fann vi även individuella aspekter som var avgörande för att bli en del av praktiken. Allmänhetens uppfattning om vad det innebär att lyckas som ungdomsproffs stämmer inte överens med ungdomsproffsens egen uppfattning. Att återvända hem till Sverige ser allmänheten som ett misslyckande medans ungdomsproffsen ser tiden som en utbildning och en viktig erfarenhet för deras framtida fotbollskarriär.
18
Nensén, Ann. "Elevers uppfattning om studiebesök och kopplingen till skolundervisning : En studie i samband med studiebesök till en djurpark." Thesis, Linköping University, Department of Water and Environmental Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-55036.
Full textAbstract:
Syftet med det här arbetet är att undersöka hur man kan se på studiebesök som lärande utanför skolan och på vilket sätt utomhuspedagogik i den här formen kopplas till undervisningen i skolan. Utifrån tankar om att studiebesök är ett tillfälle för lärande och motivation.
Data från elever som har varit på studiebesök på en djurpark har samlats in med hjälp enkät som metod. Studien har utförts i samarbete med Parken Zoo i Eskilstuna och deras Zooskola.
Teorin bakom arbetet är utomhuspedagogik och lärande utanför skolan. Kunskapen i skolan kan ses som tagen ur sin ursprungliga kontext. Studiebesök till andra miljöer där kunskapen kan tillämpas ger en helhetsupplevelse för eleverna.
Resultatet av studien visar att eleverna är positiva till studiebesöket till djurparken. Resultaten tyder även på ett positivt samband mellan bra lärare under besöket och intresset hos eleverna. Eleverna anser att det finns en koppling till skolundervisningen men resultatet tyder på att eleverna inte alltid uppfattar något syfte med besöket. För att studiebesök skall bli lärorika så är en tydlig koppling till skolundervisning att föredra. Studien tyder på att kopplingen mellan studiebesök och undervisning är ett område som kan förbättras för att främja lärande.
19
Hajo, Lavan. "Digitalisering inom socialtjänsten : En intervjustudie inom enheten för ekonomiskt bistånd." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53207.
Full textAbstract:
Denna studie har haft som syfte att lyfta fram de erfarenheter och upplevelser socialsekreterarna fått med sig under 2019 när enheten för ekonomiskt bistånd införde ett digitaliserat arbetssätt. Studien har haft utgångspunkter i en teoretisk ram bestående av Etienne Wengers teori om praktikgemenskap och situerat lärande, samt Per-Erik Ellströms framtagna faktorer som avser hinder och möjligheter för lärandet på en arbetsplats. För att fördjupa förståelsen av socialsekreterarnas upplevelser av stöd och utmaningar under digitaliseringsprocessen har en kvalitativ ansats använts och data samlats in genom samtalsintervjuer. Resultatet av studien påvisar hur socialsekreterarnas upplevelse av stöd i lärandet framförallt bestått av ett kollegialt stöd, ett utrymme för övning men även delaktighet och ett aktivt ledarskap har varit betydelsefullt. Studien har visat att utmaningarna har varit att behöva släppa kontroll i utredningsarbete, en upplevd bristande kompetens relaterat till ålder. Dessutom har en ny arbetsuppgift tillkommit till följd av digitaliseringen vilket innebar för socialsekreterarna att åta sig ett pedagogiskt motivationsarbete gentemot klienterna. En viktig slutsats är den tydliga kontextuella betydelsen för lärandet. Hur lärandet sker i sociala processer samt att delaktighet på olika sätt är essentiellt. Studien visar hur identitetskonstruktioner är en del av lärandet samt att man lär sig i allt som man gör. Denna studie kan bidra till en utökad förståelse för verksamheter som står inför en förändring och som vill förstå sociala och kontextuella faktorers betydelse för anställdas lärande.
20
Kjellin, Jan. "Kompetens 2.0 : Förskoleanställdas vägar till informellt lärande på Facebook." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-33444.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie är att med avstamp i tanken om det livslånga lärandet, via teorier om situerat lärande, vilka utvecklats av Jean Lave och Etienne Wenger och i kombination med teorier om informellt lärande och lärande gemenskaper, undersöka hur aktivt deltagande i en facebookgrupp för förskoleanställda kan förstås som bidragande till dessas kompetensutveckling. Mina två frågeställningar fokuserar på vilka kategorier av pedagogisk kompetens som väcker störst engagemang samt vilka språkhandlingar deltagarna nyttjar för att skapa förutsättningar för lärande i diskussionerna. Genom att besvara dessa frågor kan jag visa att en majoritet av diskussionerna går att placera i någon av Lee S. Shulmans kategorier för pedagogisk kompetens (PCK) och därmed kan beskrivas som praxisrelaterade. Jag kan också beskriva de språkhandlingar som tydligast skildrar en lärande ambition hos deltagarna som varande rådgivning respektive tips. Med hjälp av dessa språkhandlingar kan deltagarna tränga in i de pedagogiska frågeställningarna och skapa förutsättningar för ny eller utvidgad kunskap under diskussionens gång. Studiens resultat visar att facebookgruppen dessa diskussioner äger rum i kan beskrivas som en lärande gemenskap. Här ägnar sig deltagarna åt ett frivilligt, demokratiserat, informellt lärande i syfte att utveckla den egna pedagogiska kompetensen eller verksamheten. Av resultatet har jag kunnat göra ytterligare observationer: Med utgångspunkt i hur diskussionerna i den dominerande kategorin (KEC) präglades av att vara mer praktik- än praxisnära resonerar jag i diskussionsdelen angående hur detta kan vara ett tecken på att de anställdas förutsättningar att utöva sitt uppdrag även påverkar deras förutsättningar för fortsatt lärande och utveckling – så kallad ”beprövad erfarenhet” – kring detta uppdrag. Jag ser också hur informellt lärande har både styrkor och svagheter som tjänar på att utforskas ytterligare. Kanske, reflekterar jag, ligger det informella lärandets egentliga värde i dess förmåga att komplettera och – om det tillåts – transcendera det formella? Sammanfattningsvis kan studien på en övergripande nivå förstås som en slags hyllning till det informella lärandet. Frågan är inte hur, utan i hur hög grad och på vilket sätt deltagandet i dessa lärande gemenskaper utvecklar deltagarnas kompetens och i förlängningen även praxis.
21
Westman, Kristina, and Sandra Örstadius. "”Det man gör med kroppen fastnar i knoppen” : En kvalitativ intervjustudie om förskolans läroplans förverkligande i en utomhusmiljö." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35589.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att fördjupa kunskaperna om hur arbetet med att förverkliga förskolans läroplan i en utomhusmiljö kan se ut. Datainsamlingen är gjord med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats med en teoretisk tolkning utifrån sociokulturellt perspektiv. Resultatet antyder ett förhållningssätt där förskollärarna lägger stor vikt vid att följa barnen i deras intressen för att främja lärande. Studiens slutsats är att det är svårt att genomföra hela läroplanen på en och samma plats men att förskollärarna med hjälp av artefakter kan skapa miljöer som är bättre situerade för det tilltänkta lärandet
22
Johnsson, Julia. "Modersmål i förskolan : - Möjligheter och utmaningar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91331.
Full textAbstract:
Den här studien har som syfte att bidra med kunskap om förskollärares arbete med barns rätt till utveckling av sitt modersmål i förskolan. Det har undersökts vilka utmaningar och möjligheter som finns i det här arbetet, samt hur barngruppens olika modersmål får utrymme i förskolans pedagogiska miljö. År 2017 var det en femtedel av alla barn i förskolan som talade ett annat modersmål än svenska, har modersmål blivit en aktuell del av förskolans vardag. Undersökningen har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärare och observationer av miljön i de verksamheter där förskollärarna arbetar. Resultatet visar att förskollärarna ser det som en utmaning att få en likvärdighet mellan de olika modersmål som barnen i barngruppen talar, samt att bristen på tid gör att det kan vara svårt att hinna tillgodose alla barns olika språk. Förskollärarna beskriver vikten av att arbetslaget reflekterar över dessa utmaningar för att kunna skapa förutsättningar för alla barn att utveckla sitt modersmål. Möjligheterna som framkommer är att eftersom det är så många barn som behöver stöd i sitt modersmål så har förskollärarna erövrade nya erfarenheter och genom dem har det uppkommit möjligheter och strategier i hur arbetet kan gå till. Vad gäller den pedagogiska miljön framkommer att mest fokus när det kommer till språk är det gemensamma språkandet. Barnens olika modersmål synliggörs inte i samma utsträckning som det svenska språket gör.
23
Bäckström, Blomstedt Ulrica. "Sen så kommer den och förklarar vid bänken; alltså bara för mig : Om elevers upplevelser av stöd och hjälp i matematik." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28466.
Full textAbstract:
The study's purpose is to describe students' experiences of help and support in mathematics. To investigate this, I adopted the questions: What does it mean, according to the students, to get "help and support in mathematics?" Are there differences in the description of help and support depending on the age of the students? What different kinds of help and support do students feel that they get from their math teachers? What different kinds of help and support would they like to have? The study is based on a qualitative method, group interviews, with three groups of students, one from each stage of primary school in one municipality in Sweden. The students were at the time of the interview in grade 3, 5 and 8. The interviews were analysed from a sociocultural perspective. The results show that what the students primarily consider as the meaning of help and support it is to get individual support from their teacher. Students feel that other forms of help and support also are provided by teachers; such as the opportunity to work in a group with peers, and that the teachers motivate students in different ways. An example of support the students say they want to have a larger extent of is the opportunity to use a tool for understanding. Here the older students emphasize various ICT tools.Studiens syfte är att beskriva elevers upplevelser av stöd och hjälp i matematik. För att undersöka detta har jag utgått från frågeställningarna: Vad innebär det, enligt eleverna, att få ”stöd och hjälp i matematikämnet”? Finns det skillnader i beskrivningen av ”stöd och hjälp” beroende av elevernas ålder? Vilka olika sorters stöd och hjälp upplever eleverna att de får av sina matematiklärare? Vilka olika sorters stöd och hjälp skulle de vilja ha? Studien bygger på en kvalitativ metod, gruppintervjuer, med tre elevgrupper, en från varje stadium inom grundskolan i en kommun i Sverige. Eleverna gick vid intervjutillfället i klass 3, 5 och 8. Intervjuerna har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att det eleverna främst upplever som innebörden i stöd och hjälp det är att få individuellt stöd av sin lärare. Eleverna upplever att även andra former av stöd och hjälp ges av lärarna; t ex möjligheten att få arbeta i grupp tillsammans med kamrater, och att läraren motivera eleverna på olika sätt. Stöd och hjälp som eleverna säger sig vilja ha i större utsträckning är t ex att få möjlighet att ta hjälp av redskap för att förstå. Här lyfts olika IKT verktyg fram av de äldre eleverna.
24
Lindgren, Nilla. "Inclusion - A study on the Organisation of Preschool Educational Environment." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29303.
Full textAbstract:
Den här studiens frågeställningar väcktes under ett förändringsarbete på en förskola.Pedagogerna uppmanades att arbeta Reggio Emilia inspirerat och det lades ner mycket energi på att skapa inspirerande och utmanande lärmiljöer. Lärmiljöerna skulle fördelas i förskolans byggnad. Barnen skulle själva få välja vilken lärmiljö de ville vara i under dagen. Det uppstod en konflikt om hur de vuxna skulle organisera arbetet i den pedagogiska miljön med barnen.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka den fysiska miljön, det sociala klimatet och pedagogers förhållningssätt på några Reggio Emilia inspirerade förskolor, samt hur pedagoger upplever att de här delarna påverkar barnen. Syftet är även att undersöka hur pedagogerna i de Reggio Emilia inspirerade förskolorna organiserar arbetet med barnen och hur organisationen påverkar barnens möjligheter till att lära och utvecklas.Följande frågeställningar besvarar arbetets syfte:• Hur är verksamheten organiserad och vilken betydelse har det för barns lärande och utveckling?•Vilken betydelse har den fysiska miljön för barns utveckling och lärande?•Vilken betydelse har förhållningssätt och socialt klimat för barns lärande och utveckling?•Vilken betydelse har dessa olika aspekter i relation till barn med särskilda rättigheter?TeoriStudien utgår från en interaktionistisk teoriram med utgångspunkt i sociokulturella teorier.MetodStudien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Deltagande aktörer har varit pedagoger på fem olika förskolor. Intervjuerna spelades in på Ipad och transkriberades därefter. Sedan gjordes en kvalitativ analys av den insamlade empirin.ResultatDen här studien visar att pedagogerna har prövat att arbeta med en organisation där förskolans lärmiljöer funnits tillgängliga för alla barn samtidigt, med öppna dörrar och utan gruppindelningar. Barnen och pedagogerna blev stressade av den öppna miljön. Många barn hade svårt att komma till ro. De vuxna upplevde att de inte visste vad barnen gjorde. Nu har pedagogerna ambitionen att skapa en social miljö som passar alla barn genom att dela barnen i mindre grupper, med färre barn i de grupper där de barn som Sandberg (2009) benämner som barn i gråzonen befinner sig. När barnen är indelade i grupper är det lättare att följa deras utveckling och lärande. Det har betydelse för klimatet i barngruppen var de vuxna befinner sig. På förskolorna arbetar barnen och pedagogerna med ett gemensamt tema eller projekt. Pedagogerna värnar om barnens interaktioner och skapar förutsättningar för att barnen ska få möjlighet att ta hjälp av de medierande redskapen språket och artefakterna i sin väg mot nästa utvecklingszon. Resultatet visar också att det finns en flexibilitet i lärmiljöerna. Dessa ändras efter barnens önskemål och behov. Nya redskap, artefakter, tillförs och andra tas bort. Placeringen av lärmiljöerna baseras på var det är mest praktiskt lämpligt. Det finns en kunskap om att lärandet är situerat, att det händer olika saker i individen beroende på vilken miljö hon befinner sig i och i vilket sammanhang. De barn som betraktas vara i vad som ibland benämns som gråzonen är tvåspråkiga barn, barn med språksvårigheter, tysta barn, samt oroliga och stressade barn. Barn som är tysta och inte kräver uppmärksamhet blir osynliga i stora barngrupper. I arbetet med de tvåspråkiga barnen använder man sig mycket av vad som Strandberg (2014) kallar ”den fiffige kompisen”. Resultatet visar på att pedagogernas kunskaper om barns utveckling och lärande, samt deras förmåga att omsätta den i praktiken är en avgörande faktor för hur den fysiska miljön, det sociala klimatet och pedagogernas förhållningssätt i förskolorna ser ut. ImplikationerResultatet ger implikationen om hur betydelsefull specialpedagogens roll är i olika former av enskilda samtal och samtal i grupp där det ges tillfällen till handledning och reflektion. Det ger även indikationer om vikten av specialpedagogens roll i den pedagogiska kartläggningen av förskolans fysiska och sociala miljö för att finna optimala förutsättningar för alla barn att lära och utvecklas.Innebörden i resultatet visar dessutom på värdet av att tänka långsiktigt och att bygga en stabil grund vid ett förändringsarbete där specialpedagogen spelar en signifikant roll.
25
Meritähti, Anette. "Lärande datorspel som kognitivt stöd för språkinlärning i förskolan : En granskning av datorspelet Klura ut." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9408.
Full textAbstract:
Digital spelbaserad inlärning handlar om användningen av spel i undervisningssyfte. Få forskare har undersökt dessa spels inverkan på förskolebarns språkinlärning, speciellt med situerat lärande som utgångspunkt. I denna studie har detta gjorts genom en kvalitativ studie när datainsamlingen består av en teoretisk bakgrund, intervjuer och observationer. Studien har sin utgångspunkt i de teoretiska ansatserna situerad kognition, distribuerad kognition samt embodiment. Genom att triangulera fynden från intervju, observation och den teoretiska bakgrunden får studien fram ett resultat och svar på studiens frågeställning. Resultatet visar att det spel som studien behandlat, Klura ut, kan användas som stöd vid språkinlärning, både när det kommer till att lära sig nya ord, begrepp och spatiala förhållanden. Dock kan vidare studier behövas för att säkerställa generaliserbarheten. Att spela spel är ett bra verktyg för barn i ung ålder då det behandlar konkret problemlösning som främjar språkinlärningen som människor lär sig i tidigare ålder i jämförelse med abstrakt problemlösning som kommer senare i utvecklingen.
26
Lundgren, Nicklas. "Datorbaserade matematiklaborationer - en alternativ undervisningsmetod." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27787.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet är att konstruera och beskriva en generell, laborativ undervisningsmetod i matematik, i avseendet att underlätta elevers lärande. Fokus för denna metod ligger på att använda teknologiska hjälpmedel, som finns i elevernas vardag. Metoden innebär att matematiskt analysera filmklipp, som eleverna själva får producera. Metoden har testats i en gymnasieklass och elevintervjuer har gjorts efteråt. Syftet med detta var att undersöka hur elever uppfattar den framtagna metoden, men också att se om det är möjligt att dela in elever i tre olika verksamhetskategorier vid datorbaserad undervisning: Den osäkra, den lösningsorienterade och den reflekterande. Resultatet av arbetet är sålunda en undervisningsmetod och lektionsförslag som kan användas direkt av lärare i fältet. Lektionsförsöket visar att elevernas attityd till undervisningsmetoden är positiv och att det är möjligt att dela in eleverna i de olika verksamhetsformerna ovan.
27
Ivansson, Julia. "Att lära sig bli (som) en artist : En kvalitativ studie om kvinnliga artisters lärande- och identitetsskapande processer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-341704.
Full textAbstract:
Denna rapport har studerat hur lär- och identitetsprocessen att formas till artist har sett ut för några av Sveriges mest aktuella kvinnliga artister. Valet att studera denna yrkesgrupp beror på att formell utbildning genom skolväsendet saknas för att till fullo förbereda individer för yrket. Syftet har varit att genom artisternas beskrivningar av de egna erfarenheterna bidra med kunskap om hur dessa processer kan se ut. Sex stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med hjälp av utformad frågeguide för insamlandet av data. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades därefter med drag av hermeneutisk tolkning. Förförståelsen hos mig som forskare har haft en central roll i rapporten då jag själv är verksam som frilansande trummis inom musikbranschen. Då tidigare forskning rörande lär- och identitetsskapande processer för artister inte hittades baserades litteraturöversikten till stor del av forskning om de lär- och identitetsskapande processer som elitidrottare gjort. Valet av denna yrkesgrupp baserades på att framgång som idrottare ofta leder till medial uppmärksamhet, i likhet med artisternas. Insamlad empiri analyserades sedan genom Lave och Wengers (1991) teorier om hur kunskap uppstår och utvecklas genom sociala interaktioner i olika kontexter, något de kallar för situerat lärande. I analysen användes även Goffmans (2009) rollteoretiska modell som behandlar hur identiteter skapas, upprätthålls och förändras. Slutsatserna i studien visade på att kunskapen till stor del skapats genom observation av de mer erfarna inom musikbranschen samt interaktion med dessa. Artisternas föreställningar om vad det innebär att vara en artist samt till vilken grad de interagerat med olika delar av musikbranschen tycks ha påverkat deras förmåga att själva identifiera sig som artister. Gemensamt för samtliga respondenter var den beskrivna upplevelsen av att kunna påverka rollen som artist till högre grad i och med ökad erfarenhet och framgång som artist.This report has studied how the processes of learning about the role as an artist and the ability to identify oneself as one has been for some of Sweden’s most popular artists. The choice to study this profession is due to the lack of formal education through the school system to fully prepare individuals for the profession. The purpose has been to provide knowledge about these processes thru the described experiences from the artists. Six semi- structured qualitative interviews were conducted using a designed questionnaire for data collection. The interviews were then transcribed and analyzed by means of hermeneutic interpretation. The preconceptions have played a central role in the report, as I myself am a freelance drummer in the music industry. Since earlier research about learning and identity-creating processes among artists was not found, the literature review has been based largely on research about the learning and identity-creating processes that elite athletes have made. The choice to study this profession was based on the similarity between professions in the terms where their success often leads to great media attention. Collected empirical data was then analyzed thru Lave and Wenger’s (1991) theories of how knowledge arises and develops through social interactions in different contexts, something they call situated learning. The analysis was also made thru used Goffman's (2009) role theory model that addresses how identities are created, maintained and changed. The conclusions of this study showed that knowledge about the role as an artist was largely created by observing the more experienced in the music industry as well as thru interaction with these. The artists' perceptions of what it means to be an artist and the extent to which they interacted with different parts of the music industry seem to have influenced their ability to identify themselves with the role. Commonly to all respondents was the described experience that the ability to influence the role of an artist increased with experience and success as an artist.
28
Berggren, Elin. "Traditionell skolmatematik : En studie av undervisning och lärande under en matematiklektion." Thesis, Linnaeus University, School of Computer Science, Physics and Mathematics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-7059.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete är att undersöka undervisning och lärande under en matematiklektion som präglas av traditionell skolmatematik. Metoden för undersökningen var en deltagande observation av en matematiklektion i åk 3 på gymnasiet. Med hjälp av begreppen matematikens lärandeobjekt, matematiska resurser, eleven som lärande aktör och sociomatematiska normer har jag tolkat de resultat som genererats från observationen. Två slutsatser som kan dras av undersökningen är att eleverna stimuleras till att bli oberoende lärande aktörer i undervisningen av traditionell skolmatematik samt att det i första hand är läraren som synliggör potentiella matematiska resurser för eleverna. Medvetenheten om elevernas användande av matematiska resurser skulle kunna påverka elevernas lärande genom att läraren synliggör matematiska resurser på ett mer medvetet sätt.
The aim with this degree project is to examine teaching and learning during a mathlesson characterized by traditional school mathematics. The method of the study was aparticipant observation of a mathematics lesson in year 3 in upper secondary school. Using the concepts of mathematical learning objects, mathematical resources, and pupil as an active learner in combination with socio-mathematical norms, I have interpreted the results generated from the observation. Two main conclusions can be drawn from the study. Firstly, pupils are encouraged to become independent as active learners in the teaching of traditional school mathematics. Secondly, it is primarily the teacher who makes potential mathematical resources visible and available for the pupils. With an increasing awareness of pupils’ use of mathematical resources, teachers can affect pupils’ learning by making potential mathematical resources explicit in a more conscious way.
29
Karpaviciene, Violeta. "Bedömningspraktiker för nyanlända elever : Designdidaktiska aspekter av bedömningsprocessen för nyanlända elever inom bildämnet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-81714.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka och förstå vilka variationer av bedömningspraktiker som förekommer vid bedömning och betygsättning av nyanlända elever i jämförelse med icke-nyanlända i bildämnet. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fokus på summativ och formativ bedömning samt aktuella fördelar och nackdelar i bedömningspraxis utifrån ett lärarperspektiv. Analysmetod av studiens empiri har genomförts med en hermeneutisk metod. Resultatet visar på ett antal variationer av lärarnas bedömningspraktiker av nyanlända elever. Specifikt rörande utmanande och lärorika bedömningspraxis som framkommer i intervjuerna, vilka kategoriseras och redovisas i form av undervisningsdesign, engagemang, ensamhet, avvikande bedömningspraktiker, bedömningssyfte, inkludering och design av bedömningspraktiker.
30
Nygren, Sofia. "Redo för ett liv med kultur : Sex kulturskolelärares perspektiv på sina elevers livslånga lärande genom ideellt kulturutövande." Thesis, Södertörns högskola, Pedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45268.
Full textAbstract:
This essay is a qualitative study that examines the relationship between the Swedish kulturskola (non-compulsory cultural school for children and young adults), the non-profit cultural life and the phenomenon of lifelong learning. It raises the question wether teachers in the cultural school have a plan for their students lifelong learning or not; what their experience is of collaboration with the non-profit cultural life and if they take any concrete actions to facilitate the students entry into the local cultural life as amateur cultural practitioners. The theoretical framework is the situated learning theory by Lave & Wenger and the context of action theory by Dreier. Six teachers have been interviewed in the study. The result of the study is that the teachers see great values of their students lifelong learning, however, the collaboration with non-profit cultural associations is not always easy because of differences in perspective. It is helpful if the teacher him-/herself has the possibility of being personally engaged in, or at least has experience from, the non-profit cultural life, in order to be able to bridge the gap that arises for students trying to enter the adult cultural world. It is also suggested that teachers need to be given enough resources and support to be able to participate in collaborations with the associations of the local non-profit cultural life. The matter of students’ lifelong learning is urgent not only for the individual student or cultural organizations, but also for the society as a whole.
31
Korshed, Lejon Kani, and Ludvig Millqvist. "Tyst Kunskap : En kvalitativ studie om hur tyst kunskap tas tillvara på inom detaljhandeln." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376745.
Full textAbstract:
In a society where knowledge is more and more valuable, every moment that knowledge can be shared between colleagues is of great importance. According to our earlier personal experiences, we thought that organizations prioritised explicit knowledge and not tacit knowledge. To contribute to knowledge on the subject we choose to do a study where we focused on the experiences of coworkers that works in shops. The purpose of the study then became: “to investigate how tacit knowledge is made use of in shops from the perspective of coworkers”. With the purpose in mind, we created two questions: “How does the coworkers of shops perceive that tacit knowledge occurs on their workplace?” and “how does coworkers perceive that they share their tacit knowledge”? The study is made with a qualitative approach the collection of data has been made through seven semistructured interviews with coworkers. When we analyzed the empiric material, we’ve analyzed it through the theory of situated learning by Lave and Wenger that is included in the sociocultural perspective. Some things that the result showed according to our interpretation was observation and social interactions with other colleagues is the most common way that tacit knowledge can be shared through on the respondent’s workplaces, that the organizations do have a plan to make use of the explicit knowledge in greater extent than tacit knowledge, the respondents views trust as an important factor when it comes to sharing their tacit knowledge.I ett samhälle där kunskap blir mer och mer värdefullt är vartenda tillfälle där kunskap kan delas mellan kollegor av stor vikt. Våra personliga uppfattningar är att organisationer prioriterar formell kunskap som kan förmedlas i ord och skrift och inte den tysta kunskapen. För att bidra med kunskap i ämnet valde vi att göra en studie där vi fokuserar på medarbetare som arbetar i butik för att ta reda på deras uppfattningar. Syftet blev då: “att undersöka hur tyst kunskap tas tillvara på inom detaljhandeln utifrån medarbetares perspektiv”. Utifrån syftet skapade vi de två frågeställningarna: ”Hur uppfattar butiksmedarbetare att tyst kunskap förekommer på deras arbetsplats?” och ”Hur upplever medarbetare att de delar sin tysta kunskap? Studien har gjorts med kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med medarbetare. När vi analyserat det empiriska materialet har vi gjort det ur teorin situerat lärande av Lave och Wenger som ingår i det sociokulturella perspektivet. Några saker som resultatet visar enligt vår tolkning är att: observation och socialt samspel med andra kollegor är de vanligaste sätten som tyst kunskap delas på respondenternas arbetsplatser, att organisationerna har en plan för att ta tillvara på explicit kunskap i högre utsträckning än tyst kunskap samt att respondenterna ser tillit som en viktig faktor när de ska dela sin tysta kunskap.
32
Bernhard, Sofia. "Försvarsmaktens blivande officerare - den kritiskt granskande praktikern : En fallstudie om lärande vid den grundläggande officersutbildningen vid Militärhögskolan Karlberg." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-149578.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien har varit att bidra med kunskap om den grundläggande officersutbildningens betydelse för kadetters lärande. Studien är en kvalitativ fallstudie där en explorativ ansats med en etnografisk undersökningsdesign har använts. Forskningsprocessen har involverat deltagande observationer och intervjuer i både ett akademiskt och ett militärt sammanhang. Studien har velat besvara frågor om hur utbildningen organiseras, hur aktörer kommunicerar och samspelar, vilka förväntningar de har på utbildningen samt hur de upplever den. I resultaten har det framkommit att den grundläggande officersutbildningen är komplex, genom att den omfattar två sammanhang som skiljer sig så tydligt åt att man kan tala om två olika kontext. Resultaten har visat att utbildningen tycks involvera två dimensioner av lärande: dels kunskapsinhämtning, dels en fostrande socialiseringsprocess in i ett militärt meningssammanhang som kadetterna ska komma att verka i framöver. Ett av huvudfynden har varit att kadetter tycks delta i utbildningen på väldigt olika sätt, varför fokus har varit att studera lärande genom kadetters olika sätt att delta i utbildningens sociala processer. Dessa har visat sig innehålla ett antal motstående förväntningar, som kadetterna verkar förhålla sig till på olika sätt. Studiens huvudsakliga slutsatser är att kadetters sätt att delta i utbildningens sociala processer tycks vara av avgörande betydelse för lärandet, samt att lärandet förefaller ske inom ramen för kontinuerligt pågående sociala processer, där villkor, lärprocesser och utfall på olika sätt påverkar, kompletterar och är beroende av varandra. Utbildningens organisering tycks dock innebära en del utmaningar gällande hur de två kontextens sociala praktiker gemensamt ska kunna främja kadetters deltagande och deras upplevelser av autonomi, handlingsutrymme och kontroll, och därmed främja de lärprocesser och dimensioner av lärande som utbildningsanordnaren har tänkt. Den yrkesidentitet och kompetens som officersprofessionen kräver tycks inkludera en analytisk kompetens, som inte ska särskiljas från den militära praktiken utan ses som en del av den.The intention of this case study has been to increase knowledge of how education can contribute to the learning of cadets. It’s a qualitative study using an exploratory ethnographic design of analysis. The research process has involved participative observations and interviews during a three month period at the Military Academy Karlberg, studying both the academic and the military context. Main focus has been on studying the cadets’ participation in the education, with starting-point in the social processes. Therefore I’ve been seeking to answer questions on how education is organized, how actors communicate and interact, and actors’ experiences compared to their expectations. I have found that the education of cadets seem to involve two dimensions of learning. It’s not all about academic and military knowledge, becoming an officer also involves a socialization process. This includes not only how to act as a military leader, but also who you are and how you behave, always, and therefore includes the fundamental values from which you lead your life as a whole. Hence, the study shows that the cadets need to develop a professional military identity that is also a social one. The results indicate that organizing an education that requires collaboration of two public authorities has proved to involve a number of challenges in combining two separate learning environments into one learning context. As a result, in the making of officers, a number of opposing conditions have been found, within as well as between the educations’ military and academic context, which seem to challenge cadets’ learning processes in various ways and degrees. Main findings of the study indicate that cadets’ access to participation combined with individual differences in contributing in the social processes seem to be crucial to learning. To develop the competence of an officer, the cadets need to develop a military professional identity and expertise, which also includes analytical academic skills.
33
Gröhn, Therése. "Skolbiblioteket - ett annat rum : Undersökande studie av hur gymnasieelever uppfattar sitt fysiska skolbibliotek." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70798.
Full textAbstract:
This bachelor thesis explores why students in high school visit their school library and how they perceive the physical environment of the school library as a space. An interview study, including both individual and group interviews, were conducted with students visiting the school library. The results from the interviews where then analysed, organised and presented using the Four Spaces model, a model originally constructed by Henrik Jochumsen, Casper Hvenegaard Rasmussen & Dorte Skot-Hansen (2012) that explores user needs and behaviour illustrated by different “spaces” related to public libraries and how they correspond with library purposes. Interpretations of the results were also based on a theoretical perspective based on “situated learning” as perceived by Roger Säljö (2000). The results show that the students use their school library based on two main purposes, leisure activities (hanging out with friends or alone on breaks and free periods), and for studies: both on your own and in smaller groups. The results also show how students perceive the school library as a different space, something different from the classrooms or other more “public” spaces provided within the school building such as study rooms and recess areas, with its own atmosphere/mood, and (unwritten) rules. The thesis emphasizes features in the school library appreciated and used by the students and how these issues might be relevant for further discussions about the school library as a space, both concerning design and content, as a part of the general function of the school library as a pedagogical resource.
34
Bergqvist, Carin, and Maria Månsson. "Virtuell simulerad undervisning om språkutredning i speciallärarutbildningen : om lärande, etik och bedömningspraktik." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20031.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka betydelsen av att använda virtuell simulerad undervisning (virtual reality, VR) i speciallärarutbildningen med specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling som alternativ och komplement till autentiska test med elever för att belysa lärande, etiska aspekter och bedömningsformen i en VR-miljö. Bakgrunden till studien är att speciallärarstudenterna behöver öva upp sina färdigheter i att genomföra språk-, skriv- och läsutredningar. Problemet som kan uppstå är att studenternas behov av färdighetsträning kan hamna i motsatsförhållande till autentiska elevers integritet och medföra etiska och bedömningsmässiga konsekvenser. I studien användes kvalitativa metoder. Speciallärarstudenterna deltog i ett lärtillfälle om en VR-simulerad dynamisk bedömning, vilket observerades. Alla deltagarna intervjuades sedan i fokusgrupper om VR-simulering, bedömningspraktik och etik. De lämnade även en skriftlig reflekterande anteckning om lärtillfället. Analysen av resultatet gjordes utifrån ett situerat, sociokulturellt perspektiv på lärande med utgångspunkt i fyra dimensioner: mening, praktik, gemenskap och identitet (Wenger, 1998). I analysen av själva lärandesituationen togs även inspiration av Wengers (1998) teori om att designa för lärande. Studiens resultat identifierar att den största betydelsen av VR-simuleringen för speciallärar-utbildningen ligger i att speciallärarstudenterna gemensamt kan se och diskutera samma dynamiska bedömning i VR. VR-filmen blir ett reifierat minne och ett visualiseringsverktyg där den gemensamma upplevelsen främjar meningsskapande och reifikation om bedömningspraktik. Vi ser också i resultatet att VR-tekniken kan vara ett hinder för vissa men att enkla anpassningar bör öka möjligheten att ta till sig budskapet utan att påverkas negativt av tekniken. Tillgängligheten till en dynamisk bedömning och studenternas meningsskapande om olika bedömningspraktiker möter kraven i examensordningen (SFS 2017:1111) att kritiskt kunna granska och välja olika metoder för bedömning av språk-, skriv- och läsutveckling. Även etiska dilemman i att använda elever i utbildningssyfte motiverar VR-simulering i speciallärarutbildningen. Resultatet i vår undersökning visar att VR-simuleringen kan vara ett komplement till språk-, skriv- och läsutredningar. Resultatet av vår avgränsade studie är inte generaliserbart, men kan bidra till diskussioner om bedömningspraktiken och etiska implikationer genom användning av VR i speciallärarutbildningen. I slutet av examensarbetet ger vi förslag på framtida forskningsområden om VR-simulering i högre utbildning och vi redovisar även specialpedagogiska implikationer.The aim of the present study is to examine the possibility to use virtually simulated (virtual reality, VR) teaching in the education of special needs teachers with specialization in language, writing and reading development as a complement and as an alternative to authentical tests with pupils, to illustrate learning, ethical aspects and the form of assessment in a VR-based environment. The background of the study derives from the students’ need to practice their ability to make language, writing and reading assessments throughout the education to become special needs teachers. A problem that might arise is when the students’ need for practice affects pupils’ integrity or other ethical implications. The study was based on qualitative methods. The students took part of a VR-simulated dynamic assessment, during which the learning situation was observed. All students who participated were then included in focus groups and interviewed about VR-simulation, assessment practice and ethics. An analysis of the result was done from a situated, sociocultural perspective on learning based on four dimensions: meaning, practice, community and identity (Wenger, 1998). The analysis of the learning situation was also inspired by Wenger’s (1998) theory of designing for learning.The results of the study identify that the greatest importance of VR-simulation for the education of special needs teachers lies in the possibility for the students to mutually see and discuss the same dynamic assessment in VR. The VR-simulation becomes a reified memory and a visualization tool where the shared experience promotes negotiation of meaning and reification around assessment practice. We also see in the result that VR-technology can be a barrier for some students, but that simple adjustments should increase the possibility to participate without being adversely affected by the technology. The availability of a dynamic assessment and the students' reflections about different assessment practices meet the requirements of the system of qualifications “examensordningen” (SFS 2017:1111) to be able to critically review and choose different methods for assessing language, writing and reading development. Ethical dilemmas in assessment of pupils for educational purposes also motivate VR simulation in special education. The results show that VR simulation can be a complement to language, writing and reading assessments. The present study is limited to a specific situation and can not be considered generalizable but can contribute to discussions about assessment practices and ethical implications through the use of VR when educating special needs teachers. We also provide suggestions for future research areas for VR-simulation in higher education.
35
Persson, Simon, and Stefan Norell. "Tyst yrkeskunnande på Negotium : - En kvalitativ fallstudie av ett konsultföretag." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-256082.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att inom fältet knowledge management, samt ur ett situerat lärandeperspektiv, skapa en ökad förståelse för hur medarbetares tysta yrkeskunnande synliggörs, delas, integreras och reproduceras i organisationen. För att möjliggöra undersökandet av detta syfte har tre frågeställningar definierats; I vilka situationer synliggörs tyst yrkeskunnande? Hur delas tyst yrkeskunnande? Vilken roll spelar organisationskulturen för delande av tyst yrkeskunnande? Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer på det undersökta fallföretaget. Resultatet från intervjuerna har analyserats med utgångspunkt i Säljös (2005) situerade lärandeperspektiv, Alvesson & Kärremans (2001) modell Four Knowledge Management Approaches samt Nonaka & Takeuchis (1995) SECI-modell. Studiens resultat visar att det förekommer tyst yrkeskunnande i verksamheten och att detta kunnande i stor utsträckning handlar om organisationskännedom, relationsmässiga kunnanden samt identifiering med förebilder. Vidare visar resultatet att det tysta yrkeskunnandet främst synliggörs, delas och reproduceras genom social interaktion där medarbetare får möjligheten att interagera med kollegor från olika delar av verksamheten. Resultatet visar också att tyst yrkeskunnande utvecklas i takt med att erfarenheten växer och att kunnandet är en form av erfarenhetsbaserad kunskap. Studien visar också att organisationskulturen har stor inverkan på delandet av det tysta yrkeskunnandet, som främjas genom en tillåtande kultur där delandet av kunskap uppmuntras och integreras i verksamheten i form av en levande coachingkultur.The purpose of this study is to, within the field of knowledge management as well as from a situated learning perspective, create a better understanding of how employees tacit knowing is being made visible, shared, integrated and reproduced within the organization. To further specify the purpose of this study the three following questions have been created; In what situations are tacit knowing being made visible? How is tacit knowing shared? What role does the organizational culture have when tacit knowing is shared? The empirical data has been collected through nine semi-structured interviews at the examined company. The results of the interviews have been analysed on the basis of Säljö’s (2005) situated learning-perspective, Alvesson & Kärreman’s (2001) model Four Knowledge Management Approaches and Nonaka & Takeuchi’s (1995) SECI-model. The results of this study show that tacit knowing exists within the company and that this knowing is focused around organizational knowledge, interpersonal skills and the identification with role models. Furthermore, the results show that tacit knowing is mostly made visible, shared and reproduced through social interaction where employees have the opportunity to interact with colleagues from different parts of the organization. The study also shows that tacit knowing grows with experience and that it is a form of experience-based knowing. The study also shows that organizational culture has a major impact on the sharing of tacit knowing, promoted by an allowing and supportive culture in which the sharing of knowledge is encouraged and integrated into the organization in the form of a live coaching culture.
36
Thorell, Rebecka, and Katharina Ekman. "”Vad spelar det för roll om jag städar den här toaletten?” : En kvalitativ studie om betydelsen av tidigare arbetslivserfarenheter i yrkesvalet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-252078.
Full textAbstract:
Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag. Dessa intervjuer transkriberades och analyserades, ur det kom fyra teman som var centrala för alla utsagor; Utvecklandet av intressen genom tidigare arbetslivserfarenheter, Strävan efter nya utmaningar, Att använda sig av sin kunskap i olika kontexter samt Att tillägna sig ett förhållningssätt. Resultatet visar att intervjupersonerna påverkats av sina tidigare arbetslivserfarenheter till att de blivit uppmärksamma på vilket område de vill jobba inom, och genom alla arbetsplatser de vart på fortsatt sin approprieringsprocess. I sitt nuvarande arbete använder de sen av sina tidigare kunskaper till att kunna bidra till inlärningsprocesser i sin praktikgemenskap. Studiens slutsatser är att en praktikgemenskap är viktig för att upplevelsen av tillhörighet till yrket och för att ens redskap ska kunna utvecklas inom arbetsplatslärandetThis thesis intends to go through workplace learning and how the situated learning from one service can be used in other services. The aim is to find out how individuals working in HR, who deals with questions concerning employees, experience that previous work experience is relevant to the work they have today. The theoretical framework is based on the sociocultural perspective on learning, which states that thinking and acting of human beings is considered situated to social context. In order to illustrate the learning further, the terms gear, mediation and community of practice is used to understand how learning can be promoted. The study is based on qualitative semi-structured interviews that were conducted with eight women who hold an HR service today. These interviews were transcribed and analysed, out from it we found four themes that were central to all statements; Development of interests through previous work experience, The quest for new challenges, To use knowledge from one context in a new one and To acquire an attitude. The results show that the respondents are influenced by their previous work experience which helps them become aware of what area they want to work within, and through all workplaces where they continued their approprieringsprocess. In their current work they use their previous knowledge to be able to contribute to the learning processes in their community of practice. The study's conclusions is that a community of practice is essential to the experience of belonging to the profession and to even utensils shall be developed in workplace learning.
37
Carlsson, John, and Johan Källman. "Lärare i idrott och hälsa? : En etnografisk studie om begreppet hälsa i ämnet idrott och hälsa." Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-20602.
Full textAbstract:
Health is a complex concept and therefore difficult to define. The concept today playsan important role in society as well as in school, due to the inactivity of today’s youth. Thelatest curriculum for the compulsory school, Lpo 94, has increased the focus on the concept ofhealth, as a part of the physical education, but how the teacher chooses to construct theeducation is still up to each individual, which leads to a vast room for personal interpretation.This is the starting-point of our qualitative, ethnographical, study, that has resulted inthis composition. By passively participating during four lessons as well as interviewing twoteachers in physical education we have been able to analyse how the education regarding theconcept of health was constructed. The main questions we wanted to analyse were: whichdefinition of the concept of health do the teachers in the education regarding health advocate?How is this made explicitly for the students during the lessons? How is the educationregarding the concept of health structured?Our theoretical framework consists of theories regarding education as well as theconcept of health. Concepts such as socialization, interaction, situated learning, didactics andsalutogenic and pathogenic perspectives of health are part of this framework.Our study suggests that the education regarding the concept of health can be explainedin terms of both salutogenic and pathogenic tendencies. Teachers’ definitions and views onthe concept of health have a salutogenic perspective, which becomes evident during theinterviews where physical, psychological and social aspects of health are taken into account.However, the education is structured and presented from a pathogenic perspective and istherefore dominated by the physical aspect of health. This leads to the fact that the teachers’way of talking about the concept of health differs from their way of teaching during thelessons.
38
Sjöberg, David. "Simuleringens situerade aktiviteter : Förutsättningar för lärande i polisutbildning." Doctoral thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-114810.
Full textAbstract:
This thesis is about simulations in professional education and what they mean for developing professional knowing. When educating new police officers, using simulations is an integral part of the educational program. A starting point for the studies in this thesis was that not only the scenario but also the preparation and the debriefing, i.e. the situated activities, must be included. Another starting point was that activities and the individuals cannot be studied separately; both have to be included in the analyses. Two simulations, which were part of the Swedish police education program were studied. The approach was explorative and the methods used to collect data were observations, video-observations, interviews and surveys. The unit of analysis focused how students acted in and how they made sense of the simulation activities. The analytical process was influenced by a sociocultural and dialogical framework, in which learning is seen as a social activity. The thesis showed that using simulation in professional education is a complex endeavor in which the social aspects of simulating have to be acknowledged. The analyses showed that the situated activities of the simulation have to be linked to each other in way that enables the participants to; first, produce a situation with authenticity and second, to use previous experiences and coordinate them with new ones from the simulation in order to create good conditions for learning. This means acknowledging that the stance of a simulation needs to be longer than just the actual simulation. How they are embedded in the education program and how gaps in students knowing are to be bridged after the simulation, need to be considered. The main implication of the results is that the use of simulations in professional education require a specific simulation pedagogy. Some foundations of this are outlined and include; the fact that a simulated situation is a hybrid and never a mirror of a professional situation and also includes creating simulation competence among both teachers and students. This includes learning the “gaming rules” of simulating such as how to act in different roles, how to produce authenticity, what is to be included and what is to be ignored in order to make the scenario work. Simulation pedagogy also has to acknowledge that focus needs to be on how to support the participants’ learning and not assume that there is a direct connection between participation and learning. If all of these issues are considered in the design, the potential of simulations for developing professional knowing can be utilized. To conclude, this thesis shows that in the detailed study of scenarios, preparation and follow-up are important and draw attention to aspects that are central for understanding the conditions for learning in simulations.
39
Wennström, Sofie. "Scholarly communication as a situated learning process for PhD students : an exploratory study about publishing as a community of practice." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-159244.
Full textAbstract:
This master’s thesis aims to explore the practice of becoming a researcher and the learning process embedded in this activity by looking at the communicative practices of PhD students, within the context of academic publishing. It is likely that the way in which these soon-to-be researchers reason about the task of communication is related to their way of approaching their field of research as well as the lived world, which makes it relevant to explore further. The study was performed based two sets of data, first open-ended semi-structured interviews with eleven PhD students at Stockholm University, where they talk about their current situation, their motivations and goals and about how they plan to publish their dissertation. Secondly, an analysis of data about publications focusing on work by PhD students at Stockholm University between 2013–2016, and information about how the intended audience, i.e. the readers, have interacted with the published material. These two sets of data were analysed with the use of theories about personal epistemology, sociocultural learning and the rationality of actions. The study shows that the majority of the PhD students at Stockholm University publishes their research findings as scholarly articles in English. The conclusion is also that the publishing process can be understood as a pedagogical tool, as it provides a vehicle for the PhD students to immerse themselves in their community of practice. These findings suggest that it could be useful to further emphasise the publishing activity as a learning process that may lead to a deeper understanding of the role of the researcher in society.Den här masteruppsatsen avser att utforska hur doktorander lär sig sitt framtida yrke, och hur de socialiseras till att bli forskare via de kommunikativa praktiker som de ägnar sig åt, dvs. akademisk publicering. Dessa kommunikativa praktiker torde vara kopplade till hur en forskare relaterar till sitt forskningsfält, men också sin omvärld, och företeelsen är därför intressant att ytterligare belysa. Studien är genomförd i två delar. Den första delen består av intervjumaterial från samtal med 11 doktorander vid Stockholms universitet. Den andra delen består av en analys av statistik om elektroniska publikationer av doktorander vid Stockholms universitet under perioden 2013–2016. Publikationerna sätts sedan i relation till data om hur läsekretsen har interagerat med publikationerna via olika media och citeringar. De två dataseten analyseras med hjälp av teorier om personlig epistemologi, sociokulturellt lärande och handlingsrationalitet. Slutsatserna är att de flesta doktorander vid Stockholms universitet väljer att publicera sig i vetenskapliga tidskrifter på engelska, och att dessa kommunikativa praktiker kan förstås som ett pedagogiskt verktyg när det gäller lärande om och förståelse för doktorandernas kontext eller gemenskap. Resultatet av studien indikerar att det kan vara meningsfullt att fokusera på publicering, eller liknande kommunikativa praktiker, som en användbar lärandeprocess när det gäller att förstå mer om forskarens roll i samhället.
40
Ringhov, Sanne, and Tea Svensson. "Kvinnans väg till toppen - En kvalitativ studie om kvinnor som lyckats nå ett högre chefskap." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355641.
Full textAbstract:
Idag uppmärksammas kvinnors underrepresentation på högre chefspositioner i såväl media som undersökningar och rapporter. I dessa åskådliggörs det att det idag inte finns en logisk förklaring till varför kvinnor är underrepresenterade, vilket bland annat argumenteras utifrån att kvinnor i genomsnitt har en högre utbildningsnivå än män. Forskning förklarar att en bidragande faktor till att kvinnor fortfarande är underrepresenterade grundas i att chefskap enligt traditionen följer en maskulin norm. För att bidra med kunskap kring kvinnors underrepresentation i relation till chefskapet, har vi valt att fokusera på de kvinnor som lyckats nå ett högre chefskap. Syftet med uppsatsen är således att bidra med djupare förståelse för hur kvinnliga högre chefer upplever att de har formats på deras väg till chefskapet. Utifrån syftet har följande frågeställningar preciserats: “Hur upplever kvinnliga högre chefer den utveckling de gjort i karriären?” samt “Vilka faktorer tillskriver kvinnorna som betydande för deras utveckling i karriären?” Studien är en fallstudie med kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade intervjuer med kvinnliga högre chefer. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av Lave och Wengers teori om situerat lärande samt utifrån ett könsperspektiv som huvudsakligen grundas på West och Zimmermans teori att göra kön. De teoretiska perspektiven har valts med utgångspunkt i forskaren Salminen-Karlssons argumentation om att det saknas forskning där dessa teoretiska utgångspunkter kombineras. Vårt resultat visar bland annat att de kvinnliga högre cheferna påverkats i sin karriärutveckling av att arbetsplatsen har förväntat sig att de ska uppträda på könsspecifika sätt. Således har de kvinnliga högre cheferna anammat olika könsspecifika attribut, såväl “kvinnliga” som “manliga” för att passa in. Vidare visar resultaten att de kvinnliga högre cheferna tillskriver stödet från sin familj som väsentligt, även om de upplevt stödet på olika sätt. Även behovet av en förebild i form av en kvinnlig chef betonas som viktigt under karriärutvecklingen.Today, media as well as research are paying attention to the underrepresentation of women on top management positions. For example, articles and reports highlight that there are no logical explanations to why women are underrepresented. In contrast, science show that women, in average, have a higher education than men and that a contributive reason to why women still are underrepresented is based on the fact that managers, according to tradition, are associated with masculinity. To contribute with knowledge regarding women’s underrepresentation related to the top management positions, we have decided to focus on women who have reached a top management position. The aim with this study is therefore to contribute with deeper understanding of how women in top management positions experience how they have been “shaped” on their way to the management position. From the selected purpose, two questions were derived: “How do the female top managers experience the development they have had throughout their career?” and “What factors do the women identify as meaningful for their career development?” This study is a case study based on a qualitative method using six semistructured interviews with female top managers. The empirical data has been analysed through Lave and Wenger’s theory about situated learning and from a gender perspective, that is based on West and Zimmerman’s theory about doing gender. The theoretical perspective have been chosen with support from the researcher Salminen-Karlsson’s argumentation, in which the researcher states that there is a lack of research combining these two theoretical perspectives. Our result shows, among other things, that the female top managers during their career have been affected by the workplace’s expectations saying that they should act according to gender standards. Because of the expectations, the female top managers have adopted these gender specific attributes, by acting like a “female” or a “man”, to fit in. Furthermore, the result shows that the female top managers claim that the support from their families is important, even if they have experienced the support in different ways. Also, the result shows that the need of a role model in terms of a female manager has been important during the career.
41
Philipsson, Rebecka. "Hur du når Level 90 i ett Serious Game : Feedback för motivation och lärande i digitala spel." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9551.
Full textAbstract:
Denna rapport är ämnad att undersöka vilken sorts feedback digitala spel kan ge föratt främja motivation och lärande. Studien utförs kvalitativt med fokusgrupper somdatainsamlingsmetod och med högstadieelever som målgrupp. Syftet med studien äratt undersöka dessa aspekter i digitala spel för att se hur de kan överföras till lärospeleller serious games på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Frågeställningenutformas dock med ett något bredare omfång för att möjliggöra andra eventuellaanvändningsområden för resultaten. Resultaten från studien jämförs med existerandelitteratur och slutsatserna visar att digitala spel främjar lärande och motivation genomatt tillåta en stegvis kunskap, en intuitiv förståelse genom att sätta information i enrelevant kontext eller handling och där spelaren hela tiden har ett syfte med att utföraen uppgift. Spel är flexibla och låter spelaren lära på ett sätt som passar dem, devisualiserar en spelares utveckling och låter spelare utmana sig själva mot andrasamtidigt som de låter spelare lösa problem tillsammans och där varje spelare kanbidra med sitt eget perspektiv för att lösa ett problem.
42
Malgeryd, Maria. "Kompetens att kartlägga kompetens : Om studie- och yrkesvägledares arbete med validering." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-109397.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete är att belysa validering utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv, särskilt med avseende på lärande, kunskap och kompetens. Teoriramen omfattar tidigare forskning om validering samt olika perspektiv på lärande, kunskap och kompetens. Designen är en kvalitativ intervjustudie och det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna beskriver sitt arbete med validering som en balans mellan ”validering som policyområde” och ”validering som praxis”. Genom att knyta och upprätthålla goda kontakter och relationer bidrar de till att få ”systemet att fungera”. Valideringen är en process där den reella kompetensen omvandlas till formell. Vägledarnas huvudsakliga ansvar i valideringen är kompetenskartläggningen, en process där individen konstruerar sin kompetens i samspel med vägledaren. De intervjuade vägledarna har lärt sig det praktiska arbetet med validering på informell väg. Den yrkesspecifika kompetens de behöver för arbetet motsvarar den som vägledare överlag behöver; samtalskompetens, kunskaper om yrken samt karriärteorier och vägledningsmetoder. I rollerna som ”vägledare”, ”stigfinnare” och ”vägröjare” behöver de även en generell kompetens som innefattar social och språklig förmåga, flexibilitet och kreativitet, förmåga till utveckling och fortsatt lärande samt ett reflexivt förhållningssätt.
43
Andersson, Svetlana, and Iréne Elmefeldt. "Spår av grundtankar i Vygotskijs teori i gymnasieskolan : En studie om hur Vygotskijs socio-kulturella teoribildning återspeglas i gymnasielärares syn på lärande." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3725.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att genom gymnasielärares utsagor söka spår av grundtankar i Vygotskijs teoribildning i deras syn på lärande. Detta för att ta reda på vilka kriterier lärare utgår ifrån när de gör sina didaktiska val i undervisningen och på vilket sätt Vygotskijs grundtankar återspeglas i lärares syn på lärande.
Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer. I undersökningen deltog fyra lärare på två gymnasieskolor. Efter att materialet var transkriberat, gjordes en analys utifrån de fyra aspekterna som kännetecknar ett socio-kulturellt perspektiv enligt Vygotskij: de sociala, de medierande, de situerade och de kreativa med betoning på lärarroll och lärande. Vi använde oss av en hermeneutisk ansats för att analysera resultatet där vi använde relevant forskning för att förstärka vår tolkning av respondenternas utsagor.
I studien framkom att lärare gav uttryck för att samspel och dialog är viktiga inslag i undervisningen. Vi har även funnit spår av de medierande aspekterna där lärare som mediator har en aktiv roll, men att de samtidigt förespråkar en traditionell katederundervisning.
Vår slutsats är att lärare inte stödjer sig på någon specifik vetenskaplig teori i sin syn på lärande. Vi har emellertid tolkat det som att lärare vid sina didaktiska val i undervisningen väljer att reflektera över hur elever tillägnar sig kunskap framför vad elever ska lära och utveckla. Den syn på lärande som vi kan skönja utifrån lärares utsagor är en blandning av olika teorier som färgats av Vygotskijs teoribildning.
Aim with the study was that through high teachers’ statements apply for tracks of basic thoughts of Vygotsky’s theory education in their sights on learning. This is to ascertain what criteria teachers assume when they do their didactic choices in the education and how Vygotsky’s basic thoughts are reflected in teachers’ sights on learning.
Our study bases itself on qualitative interviews where four teachers from two high schools were participated. After the transcription, the analysis was done on the basis of the four aspects that characterize the socio-cultural perspective according to Vygotsky’s theory of education: the social, the mediated, the situated and the creative aspects. We chose to use the hermeneutic method for analyze of our result where we used relevant research in order to strengthen our interpretation of teachers’ statements.
In the study the teachers expressed that interaction and dialogue are important elements in the education. We also have found tracks from the mediated aspects there teachers as a mediator has an active role, but that they at the same time recommend a traditional education.
Our conclusion is that teachers are not based their learning on some specific scientific theory. We however have interpreted that the teachers when they choose a method, prefer to reflect over how students are getting knowledge instead of what students shall learn and develop. That sight on learning as we possibly can discern on the basis of teachers’ statements is a mixture of different theories that has been influenced by Vygotsky’s theory of education.
44
Eriksson, Susanne. "HR-partnerns spelrum i verksamheten : Om tillhörighet, omgivning och krav på mätbarhet." Thesis, Södertörns högskola, Centrum för praktisk kunskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33299.
Full textAbstract:
Ofta hämtas forskning inom Human Resource (HR) och Human Resource Management (HRM) från företagsekonomiska institutioner. Begreppsbildningen präglas av management och organisationsteori med fokus hur funktionen skapar det bästa värdet för organisationen. Här finns som jag ser det en lucka att fylla. Det här är en uppsats i den praktiska kunskapens teori. Med utgångspunkt i främst hermeneutiken samt Dreyfus och Dreyfus inlärningssteg undersöker jag HR-partnerns yrkeskunnande och jag problematiserar handlingsutrymmets betydelse för detta yrkeskunnande. Jag har genomfört fyra djupintervjuer med två HR-partners, en HR-chef och en chef som är kund hos HR-avdelningen. Uppsatsen visar att i den kommun jag undersökt och givit det fingerade namnet Ärlanda, inte främst är de formella strukturerna som avgör hur HR-partnern handlar. Ju bättre förvaltningens förväntningar stämmer överens med HR-funktionens uppdrag och den enskilda HR-medarbetarens samlade kunskap och erfarenhet, desto större blir handlingsutrymmet. Det leder till att HR partnern kan handla och arbeta förebyggande och långsiktigt. Risken som jag ser är att HR-funktionen i sin strävan att utgöra ett professionellt HR-stöd med standardiserade rutiner som underlättar för organisationens chefer även låser fast sin egen yrkesutövning vid enklare rutinartade arbetsuppgifter. På sikt riskeras att förmågan att handla klokt i den enskilda situationen gå förlorad.It is common, that research in the area of Human Resource (HR) and Human Resource Management (HRM), is placed at schools of business and administration. The conceptualization is characterized by management and organization theory, focusing on how the function creates the best value for the organization. Here, as I see it, is a gap to fill. This essay, built on the theory of practical knowledge, is primarily based on hermeneutics and Dreyfus and Dreyfus's learning theory. I investigate the professional skills of the HR-partner and I problematize about the importance of the latitude of the HR partner's professional skills. I have conducted four deep interviewers with; two HR-partners, one HR-manager, and one manager who is the customer of the services of the HR-department. The essay shows that in the municipality I have investigated, which I have given the fictive name Ärlanda, it is not primarily the formal structures that determine how the HR-partner is acting. The latitude for the HR-partner to act and use all his or her work skills is dependent upon a consistency between the expectations of the business, the mission of the HR-department and the individual HR employee's experiences. This will give a space to act in prevention and work with issues at the long range term. Otherwise, as I see it, there is a risk in the endeavor of the HR-department to provide professional HR support with standardized procedures that ease the work of the managers in the organization. This risk is that the professional skills of the HR-partner get occupied by the routine assignments. In the long run, this will be at the expense of the ability to act wisely in the specific situation.
45
Lindström, Hanna. "Hur utvecklas och upplevs yrkesidentitet inom gymnasial yrkesutbildning? : En intervjustudie med gymnasiala yrkeselever om synen på den egna yrkesidentiteten." Thesis, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-107932.
Full textAbstract:
Att utveckla en yrkesidentitet som en del av en bredare identitetsutveckling ses som ett viktigt mål för unga individer. Detta är också ett uttalat syfte med den utbyggnad som skett av arbetsplatsförlagt lärande (APL) inom den svenska gymnasieskolan sedan Gy 2011. I min studie av hur yrkeselever utvecklar och upplever sin yrkesidentitet har jag intervjuat totalt åtta elever vid gymnasial yrkesutbildning och/eller gymnasial lärlingsutbildning. Jag har utgått från teorin om situerat lärande och använt mig av analysbegreppen handlingsgemenskap och deltagarbana för att ringa in den miljö som lärandet sker, respektive elevens uppfattning om sin position i densamma. I operationaliseringen av dessa begrepp har jag låtit handlingsgemenskap förtydligas med hjälp av Alan Browns modell för utveckling av yrkesidentitet. Intervjuerna har genomförts som semistrukturerade livsvärldsintervjuer och elevernas berättelser har sedan analyserats tematiskt, där jag utgått från på förhand givna teman och låtit sub-teman utkristalliseras under genomläsning och kodning. I mitt resultat framgår att eleverna i hög grad betonar generella, sociala och relationella färdigheter i sin beskrivning av yrkesidentitet. Deras egen position i förhållande till vad de ser som ett fullvärdigt medlemskap i yrket varierar. De elever som önskar komma bort från yrket uttrycker i större utsträckning osäkerhet kring sin position, men detta innebär inte att de är likgiltiga inför de faktorer som beskrivs som viktiga för utvecklingen av yrkesidentitet. Det finns hos samtliga intervjuade en önskan och strävan om att uppnå ett fullvärdigt, eller åtminstone fullvärdigare deltagande och för att detta ska till krävs att eleverna ges tillgång till deltagande, att de upptas i den sociala gemenskapen, samt att de upplever engagemang och förväntningar hos övriga i handlingsgemenskapen. För de elever som inte drivs av ett intresse för själva yrket ter sig den sistnämnda faktorn som särskilt viktig. Eleverna ger bilden av en klar distinktion mellan att känna sig som en praktikant och att känna sig som en anställd. Medan känslan av att vara praktikant associeras med känslor av utanförskap, ett stillastående i sitt lärande och att inte ges ansvar och tillit behäftas känslan av att vara anställd med mer positiva värden såsom att få erkännande för sitt kunnande, bygga meningsfulla relationer med medarbetare, samt ges ansvar och tillit. Att ha uppnått känslan av att vara anställd är dock inte en garanti för att samma känsla ska infinna sig på nästa praktikplats, utan är i hög grad beroende av att eleven ges tillgång till relevanta aktiviteter för yrket, såväl som till den sociala gemenskapen.