To see the other types of publications on this topic, follow the link: Själavård.
Dissertations / Theses on the topic 'Själavård'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 23 dissertations / theses for your research on the topic 'Själavård.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Bokma, Anne. "Finskspråkig själavård i Svenska kyrkan : Kartläggning av behovet och tillgängligheten av själavård på finska i Svenska kyrkan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180116.
Full text
2
Borgenback, Rickard. "Mötet mellan själavård och psykoterapi : ur ett själavårdsperspektiv." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-482.
Full textAbstract:
<p>Denna uppsats har behandlat skillnaderna mellan själavård och psykoterapi. Den har klargjort vad som kännetecknar de båda människostödjande insatserna, kristen själavård och profan psykoterapi. Den övergripande frågeställningen har varit om själavården kan utvecklas och berikas i mötet med psykoterapin samt om de båda professionerna ömsesidigt kan berika varandra? Är ett ökat samarbete mellan själavård och psykoterapi önskvärt? Vilka möjliga vägar syns i så fall för ett samarbete mellan dessa två? För att söka svar på min frågeställning har jag genomfört djupintervjuer enligt kvalitativ metod av fyra företrädare för själavården och fyra företrädare för psykoterapin. Svaren visade att det finns ett ömsesidigt intresse och öppenhet för varandras arbetsfält och kompetens. Trots att en del av svaren pekade på vissa risker med en ökad korsbefruktning mellan själavård och psykoterapi, så verkade fördelarna med ett ökat samarbete överväga. Min slutsats är att de intervjuade anser att psykoterapin har berikat och kommer att fortsätta berika själavården, bland annat genom vidareutveckling av olika former av pastoral psykoterapi. Det förefaller också finnas goda förutsättningar för att själavården ska kunna berika psykoterapin, främst då inom sorg, kris och katastrofarbete, arbete mot barn och ungdom samt arbete runt de existentiella frågorna i psykoterapin.</p>
3
Marklund, Catrin. "Befriad eller bunden : Om syndabekännelse och själavård i högmässan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-162716.
Full text
4
Norin, Jimmy. "Själavård i tider av covid-19 pandemi : utifrån Berit Okkenhaugs själavårdsinriktningar." Thesis, Enskilda Högskolan Stockholm, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ths:diva-1345.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att analysera om, och i vilken grad Berit Okkenhaugs själavårdsinriktingar, som hon presenterar i sin bok, Själavård – en grundbok, (Okkenhaug, 2004) kan jämföras med hur präster i Uppsala pastorat bedriver själavård. Uppsatsen har också som syfte attundersöka om och hur prästernas själavårdsarbete har förändrats under covid-19 pandemin.Forskningsmetoden som används i denna uppsats är kvalitativ, då djupintervjuer har genomförts med fyra erfarna präster i Uppsala pastorat.Av intervjuerna framkommer att konfidenten i samtliga fall står i centrum, men att ocksåGud ska finnas med på något sätt. En av de viktigaste sakerna som själavårdaren kan bidra medär att förmedla det kristna hoppet.Pandemin och dess restriktioner har satt tydliga spår hos människor. Framför allt märks enökad isolering och depression bland konfidenterna. Prästerna har fått anpassa sina rutiner ochtillvägagångssätt för själavård på olika sätt, beroende på hur de vanligtvis arbetar, då de personliga mötena har blivit färre, sammankomsterna mindre och hembesöken mer eller mindrehar upphört.Det är dock fortfarande konfidentens behov till ande, själ och kropp och hur man kan mötadem med Guds hjälp som står i fokus, och det framkommer att Svenska kyrkan ständigt arbetarför att lära sig och anpassa sig till dessa utmanande tider av pandemi.
5
Svensson, Arvid. "Det finns inga ateister i skyttegravarna : Den militära själavårdens roll i dagens svenska försvarsmakt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-61123.
Full textAbstract:
The following bachelor thesis will focus on the Swedish Armed Forces and their military pastoral care in the otherwise secularized society and organization. What kind of duties does the chaplains and other chaplaincy have in the armed forces, why haven't the religious pastoral care been replaced with a secular alternative and how does their work stand against their own organization values? The essay will primarily focus on the works of parson Sten Elmberg that he, together with the Swedish Armed Forces, published during the years of 2000 til 2014. These publications focus on the Swedish Armed Forces foreign missionary during the 1990s in Bosnia and the 2000s in Kosovo. The theory chapter of the essay is focused on the secularizationtheory from Rodney Stark and Larry Shiner together with the deprivationtheory from Charles Glock and Rodney Stark. The conclusion is that it is hard to replace the religious pastoral care with a secular alternative since the secular care are not as skilled in dealing with the questions of life and death as the pastoral care are and that is because of the deprivation theory the soldiers sometimes even asks for pastoral care. Further wise we can see that the duties are not focused on the religious questions even though the care is delivered by religious representatives.
6
Nyman, Lennart. ""Trumman magert altar är Kyrkonyckeln jag begär" : En kollektivbiografisk studie av Frihetstidens fältpräster." Thesis, Uppsala universitet, Kyrkohistoria, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255521.
Full text
7
Riddervik, Thomas. "Gränsdragningar : om svårigheterna att hålla ihop och hålla isär själavård och psykoterapi." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8176.
Full textAbstract:
Inledning: Uppsatsens ambition är att utforska passformen mellan de två samtalsformerna själavård och psykodynamisk psykoterapi genom att intervjua personer som är skolade i och använder båda formerna. Frågeställningar: Hur upplever enskilda präster som är också är legitimerade psykoterapeuter passformen mellan själavård och psykoterapi och vilka strategier har de för att förlika dessa paradigm med varandra? Metod: Uppsatsen hämtar sina resultat från fem induktivt orienterade intervjuer som bearbetats med tematisk analys. Resultat: Tre teman utkristalliserade sig: Definitionsproblematik, konflikt perspektiv och konsolidering. Diskussion: Diskussionen tar framförallt fasta på svårigheten att medvetandegöra skillnader och likheter mellan själavård och psykoterapi, men försöker också få upp områden till ytan som skulle kunna utforskas vidare. Dessa områden täcker flera nivåer från strukturella intressekonflikter mellan olika tillsynsmyndigheter till den psykodynamiska teorins kontra teologins förståelse av Gud.
8
Mattsson, Sofi. "Abort och själavård, erfarenheter och förhållningsätt : En kvantitativ studie bland Equmeniakyrkans pastorer och diakoner." Thesis, Enskilda Högskolan Stockholm, Avdelningen för religionsvetenskap och teologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ths:diva-1343.
Full textAbstract:
En uppsats som genom en enkätundersökning bland Equmeniakyrkans pastorer och diakoner villundersöka den erfarenhet av och förhållningssätt till abortproblematik i själavård som finns blandsamfundets anställda. Där olika strukturer och pastorn och diakonens upplevelsen av konfliktendem emellan är något som belyses med hjälp av struktureringsteorin.
9
Gustin, Linda. "Själavård med överlevare till sexualbrott : Berättelsens betydelse – en kvalitativ undersökning med fokus på bibelberättelser och narrativ." Thesis, Högskolan i Gävle, Religionsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24574.
Full textAbstract:
Denna studie avser att förstå och analysera, om och hur, narrativ och bibelberättelser kan verka läkande i det enskilda själavårdssamtalet med överlevare av sexuella övergrepp. Undersökningen utförs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med själavårdare inom Svenska Kyrkan. Själavårdens essens och avgränsning mot andra vårdformer berörs och förklaras med hjälp av Okkenhaug och Wikström. För att förstå övergreppets problematik och vad själavården kan tillföra för läkande resurser används primärt Kirsten J. Leslies When Violence is no stranger, Sårade hjältar själavård för män som utnyttjats sexuellt som pojkar av Agneta Sandberg samt Fra skam til Verdighet av Anstorp et al samt artiklar av R. Ruard Ganzevoort. Bibelberättelserna kan utifrån vad som framkommit under intervjuundersökningen fungera läkande genom att bland annat ge identifikation med andra som lidit och upprättats, erbjuda struktur och påvisa en villkorslös kärlek. Vidare kan berättelserna ge möjlighet att sätta ord på trauman som annars inte lyfts fram genom att avpersonifiera med hjälp av berättelser. I denna undersökning är evangelietexterna mest representerade. Avgörande för valet är konfidentens behov och själavårdarens kunnande. En slutsats är att själavårdare som arbetar med denna problematik kan behöva särskild kännedom om bibeltexter som kan vara relevanta för målgruppen. Att få verbalisera sin livshistoria och övergreppserfarenheterna i själavårdssamtalet ger möjlighet till att infoga traumat i ett befintligt narrativ. Genom att utmana skadliga beteenden och roller kan själavårdaren bidra till att konfidenten kan erfara meningsfullhet trots det inträffade traumat. Den trygghet som själavården erbjuder, i samverkan med berättelserna, ger överlevaren förutsättningar att bygga upp sin egen identitet och motverkar stagnation i en offerroll.
10
Westlin, Ullakarin. "En möjlig väg till återhämtning : En studie om det själavårdande samtalet som en resurs i ett samhälle där alltfler drabbas av psykisk ohälsa." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2568.
Full text
11
Olander, Johanna. "Det otydliga uppdraget : Fem själavårdare beskriver uppdraget att erbjuda samtal." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5267.
Full textAbstract:
Inledning: Den psykiska ohälsan rapporteras öka och debatten tilltar vad gäller bristande resurser. En oreglerad sektor står fri att erbjuda sina tjänster. Svenska kyrkan är en aktör och kyrkan har en lång tradition av att erbjuda samtal. Verkligheten utmanar och den ökade psykiska ohälsan ställer eventuellt nya krav på kompetens. Frågeställningar: Hur beskriver intervjupersonerna uppdraget att erbjuda samtal? Hur beskriver intervjupersonerna varför konfidenten söker samtal? Hur upplever de sin kompetens och sitt fortbildningsbehov? Metod: Data har samlats in, i hermeneutisk anda och med en induktiv ansats, genom kvalitativa djupintervjuer. Materialet har bearbetats i en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att uppdraget att erbjuda samtal å ena sidan är något självklart, men å andra sidan otydligt. Begreppet själavård och dess innebörd går det att tänka olika kring och störst samstämmighet råder om vad det är man inte erbjuder, nämligen psykoterapi. Samtalsmottagningen fungerar som ett sätt att tydliggöra vad det är man kan, och vad man inte kan, erbjuda. Resultatet pekar på att relationer och måendet i vardagen är det man främst söker för. Samt att såväl inre motiv (upplevd samhällsstress, existentiella frågor) som yttre motiv (öppenhet i samhället, kostnadsfria samtal, blivit rekommenderad) påverkar. Uppdraget framträder oklart och resonemang om kompetens och fortbildning likaså. Sammantaget visar studien att frågor som rör identitet, det unika i det man erbjuder förblir oklart, samt att gränser av olika slag, som vilken kompetens som är lämplig, frågor om ramar och handledning, lämnas till det enskilda sammanhanget att ta ställning till.<br>Introduction: Mental illness is recognized to be increasing, and the debate is growing in terms of lack of resources. An unregulated sector is free to offer their services. The Swedish church is an unregulated authority and the church has a long tradition of offering discourses. The reality is challenging and the increased mental illness puts potential new requirements on competence. Questions: How do the interviewees describe the mission to offer discourses? How do the interviewees describe why the patients ask for discourses? How do they experience their skills and training needs? Methodology: Collection of data through qualitative depth-interviews with a hermeneutical and inductive approach. The material has been processed in a content analysis. Result: The result illustrates that the mission to offer discourses is on one hand obvious, but on the other hand indistinct. The concept of church counseling and its content allow differentiations in mindset, and consensus is primarily existing in regards of what is not offered, namely psychotherapy. The discourse-therapy helps to clarify what church counseling can offer and what cannot be offered. The result indicate that relationships and the everyday well-being are the main-topics in the discourses. In addition inner motives (e.g. perceived everyday stress and existential questions) and external motives (e.g. openness in society, free calls, have been recommended) also influence why patients look for discourse therapy. The counseling task seems unclear as well as the reasoning regarding competence and further training. Overall, the study shows that questions regarding identity – the uniqueness in what is offered in church counseling remains unclear, and that various limitations and level of suitable competence for discourse-therapy is handed over to the individual context to decide on.
12
Borssén, Daniel. "Själsliga möten i trygga rum : En religionspsykologisk studie på själavårdsrummet utifrån prästers erfarenheter." Thesis, Uppsala universitet, Religionspsykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-406956.
Full textAbstract:
The purpose of this paper was to investigate how priests in the Church of Sweden relate to the environment where they practice pastoral care, and what significance the spatial environment may have on pastoral care. On the basis of the research question of this paper I have used concepts from environmental psychology and concepts from psychology of religion to approach my research problem. The aim of the paper has been to visualize experiences from priests in the Church of Sweden in order to gain a deeper understanding of the environment of the pastoral care room. The empirical study involved a qualitative approach with a primarily theory-driven analysis. Eight semi-structured interviews were conducted with priests in the Church of Sweden. The theoretical framework of this paper consists of two theories, the first is based on the design of the physical environment for care and nursing according to environmental psychologist Solvej Fridell. The second theory is based on potential space and the sacred-built environment according to psychologist of religion and theologian Pamela Cooper-White. The results indicate that the character of the pastoral care-room is central for the interviewed priests. The environment of the room creates opportunities that are perceived to influence the process of pastoral care, throughout the design of the physical environment and the placement of symbols in the room. Aspects such as lighting, seating-group placement, religious objects, confidentiality, acoustics and self-determination of action are considerations that are perceived to affect the environment and the people in the room.
13
Samaletdin, Vendela. ""Gudinnorna inom oss", en kraft i den tysta revolutionen? : ett religionpsykolgiskt utforskande av nyandlighet och dess möjligheter." Thesis, Uppsala universitet, Religionsbeteendevetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432103.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to get a better understanding of the growing interest inspiritualism and it’s possible consequences for society and the individual’s religiousmental health. This was made by seeing how well you could apply Frisk’s definition ofspiritualism (2006) and Wikström’s model of pastoral care (1999) on Bolens theory ongoddesses (1992). The method used was template style analysis according to Malterud’smodel (2014). By using two themes, pastoral care and spiritualism, and codes based ofthe two theories the material was sorted and analysed. The material was then sorted in totwo categorise, the world of the goddesses and the goddess Demeter. The result showed itpossible to read Bolen’s book as a spiritual literature and that its content overlapped withpastoral care. The conclusion is that spiritualism is capable to offer an alternative to theinstitutional religion’s pastoral care.
14
Olsson, Amanda. "”Vi som kyrka får ta slängar av andras fördomar som inte stämmer om oss.” : En kvalitativ intervjustudie rörande likheter och skillnader mellan kyrkans själavård och offentlig ungdomshälsa." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-62850.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen har haft som syfte att jämföra likheter och skillnader beträffande inriktning mellan kyrkans själavård och ungdomshälsa/barn-och ungdomspsykiatri. Detta arbete har genomförts med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer som spelats in och analyserats enligt intervjupersonernas livsvärld. Det empiriska materialet har kodats och analyserats med hjälp av ett teoretiskt begreppspar som använts i tidigare religionsvetenskaplig forskning Tidigare forskning påvisar att ungdomars psykiska ohälsa har ökat kraftigt de senaste decennierna. Detta är idag ett etablerat samhällsproblem, och just därför ville jag undersöka ungdomars möjligheter till samtalshjälp, och hur denna ter sig. Forskning om ungdomars psykiska ohälsa finns det ingen brist på. Det som däremot är en bristvara är hur samtalshjälpen som erbjuds hos olika verksamheter i samhället, fungerar. Det finns heller ingen svensk forskning som påvisar vart ungdomar helst vänder sig för samtalshjälp, eller varför vissa verksamheter anses vara mer framgångsrika än andra. Något som däremot har påvisats, är ett bristande förtroende för vissa verksamheter.
15
Farholt, Charlotte. "Svensk militär själavård : Den svenska militära själavårdens organisation 1892-2008 samt en komparativ studie av Fältandaktsböckerna 1893, 1940 och 2008." Thesis, Linköping University, Department of Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-59078.
Full text
16
Mårtensson, Erik. "Närmare Gud i fält : Svenska soldaters upplevelser av religiösa uttryck i den svenska Försvarsmakten 2000-2020." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184728.
Full textAbstract:
Studien har syftat till att undersöka hur svenska soldater som tjänstgjortunder perioden 2000–2020 upplevt närvaron och betydelsen av religiösa uttryck i tjänsten samtom denna upplevelse ändrats vid utlandstjänst. Detta genom att söka svar på hur närvarandeoch betydelsefulla svenska soldater upplevt att religiösa uttryck varit under sin tjänstgöring,om denna upplevelse ändrats vid utlandstjänst samt om de upplevt att det funnits kunskap omoch respekt inför en religiös mångfald inom Försvarsmakten. Detta har gjorts genom enkvalitativ intervjustudie, med utgångspunkt i meningstolkning och teoretisk analys, avindividuella intervjuer med sju soldater som gjort utlandstjänst under undersökningsperioden.Studien har visat att religiösa uttryck är såväl närvarande som betydelsefulla för soldater iFörsvarsmakten. En närvaro och betydelse som ökar vid utlandstjänst oavsett skildaindividuella trosuppfattningar. Därtill framstår kunskap om världsreligionerna och respektinför en religiös mångfald som en förutsättning både för att kunna utföra uppdraget utomlandsbra samt för en jämställd organisation.
17
Bramstång, Mattias. "Själavårdens betydelse för krigföringsförmågan : yngre officerares uppfattning." Thesis, Försvarshögskolan, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-10024.
Full textAbstract:
Försvarsmakten har anställda läkare för att hantera militärers fysiska problem, psykologer för deras mentala problem och präster för själsliga problem. Försvarsmakten ger uttryck för att själavård bidrar till operativ effekt och präster är satta att leda själavården. Forskning visar på ökad risk för stressymptom bland personal som deltagit i militära missioner och att goda relationer kan motverka destruktiva symptom. Inom ramen för denna studie har ingen svensk forskning påträffats som stödjer att själavård bidrar till operativ effekt. Själavårdskonceptet är outforskat ur ett militärt perspektiv och studien vill bidra med vetenskapligt grundad förståelse om dess roll och vilken betydelse själavården har för krigföringsförmågan. Genom en induktiv ansats och ett kvalitativt perspektiv har förståelsen utvecklats med en anpassad form av grundad teori. Forskningsfrågor 1. Vilken roll spelar själavården för officerare i Försvarsmakten? 2. Upplever officerarna att själavården har betydelse för krigföringsförmågan? Resultatet visar att militär själavård kan förstås som en decentraliserande process bestående av traditionell, social och spirituell vägledning. Resultatet presenteras i en tredimensionell modell som sammantaget baseras på tolv kategorier som framträtt ur empirin. Betydelsen av militär själavård för krigföringsförmågan framstår som en individuell drivkraft som armerar och förstärker krigföringsförmågan. Diskussionerna i studien består av tre teoretiska analyser: Den första diskussionen förbinder resultatet med forskningsöversikten. Den andra diskussion förenar resultatet med den teoretiska referensramen där en utvecklad modell av krigföringsförmågan presenteras. Den tredje diskussionen utgörs av en perspektivisering där resultatet projiceras mot teori som framträtt sent under studien.
18
Johansson, Helena. "”Sanningen ska göra er fria” : En kvalitativ studie om prästers möte med häktade och fängslade människor i Sverige." Thesis, Högskolan i Gävle, Kriminologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30710.
Full textAbstract:
Föreliggande studie undersökte häktes/fängelseprästers upplevelse av förändring hos de frihetsberövade, vilka de mötte i sin tjänst på häkten och fängelser. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem präster i Svenska kyrkan. Intervjuerna genomfördes sommaren 2019. I studien framkommer det att alla intervjuade upplevde att förändringar sker hos de frihetsberövade. Det handlar om att kunna bryta destruktiva mönster och göra förändringar för ett bättre och friare liv. Vägen till denna förändring går genom samtal, gudstjänster och meditationer tillsammans med de själavårdande samtalen. Oväntat visar studien även på de förändringar som skedde hos prästerna själva där de beskriver sin upplevelse av djupare andlighet och stor meningsfullhet. Resultatet av studien visar att prästerna upplevde att de allra flesta frihetsberövade, har en stark önskan om ett icke kriminellt liv och att vägen dit kan gå genom fler och mer bestående möten och band till ett socialt accepterat sammanhang.<br>This current study investigated priests, in the church of Sweden, working in custody and/or prison. Do priests experience any change in the prisoners’ lives during the time they are held in prison? The qualitative study consists of semi structured interviews with five priests. They were interviewed during summer 2019. The study shows that all of the priests experienced that many of the prisoners changed attitudes concerning their lives and their situation. They expressed the desire of another kind of life. Unexpectedly the study also shows the change the priests undertook, working with the prisoners. The priests expressed feelings about deeper spirituality and a sense of rich meaningfulness. The study shows that the priests experienced that almost all of the prisoners had a strong wish of living a non-criminal life. The road to this life is the one which consists of many new and constant contacts with a socially accepted environment.
19
Hammarlund, Claes-Otto. "Kan den praktiska kunskapens teori hjälpa en präst att vara i sitt esse?" Thesis, Södertörn University College, Centre for Studies in Practical Knowledge, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3654.
Full textAbstract:
<p>This essay describes how the author gradually gets a deeper understanding for his profession and the development of his professional skills, attitude and practice. </p><p>The essay contains two main narratives representing examples from the author´s occupational practice, and through those narratives he tells how his practice alters and develops. These stories are also the basis for considering different aspects on how to get good models for practising a profession when you are a beginner, and how to manage ethical dilemmas. </p><p>The starting point is when the author in the beginning of his career as a rural pastor is visiting a seriously ill parishioner at a province hospital. The course and the outcome of this call is surprising the young pastor, and the author tries to analyze the background to the outcome and assesses several possible explanations for the result of his call. </p><p>The narrative is used to examine the attitude, the professional skills and the social and existential context for the author at that time. The patriarchal patterns in the parish are illuminated and questioned. </p><p>In the second part of the essay the author investigates what will happen when pastoral cure transforms to psychotherapy, and how the author deals with phenomena in the therapeutical process such as idealization and secondary traumatization. </p><p>On basis of texts written by among others Ingela Josefson, Fredrik Svenaeus, Christian Nilsson and Ulla Ekström von Essen the author seeks explanation for the development of his practical knowledge. With references to philosofers as Plato, Aristotle, H.G. Gadamer, Hannah Arendt, Dreyfus&Dreyfus among others he discusses how the theory of practical knowledge can be used in describing the development of professional skill and professional ethics in a person being both curate and psychotherapist.</p><p> </p>
20
Bengtsson, Maria. "Svenska kyrkans funktion i den palliativa vården : - ett religionssociologiskt perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226934.
Full textAbstract:
Through the lenses of religion’s role in society, the purpose of this thesis is to examine, the role of the Church of Sweden in providing support to people at the end of life. Questions asked are: "What types of spiritual support is offered by the Church of Sweden during terminal care provided in patients' homes and how is this support expressed in church orders, assembly instructions, plans of operations and congregation letters?" and " How can the work of the Church of Sweden be understood, based on theories of religion's role in society? The method used is a content analysis of the Church Order, assembly instructions, plans of operations and congregation letters in 17 different congregations within the diocese of Lund. I then engage in a discussion with theories on differentiation and the privatization of religion as a means to interpret my results. My conclusion is that the investigated parishes in the diocese of Lund do not have any specific goals or targets documented for spiritual support to people who are at life’s end cared in their homes. This can be understood based on theories of differentiation. The privatization of religion may explain the phenomenon that people's religious needs are not linked to the collective institutional religion of the Church of Sweden. This is despite of the fact that a large proportion of the Swedish population belongs to the Church of Sweden. The de-privatization of religion, at a societal level can explain the reason why these concerns are attracting an increased interest from the healthcare services as people's need of spiritual support are discussed. The question of who should meet the patients' needs for spiritual support is unclear.
21
Mårtensson, Marcus. "C. G. Jung och Allhelgonakyrkan : intervjuer med två präster om deras relation till Jung." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3471.
Full textAbstract:
<p>My intention with writing this essay is to find out how and in what way the priests in the Allhelgona Church in Stockholm use or are influenced by the ideas of C. G. Jung. This could be in their theology, their sermons or in their private counselling with members of the church.</p><p>I have gathered a few interviews for this essay with the priests Olle Carlsson and Mary Philipsson which I have then analyzed and drawn conclusions from.</p><p>Finally I make an assessment of the information and also see what problems may arise out of incorporating Jungian themes into a Christian atmosphere.</p>
22
Levin-Svenson, Rebecka, and Johannes Ahlbäck. "Tala är silver, tiga är guld : En kvalitativ studie om prästers upplevelser av den absoluta tystnadsplikten." Thesis, Södertörns högskola, Sociologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44532.
Full textAbstract:
The main purpose of this study is to find out how active clerics within the Church of Sweden experience working under the clerical vow of silence, which is mandatory for all clerical members practising individual pastoral care within the church organisation. Another purpose is to find out whether there are any occurring ethical or moral dilemmas related to the clerics’ experiences of their vow of silence. This study was conducted using semi-structured qualitative interviews with seven clerics from different parishes, mainly from the Stockholm region, with a minimum of five years of clerical work experience. The participants were asked how they regard the clerical vow of silence and if they ever considered breaking the vow during their careers. Furthermore, the participants were asked how the clerical vow of silence affects their everyday lives. The applied method for this study is the narrative analysis with a thematic approach, as described by Riessman (2008). This resulted in five recurrent main themes deriving from the interviewees answers to our main questions. Our result implies that the participants regard the clerical vow of silence as important, albeit being described as difficult to contain and cope with, thus giving rise to morally and ethically related dilemmas for some of the participants.<br>Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på hur yrkesverksamma präster inom Svenska kyrkan upplever att arbeta med den absoluta tystnadsplikten, som omfattar Svenska kyrkans präster inom den enskilda själavården. Ytterligare ett syfte är att ta reda på huruvida det uppstår etiska eller moraliska dilemman i samband med deras erfarenheter av den absoluta tystnadsplikten. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer har dessa utförts med sju präster från olika församlingar i Sverige, främst i Stockholmsregionen, under förutsättningen att de har varit yrkesverksamma i minst fem år. Informanterna har tillfrågats hur de betraktar den absoluta tystnadsplikten och om de någonsin har funderat kring att bryta den. Vidare har informanterna även frågats hur den absoluta tystnadsplikten påverkar dem i deras vardagsliv. Genom att använda Riessmans (2008) tematiska narrativa analys har fem huvudteman uppkommit. Dessa teman utgör resultat utifrån informanternas svar kopplade till studiens frågeställningar. Resultatet visar att informanterna upplever den absoluta tystnadsplikten som meningsfull, samtidigt som den beskrivs som svårhanterlig och således har givit upphov till etiska och moraliska dilemman för vissa av informanterna.
23
Vedel, Düring Philip. "Islam på sjukhuset : En intervjustudie med representanter från den muslimska andliga vården i Sverige." Thesis, Stockholms universitet, Religionshistoria, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-190466.
Full textAbstract:
Spiritual care in hospitals is a well-established practice in Sweden that is justified by religious freedom. Contemporary Sweden is a multicultural society with a culturally and religiously diverse population. Since 2006, a Muslim spiritual care organization has been established in co-operation with the Swedish state. This interview study with Muslim spiritual caregivers examines how Islam is being interpreted and how Muslim spiritual care in Swedish hospitals is apprehended by the informants. By approaching Islam as a discursive tradition and combining historical and ethnological methods, this study sheds light on what aspects of Islam are considered relevant in the hospital context and it examines why that is the case. The study shows that Muslim spiritual care is regarded to be a complement to other healthcare practices. To a large extent, the care is provided by supportive conversations, Islamic counseling, as well as help with religious practices and rituals. To manage a patient’s various wants and the denominational diversity, the Muslim representatives hold that they put the patient’s and the relatives’ needs and interpretations of Islam first. The study concludes that the representatives are spiritual care professionals that are loyal to the state and the secular institutions they serve. This involves staying true to ideals of cultural and religious pluralism and equality but also knowing that these principles are subordinated to the hospital’s rules. This constructs boundaries regarding how Islam is interpreted and has to be negotiated in the efforts of making Islam a natural part of the institution.