Relevant bibliographies by topics / Själavård

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Själavård'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 25 January 2023

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Själavård.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Själavård"

1

Welander, Martin, Jenny Sylvin, Carola Envall, and Sara Nordlund-Laurent. "Recensioner." AVAIN - Kirjallisuudentutkimuksen aikakauslehti, no. 3 (September 1, 2014): 47–56. http://dx.doi.org/10.30665/av.74957.

Full text
Abstract:
Martin Welander Christer Kihlman ur queerperspektiv Mikko Carlson: Paikantuneita haluja. Seksuaalisuus ja tila Christer Kihlmanin tuotannossa Jenny Sylvin Litterär flerspråkighet i olika varianter Julia Tidigs: Att skriva sig över språkgränserna. Flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa Carola Envall Myndighet, själavård, löje: präster i svenska romaner under två sekler Eva Fjellander: Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku. En studie av prästgestalter i svenska romaner 1809–2009 Sara Nordlund-Laurent Mångtydiga berättelser om litteraturen i skolverkligheten Katarina Rejman: Litteratur och livskunskap – modersmålslärarens berättelse om undervisningen i årskurs 7–9
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lundgren, Eva. "Samspel, maktkamp och sexualisering - om 42 präster i norska kyrkan." Tidskrift för genusvetenskap 10, no. 2 (2022): 49–62. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v10i2.5308.

Full text
Abstract:
/ denna artikel undersöker Eva Lundgren relationen mellan yrkesutövning och mötet mellan man och kvinna. Hon diskuterar varför olika grupper av präster förhåller sig olika till sin yrkesroll och att de manliga prästerna ser själavården som ett fält för sexuella spänningar och tändningar medan kvinnliga präster helt avvisar denna tanke.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Sundberg, Lars-Göran. "MarieAnne Ekedahl (red.), Livshjälp i en orolig tid: Själavård i forskning och beprövad erfarenhet." Svensk Teologisk Kvartalskrift 97, no. 3 (2021). http://dx.doi.org/10.51619/stk.v97i3.23463.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Själavård"

1

Bokma, Anne. "Finskspråkig själavård i Svenska kyrkan : Kartläggning av behovet och tillgängligheten av själavård på finska i Svenska kyrkan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180116.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Borgenback, Rickard. "Mötet mellan själavård och psykoterapi : ur ett själavårdsperspektiv." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-482.

Full text
Abstract:
<p>Denna uppsats har behandlat skillnaderna mellan själavård och psykoterapi. Den har klargjort vad som kännetecknar de båda människostödjande insatserna, kristen själavård och profan psykoterapi. Den övergripande frågeställningen har varit om själavården kan utvecklas och berikas i mötet med psykoterapin samt om de båda professionerna ömsesidigt kan berika varandra? Är ett ökat samarbete mellan själavård och psykoterapi önskvärt? Vilka möjliga vägar syns i så fall för ett samarbete mellan dessa två? För att söka svar på min frågeställning har jag genomfört djupintervjuer enligt kvalitativ metod av fyra företrädare för själavården och fyra företrädare för psykoterapin. Svaren visade att det finns ett ömsesidigt intresse och öppenhet för varandras arbetsfält och kompetens. Trots att en del av svaren pekade på vissa risker med en ökad korsbefruktning mellan själavård och psykoterapi, så verkade fördelarna med ett ökat samarbete överväga. Min slutsats är att de intervjuade anser att psykoterapin har berikat och kommer att fortsätta berika själavården, bland annat genom vidareutveckling av olika former av pastoral psykoterapi. Det förefaller också finnas goda förutsättningar för att själavården ska kunna berika psykoterapin, främst då inom sorg, kris och katastrofarbete, arbete mot barn och ungdom samt arbete runt de existentiella frågorna i psykoterapin.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Marklund, Catrin. "Befriad eller bunden : Om syndabekännelse och själavård i högmässan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-162716.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Norin, Jimmy. "Själavård i tider av covid-19 pandemi : utifrån Berit Okkenhaugs själavårdsinriktningar." Thesis, Enskilda Högskolan Stockholm, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ths:diva-1345.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att analysera om, och i vilken grad Berit Okkenhaugs själavårdsinriktingar, som hon presenterar i sin bok, Själavård – en grundbok, (Okkenhaug, 2004) kan jämföras med hur präster i Uppsala pastorat bedriver själavård. Uppsatsen har också som syfte attundersöka om och hur prästernas själavårdsarbete har förändrats under covid-19 pandemin.Forskningsmetoden som används i denna uppsats är kvalitativ, då djupintervjuer har genomförts med fyra erfarna präster i Uppsala pastorat.Av intervjuerna framkommer att konfidenten i samtliga fall står i centrum, men att ocksåGud ska finnas med på något sätt. En av de viktigaste sakerna som själavårdaren kan bidra medär att förmedla det kristna hoppet.Pandemin och dess restriktioner har satt tydliga spår hos människor. Framför allt märks enökad isolering och depression bland konfidenterna. Prästerna har fått anpassa sina rutiner ochtillvägagångssätt för själavård på olika sätt, beroende på hur de vanligtvis arbetar, då de personliga mötena har blivit färre, sammankomsterna mindre och hembesöken mer eller mindrehar upphört.Det är dock fortfarande konfidentens behov till ande, själ och kropp och hur man kan mötadem med Guds hjälp som står i fokus, och det framkommer att Svenska kyrkan ständigt arbetarför att lära sig och anpassa sig till dessa utmanande tider av pandemi.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Svensson, Arvid. "Det finns inga ateister i skyttegravarna : Den militära själavårdens roll i dagens svenska försvarsmakt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-61123.

Full text
Abstract:
The following bachelor thesis will focus on the Swedish Armed Forces and their military pastoral care in the otherwise secularized society and organization. What kind of duties does the chaplains and other chaplaincy have in the armed forces, why haven't the religious pastoral care been replaced with a secular alternative and how does their work stand against their own organization values? The essay will primarily focus on the works of parson Sten Elmberg that he, together with the Swedish Armed Forces, published during the years of 2000 til 2014. These publications focus on the Swedish Armed Forces foreign missionary during the 1990s in Bosnia and the 2000s in Kosovo.   The theory chapter of the essay is focused on the secularizationtheory from Rodney Stark and Larry Shiner together with the deprivationtheory from Charles Glock and Rodney Stark. The conclusion is that it is hard to replace the religious pastoral care with a secular alternative since the secular care are not as skilled in dealing with the questions of life and death as the pastoral care are and that is because of the deprivation theory the soldiers sometimes even asks for pastoral care. Further wise we can see that the duties are not focused on the religious questions even though the care is delivered by religious representatives.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Nyman, Lennart. ""Trumman magert altar är Kyrkonyckeln jag begär" : En kollektivbiografisk studie av Frihetstidens fältpräster." Thesis, Uppsala universitet, Kyrkohistoria, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255521.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Riddervik, Thomas. "Gränsdragningar : om svårigheterna att hålla ihop och hålla isär själavård och psykoterapi." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8176.

Full text
Abstract:
Inledning: Uppsatsens ambition är att utforska passformen mellan de två samtalsformerna själavård och psykodynamisk psykoterapi genom att intervjua personer som är skolade i och använder båda formerna. Frågeställningar: Hur upplever enskilda präster som är också är legitimerade psykoterapeuter passformen mellan själavård och psykoterapi och vilka strategier har de för att förlika dessa paradigm med varandra? Metod: Uppsatsen hämtar sina resultat från fem induktivt orienterade intervjuer som bearbetats med tematisk analys. Resultat: Tre teman utkristalliserade sig: Definitionsproblematik, konflikt perspektiv och konsolidering. Diskussion: Diskussionen tar framförallt fasta på svårigheten att medvetandegöra skillnader och likheter mellan själavård och psykoterapi, men försöker också få upp områden till ytan som skulle kunna utforskas vidare. Dessa områden täcker flera nivåer från strukturella intressekonflikter mellan olika tillsynsmyndigheter till den psykodynamiska teorins kontra teologins förståelse av Gud.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Mattsson, Sofi. "Abort och själavård, erfarenheter och förhållningsätt : En kvantitativ studie bland Equmeniakyrkans pastorer och diakoner." Thesis, Enskilda Högskolan Stockholm, Avdelningen för religionsvetenskap och teologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ths:diva-1343.

Full text
Abstract:
En uppsats som genom en enkätundersökning bland Equmeniakyrkans pastorer och diakoner villundersöka den erfarenhet av och förhållningssätt till abortproblematik i själavård som finns blandsamfundets anställda. Där olika strukturer och pastorn och diakonens upplevelsen av konfliktendem emellan är något som belyses med hjälp av struktureringsteorin.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Gustin, Linda. "Själavård med överlevare till sexualbrott : Berättelsens betydelse – en kvalitativ undersökning med fokus på bibelberättelser och narrativ." Thesis, Högskolan i Gävle, Religionsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24574.

Full text
Abstract:
Denna studie avser att förstå och analysera, om och hur, narrativ och bibelberättelser kan verka läkande i det enskilda själavårdssamtalet med överlevare av sexuella övergrepp. Undersökningen utförs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med själavårdare inom Svenska Kyrkan. Själavårdens essens och avgränsning mot andra vårdformer berörs och förklaras med hjälp av Okkenhaug och Wikström. För att förstå övergreppets problematik och vad själavården kan tillföra för läkande resurser används primärt Kirsten J. Leslies When Violence is no stranger, Sårade hjältar själavård för män som utnyttjats sexuellt som pojkar av Agneta Sandberg samt Fra skam til Verdighet av Anstorp et al samt artiklar av R. Ruard Ganzevoort. Bibelberättelserna kan utifrån vad som framkommit under intervjuundersökningen fungera läkande genom att bland annat ge identifikation med andra som lidit och upprättats, erbjuda struktur och påvisa en villkorslös kärlek. Vidare kan berättelserna ge möjlighet att sätta ord på trauman som annars inte lyfts fram genom att avpersonifiera med hjälp av berättelser. I denna undersökning är evangelietexterna mest representerade. Avgörande för valet är konfidentens behov och själavårdarens kunnande. En slutsats är att själavårdare som arbetar med denna problematik kan behöva särskild kännedom om bibeltexter som kan vara relevanta för målgruppen. Att få verbalisera sin livshistoria och övergreppserfarenheterna i själavårdssamtalet ger möjlighet till att infoga traumat i ett befintligt narrativ. Genom att utmana skadliga beteenden och roller kan själavårdaren bidra till att konfidenten kan erfara meningsfullhet trots det inträffade traumat. Den trygghet som själavården erbjuder, i samverkan med berättelserna, ger överlevaren förutsättningar att bygga upp sin egen identitet och motverkar stagnation i en offerroll.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Westlin, Ullakarin. "En möjlig väg till återhämtning : En studie om det själavårdande samtalet som en resurs i ett samhälle där alltfler drabbas av psykisk ohälsa." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2568.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Själavård"

1

Healing wisdom: Depth psychology and the pastoral ministry. William B. Eerdmans Pub. Co., 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

1940-, MacKinlay Elizabeth, ed. Ageing and spirituality across faiths and cultures. Jessica Kingsley Publishers, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

The Pastor: A Spirituality. Fortress Press, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Pastor. 1517 Media, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ageing and spirituality across faiths and cultures. Jessica Kingsley Publishers, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Själavård' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography