Academic literature on the topic 'Självbestämmandeteorin'

Syftet med studien var att beskriva och strukturera unga golfspelande kvinnors upplevelser av fortsatt golfspel som breddidrottare baserat på självbestämmandeteorin och de grundläggande psykologiska behoven. Studien var av kvalitativ karaktär där datainsamling genomfördes via åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 22 till 33 års ålder (M=26,25, SD=4,97). Intervjuguiden strukturerades utifrån självbestämmandeteorin (Deci & Ryan, 2000a; 2000b) och tidigare studier inom området, exempelvis Williams m.fl. (2012). Datan analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och presenterades utifrån tre teman, kompetens, samhörighet och autonomi. Resultatet visade att deltagarna upplevde att aspekter inom kompetens, exempelvis utvecklingsmöjligheter och samhörighet hade störst positiv inverkan på kvinnors upplevelser av att spela golf på breddidrottsnivå. Inom autonomi var det frivillighet och möjligheten att välja när och var de ville spela som upplevdes vara viktigast för kvinnorna för att fortsätta spela golf. Vidare diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning inom området och självbestämmandeteorins motivationskontinuum. Därefter följs det upp med implikationer och slutsatser samt förslag för fortsatt forskning, där det rekommenderas att göra djupare studier kring kvinnors fortsatta golfspel. Det som studien önskar tillföra är mer förståelse för vad kvinnor upplever som viktigt i sitt fortsatta golfspel, vilket ligger i linje med Svenska golfförbundet och PGA of Swedens arbete för att inkludera fler kvinnor i golfen.
The purpose of this study was to examine young female golf player’s experiences of continued golfing as a lower-level athlete based on the self-determination theory and the basic psychological needs. The study was based on a qualitative method where data collection was implemented by eight semi-structured interviews with women aged 22 to 33 years old (M=26.25, SD=4.97). The interview-guide was based on the self-determination theory (Deci & Ryan, 2000a; 2000b) and previous studies in the field, for example Williams et al. (2012). The data was analysed based on a qualitative content analysis and presented by three themes, competence, belonging and autonomy. The results showed that the participants experienced aspects within competence, for example the opportunity for development and belonging had the greatest positive impact on the women’s experiences of playing golf as a lower-level athlete. In autonomy, it was the free will and the opportunity to choose whenever and wherever they wanted to play that was considered most important for women’s continued golfing. Furthermore, the results were discussed in relation to previous research in the field and the motivational continuum of the self-determination theory. Implications and conclusions along with suggestions for continued research were followed up where recommendations on deeper studies on women’s continued golfing were presented.  The study wishes to give more understanding of what women have experienced as important in their continued golfing, which corresponds with what the Swedish Golf Association and the PGA of Sweden are working with to include more women in golf.

Det motivationsklimat som omger idrottare kan påverka såväl deras prestation som deras välbefinnande. Med utgångspunkt i självbestämmandeteorin undersöktes hur motivationsklimatet såg ut, vilka styrkor det hade och vilka eventuella hälsorisker det kunde skapa i en grupp innebandyspelare i Superligan. Enligt självbestämmandeteorin har människor tre grundläggande behov (autonomi, kompetens och samhörighet). Hur motivationsklimatet såg ut bedömdes genom en enkät som mätte graden av behovstillfredsställelse, samt det direkta nedtryckandet av dessa tre behov. I studien deltog 87 innebandyspelare fördelade på 6 lag (21 % svarsfrekvens). Ett positivt motivationsklimat korrelerade positivt med engagemang och negativt med ätstörningar, ångest, depression och utmattningssyndrom. Ett negativt motivationsklimat var i högre utsträckning förenat med ätstörningar, depression, ångest, utmattningssyndrom respektive brist på engagemang. Resultaten ligger därmed i linje med självbestämmandeteorin och visar att ett positivt motivationsklimat är gynnsamt ur många aspekter. Visserligen är gruppen förhållandevis liten; det är ändå noterbart att många spelare uppvisar tecken på psykisk ohälsa och att det framför allt är bland dem som upplever ett negativt motivationsklimat. Resultatet i denna studie ger därmed Innebandyförbundet argument för att titta närmare på denna fråga för att säkerställa ett positivt motivationsklimat ute i klubbarna.
Perceived motivational climate may affect an athlete’s performance and well-­‐being. The existing motivational climate was therefore assessed in a sample of 87 floorball players competing in the premier league in Sweden (Superligan). They represented 6 different teams (21 % of the teams took part). Self-­‐Determination Theory (SDT) states that people have three innate needs: autonomy, competence and relatedness. A questionnaire was used to assess the motivational climate and the level of need satisfaction as well as thwarting of the same needs. A positive motivational climate correlated positively with engagement and negatively with eating disorders, anxiety, depression, and burnout. In contrast, a negative motivational climate was linked to eating disorders, depression, anxiety, and a lack of engagement. These results are in line with SDT and show why a positive motivational climate is beneficial not only for the individual athlete but also for the team. However small the group that took part is, it is nevertheless worth noting that several players showed symptoms of reduced mental health, particularly so among the players that perceived their motivational climate as more negative in nature. The Swedish Floorball Federation Now has incentive to perform further investigations into the motivational climate to ensure that a positive motivational climate exists in the clubs.

Individuell elitidrott kan vara ensamt och motivationen behöver vara stor under en lång period för att prestera på topp och bibehålla träningsmängden. Det har visat sig att tränare är en av de viktigaste influenserna för idrottares motivation. Därmed är syftet med studien att pröva självbestämmandeteorin för att öka förståelsen om hur motivation uppstod under relationer mellan elitidrottare och respektive tränare. Det teoretiska ramverket inkluderar tre psykologiska behov i form av autonomi, kompetens och samhörighet. Behoven behövs för att tillfredsställa inre motivation och välbefinnande hos idrottarna. Det finns även många yttre faktorer som motiverar dem, därför har även yttre regleringar inkluderats. Studien är retrospektiv och totalt genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med elitidrottare och tre med deras primära tränare i Sverige. Insamlad empiri bearbetades och analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Ur analysen utvecklades underteman baserat på de tre psykologiska behoven. I resultatet redovisas dessa baserat på relevans utifrån båda perspektiven och exemplifieras av: kommunikation, utveckling, involvering, individanpassning och situationsanpassat ledarskap, uppmärksammas, ge och få respekt och trygghet. Resultatet indikerar på många likheter, få skillnader och att relationerna var uppskattade. Det framkom även att elitidrottarna motiverades av alla tre psykologiska behov och att det existerade en hierarki mellan dem. Autonomi och kompetens var de starkaste behoven och influerade inre motivation och självbestämd yttre motivation mest. Samhörighet var ett mer distalt behov, som ändå visade sig vara viktigt för elitidrottarna. Slutsatsen är att självbestämmandeteorin ökade förståelsen om att regleringsprocesserna bestående av identifierad och integrerad reglering. Dessa var betydelsefulla för elitidrottarnas internalisering av inre- och självbestämd yttre motivation. Prövningen av teorin ledde även till slutsatsen att den kan behövas kompletteras med fler behov eller modeller för att vara ändamålsenlig i en kontext med elitidrottare.
Individual elite sports can be lonely, and motivation needs to be great for a long period of time in order to maintain the performance level. Coaches are one of the most important influences of athletes’ motivation. Therefore, the aim of this study is to test the Self-Determination Theory (SDT) to increase understanding of how motivation arose during relationships between elite athletes and their primary coaches. A comparative design was used, and empirical data based on semi-structured interviews was analyzed using a qualitative thematic analysis. The result presents many similarities and few differences based on the athletes’ and coaches’ perspective. Seven themes were developed based on the three psychological needs of SDT: communication, development, involvement, individualized and situational leadership, attention, give and receive respect and feeling secure. Conclusion: A hierarchy was found between the psychological needs and internalizing identified and integrated regulations was important to elite athletes intrinsic and self-determined extrinsic motivation.

The purpose of this study is to investigate which motivational factors cause teenagers to remain in competitive taekwondo. Some teenagers, especially during high school seem to experience serious difficulties maintaining motivation towards sport. The reason for this may be caused by inhibitory factors such as such as burnout, degenerated motivation, counteracting hobbies associated with adolescence and lack of support from peers, coaches and parents as well as early specialization. Using a qualitative thematic analysis and semi-structured interviews, this study analyzed the motivation factors and its relation to the coach within three Swedish taekwondo organizations located in southern and northern part of the country within the framework of Self-determination theory. The current findings indicate motives such as interest/enjoyment, individual development, positive feedback, challenge/competition and a sense of competence as well as autonomy support as highest motivators for sports participation within taekwondo. In contrast, lack of psychological needs such as sense of competence and autonomy were determining reasons for dropout. In parallel, motives such as encouragement, “break from reality”, group cohesion, security and a sense of relatedness also seem to play a critical role, although not essential for the actual participation. Nonetheless, according to the participants, highly important in order to thrive. In that regard, the coach has great influence upon the well-being and satisfaction of the psychological needs associated with Self-determination theory. Which is based upon the environment and specific coach behavior which directly or indirectly facilitates the participants’ sense of autonomy, competence and relatedness. According to the participants, an environment and coach behavior such as democracy, discipline, high social interaction, equity, and person-oriented verbal reinforcement, encouragement, competence, and empathy as well as strong coach-athlete relationship facilitates and regulates how they perceive the psychological needs autonomy, competence and relatedness.

Föreliggande studie syftade till att använda självbestämmandeteorin för att öka kunskapen om motiv till OCR-deltagande i Sverige genom att studera a) deltagarnas upplevelse av självbestämmande utifrån motivationsregleringarna, b) om de grundläggande psykologiska behoven tillfredsställs i deltagandet och c) vilka egenskaper (t.ex. utformning av loppen, svårighetsgrad på hinder, omgivning) i själva OCR-eventet som kan relateras till dessa faktorer. OCR räknas som en av de snabbast växande sporterna i världen och verkar utmana samt attrahera en stor mångfald. En kvalitativ forskningsmetod användes där åtta deltagare (3 kvinnor och 5 män) från sydvästra Sverige intervjuades för att få en djupgående inblick i motivationen samt upplevelsen av eventen. Samtliga deltagare hade deltagit i minst ett OCRevent i Sverige innan intervjuerna. Intervjuerna samt analyserna var baserade på de tre grundläggande psykologiska behoven och motivationsregleringarna utifrån Självbestämmandeteorin (SDT). Studiens huvudsakliga fynd indikerade att deltagande i OCR bidrog till både inre och yttre motivation och att samtliga behov utifrån SDT tillfredsställdes, vilket genererade i att en hög nivå av självbestämmande upplevdes bland deltagarna. Vidare visade resultaten att det fanns motivationsfaktorer, exempelvis den sociala omgivningen, glädjen, utmaningen och utvecklingen, som hade större påverkan än andra faktorer. Det ansågs i den föreliggande studien att deltagarna upplevde en hög nivå av självbestämmande och att OCR kan bidra till ett ökat psykologiskt välbefinnande. Framtida forskning bör studera ett större och mer slumpmässigt urval för att öka generaliserbarheten men även ta del av de negativa hälsoeffekterna OCR (extremsport) skulle kunna bidra till.

Denna studie har till avsikt att med utgångspunkt i självbestämmandeteorin (SDT) undersöka hur ledare inom den privata sektorn arbetar för att motivera sina medarbetare. För att undersöka detta har två frågeställningar studerats: Hur stämmer ledarnas arbetssätt överens med SDT’s grundläggande psykologiska behov? Vilka faktorer uppger ledare inom denprivata sektorn vara viktiga för att motivera sina medarbetare? För att undersöka detta har fem semistrukturerade intervjuer genomförts som sedan analyserats genom tematisk analys. I resultatet framkom det att ledarnas arbetssätt till största delen stämmer överens med SDT’s grundläggande behov kompetens, autonomi och samhörighet. Det gick att urskilja att arbetssättet skiljer sig beroende på vilken typ av verksamhet ledarnaarbetar inom. Vidare identifierades faktorer som påverkar motivationen, exempelvis externa faktorer i form av lön och möjligheter till karriärsklättring men även interna faktorer i form av psykologiska belöningar. Andra faktorer som lyftes fram var hur ledaren själv kan arbeta för att motivera sina medarbetare.

En idrottares prestationer påverkas av många faktorer, bland andra individens motivation att uppnå de mål som är uppsatta. Om en individ känner sig osäker inför ett mål, kan denne hemfalla åt självhandikappningsstrategier, vilket kan ta sig i uttryck både i form av konkreta beteenden eller mer allmänna påståenden.  Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan idrottares yttre motivation och självhandikappning samt om könsskillnader existerar. Slutligen kommer det även att undersökas om de som drivs av inre motivation åstadkommer bättre resultat än övriga. Två standardi­serade mätinstrument användes, ett som mäter motivation och ett annat som mäter graden av självhandikappning. Resultatet visar att det delvis finns signifikanta korrelationer mellan yttre motivation och självhandikappning, samt att kvinnor i större utsträckning använder sig av fenomenet. Inre motivation visar sig inte ha något samband med idrottsprestationer, men detta beror antagligen på brister i metoden. Om motivationen hos en person förändras över tid kommer förmodligen även graden av självhandikappning förändras; fortsatta studier på området är därmed viktiga.

Det här empiriska arbetet har som syfte att undersöka vad som motiverar elever i årskurs 1 till årskurs 3 i en problemlösningsundervisning samt att se vilka faktorer som bidrar till att bibehålla elevernas motivation i en undervisning med problemlösning. Arbetet har samlat in data med hjälp av intervjuer och observationer. Arbetets resultat har kopplats samman med arbetets teoretiska ramverk. Resultatet visar att uppgifter som är framtagna utifrån elevernas kunskapsnivåer motiverar mest samt det som bibehåller elevers motivation i en problemlösande undervisning är faktorer så som läraren och ett varierat arbetssätt.