Academic literature on the topic 'Självbestämmande motivation'

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan människors motivation till motion, hur de psykologiska behoven kan tillfredsställas samt hur målsättningar och självbestämmande motivationsprofil påverkar motionsbeteenden. Undersökningsdeltagarna i studien var 1100 motionärer (m = 45 år) som var medlemmar i en viktminskningsorganisation. Insamlingen av data skedde i form av en webbaserad enkätundersökning med mätinstrumenten Godin Leisure Time Exercise Questionnaire, The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, The Basic Psychological Needs in Exercise Scale och Goal Content for Exercise Questionnaire. Resultatet visade i stort att en inre reglerad motivationsprofil samt inre målsättningar har ett positivt samband med tillfredsställelse av både de psykologiska behoven och ansträngande träningssnivå. Vidare visade resultatet att inre målsättningar har ett positivt samband med en självbestämmande motivationsprofil. Uppbyggnad av en inre motivationsprofil med inre målsättningar kan leda till ökat motionsbeteende och välbefinnande. Kunskaper om detta kan leda till förbättrad hälsa på både individ- och gruppnivå och därmed påverka den globala folkhälsan.

The purpose of this study was to investigate the relation between motivation for exercise, satisfaction of psychological needs and how goal-setting plus a self-determinated motivation profile affect the exercise behavior. The participants were 1100 members (M = 45 years) of a weight-loss organization. Collection of the data was made through a web based questionnaire that included the instruments Godin Leisure Time Exercise Questionnaire, The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, The Basic Psychological Needs in Exercise Scale and Goal Content for Exercise Questionnaire. The results showed that an identified and intrinsic regulated motivation profile along with internal goal-setting had a positive correlation with satisfaction of both the psychological needs and strenuous exercise behavior. Moreover the results showed that internal goals had a positive correlation with a self-determinated motivation profile. Development of an internal motivation profile with internal goal-setting can result in improved exercise behavior and well-being. Knowledge of these findings can improve the global health both on individual and group level.

I samarbete med en viktminskningsorganisation

Syftet med studien var att undersöka människors motivation till deltagande inom lagidrott, vilken motivationsreglering som påverkar en idrottare till deltagande inom idrott samt hur uppfattat självbestämmande stöd från tränaren påverkar motivationsreglering, beroende på kön och spelarposition. Undersökningsdeltagarna var 146 idrottare, 59 kvinnor och 87 män, som var medlemmar i olika idrottsföreningar. Insamling av data gjordes i form av personlig kontakt med en enkät som innehöll mätinstrumenten Sport Motivation Scale och Sport Climate Questionnaire. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan könen i yttre reglering. De inre motivations-regleringarna i studien hade positiva korrelationer med yttre motivationsreglering, alltså om den inre motivationen höjs hos en idrottare så blir även den yttre motivationen förhöjd. Vidare visade också resultaten att idrottare med hög amotivation upplevde sin tränare som mindre stödjande till självbestämmande. Då motivation är en bidragande faktor till idrottsutövande är det speciellt uppbyggnad av en inre motivationsprofil som är av vikt eftersom det kan leda till fortsatt deltagande i idrottsutövande.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om (a) självbestämmande motivationmedierar sambandet mellan ett uppgiftsorienterat motivationsklimat och välbefinnande (b)självbestämmande motivation medierar sambandet mellan ett resultatorienteratmotivationsklimat och välbefinnande. Studien är av en kvantitativ tvärsnittsdesign som tagitdel av insamlade data i ett pågående forskningsprojekt (Ivarsson m.fl., i press).Forskningsprojektet har använt sig av ett tillgänglighetsurval vid rekryteringen av deltagare.Totalt deltog 731 barn- och ungdomsfotbollsspelare i åldrarna 10–18 (M=13.7, SD=1.8).Resultaten bekräftade de två hypoteserna då det fanns en signifikant indirekt effekt mellan ettuppgifts- respektive resultatorienterat motivationsklimat och välbefinnande genomsjälvbestämmande motivation. Medieringsanalyserna visade att ett uppgiftsorienteratmotivationsklimat var relaterat till en högre grad självbestämmande motivation, vilket i sin turvar relaterat till en högre grad av välbefinnande. Ett resultatorienterat motivationsklimat varrelaterat till en lägre grad av självbestämmande motivation, vilket i sin tur var relaterat till enlägre grad av välbefinnande. Resultaten illustrerar vikten av att forma ett uppgiftsorienteratmotivationsklimat inom barn- och ungdomsidrotten med syftet att främja densjälvbestämmande motivationen vilket i sin tur ökar sannolikheten att uppleva välbefinnande.Framtida forskning bör utforma interventionsstudier med syftet att i större utsträckning kunnauttala sig om orsak-verkan samband mellan de tre variablerna.
The study's objective was to examine if (a) self-determined motivation mediates the relationship between a task-oriented motivational climate and well-being (b) self-determined motivation mediates the relationship between an ego-oriented motivational climate and well- being. The present study is a quantitative cross-sectional design which has taken part of an ongoing research project’s collected data (Ivarsson, et al., in press). The research project used a convenience sample to select the participants, where 731 child- and youth players aged between 10-18 (M=13.7, SD=1.8) participated. The both hypotheses were confirmed by the results that showed a significant indirect relation between a task-oriented motivational climate and well-being as well as between ego-oriented motivational climate and well-being through self-determined motivation. The mediation analysis showed that a task-oriented motivational climate was related to a higher degree of self-determined motivation, which was related to a higher degree of well-being. An ego-oriented motivational climate was related to a lower degree of motivational climate, which was related to a lower degree of well-being. The results illustrate the importance of creating a task-oriented motivational climate in child- and youth sport with the purpose to foster self-determined motivation which further on can increase the probability to experience well-being. Future research should develop intervention studies with the purpose of to a greater extent study causal relationship between the three variables.
Ivarsson, A., Johnson, U., Svedberg, P., & Back, J. (i press). Psykosociala faktorers inverkan på avhopp från fotboll: En studie bland idrottsaktiva ungdomar.

Syftet med aktuell studie har varit att på svenska akademifotbollsspelare undersöka (1) självbestämmande motivations samt passions inverkan på upplevd hälsa och hur dessa variabler är relaterade till varandra, (2) samt skillnad i upplevd hälsa mellan högt harmoniskt passionerade spelare och spelare med hög tvångsmässig passion. I studien deltog 462 akademifotbollsspelare hemmahörande i Svenska fotbollsakademier. Deltagarnas ålder varierade mellan 12-16 år (M=14.38, Sd=1.06). I studien användes instrumenten Self-Determination Scale (SDS), The Passion Scale samt General Health Questionnaire-12 (GHQ-12). Korrelationstester i rådande studie visade på att självbestämmande motivation har ett positivt samband med både tvångsmässig och harmonisk passion, samt att tvångsmässig passion har ett negativt samband med hälsa. Medieringsanalys visade i föreliggande studie att harmonisk passion ej medierade sambandet mellan självbestämmande och hälsa på svenska akademifotbollsspelare. Resultatet uppvisade också att självbestämmande hade en negativ indirekt effekt på upplevd hälsa genom variabeln tvångsmässig passion. Ytterligare resultat visade på att individer med en hög harmonisk passion upplevde en bättre hälsa än personer med hög tvångsmässig passion. Rekommendationer ges till akademiklubbar att hjälpa spelarna att minska den tvångsmässiga passionen genom att fokusera på andra aspekter i livet. Resultaten är diskuterade utifrån tidigare forskning och teoretiska referensramar.

Bakgrund: Det är vanligt att personer upplever svårighet i att motivera sig till att genomföra en beteendeförändring mot en mer hälsosam livsstil. Det är även vanligt att personer som genomfört en beteendeförändring faller tillbaka i sina gamla rutiner inom sex månader. Interventioner som motiverar och stöttar personer till en långvarig beteendeförändring är därför av stor vikt i syfte att förbättra ohälsosamma levnadsvanor och därigenom förbättra hälsan hos befolkningen. Den digitala tjänsten Hälsocoach online har utvecklats i syfte att stötta, coacha och motivera personer som vill göra en beteendeförändring mot en mer hälsosam livsstil. Interventioner som stödjer användarens självbestämmande har visats kunna bidra till främjande av mer långvariga livsstilsförändringar. Syfte: Studie syfte var att belysa klienternas upplevelse av motivationsstöd för livsstilsförändring i den digitala tjänsten Hälsocoach online ur ett självbestämmande perspektiv. Metod: Studien är av kvalitativ metod och baseras på sju semi-strukturerade intervjuer med klienter som använt sig av Hälsocoach online. Intervjuerna analyserades abduktivt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet lyfts de delar med Hälsocoach online som klienterna upplevde hade en påverkan på deras motivation till att utföra en livsstilsförändring. Användande av Hälsocoach online upplevdes i många fall som ett positivt stöd för stärkt motivation till beteendeförändring, men även de delar med tjänsten som upplevdes hämmande av motivationen lyftes fram av klienterna. Analysen av intervjuerna resulterade i fem huvudkategorier: Känsla av delaktighet, Personanpassad coaching, Relationen till hälsocoachen, Stöd i omgivningen samt Kommunikationsfaktorer. Resultatet som framkom kunde kopplas till självbestämmandeteorin olika delar, där en tydlig koppling kunde ses mellan tillfredsställelse av de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet och en lyckad livsstilsförändring. Konklusion: Användande av Hälsocoach online upplevdes i många fall som ett positivt stöd för stärkt motivation till att utföra en beteendeförändring och skulle därmed kunna ses som en användbar digital tjänst vid hälsopromotivt arbete. De faktorer som lyftes av klienterna som betydelsefulla för motivation till beteendeförändring kunde kopplas till de grundläggande behoven inom självbestämmandeteorin. Studien visar därmed att hälsocoacher, genom stärkande av de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och tillhörighet, kan stödja klienterna till ett ökat självbestämmande. Genom ökat självbestämmande kan en stärkt motivation nås vilket kan leda till en mer lyckad och mer långsiktig beteendeförändring, vilket i sin tur kan bidra till en förbättrad livsstil och hälsa hos klienterna.
Background: It is common for people to experience difficulty motivating themselves to make a change in behavior towards a healthier lifestyle. It is also common for people who have implemented a behavior change to fall back into their old habits within six months. Interventions that motivate and support people to long-term behavioral change are therefore of great importance in order to improve unhealthy living habits and thereby improve the health of the population. The digital service Hälsocoach online has been developed with the aim of supporting, coaching and motivating people who want to make a change in behavior towards a healthier lifestyle. Interventions that support the user ́s self-determination have shown to contribute to promotion of more long-term lifestyle changes. Purpose: The purpose of the study was to elucidate the clients ́ experience of motivational support for lifestyle change in the digital service Hälsocoach online from a self-determined perspective. Method: The study is of a qualitative method and is based on seven semi-structured interviews with clients who have used Hälsocoach online. The interviews were abductively analyzed with qualitative content analysis. Results: In the result, the parts of Hälsocoach online that the clients experienced had an impact on their motivation to make a lifestyle change are highlighted. The use of Hälsocoach online was in many cases seen as a positive support in strengthened motivation for behavior change, but even those parts of the service that were not experienced as strengthened for the motivation were highlighted by the clients. The analysis of the interviews resulted in five main categories: Sense of participation, Personalized coaching, Relationship with the health coach, Support in the environment and Communication factors. The results that emerged could be linked to the different parts of the self-determination theory, where a clear connection could be seen between satisfaction of the basic needs of autonomy, competence and relatedness and a successful lifestyle change. Conclusion: In many cases, the use of Hälsocoach online was seen as a positive support for strengthened motivation to perform a behavior change and could thus be seen as a useful digital service in health promotion work. The factors highlighted by clients as important for motivation for behavior change could be linked to the basic needs of self-determination theory. The study thus shows that health coaches, by strengthening the basic psychological needs of autonomy, competence and relatedness, can support the clients to an increased self-determination and thereby a stronger motivation for a successful and more long-term behavior change, which in turn can contribute to an improved lifestyle and health of the clients. The increased understanding of the various psychological needs in the motivation process can create the right conditions to being able to offer even more effective and better solutions for promoting healthy behaviors over time.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan högskolestudentersförändringsbenägenhet utifrån fysisk aktivitet i relation till motivation, målsättning,behovstillfredsställelse och behovsfrustration. Vidare, var syftet med studien att undersökaeventuella könsskillnader. Som underlag för undersökningen användes mätinstrumentenBREQ-2, BMPN, GCEQ och Physical Activity State of Change, 2.1. Enkäterna besvarades av205 högskolestuderande, varav 103 kvinnor och 102 män. Medelåldern för högskolestudernavar 22.01 år(SD=1,90). Motivationsregleringarna; amotivation, yttre reglering och introjiceradreglering visade en negativ korrelation med stadium i transteoretiska modellen. Identifieradereglering och inre motivation visade en positiv korrelation med stadium i transteoretiskamodellen. Kompetens och autonomi inom behovstillfredsställelse visade en positivkorrelation med stadium i transteoretiska modellen. Inre målsättning och dess underkategorierutvecklingsförmåga samt social anknytning visade en positiv korrelation med stadium itransteoretiska modellen. Aktuell studie föreslår att framtida forskning utifrån individersstadier i den transteoretiska modellen undersöker åldersskillnader i målsättning för attmöjliggöra en eventuell modell hur målsättningsarbeten mot fysisk aktivitet kan struktureras iolika åldersgrupper.

Syftet med den aktuella studien var att på svenska elitfotbollsgymnasier (1) undersöka samband mellan psykosociala variablerna motivation (i.e., inre och yttre former), självbestämmande och passion (i.e., harmonisk och tvångsmässig) samt (2) undersöka samband mellan passion och frekvensen träningstimmar. I studien ingick 220 ungdomsspelare från fem svenska elitfotbollsgymnasier (pojkar n =169, flickor n =51). I studien användes Passion Scale för att mäta spelarnas passion för fotboll, Sport Motivation Scale (SMS) för att se vilka motiv deltagande är byggt på samt Self-Determination Scale (SDS) för att mäta upplevt självbestämmande. Resultatet visade att inre motivation och självbestämmande förklarar 39 % av den totala variansen av harmonisk passion för fotboll samt att inre motivation har en partiell positivt medierande effekt mellan självbestämmande och harmonisk passion. Introjektionerad reglering förklarar (som ensam faktor) 28 % av den totala variansen av tvångsmässig passion för fotboll. Vidare påvisades ett negativt samband mellan harmonisk passion och frekvens träningstimmar. Resultatet har analyserats och diskuterats i relation till tidigare forskning.

Syftet med den aktuella studien var att inom svenska tipselitlag (1) undersöka samband mel-lan upplevd talangutvecklingsmiljö, självbestämmande och generellt välmående samt (2) un-dersöka till vilken grad den upplevda talangutvecklingsmiljön och självbestämmande kan predicera spelarens generella välmående. I studien deltog 117 manliga fotbollsspelare i åld-rarna 14-19 år (M=16,61, Sd=1,05) från fem svenska elitfotbollsföreningars tipselitlag vilka spelade i pojkallsvenskan (N=60) eller juniorallsvenskan (N=57). I studien användes Self-Determination Scale (SDS) för att mäta i vilken utsträckning spelarna upplevde sig fungera på ett självbestämmande sätt, General Health Questionnaire-12 (GHQ-12) för att mäta uppskat-tad psykisk hälsa och Talent Development Environment Questionnaire (TDEQ) vilken avsåg mäta spelarens upplevelse av talangutvecklingsmiljön. Resultatet visade att det fanns positiva statistiskt signifikanta samband mellan de tre variablerna upplevd talangutvecklingsmiljö, självbestämmande och välmående. Vidare påvisades att upplevd talangutvecklingsmiljö och självbestämmande förklarar 27,5% av den totala variansen av generellt välmående hos spelar-na. Studieresultaten har analyserats och diskuterats i förhållande till modellen för effektiva talangutvecklingsmiljöer och Self-Determination Theory samt tidigare forskning.
The purpose of the study at Swedish football academies was (1) to investigate the relationship between perceived talent development environment, self-determination and general well-being and (2) to study how perceived talent development environment and self-determination predicted general well-being. 117 male football players aged between 14-19 (M=16,61, Sd=1,05) took part of the study. The participants were all members of one out of five elite football academies, and they played either in "pojkallsvenskan" (N=60) or in "juniorallsven-skan" (N=57). Self-Determination Scale (SDS) was used to measure experience of self-determination, General Health Questionnaire-12 (GHQ-12) measured perceived general psy-chological health and Talent Development Environment Questionnaire (TDQE) measured how the player’s perceived the talent development environment. The results showed positive statistically significant relationships between the variables perceived talent development envi-ronment, self-determination and general well-being. The results also showed that perceived talent development environment and self-determination could explain 27,5% of the variation in players general well-being. The results were analyzed and discussed in relation to The Model of Effective Talent Development Environments and Self-Determination Theory in ad-dition to previous research. Keywords: Motivation, self-determination, Swedish football academies, Talent Development Environment, well-being.

SAMMANFATTNING Denna uppsats handlar om hur frontpersonal inom detaljhandeln upplever självledarskap. Konkurrensen ute bland företag inom detaljhandeln ökar och det gör att företag måste hitta nya sätt att särskilja sig från konkurrenterna. Service har idag blivit ett sätt för företag inom detaljhandeln att avskilja sig från konkurrenter. Frontpersonalens kunskap och kundbemötande är idag avgörande för att kunderna ska känna att de får bra service. Forskning har visat att graden av service har en positiv effekt på företags framgång. Självledarskap inom företag används som ett redskap för att skapa inre motivation och välbefinnande för medarbetarna på arbetsplatsen. Ett företag kan med stöd av självledarskap skapa frihet och större potentialer för personalen att agera efter egna beslut med hjälp av företagets värderingar. När företaget låter frontpersonalen vara mer delaktig i beslut och själva känna att de är med och påverkar kan servicekvalitén förbättras eftersom att personalen får en frihet och tillit att agera efter egna beslut. För att lyckas med detta krävs det att företaget tränar, fortbildar och motiverar sin personal i värderingar för att de själva ska känna sig säkra i sin roll som säljare och i kundbemötandet. Självledarskap ger sig i uttryck i olika grader beroende på om företaget har en hierarkisk eller platt organisation, där det i en platt organisation ges större utrymme för självledarskap. För att självledarskapet ska fungera ute bland företag är det viktigt att frontpersonalen får vara delaktiga i de beslut som tas samt att företagets värderingar stämmer överens med medarbetarnas värderingar, dessa måste verka i symbios för att självledarskapet ska fungera. Graden av frihet och kreativitet är två faktorer som påverkar självledarskapet i en hög grad, även det ansvar och befogenheter ledningen ger personalen. Med detta som underlag har jag med hjälp av en kvalitativ metod intervjuat fem kunniga inom områdena självledarskap, kommunikation, försäljning och detaljhandel samt fem respondenter inom detaljhandeln. Detta för att få ett djup i förståelsen av självledarskapets betydelse inom detaljhandeln och att få möjlighet att ta del av enskilda individers uppfattningar. Denna studie har ett branschperspektiv. Jag har utgått från mina tre problemformuleringar; 1.) Hur upplever frontpersonalen i detaljhandeln självledarskap? 2.) Hur påverkas kundbemötandet av självledarskap? 3.) Vilken roll har företag inom detaljhandeln i att ge frontpersonalen de rätta förutsättningarna för självledarskap? 　 Syftet med uppsatsen är att undersöka hur självledarskap påverkar kundbemötandet inom detaljhandeln. Med detta som bakgrund kommer jag att jämföra i vilken grad det som frontpersonalen säger stämmer överens med experternas kunskaper om självledarskap och den teori som finns. Detta för att se vilka likheter och skillnader det finns i hur frontpersonalen upplever självledarskap, beroende på hur de själva känner att de upplever faktorer som frihet och kreativitet inom företaget. Jag har sammanfattat mina slutsatser i tre huvudområden: • Frontpersonalen upplever idag lite självledarskap och önskar på mer. • Kundbemötandet påverkas starkt av självledarskap. • Företagen inom detaljhandeln har en viktig roll att fylla när de ska ge frontpersonalen förutsättningar att utöva självledarskap.
ABSTRACT This thesis concerns itself with the question of how frontline personnel in the retail sector experience self-leadership. Among all the companies in the retail sector, a continuously increasing competitiveness inherently requires companies to find new ways by which to differentiate themselves from their competitors. Nowadays, the service aspect represents one of those ways as frontline personnel knowledge and customer service is argued to be crucial to ensuring customer satisfaction. Moreover, research has shown that the level of service stands in direct, positive correlation to business success. As part of the service aspect, self-leadership is often times used as a management tool implemented in order to create internal motivation as well as workplace wellbeing for company employees. Company management can, with the help of self-leadership tools, allow its personnel to make more independent decisions as such would still be based on and reflect the set company values. Hence, for such self-lead, independent decisions to reflect company values it is important that those values are an indirect reflection of the personnel’s own values. Also, if companies allow their frontline personnel to be involved in decision making processes and simultaneously communicate confidence in the personnel’s decision making capabilities and values, then overall service quality stands to be improved. In order to install a certain sense of confidence in sales roles and customer service capabilities amongst personnel, it is rather necessary for companies to train, continuously educate and motivate their personnel. Ultimately, in order for the self-leadership tool to be truly effective, both correlating values between the company and its personnel and the involvement of frontline personnel in decision making processes must exist simultaneously. However, self-leadership can be exemplified in a variety of ways depending on whether a company has a hierarchical or flat organization. Within a flat organization, for instance, self-leadership can be received and be implemented on a much greater scale. In order to verify and perhaps compliment these arguments, a qualitative method approach, implying interviews with five experts within the fields of self-leadership, communication, sales and retail as well as five respondents from the retail sector, was taken. Put differently, the interviews were performed in an attempt to gain a greater understanding of the meaning and importance of self-leadership within the retail sector. Consequently, this study seeks to provide a wider industry perspective. As a base for discussion, this thesis seeks to answer to the following three problem statements: 1) How do frontline personnel in the retail sector view self-leadership? 2) How is customer care affected by self-leadership? 　 3) What role does a company in the retail sector play in providing its personnel with the right conditions and tools to implement self-leadership? Finally, the purpose of this thesis is to identify to which degree self-leadership affects customer service in the retail industry. Therefore, a comparison between the information and expert opinions gathered from interviews and the existing theories of academic literature will serve as a base for further discussion. In the end, that information and those arguments will seek to identify both the similarities and differences between how frontline personnel experiences self-leadership and, in turn, to which extent personnel themselves feel they experience the variables of freedom and creativity within companies. This thesis’ conclusions can be summarized into three main points: • Frontline personnel are currently experience some self-leadership and wish for more. • Customer treatment is strongly influenced by self-leadership. • The companies in the retail sector has an important role in the provision of front staff capacity to exercise self-leadership

Svenska gymnasieelever rör sig allt mindre, 32% av pojkarna och endast 14% av flickorna når upp till WHO:s rekommenderade dos av 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Studier visar att uppemot 80% av dagen spenderas stillasittande och idag kopplas detta till många vanliga folksjukdomar, såsom cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och diabetes.Denna studie har undersökt möjligheten att genom produktdesign öka den inre motivationen till fysisk aktivitet under idrottslektionen.Användarcentrerad design och kvalitativa metoder används till att sammanställa empiriska data till en samlad bild på varför gymnasieelever inte deltar på idrotten och på vad som krävs för att skapa inre motivation hos gymnasieelever.Studiens teoretiska ramverk berörde även idrottsmedicin och framför allt socialpsykologi inom motivationsteori samt semantik. Studien visar att det är av stor vikt att det ges utrymme för eleverna att känna tilltro till sin förmåga, tillhörighet i gruppen för att känna trygghet och själv kunna bestämma över sin egen utveckling.Slutkonceptet är en träningsmatta som är indelad i åtta olika träningszoner.Denna möjliggör individanpassad träning, inbjuder till samarbetsövningar i gruppen och är nivåanpassad.Denna studie har intern relevans för produktdesigners genom att bidra med insikt i hur man kan integrera produktdesign och ACD inom pedagogik för att öka den inre motivationen. Studien har extern relevans då resultatet förhoppningsvis kan förbättra individers hälsa. Följden kan annars bli ökad psykisk och fysisk ohälsa i samhället. Produktförslaget och kunskapsbidraget kan alltså bidra med insikt i hur produktdesign kan användas för att öka elevers självkänsla genom att medvetandegöra de faktorer som går att påverka för den egna utvecklingen mot ett hälsosammare liv.
Swedish high school students are moving less and less and 32% of boys and only 14% of girls reach WHO's recommended dose of 60 minutes of physical activity per day. Studies show that up to 80% of the day is spent sitting still, and today this is linked to many common diseases, such as cancer, cardiovascular disease, obesity and diabetes.This study has investigated the possibility, through product design, to increase the motivation for physical activity during sports.User-centered design and qualitative methods are used to compile empirical data into a unified picture of why high school students do not participate in sports and what is needed to create inner motivation in high school students.The study's theoretical framework also touched on sports medicine and, above all, social psychology within motivation theory and semantics. The study shows that it is of great importance that the students are given space to feel confident in their ability, belonging in the group to feel secure and to be able to decide for themselves their own development.The end concept is a training mat that is divided into eight different training zones. This enables individualized training, invites to collaborative exercises in the group and is level adapted.This study has internal relevance for product designers by contributing insight into how to integrate product design and ACD in pedagogy to increase internal motivation. The study has external relevance as the result can hopefully improve the health of individuals. Otherwise, the consequence may be increased mental and physical ill health in society. The product proposal and the knowledge contribution can thus contribute with insight into how product design can be used to increase students' self-esteem by raising awareness of the factors that can influence their own development towards a healthier life.