Dissertations / Theses on the topic 'Självbiografier'

Att bli diagnostiserad med en kronisk sjukdom som Multipel Skleros (MS) kan vara förödande både fysiskt och psykiskt. Det beror mycket på hur personen med MS hanterar sin nya situation. Studier visar att det finns många sätt att hantera sjukdomen på. Detta kan sammanfattas som copingfaktorer. Syftet med denna studie var att, baserat på självbiografier, beskriva utmärkande copingfaktorer hos personer med Multipel Skleros. Studien har en kvalitativ ansats och åtta självbiografier lästes och analyserades. Resultatet visar att personer hanterar sin sjukdom på många olika sätt. Utmärkande copingfaktorer sammanfattades i sex teman med underliggande subteman: Få närståendes kärlek, Kunskapstillväxt, Få tala ut, Drivkrafter, Ta emot hjälp och Acceptera det nya livet. Det är av stor vikt att sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal ökar sin kunskap om copingfaktorer för att få en ökad förståelse för personer med MS och därmed lättare kunna identifiera var extra kraft ska läggas.

To be diagnosed with a chronic disease like Multiple Sclerosis (MS) can be devastating both physically and psychologically. Much depends on how well the person with MS can handle the situation. Studies show that there are many different ways to handle the disease, this can be summarized as coping-factors. The aim of this study was describe salience coping-factors in persons with Multiple Sclerosis based on self-biographies. The study has a qualitative approach and eight self-biographies were read and analyzed. The result shows that people handle their disease in different ways. Salience coping-factors where summarized into themes. Six themes with subthemes were created; to get relatives love, to achieve knowledge, to talk out, driving forces, to accept help and to accept the new life. It is of great importance that medical staff increases their knowledge about coping-factors to achieve a greater understanding for persons with MS. Therefore it is easier to know what areas to prioritize.

För många personer som drabbas av hjärtinfarkt är det en traumatisk upplevelse och det kan också förekomma problem i dagliga livet lång tid efter infarkten. Syftet med studien var att analysera och beskriva upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt utifrån levd erfarenhet. Datamaterialet har utgjorts av självbiografier och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalysmetod. Samtliga självbiografier var skrivna av män. Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier; Insjuknandet, Vårdrelationen, Behov och Bemästring. Informanterna hade inte kontroll över sin situation vid det akuta omhändertagandet och de kände sig utlämnade till sjukvårdspersonalen. Upplevelserna var också positiva, så som att kunna lämna över ansvaret för sin hälsa till vårdpersonalen och känna välbehag, trots sin utsatta situation. Det fanns behov av att dela erfarenhet med personer som drabbats av hjärtinfarkt och också behov av professionell närhet och distanserad närhet och de hanterade sin situation genom att se framåt, att anpassa sig och ta ett steg i taget.

Being suffered by myocardial infarction is for many people a traumatic experience and problems can also occur in the daily life, for a long time after the infarction. The aim of the study was to analyse and describe experiences when suffering a myocardial infarction, by lived experience. Autobiographies were used to collect data. Data were analysed using qualitative content analysis. All of the autobiographies were written by men. The result is represented by four main categories; Become ill, The caring relation, Needs and Coping. In the acute care the informants’ did not have control of their situation and they had a feeling of being deserted to the caring staff. The experience could also be positive, like the possibility to be able to leave the responsibility for their health to the caring staff. There was a need of sharing experiences with fellow patients and there was also a need for professional nearness and distanced nearness and they coped with the situation by looking forward, to adjust oneself and to take one step at the time.

Ungefär 200 personer insjuknar årligen i sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS), vilket ses som en ökning de senaste 30 åren. Att insjukna i en obotlig sjukdom bidrar till både fysiskt och psykiskt lidande. Det är viktigt att förstå patienters upplevelser av sjukdomen vilket det saknas information om. Syftet var att utifrån självbiografier, beskriva patienters upplevelser av att leva med ALS. En kvalitativ innehållsanalys beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim gjordes. Datamaterialet bestod av sju självbiografier. Ur datamaterialet urskiljdes patienters känslor och upplevelser kring sjukdomen ALS i form av sex kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna som framkom var; svårigheter kring den begynnande sjukdomen, tankar kring döden, sorg, bristande självkänsla, att känna sig utlämnad och att få insikt i sin sjukdom. Informanternas beskrev upplevelserna olika eftersom det fanns variationer av varje individs sjukdom. Att slutligen kunna se positiva stunder trots sin sjukdom var betydande. Ingen vet bättre än patienten själv hur den mest uppskattade omvårdnaden kan ges. Därför är det av vikt att lyssna på patienters upplevelser och deras egen berättelse av den upplevda sjukdomen. Erfarenheterna av sjukdomen var av olika karaktär men likheter kunde ses där många upplevelser var återkommande hos de flesta informanterna.

About 200 persons become ill annually with the illness amyotrophic lateral sclerosis (ALS), which can be seen as an increase in the last 30 years. Falling ill in an incurable illness contributes to both physical and psychological suffering. It is important to understand the patient’s experiences of the illness and this is a field where there is little or no information available. The aim of this study was to describe the patients’ experiences of living with ALS from autobiographies. A qualitative content analysis described by Lundman and Hällgren Graneheim was performed. The data material consisted of seven autobiographies. From the data material patient’s feelings and experiences of the illness ALS was discerned in terms of six categories with associated subcategories. The categories were; difficulties of the emerging illness, thoughts about death, sadness, lack of self esteem, to feel deserted and to reach insight into their own illness. The informants described experiences differently due to individual variations of illness. To eventually be able to see positive moments despite the illness was significant. No one knows better than the patient how the most appreciated nursing care should be. Therefore it is of importance to listen to patients’ own experience of the illness. The experiences of the illness varied but similarities could be seen where many experiences were recurrent among most informants.

Att få en livshotande sjukdom kan vara en stor kris och är ett lidande. Tidigare forskning är till stor del fokuserad på patienters upplevelser i ett terminalt skede och visar vikten av en öppen kommunikation, att leva ett aktivt normalt liv och att människors uppfattning om döden är olika. Syftet med denna studie var att beskriva hur det är att leva med en livshotande sjukdom i det vardagliga livet vilket har studerats med hjälp av självbiografier. Studien har en kvalitativ ansats, baserad på sex självbiografier. Resultatet beskrivs i form av fem teman, som illustreras och förtydligas med citat. Resultatet visar att upplevelsen av att leva med en livshotande sjukdom involverar ett behov av att leva ett så vardagligt liv som möjligt för att få ett större välbefinnande. Framtiden är oviss och personerna upplever en konstant oro och rädsla. Att ha någon att dela sina upplevelser med, ett bra stöd och förtroende från vårdpersonal är viktigt. I diskussionen diskuteras hur individens hela livssituation påverkas till följd av en livshotande sjukdom och hur viktigt det är att vårdpersonalen bekräftar patienternas känslor.

A life-threatening disease is a crisis and a suffering. Previous research are focused on terminally ill patients experiences and shows the importance of open communication, to live a active normal life and that peoples apprehension about death is different. The aim of this study was to describe how it is to live with a life-threatening disease in a every day life, based on autobiographies. The study is based on a qualitative approach and a analysis of six autobiographies. The results is presented in five themes. Each theme is described separately with help from quotation from the autobiographies. The results shows that the experiences of living with a life- threatening disease involves a need to live a every day life as it used to be, to get a increased well-being. It even includes a uncertainty future and a constant anxiety and fear. To have someone to share the experience with, a good support and to feel confidence from nursing staff is important. How peoples life situation are influenced by the life-threatening disease and how important it is that nursing staff confirm patients experience are discussed.

Stroke is a widespread disease in Sweden. Nurses play a central part for those who suffer from a stroke irrespective of where in the care chain they meet. To be able to meet the patients’ need of care the nurse must understand his/her lifeworld. Each and every patient is unique and the experience of being struck by a stroke depends on personality and life situation. Those who suffer from aphasia are usually excluded in research and therefore there is lack of improtant knowledge. The aim of this study is to describe the experiences of suffering from and living with a stroke. By studying autobiographies the opportunity has opened to share the experiences of patients suffering from aphasia. To suffer from stroke is a big changeover in life and gives visible and invisible disabilities. These disabilities limit them in their every day life. Nursing staff becomes authorities and it’s important that the staff provides time for discussions. A fruitful discussion reduces suffering and creates feelings of being noticed and involvement. The result shows that those who suffer longs and endeavours for living life as normal as possible.

I Sverige är stroke en av våra stora folksjukdomar. De som drabbas är en stor patientgrupp och sjuksköterskor har en central roll i deras omvårdnad oavsett vart i vårdkedjan de befinner sig. För att kunna bemöta patientens behov av omvårdnad måste sjuksköterskan sätta sig in i patientens livsvärld. Varje patient är unik och upplevelsen av att drabbas är olika beroende på personlighet och livssituation. Personer med afasi har tidigare uteslutits i studier vilket gör att det saknas forskning inom ett stort och viktigt område. Syftet med studien är att beskriva människors upplevelser av att drabbas av och leva med stroke. Genom att studera självbiografier tillkom även möjligheten att ta del av patienter med afasis upplevelser. Att drabbas av stroke är en stor omställning i livet och ger synliga och osynliga handikapp som begränsar i vardagslivet. Vårdpersonal blir auktoriteter i deras liv, och det är viktigt att de har tid för samtal med de drabbade. Ett gott samtal upplevs minska lidande och skapar känslan av att vara sedd och delaktig i vården. Resultatet visar att de drabbade längtar och strävar efter att leva livet så normalt som möjligt.

Bakgrund: Anorexia nervosa karaktäriseras av en beslutsam strävan efter viktnedgång. Fler kvinnor än män drabbas och sjukdomen debuterar oftast i samband med puberteten.

Syfte: Syftet var att belysa anorektikers upplevelser av att leva med anorexia nervosa.

Metod: En kvalitativ ansats som baserades på fyra självbiografier. För att få fram biografiernas essens genomfördes en analys som baserades på Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna i biografierna uttryckte olika former av lidande. Sjukdomen är ett sätt att uttrycka sin olycka och sitt inre kaos. Den dagliga kampen mellan den friska och den sjuka sidan leder till att kvinnorna känner maktlöshet inför det inre kaos de drabbats av. Den drabbades vardag präglas av tvång, av en inre röst som bestämmer hur personen ska agera samtidigt som självförtroendet sakta men säkert bryts ner. Sjukdomen får dem att tvivla på sig själva och den bidrar till den skeva kroppsbild som är central för sjukdomen. Slutsats: Studien visar att sjukdomen anorexia nervosa är psykisk, fysisk och socialt påfrestande, vilket kräver att vi som vårdpersonal bör ha en bra förståelse och tillräckligt med kunskap som kan underlätta att hjälpa patienterna i deras lidande.

Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor ökar i samhället idag.  Självskadebeteendet kan vara ett sätt för dem att lindra sin ångest. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever en vanmakt och osäkerhet inför denna patientgrupp. Syftet med denna studie är att, genom kvalitativ analys av fyra självbiografier, beskriva unga kvinnors upplevelser av självskadebeteende. Resultatet bygger på fyra huvudkategorier med vardera två subkategorier som illustreras och förtydligas med citat från författarna. Huvudkategorierna speglar fyra områden som har stor betydelse för utvecklingen av självskadebeteendet. Resultatet beskriver författarnas gemensamma erfarenheter av självförakt och utanförskap, samt deras olika uppväxtförhållanden och personligheter. Diskussionen betonar att vårdpersonalen bör närma sig lidandet bakom självskadebeteendet med förståelse och respekt, vilket kräver kunskap om patienter som skadar sig själva.

The mental unhealthiness amongst young women is increasing in society today. Self-harm behaviour can be a way for them to alleviate their anxiety. Previous research shows that nurses perceive powerlessness and uncertainty for this population. The purpose of this study is to describe the experiences of self-harm behaviour in young women through qualitative analysis of four autobiographies. The result is based on four major categories, each with two subcategories, illustrated and clarified with quotations from the authors. The major categories reflect four areas of key importance to the development of self-harm behaviour. The result describes the authors' common experience of self contempt and alienation, and their different growing conditions and personalities. The discussion emphasizes that health care providers should approach the suffering behind self-harm behaviour with understanding and respect, which requires knowledge of patients harming themselves.